Insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett

advertisement
Dnr: AF–2010/436389
Dnr: 036457-2011
Återrapportering om insatser för att fler sjukskrivna
ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete
Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011
1 (29)
Innehåll SAMMANFATTNING ..............................................................................................................3 1. UPPDRAGET ..............................................................................................................5 2. INLEDNING .........................................................................................................................6 3. SAMVERKAN INOM REHABILITERINGSKEDJAN/KONTAKTMÖTEN................7 4. SAMVERKAN KRING DE SOM UPPNÅTT MAXIMAL TID I
SJUKFÖRSÄKRINGEN...........................................................................................................8 4.1 PROGRAMMET ARBETSLIVSINTRODUKTION ........................................................................8 4.2 UTVECKLINGSARBETE........................................................................................................9 4.3 ANTAL DELTAGARE I PROGRAMMET ARBETSLIVSINTRODUKTION ......................................9 4.4 STATUS ÖVER TID FÖR DELTAGARE PÅ ARBETSFÖRMEDLINGEN.......................................10 4.5 INSATSER .........................................................................................................................13 4.6 STUDIE AV DE SOM UPPNÅTT MAXIMAL TID I SJUKFÖRSÄKRINGEN ...................................16 5. TILLÄMPNING OCH RESULTAT AV DEN NATIONELLA HANDLINGSPLANEN
...................................................................................................................................................16 5.1 MÅL OCH INDIKATORER ...................................................................................................16 5.2 MÅLGRUPPER ...................................................................................................................17 5.3 ORGANISATION ................................................................................................................17 5.4 INSATSER OCH PROGRAM FÖR DELTAGARNA ....................................................................18 5.5 UPPFÖLJNING ...................................................................................................................19 5.6 BUDGETERAT ANSLAG FÖR SAMVERKAN KRING MÅLGRUPPER INOM RAMEN FÖR DEN
NATIONELLA HANDLINGSPLANEN ..........................................................................................19 5.7 BOKFÖRDA KOSTNADER ...................................................................................................20 5.8. RESULTAT .......................................................................................................................22 5.8.1 INFLÖDE ........................................................................................................................22 5.8.2 AKTUELLA DELTAGARPLATSER.....................................................................................22 5.8.3 DELTAGARE MED EN REGISTRERAD FUNKTIONSNEDSÄTTNING .....................................23 5.8.4 MÅL OCH RESULTAT .....................................................................................................23 5.8.5 ALTERNATIVA INSATSER ...............................................................................................26 5.8.6 RESULTATUTVECKLING JANUARI TILL APRIL 2011 .......................................................26 6. VERKSAMHETSUTVECKLING 2011 ..................................................................28 6.1 GEMENSAM PROCESSTYRNINGSMODELL ......................................................................28 6.2 COACHNINGSUTBILDNING ............................................................................................28 6.3 CHEFSKONFERENSER ....................................................................................................28 6.4 JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING ........................................................................................28 6.5 TEMADAGAR KRING UNGA ...............................................................................................29 2 (29)
Sammanfattning
Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har ett uppdrag att underlätta
övergång från sjukförsäkring till arbetssökande och nytt arbete.
I denna rapport beskrivs insatser och/eller resultat för samverkan inom
rehabiliteringskedjan/kontaktmöten, samverkan kring dem som uppnått
maximal tid i sjukförsäkringen samt handlingsplansamverkan.
Insatser inom rehabiliteringskedjan/kontaktmöten:
De personer som bedöms att inte kunna återgå till sin arbetsgivare före dag 180
i rehabiliteringskedjan och som kommer att bedömas gentemot den reguljära
arbetsmarknaden, ska erbjudas kontakt med Arbetsförmedlingen via ett så
kallat kontaktmöte under perioden dag 91-180.
Under perioden januari t o m april 2011 har 1 769 personer erbjudits
kontaktmöte. 645 personer (36 procent) har avböjt möte och 588 möten (33
procent)har genomförts. Tänkbara orsaker till att antalet kontaktmöten är lågt
kan vara dels att resultatet av införandet av rehabiliteringskedjan framförallt
inneburit en återgång till befintlig anställning, dels att Försäkringskassan inte
alltid får in underlag från sjukvården och arbetsgivaren för att hinna göra
bedömning i rätt tid.
Möjliga effekter av kontaktmöten har inte kunnat undersökas i denna rapport.
Insatser och resultat kring dem som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen:
De personer vilkas dagar med sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning
har tagit slut, erbjuds sedan 1 januari 2010 programmet arbetslivsintroduktion
med en omfattning av tre månader vid Arbetsförmedlingen.
Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samverkar kring personer inför ett
deltagande i programmet arbetslivsintroduktion genom överlämningsmöten.
För deltagare som under eller efter arbetslivsintroduktion kommer eller
eventuellt kommer att avsluta insatser vid Arbetsförmedlingen sker samverkan
genom avstämningsmöten.
Under hela 2010 fick 38 324 personer, 26 625 kvinnor och 11 699 män, beslut
om deltagande i programmet arbetslivsintroduktion. Under perioden januari till
och med juni 2011 är motsvarande siffror 10 261 personer, 7 035 kvinnor och
3 226 män. Av de totalt 48 585 personer som fått programbeslut om
arbetslivsintroduktion fram till och med juni 2011 är 69 procent kvinnor och 31
procent män.
För många deltagare är tre månaders insatser och aktiviteter inte tillräckliga för
att klargöra arbetsförutsättningar och därmed komma fram till en adekvat
fortsatt planering. Insatser som påbörjats under programmet
arbetslivsintroduktion fortsätter för många deltagare i andra program vid
Arbetsförmedlingen.
3 (29)
Totalt 25 572 personer har till och med juni 2011 uppnått 270 dagar efter det
att de avslutat programmet arbetslivsintroduktion. Av dessa var 4 225 personer
(17 procent) i arbete. Av hela gruppen som uppnått 270 dagar efter avslutat
program var 13 231 personer (52 procent) i arbete, i utbildning, öppet
arbetslösa eller inskrivna på Arbetsförmedlingen i ett program med
aktivitetsstöd.
Andelen som lämnar Arbetsförmedlingen av annan anledning än arbete ökar
kontinuerligt över tid för att 270 dagar efter att programmet avslutats vara 35
procent. Till och med juni 2011 har 9 063 personer lämnat av annan anledning
än arbete.
Insatser och resultat för handlingsplansamverkan:
De personer som har ersättning från sjukförsäkringen och är i behov av insatser
för att kunna ta tillvara sin arbetsförmåga erbjuds arbetslivsinriktad
rehabilitering i samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

Totalt har 4 434 personer under första halvåret 2011 antingen fått arbete
eller utbildning, skrivits in på Arbetsförmedlingen i något
arbetsmarknadspolitiskt program eller är anmälda som arbetssökande
efter deltagande i handlingsplansamverkan. Andelen av samtliga
deltagare i handlingsplansamverkan som fått ett arbete eller kommit
närmare arbetsmarknaden uppgår till 68 procent.

1 725 deltagare (26 procent) har fått arbete eller utbildning 12 månader
efter påbörjad insats januari t o m juni 2011. Samma period 2010 var
resultatet 27 procent. Målet är 35 procent.

Målgruppen anställda har de bästa resultaten under januari t o m juni
2011 med 34 procent (276 personer) till arbete eller utbildning.

Inflödet av nya deltagare till handlingsplansamverkan var 5 326
personer januari t o m juni 2011 jämfört med det planerade antalet
5 746, vilket innebär en måluppfyllelse på 93 procent.

Prioriteringen av unga återspeglas i en ökning av andelen unga i
inflödet som var 20 procent av samtliga nya deltagare de sex första
månaderna 2011 jämfört med 17 procent samma period 2010. Antalet
nya unga var januari t o m juni 1 046 personer.
4 (29)
1. Uppdraget
Uppdraget i regleringsbrevet för 2011
Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska genom gemensamt samarbete
underlätta den enskildes övergång från ersättning via sjukförsäkringen till
aktivt arbetssökande och nytt arbete. För att främja en återgång i arbete med
hjälp av rehabiliteringskedjans fasta tidpunkter är det särskilt viktigt att vid
behov så tidigt som möjligt vidta nödvändiga rehabiliteringsinsatser samt
underlätta omställning till annat arbete. För personer som deltar i
arbetslivsintroduktionen ska myndigheterna samarbeta för att ta tillvara
individens arbetsförmåga. I de fall den försäkrade, trots vidtagna åtgärder,
åter blir aktuell för ersättning från sjukförsäkringen ska myndigheterna
samverka för att underlätta en sådan återgång.
Följande grupper ska prioriteras:

personer som varit sjukskrivna mellan 91 och 180 dagar och som kan
behöva stöd för omställning till annat arbete.

personer som varit sjukskrivna i mer än 180 dagar som har behov av
rehabiliteringsåtgärder i samverkan,

personer med aktivitetsersättning

personer med tidsbegränsad sjukersättning samt

personer vars dagar med sjukpenning eller månader med sjukersättning
tagit slut, inklusive de personer som har uppburit sjukersättning i form
av garantiersättning.
Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska redovisa de i uppdraget
prioriterade grupperna med avseende på vidtagna åtgärder och resultaten av
dessa åtgärder samt finansiering och kostnader inom respektive myndighet.
En delredovisning, omfattande insatser under första halvåret 2011, ska lämnas
senast den 1 augusti 2011. En samlad redovisning för 2011 ska lämnas till
regeringen (Socialdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet) senast
den 22 februari 2012.
5 (29)
2. Inledning
Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har ett väl etablerat samarbete med
målet att återföra personer till arbetslivet. Denna återrapportering redovisar det
samarbete som sedan 2003 bedrivs inom ramen för den nationella
handlingsplanen kring de individer med ersättning från sjukförsäkringen som
är i behov av rehabiliteringsinsatser i samverkan för att ta tillvara sin
arbetsförmåga. Den redovisar även samarbetet kring de personer som varit
sjukskrivna mellan 91-180 dagar och som kan behöva stöd för omställning till
annat arbete, samt samarbetet för de personer vars dagar med sjukpenning eller
sjukersättning tagit slut och som erbjuds inskrivning i programmet
arbetslivsintroduktion.
För samarbetet inom ramen för den nationella handlingsplanen har för 2011
314 miljoner kronor anslagits. Detta ska jämföras med 460 miljoner kronor
som tilldelades denna verksamhet under 2010.
För de som är i behov av arbetslivsinriktade insatser i samverkan under tid med
ersättning från sjukförsäkringen erbjuder handlingsplansamverkan deltagaren
en arbetslivsinriktad rehabilitering i nära samarbete mellan myndigheterna.
Deltagaren kan därigenom komma tillbaka till eller etablera sig i arbetslivet.
Handlingsplansamverkan bygger på att det finns ett gemensamt uppdrag och
gemensamma mål samt tydligt definierade målgrupper och en väl beprövad och
inarbetad samarbetsprocess. Detta innebär att det över hela landet finns ett
gemensamt och enhetligt arbetssätt med handläggare som är utbildade i
processmetoden och att det finns ett stödjande och styrande ledarskap inbyggt i
samverkansstrukturen mellan myndigheterna.
De målgrupper som ska prioriteras inom ramen för den nationella
handlingsplanen är personer som tidigt i sjukskrivningen bedöms behöva
rehabilitering för att återkomma till arbetslivet, ungdomar med
aktivitetsersättning och personer vars dagar med sjukpenning eller
tidsbegränsad sjukersättning är på väg att upphöra.
Samarbetet för dem vars dagar och månader med ersättning från
sjukförsäkringen tagit slut och samarbetet kring dem som behöver stöd mellan
dag 91 och 180 i rehabiliteringskedjan finansieras hos båda myndigheterna
inom ramen för ordinarie förvaltningsanslag. För detta samarbete finns särskilt
etablerade samarbetsformer och rutiner mellan myndigheterna i syfte att
insatser ska erbjudas i rätt tid och att individen ska känna att stöd ges från båda
myndigheter i omställningsprocessen.
För dem vars ersättning från sjukförsäkringen upphört så finns det avsatta
resurser hos Arbetsförmedlingen inom ordinarie förvaltningsanslag för att
6 (29)
bedriva insatser i och efter programmet arbetslivsintroduktion. Dessa avsatta
resurser, som fördelas enligt särskild modell, uppgår för 2011 till 590 miljoner
kronor.
3. Samverkan inom rehabiliteringskedjan/kontaktmöten
De individer som bedöms inte kunna återgå till sin arbetsgivare före dag 180
och som kommer att bedömas gentemot den reguljära arbetsmarknaden, ska
erbjudas kontakt med Arbetsförmedlingen under perioden dag 91-180. Under
perioden januari t o m april 2011 har 1 769 personer erbjudits kontaktmöte. 645
personer har avböjt möte (36 procent) och 588 möten har genomförts.
Tänkbara orsaker till att antalet kontaktmöten är lågt kan vara dels att resultatet
av införandet av rehabiliteringskedjan framförallt inneburit återgång till
befintlig anställning, dels att Försäkringskassan inte alltid får in underlag från
sjukvården och arbetsgivaren för att hinna göra bedömning i rätt tid.
Försäkringskassan bokar tid för kontaktmötet. Mötet äger företrädesvis rum
hos Arbetsförmedlingen. Kontaktmötet ska äga rum så snabbt som möjligt så
att den försäkrade kan utnyttja de 90 dagar då sjukpenning utbetalas samtidigt
som stöd ges från Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen säkerställer att
tider finns i den omfattning som krävs. Försäkringskassan kan också välja att
istället kalla till ett avstämningsmöte om det t ex finns behov av arbetsgivarens
medverkan.
Mötet har formen av ett första konsultativt samtal, som ska ge underlag för
bedömning av behovet av fortsatt stöd från Arbetsförmedlingen. Om behov
finns har Arbetsförmedlingen möjlighet att utifrån en individuell bedömning
erbjuda olika tjänster, som till exempel klargöra arbetsförutsättningar,
vägledning till arbete och matchning till nytt arbete. Under återstående
sjukskrivningstid (fram till dag 180) finns även möjlighet för individen att i
samarbete med Arbetsförmedlingen arbetspröva på en ny arbetsplats.
Till den samlade redovisningen för 2011 kommer en registerstudie att
genomföras av vilka försäkrade som erbjuds, accepterar/ej accepterar och
genomför kontaktmöten. Studien undersöker med hjälp av individdata vilka
som genomför kontaktmöten, med hänsyn till skillnader i olika variabler såsom
t ex ålder och kön. För att kunna redovisa de försäkrades uppfattning av
kontaktmöten krävs en parallell studie som också genomförs under hösten. De
försäkrades upplevelser kommer att undersökas genom ett tiotal djupintervjuer
för att fånga de försäkrades bild av Arbetsförmedlingens och
Försäkringskassans stöd.
7 (29)
4. Samverkan kring dem som uppnått maximal tid i
sjukförsäkringen
4.1 Programmet arbetslivsintroduktion
De personer vilkas dagar med sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning
har tagit slut, erbjuds sedan 1 januari 2010 programmet arbetslivsintroduktion
vid Arbetsförmedlingen med en omfattning om maximalt tre månader.
Programmet föregås av ett överlämningsmöte där Försäkringskassan och
Arbetsförmedlingen gemensamt medverkar för att informera och förbereda
deltagaren inför övergång från sjukförsäkring till Arbetsförmedlingen.
Programmet arbetslivsintroduktion anpassas efter deltagarens behov och
förutsättningar och Arbetsförmedlingens samlade utbud av tjänster och
metoder finns tillgängliga under programmet. Insatserna inleds alltid med
kartläggande och utredande samtal. Kartläggningen genomförs med olika
kvalitetssäkrade metoder som exempelvis fastställa tjänst, utredande samtal för
bedömning av arbetsförmåga.
Deltagarnas förmåga att medverka i olika aktiviteter varierar stort. Programmet
arbetslivsintroduktion syftar till att kartlägga deltagarens förutsättningar och
möjligheter att ta del av Arbetsförmedlingens hela tjänsteutbud. Insatser och
aktiviteter anpassas efter deltagarens möjligheter till aktiv medverkan.
Exempel på insatser kan vara arbetsträning, motiverande, bearbetande och
aktiverande insatser, vägledning och arbetsprövning. Deltagaren ges insatser av
såväl arbetsförmedlare som specialister (arbetspsykolog,
arbetsterapeut/sjukgymnast, socialkonsulent) men även insatser i samverkan
med externa leverantörer.
För många deltagare är tre månaders insatser och aktiviteter inte tillräckliga för
att klargöra arbetsförutsättningar samt för att komma fram till en adekvat
fortsatt planering. Deltagarens oro för sin ekonomi samt pågående medicinska
behandlingar under tiden i arbetslivsintroduktion är vanliga exempel på
faktorer som påverkar med vilken intensitet planeringen kan pågå under
programmet. Insatser som påbörjats under programmet arbetslivsintroduktion
fortsätter för många i andra program vid Arbetsförmedlingen, till exempel i
programmet fördjupad kartläggning och vägledning.
För deltagare som under eller efter arbetslivsintroduktion kommer eller
eventuellt kommer att avsluta insatser vid Arbetsförmedlingen, finns
samarbetsrutiner mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.
Avstämningsmöte ska då hållas när det är oklart av medicinska skäl om
personen kan delta i ytterligare åtgärder, eller om det framgår att fortsatta
insatser inte är aktuella på grund av sjukdom. Det kan även genomföras om
personen avser att begära sjukpenning eller ansöka om sjukersättning.
Avstämningsmöte ska även hållas när personen själv vill.
8 (29)
4.2 Utvecklingsarbete
Samverkan kring de personer som uppnått maximal tid i
sjukförsäkringen behöver följas och utvecklas över tid. Detta för att deltagaren
ska kunna ges ett så bra stöd som möjligt och för förberedelse inför samt
erbjudande av relevanta insatser i övergången från sjukförsäkring till
Arbetsförmedlingen.
Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har gemensamt förändrat
informationsprocessen till de individer som riskerar att få slut på dagar eller
månader i sjukförsäkringen. Informationsinnehållet i det brev som sänds ut från
Försäkringskassan till berörda cirka fyra månader innan ersättningen upphör
från sjukförsäkringen har därför kunnat minimeras. Ytterligare information får
individen i samband med telefonsamtal med erbjudande om överlämningsmöte,
i samband med ett bekräftelsebrev om tid och plats för överlämningsmöte och
under överlämningsmötet. På så sätt får individen rätt information i rätt tid.
Myndigheternas gemensamma ambition är att denna åtgärd ska öka
individernas förmåga att ta till sig den omfattande information som han eller
hon behöver känna till. Även den slutdokumentation som görs i samband med
avslut i programmet arbetslivsintroduktion har utvecklats för att ge bättre
underlag för såväl fortsatt planering av insatser på Arbetsförmedlingen som
inför eventuell återgång till sjukförsäkringen. Arbetsförmedlingen har i sitt
handläggarstöd för programmet arbetslivsintroduktion förtydligat att såväl vid
överlämningsmöte som vid insatserna i programmet ska samma
arbetsförmedlare medverka och ansvara.
En angelägen utvecklingsfråga i samverkan är behovet av medicinska underlag,
i vissa situationer samarbete med behandlande läkare, inför start och under
programmet arbetslivsintroduktion. Försäkringskassans möjligheter till att
förkorta handläggningstider i samband med ansökan om ny förmån vid avslut i
arbetsmarknadspolitiskt program är ett annat viktigt utvecklingsområde.
4.3 Antal deltagare i programmet arbetslivsintroduktion
Under 2010 fick 38 324 personer, 26 625 kvinnor och 11 699 män,
programbeslut om deltagande i arbetslivsintroduktion. Under januari till och
med juni 2011 är motsvarande siffror 10 261 personer, 7 035 kvinnor och
3 226 män. Av de totalt 48 585 personer som fått programbeslut om
arbetslivsintroduktion från januari 2010 fram till och med juni 2011 är 69
procent kvinnor och 31 procent män.
9 (29)
Tabell 1. Antal personer som fått
programbeslut om arbetslivsintroduktion
1:a halvåret
2:a halvåret
1:a halvåret
2010
2010
2011
Totalt
Kvinnor Män
Totalt
Kvinnor Män
Totalt
Kvinnor Män
Totalt
Kvinnor Män
Totalt
16 429 7 676 24 105 10 196 4 023 14 219
7 035 3 226 10 261 33 660 14 925 48 585
4.4 Status över tid för deltagare på Arbetsförmedlingen
Arbetsförmedlingen följer programmet arbetslivsintroduktion bland annat
genom ett styrkortsmått som bygger på status på Arbetsförmedlingen 90 dagar
efter att programmet arbetslivsintroduktion avslutats.
90 dagar efter avslutad arbetslivsintroduktion var, av samtliga deltagare som
genomgått programmet från januari 2010, det ackumulerade utfallet 2011-0523 (senaste mättillfälle) 57 procent i arbete, öppet arbetslösa, i program med
aktivitetsstöd eller avaktualiserade från Arbetsförmedlingen till utbildning. Av
dessa var fyra procent i arbete direkt efter programmet arbetslivsintroduktion.
Målgruppens status förändras kontinuerligt varför förändringar av status nedan
redovisas över en längre tidsperiod.
270 dagar efter avslutad arbetslivsintroduktion var av de 25 572 personer som
lämnat programmet arbetslivsintroduktion 13 321 personer, (52 procent), i
arbete, i utbildning, öppet arbetslösa eller inskrivna på Arbetsförmedlingen i ett
program med aktivitetsstöd. Av dessa var 4 224 personer, (17 procent), i
arbete.
Av dem som är i arbete är huvuddelen i ett arbete med stöd. Efter programmet
arbetslivsintroduktion är män och kvinnor i lika stor utsträckning i arbete, män
är dock i högre omfattning än kvinnor i arbete med stöd.
Andelen som lämnar Arbetsförmedlingen av annan anledning än arbete ökar
kontinuerligt. 270 dagar efter att programmet arbetslivsintroduktion avslutats
hade 9 063 personer, (35 procent), lämnat Arbetsförmedlingen av annan
anledning än arbete.
10 (29)
Diagram 1. Status på Arbetsförmedlingen vid avslut av programmet
arbetslivsintroduktion samt 90 och 270 dagar efter avslutat program.
Samtliga personer som uppnått 270 dagar efter avslutat program ingår,
totalt 25 572 personer.
I arbete
Tillfällig automatisk kod efter avslutat program
Inskriven utan aktivitetsstöd
Öppet arbetslös
Program med aktivitetsstöd
Lämnat Af av annan anledning än arbete
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Status vid programslut
Status dag 90
Status dag 180
Status dag 270
Som kan utläsas av diagram 1 ovan fortsatte den största andelen av deltagarna,
cirka 56 procent, efter arbetslivsintroduktion till ett annat program med
aktivitetsstöd på Arbetsförmedlingen. Av dessa är majoriteten, 54 procent,
inskrivna i programmet fördjupad kartläggning och vägledning, vilket är ett
program som vanligen används för att fortsätta de kartläggande och utredande
insatser som påbörjats i programmet arbetslivsintroduktion.
11 (29)
Andelen av dem i program med aktivitetsstöd som är inskrivna i programmet
arbetslivsinriktad rehabilitering ökar till att 270 dagar efter att programmet
arbetslivsintroduktion avslutats vara 51 procent. Andelen inskrivna i
programmet jobb- och utvecklingsgarantin ökar till att 270 dagar efter
programmet arbetslivsintroduktion vara cirka 12 procent av dem som är
inskrivna i program med aktivitetsstöd.
I Arbetsförmedlingens datasystem sätts en tillfällig automatisk kod när ett
program avslutas under förutsättning att inget nytt programbeslut tagits. I
Arbetsförmedlingens ordinarie statistik redovisas personer med en sådan
tillfällig automatisk kod som öppet arbetslösa. I diagrammet ovan har dock
denna redovisningsprincip frångåtts och andelen med en tillfällig automatisk
kod redovisas separat. Detta för att tolkningen av statusförändringen för
målgruppen annars riskerar att bli missvisande, då cirka 38 procent hade en
automatisk kod direkt efter arbetslivsintroduktion.
I diagram 2 nedan redovisas status för de personer som 270 dagar efter att de
lämnat programmet arbetslivsintroduktion är i arbete, öppet arbetslösa eller i
program med aktivitetsstöd.
Diagram 2. Andel personer över tid som är i arbete, öppet arbetslösa eller
inskrivna i program med aktivitetsstöd på Arbetsförmedlingen. Samtliga
som uppnått 270 dagar efter avslutat program ingår, totalt 25 572
personer
Totalt
I arbete
Öppet arbetslös
Tillfällig automatisk kod efter avslutat program
Program med aktivitetsstöd
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Status vid programslut
Status dag 90
Status dag 180
12 (29)
Status dag 270
4.5 Insatser
Merparten av insatser till deltagare i programmet arbetslivsintroduktion ges av
arbetsförmedlare. Det är insatser av kartläggande och utredande karaktär som
syftar till att kartlägga deltagarens förutsättningar och möjligheter för att ta del
av Arbetsförmedlingens hela tjänsteutbud
Deltagare i programmet arbetslivsintroduktion är en prioriterad målgrupp för
insatser från Arbetsförmedlingens specialister. Specialisterna arbetar
konsultativt på uppdrag av ansvariga arbetsförmedlare.
I Arbetsförmedlingens system följs ärende till specialister i samband med att
det är aktuellt att en deltagare ska träffa specialist för exempelvis insatser som
utredning, anpassning av hjälpmedel eller stödsamtal. Av de 48 585 personer
som fått programbeslut om arbetslivsintroduktion från januari 2010 till och
med juni 2011 har 15 575 personer (32 procent) blivit aktualiserade till
specialist, varav 12 957 påbörjat denna insats. Av de 15 775 personer som
blivit aktualiserade till specialist, har 8 478 aktualiserats under tiden i
programmet arbetslivsintroduktion medan 7 297 aktualiserats efter att de
lämnat programmet. Män och kvinnor har i lika stor utsträckning blivit
aktualiserade till, samt fått ta del av, specialistinsats.
Under tiden som deltagare är i programmet arbetslivsintroduktion finns
möjlighet att följa olika programbeslut. Nedan, i tabell 2, redovisas antal beslut
om förberedande utbildningar (FUB) och arbetsmarknadsutbildningar.
Uppgifterna avser beslut om utbildning 0 till 90 dagar efter att personerna fick
programbeslut om arbetslivsintroduktion, vilket motsvarar den tid som
programmet maximalt kan pågå. Siffrorna anger antal fattade beslut och inte
antal personer som fått beslut om förberedande utbildning eller
arbetsmarknadsutbildning (samma person kan alltså ha fått beslut om flera
utbildningar, vilket dock bedöms vara ovanligt). Det innebär att cirka 10
procent av målgruppen fått ett beslut om utbildning inom tiden för deltagande i
programmet arbetslivsintroduktion.
I samband med införandet av programmet arbetslivsintroduktion upphandlades
nya förberedande utbildningar i form av rehabiliteringstjänster hos externa
aktörer. De nya tjänsterna var i vissa fall direkt anpassade för de förväntade
behov som kan finnas hos de personer som uppnått maximal tid i
sjukförsäkringen. Det är exempelvis arbetstränande, aktiverande, bearbetande
och motiverande tjänster som i kombination med Arbetsförmedlingens tjänster
och metoder kan användas för att klargöra deltagarens fortsatta förutsättningar
och möjligheter.
De nya rehabiliteringstjänsterna fanns tillgängliga från och med andra halvåret
2010, dessförinnan fanns vissa andra förberedande utbildningar att tillgå, vilket
ger en förklaring till fördelningen av antal beslut i olika utbildningar, nedan i
tabell 2.
13 (29)
Tabell 2: Antal beslut om förberedande utbildning (FUB) och
arbetsmarknadsutbildning under programmet arbetslivsintroduktion
FUB; Rehabtjänster
FUB; Flexibla
anpassningsmoduler
Övrig förberedande
utbildning
Arbetsmarknadsutbildning
Totalt
Antal personer med
programbeslut
om arbetslivsintroduktion
1:a halvåret 2010
2:a halvåret 2010
1:a halvåret 2011
Kvinnor Män
Totalt
Kvinnor Män
Totalt
Kvinnor Män
Totalt
25
7
32
490
136
626
276
113
389
291
100
391
380
90
470
275
74
349
1 237
16
1 569
505
25
637
1 742
41
2 206
315
15
1 200
102
8
336
417
23
1 536
156
15
722
72
9
268
228
24
990
16 429
7 676
24 105
10 196
4 023
14 219
7 035
3 226
10 261
De personer som fortsätter i program på Arbetsförmedlingen efter att de lämnar
programmet arbetslivsintroduktion har fortsatt tillgång till Arbetsförmedlingens
förberedande utbildningar och arbetsmarknadsutbildningar. Antalet beslut om
utbildning ökar över tid. En viktig orsak till att vissa insatser startar först senare
är att programmet arbetslivsintroduktion är en inledande kartläggande och
utredande insats för deltagare, som kan vara i en svår omställningssituation och
även parallellt delta i pågående medicinska behandlingar. Av de personer som
fick programbeslut om arbetslivsintroduktion första halvåret 2010, totalt
24 105 personer, har 7 499 personer (31 procent) till och med juni 2011fått
beslut om förberedande utbildning eller arbetsmarknadsutbildning. Se tabell 3.
Tabell 3: Antal beslut om förberedande utbildning och
arbetsmarknadsutbildning för de personer som fick programbeslut om
arbetslivsintroduktion 1:a halvåret 2010. Avser till och med juni 2011
Övrig förberedande utbildning
Förberedande utbildning; Upphandlade rehabtjänster
Förberedande utbildning; Flexibla anpassningsmoduler
Arbetsmarknadsutbildning
Totalt
Antal personer med programbeslut med programbeslut om
arbetslivsintroduktion 1:a halvåret 2010
14 (29)
Kvinnor Män
Totalt
1 486
572
2 058
583
201
784
2 967
1 236
4 203
271
183
454
5 307
2 192
7 499
16 429
7 676
24 105
I tabell 4 nedan redovisas antal beslut om stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen,
stöd till personligt biträde, beslut om kompletterande aktör, intern coach
(Arbetsförmedlingen), särskilt introduktions- och uppföljningsstöd samt
ersättning till anordnare av arbetsprövning. Siffrorna avser antal programbeslut
som fattats inom tre månader efter beslut om programmet
arbetslivsintroduktion. Notera att ersättning till anordnare av arbetsprövning
(ABP) inte fanns förrän i slutet av andra halvåret 2010.
Tabell 4: Antal beslut om stöd till hjälpmedel (SHA), stöd till personligt
biträde (SPB), kompletterande aktör (EKA), intern coach (ICO) och
särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS) och ersättning till
anordnare av arbetsprövning (ABP) under arbetslivsintroduktion.
SHA
SPB
EKA
ICO
SIUS
ABP
Totalt
Antal personer med
programbeslut om
arbetslivsintroduktion
1:a halvåret 2010
2:a halvåret 2010
1:a halvåret 2011
Kvinnor Män
Totalt
Kvinnor Män
Totalt
Kvinnor Män
Totalt
106
32
138
68
16
84
46
14
60
82
43
125
43
18
61
61
29
90
20
10
30
28
8
36
21
16
37
66
25
91
49
15
64
21
6
27
9
9
18
17
3
20
8
9
17
0
0
0
7
7
95
34
129
283
119
402
212
60
272
252
108
360
16 429
7 676
24 105
10 195
4 023
14 218
5 843
2 688
Även för dessa programbeslut ökar antalet beslut över tid efter det att
programmet arbetslivsintroduktion avslutats. I tabell 5 nedan redovisas antalet
fattade programbeslut fram till och med juni 2011 för dem som fick beslut om
programmet arbetslivsintroduktion första halvåret 2010.
Tabell 5: Antal beslut om stöd till hjälpmedel (SHA), stöd till personligt
biträde (SPB), kompletterande aktör (EKA), intern coach (ICO) och
särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS) och för de som fick
programbeslut om arbetslivsintroduktion 1:a halvåret 2010. Avser fram
till och med juni 2011
Stöd till hjälpmedel
Stöd till personligt biträde
Kompletterande aktör
Intern coach
Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS)
Totalt
Antal personer med programbeslut om arbetslivsintroduktion
1:a kvartalet 2010
15 (29)
Kvinnor
Män
Totalt
768
245
1 013
481
294
775
450
184
634
404
139
543
199
117
316
2 302
979
3 281
16 429
7 676
24 105
8 531
4.6 Studie av dem som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen
Som beskrivits ovan, fortsätter efter programmet arbetslivsintroduktion många
deltagare vara inskrivna vid Arbetsförmedlingen, vilket innebär att det dröjer
innan man kan mäta effekter av olika programinsatser. De i gruppen som
påbörjade arbetslivsintroduktion under 2011 befinner sig i stor omfattning i
programmet arbetslivsintroduktion eller i andra förberedande insatser.
Samtidigt återvänder ett antal till sjukförsäkringen. Av gruppen som lämnade
sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 har 65 procent blivit kvar i eller
återvänt till sjukförsäkringen. Inför helårsrapporten kommer en registerstudie
att genomföras av dem som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen. Gruppen
följs ett år framåt från datumet för maximal tid fram till och med längst juni
2011, då datauttag sker. Flöden mellan fem olika grupper följs under
tidsperioden. Dessa är följande:





En grupp som har hel ersättning från sjukförsäkringen,
En grupp som har ersättning från sjukförsäkringen samt är inskriven på
Arbetsförmedlingen,
En grupp som är inskriven enbart på Arbetsförmedlingen,
En grupp med partiell ersättning från sjukförsäkringen och som inte är
inskriven på Arbetsförmedlingen samt
En grupp som vare sig är inskriven på Arbetsförmedlingen eller får
ersättning från sjukförsäkringen.
Syftet är att följa hur dessa grupper utvecklas över tid för att belysa hur
förutsättningarna för samverkan kan påverkas och vilka behov av stöd olika
grupper kan ha.
Gruppernas status mäts var tredje månad från det att de lämnade
sjukförsäkringen (för första gången) till och med ett år efter att de lämnade
sjukförsäkringen (längst till och med juni 2011). Studien är deskriptiv och
beskriver de försäkrades status (registrerad på Arbetsförmedlingen, återvänt till
sjukförsäkringen eller annat) för de olika grupperna vid olika tidpunkter. Detta
skiljer sig mot tidigare uppföljningar då flödena redovisas under en jämförbar
period.
5. Tillämpning och resultat av den nationella
handlingsplanen
5.1 Mål och indikatorer
Den nationella handlingsplanen beskriver uppdrag, mål och metoder samt
resurser för den samverkan som bedrivs kring de individer som har ersättning
från sjukförsäkringen och är i behov av rehabiliteringsinsatser för att kunna ta
16 (29)
tillvara sin arbetsförmåga. Den uppdateras årligen och ligger till grund för den
planering som sker lokalt.
Målet för 2011 är på nationell nivå att minst 35 procent av deltagarna, såväl
kvinnor som män, 12 månader efter påbörjad insats har ett arbete eller har
påbörjat en utbildning. En deltagare ska ha minst sex månader kvar med
ersättning från sjukförsäkringen för att skrivas in och få insatser.
Från och med 2011 har ett antal indikatorer fastställts i syfte att komplettera
målen. Indikatorerna ska dels visa hur olika prioriteringar efterföljs, dels
beskriva det antal deltagare som efter samverkan har lämnat sjukförsäkringen
och har kommit närmare arbetsmarknaden eller är redo att söka arbete. De
indikatorer som följs är;






antal nya deltagare,
antal aktuella deltagare,
genomsnittstid i samverkan,
antal deltagare som avslutas till arbetsmarknadspolitiskt program,
andel deltagare som avslutas i samverkan och står som arbetssökande
på Arbetsförmedlingen samt
andel nya deltagare från gruppen unga.
Samverkan ska organiseras så att den är i linje med myndigheternas
verksamhetsmål. Ersättning till individer ska följa regelverket för respektive
myndighet.
5.2 Målgrupper
Målgrupper i handlingsplanen 2011 är:

Arbetslösa med sjukersättning

Arbetslösa sjukskrivna

Arbetslösa unga med aktivitetsersättning

Anställda sjukskrivna eller med sjuk- eller aktivitetsersättning som inte
kan återgå till sin anställning
Prioriterade grupper under 2011 är unga sjukskrivna till och med 29 år och
unga med aktivitetsersättning samt personer vars dagar med sjukpenning eller
tid med sjukersättning närmar sig sitt slut.
5.3 Organisation
Försäkringskassan är organiserad i fyra verksamhetsområden; nord, syd, öst
och väst. Arbetsförmedlingen är organiserad i tio marknadsområden. Detta
17 (29)
innebär att Försäkringskassan inom respektive verksamhetsområde har att
samarbeta med två eller tre marknadsområden.
Samverkan kring individen bedrivs lokalt i 61 samverkansområden. Ett
samverkansområde är ett arbetsmarknadsområde hos Arbetsförmedlingen med
tillhörande lokala försäkringscenter hos Försäkringskassan. Varje
samverkansområde upprättar en gemensam arbetsplan med volym- och
resultatmål.
Samverkan kring individen sker i team mellan Arbetsförmedlingens utsedda
arbetsförmedlare och Försäkringskassans utsedda personliga handläggare.
Även Arbetsförmedlingens specialister (psykolog, arbetsterapeut/sjukgymnast,
socialkonsulent) finns som en konsultativ resurs vid behov. Till stöd för arbetet
finns åtta samverkanssamordnare per myndighet. Samverkanssamordnarna
utgör ett stöd till chefer och samverkansteam. Tillsammans med ansvariga
chefer följer de verksamhet och resultat, verkar för enhetlighet, identifierar
utvecklingsbehov, genomför kompetensutvecklingsinsatser samt föreslår
åtgärder för att utveckla samverkan.
På nationell nivå och på samverkansområdesnivå finns samverkansgrupper
bestående av chefer från båda myndigheterna som ansvarar för och leder
utvecklingen av samverkansarbetet. Samverkansgrupperna ska vara ett forum
för generella samarbets- och utvecklingsfrågor inklusive ansvaret för
handlingsplanen samt samarbetet kring överlämningsmöten, avstämningsmöten
och kontaktmöten.
5.4 Insatser och program för deltagarna
Samarbetet kring deltagarna följer en gemensam arbetsmodell, kallad Faros
processtyrningsmodell, där samarbetet kring individen sker i team med ett
gemensamt ansvar för mål och resultatuppfyllelse. Aktiva insatser kan bedrivas
i högst 12 månader för varje individ.
De insatser som erbjuds är framförallt matchning, vägledning, klargörande av
arbetsförutsättningar och coachning. Insatserna utgår från en individuell
planering men gruppaktiviteter används bland annat för att göra deltagaren mer
engagerad och delaktig i planeringen.
En viktig utgångspunkt för samverkan är deltagarens eget ansvar och aktiva
medverkan i planeringen. Men samtidigt är många av deltagarna i behov av
stöd för att få en arbetspraktik varför arbetsförmedlarna har en viktig uppgift i
att vägleda, coacha, ackvirera platser och medverka vid kontakt med
arbetsgivare för att möjliggöra en praktik och anställning. Ibland kan
anpassning av arbetsplatsen vara en bra åtgärd för att underlätta en anställning.
Externa leverantörer används som ett komplement till insatserna inom
samverkan. Exempel på insatser från privata leverantörer är motiverande och
18 (29)
aktiverande insatser, kognitiv beteendeterapi samt vägledning och
arbetsprövning.
Arbetsgivare kan i vissa fall få en subvention av arbetsgivaravgiften eller
lönebidrag i samband med en anställning. För en del deltagare är utbildning, i
form av yrkesutbildning eller utbildningar inom reguljära skolväsendet, ett
viktigt första steg mot arbete.
5.5 Uppföljning
Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan följer resultatutvecklingen i
Arbetsförmedlingens resultatredovisningssystem Ledning & Styrning. Inflödet
i samverkan kan också följas i detta system, vilket underlättar styrning och
ledning av samverkan mellan myndigheterna på alla nivåer. Även lokalt
används gemensamma resultatdialoger för att följa och påverka
resultatutvecklingen. En metod med en myndighetsgemensam
avvikelserapportering har införts.
Resultaten i denna rapport har hämtats från Ledning & Styrning samt från
Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans respektive ekonomisystem. För
att kunna sätta in de nuvarande resultaten i ett sammanhang och få en
jämförelse mellan åren redovisas och/eller kommenteras även vissa resultat
från första halvåret 2010 och i något fall med resultat för helår 2010.
5.6 Budgeterat anslag för samverkan kring målgrupper inom
ramen för den nationella handlingsplanen
För 2011 har medel för samverkan och finansiell samordning tilldelats genom
ett regeringsbeslut. Enligt beslutet har 314 miljoner kronor anslagits avseende
samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen enligt den
nationella handlingsplanen samt för försöksverksamheten med alternativa
insatser för långtidssjukskrivna. Detta ska jämföras med 460 miljoner kronor
som var det tilldelade totala beloppet under 2010.
Alla kostnader för insatser till individer tas av Arbetsförmedlingens ordinarie
anslag.
Fördelningen mellan myndigheterna har beräknats enligt principen att en
handläggare på Arbetsförmedlingen arbetar med 40 aktuella ärenden och en
handläggare på Försäkringskassan arbetar med 70 aktuella ärenden i
genomsnitt. Andelen av förvaltningsmedlen som fördelas till
Försäkringskassan är 114,9 miljoner kronor vilket motsvarar 36 procent medan
Arbetsförmedlingens andel blir 199,1 miljoner kronor vilket motsvarar 64
procent.
Antal årsarbetare inom handlingsplansamverkan är hos Försäkringskassan
cirka 126 och hos Arbetsförmedlingen cirka 210.
19 (29)
Den ekonomiska redovisning som lämnas i denna rapport skiljer sig något ifrån
den som lämnas i Försäkringskassans rapport ”Återrapportering
samverkansmedel”. Anledningen till att de ekonomiska utfall som redovisas
där skiljer sig ifrån de som redovisas i denna rapport är att de båda rapporterna
behandlar utfallen ur olika perspektiv.
I denna rapport redovisas de utfall som finns att avläsa inom respektive
myndighet vid halvårsskiftet medan ”Återrapportering samverkansmedel”
endast behandlar de utfall som finns att avläsa i Försäkringskassans
ekonomiska redovisning. Eftersom Arbetsförmedlingen rekvirerar medel för de
kostnader som uppstått inom myndigheten från Försäkringskassan i efterhand
innebär det att det föreligger en fördröjning fram till dess att utfallet även
registreras i Försäkringskassans ekonomiska redovisning. Detta innebär att
Arbetsförmedlingens kostnader för hela första halvåret finns med i denna
rapport medan utfallet avseende Arbetsförmedlingens kostnader för juni månad
kommer att rekvireras från Försäkringskassan först under juli och således inte
finns med i ”Återrapportering samverkansmedel”. Samtidigt bör noteras att
denna eftersläpningseffekt samtidigt innebär att vissa delar av kostnader
avseende det arbete som utfördes hos Arbetsförmedlingen under december
2010 registreras i Försäkringskassans ekonomiska redovisning först under
januari 2011. Detta medför att ”Återrapportering samverkansmedel” även
inkluderar dessa poster.
Insatser och program för deltagarna bekostas av Arbetsförmedlingens ordinarie
anslag.
5.7 Bokförda kostnader
Det totala utfallet för kostnaderna för handlingsplansamverkan januari t o m
april 2011 är 160,4 miljoner kronor. Av denna summa har program till
individen på 51,2 miljoner kronor bekostats av Arbetsförmedlingens ordinarie
anslag.
Tabell 6. Det totala utfallet för Försäkringskassan och
Arbetsförmedlingen januari t o m april 2011
Förvaltningskostnader AF
Programkostnader AF
Förvaltingskostnader FK
Totalt
Utfall
januari-april
2011
66 223
51 236
42 992
160 451
Belopp tusental kronor
20 (29)
Tabell 7. Arbetsförmedlingens bokförda kostnader i samverkan med
Försäkringskassan inklusive programmedel.
Bokförda kostnader januari t o m april 2011.
Verksamhet
Förvaltningskostnader
Köp av utbildning
Arbetspraktik
Start av näringsverksamhet
Arbetslivsinriktad rehab
Förberedande utbildning
Hjälpmedel på arbetsplatsen
Personligt biträde
SIUS
Särskilt stöd SNV
Jobb- & utvecklingsgarantin
Jobbgaranti för ungdomar
Praktisk kompetensutveckling
Arbetslivsintroduktion
Respenning
Pendlingsstöd
Tolk- o utredningskostnader
Skilda uppdrag mm
Aktiva rehabiliteringsinsatser
Lönebidrag
OSA
Utvecklings- & Trygghetsanställn
Bidrag till arbetsgivare
Aktivitetsstöd
Totalt
Utfall
januari-april
2011
66 223
1 769
1
18
41
9 146
459
2 598
0
0
0
88
0
96
0
0
142
-42
12 546
15 142
1 122
17 745
34 008
2 912
117 458
21 (29)
Tabell 8. Försäkringskassans administrationskostnader avseende
samverkan med Arbetsförmedlingen för första halvåret 2011 per
verksamhetsområde
Belopp i tusental kronor. Källa: Agresso, Försäkringskassan
Verksamhetsområde
Rekvirerat från Arbetsförmedlingen
VO Nord
VO Väst
VO Öst
VO Syd
Övrigt
Utfall
januari-april
2011
51 576
4 833
8 835
10 201
6 518
12 605
Totalt
94 568
5.8. Resultat
5.8.1 Inflöde
Tabell 9: Antal nya deltagare i samverkan fördelat på kön och målgrupp
januari t o m juni 2011
Målgrupp:
Kvinnor
Arbetslösa med sjukersättning
Arbetslösa sjukskrivna
Män
Totalt
Procent
591
303
894
17%
1 635
1 020
2661
50%
Arbetslösa unga med aktivitetsersättning
320
331
651
12%
Anställda sjukskrivna med sjuk- el akt.-ersättning
753
367
1120
21%
3 299
2 027
5326
100%
Totalt
5.8.2 Aktuella deltagarplatser
Tabell 10: Antalet aktuella deltagare i genomsnitt första halvåret 2011
jämfört med första halvåret 2010
Deltagare
2011
2010
Kvinnor
5 589
8 279
Män
3 275
4 267
Totalt
8 864
12 546
22 (29)
5.8.3 Deltagare med en registrerad funktionsnedsättning
Av de inskrivna deltagarna i rehabiliteringssamverkan har cirka 75 procent en
registrerad funktionsnedsättning i Arbetsförmedlingens informationssystem,
AIS. De dominerande funktionsnedsättningarna är rörelsehinder och psykiskt
funktionshinder. Deltagare med dokumenterad och registrerad
funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har möjlighet att få del
av särskilda insatser för funktionsnedsatta. Det kan vara anpassning av
arbetsplats med arbetstekniska hjälpmedel samt olika subventionerade
anställningar.
5.8.4 Mål och resultat
Tabell 11 a: Resultat till arbete eller utbildning januari t o m juni 2011 i
procent jämfört med motsvarande period 2010 fördelat per
Arbetsförmedlingens marknadsområde och kön
2011
Marknadsområde:
Stockholm Gotland
Kvinnor %
Norra Mälardalen
Södra Mälardalen
Göteborg Halland
Nordvästra Götaland
Västra Svealand
Södra Götaland
Småland
Södra Norrland
Norra Norrland
Riket
Totalt
Män % %
Kvinnor
%
2010
Män
%
Totalt %
27
30
28
23
27
24
25
28
26
28
32
33
22
28
24
25
28
39
31
31
31
24
24
24
29
30
29
28
31
33
24
24
24
24
30
26
24
35
28
26
35
29
25
31
28
28
37
32
22
24
23
21
28
23
25
25
25
22
29
24
25
29
26
25
30
27
Tabell 11 b: Resultat till arbete eller utbildning januari t o m juni 2011 i
procent fördelat på kön och verksamhetsområde jämfört med motsvarande
period 2010
2011
Verksamhetsområde:
2010
Kvinnor %
Män %
Totalt %
Kvinnor %
Män %
Totalt %
Öst
24
28
26
26
29
27
Väst
28
28
28
25
28
26
Syd
24
34
28
27
36
30
Nord
23
25
24
21
29
24
Riket
25
29
26
25
30
27
23 (29)
Tabell 12 a: Resultat till arbete eller utbildning januari t o m juni 2011 i
procent och antal fördelat per målgrupp och kön
Antal deltagare 2011
Resultat antal 2011
Resultat procent 2011
aktuella för mätning
Målgrupp:
Kvinnor Män
Totalt
Kvinnor Män
Totalt
Kvinnor
Män
Totalt
Arbetslösa med sjukersättning
1 818
861
2 679
392
211
603
22%
25%
23%
Arbetslösa sjukskrivna
Arbetslösa unga med
aktivitetsers
Anst. sjukskr. med sjuk- el akt.ers
1 448
908
2 356
388
268
656
27%
30%
28%
340
325
665
85
103
188
25%
32%
28%
582
236
818
184
92
276
32%
39%
34%
10
6
16
1
1
2
10%
17%
13%
4 198
2 336
6 534
1 050
675
1 725
25%
29%
26%
Ej ersättning från FK*
Totalt
Tabell 12 b: Resultat till arbete eller utbildning januari t o m juni 2010 i
procent och antal fördelat per målgrupp och kön
Antal deltagare 2010
Resultat antal 2010
Resultat procent 2010
Kvinnor
Kvinnor Män
aktuella för mätning
Målgrupp:
Kvinnor
Män
Totalt
Män
Totalt
Totalt
Arbetslösa med sjukersättning
2 034
915
2 949
457
245
702
22%
27%
24%
Arbetslösa sjukskrivna
2 753
1 578
4 331
697
482
1 179
25%
31%
27%
Arbetslösa unga med aktivitetsersättning
278
260
538
87
95
182
31%
37%
34%
Anst. sjukskr. med sjuk- el akt.- ers.
620
267
887
189
95
284
30%
36%
32%
12
11
23
5
5
10
42%
45%
43%
153
49
202
28
9
37
18%
18%
18%
5 850
3 080
8 930
1 463
931
2 394
25%
30%
27%
Ej ersättning från FK*
Pila*
Totalt
* ej aktuell målgrupp 2010
24 (29)
Diagram 3: Antal personer till arbete/utbildning januari t o m april
respektive år 2009-2011
Antal personer i arbete/utbildning januari‐april respektive år
2 000
1 673
1 642
1 500
1 185
1 000
500
0
2009
2010
2011
Diagram 4: Resultat till arbete 12 månader efter start i samverkan
25 (29)
10000
Rehabiliteringssamverkan Af/Fk
Resultat 12 månader efter start i samverkan
8000
6000
4000
2009
2010
2000
0
2011
Totalt Result Arbete Arbete Utbild Starta Öppet Progra
Övriga
antal
at u stöd m stöd ning eget a‐lösa
m
2009
6453
2350
578
1537
208
27
830
977
2296
2010
8920
2394
510
1591
252
41
1237
2893
2396
2011
6534
1725
421
1092
186
26
682
2027
2100
5.8.5 Alternativa insatser
Handlingsplansamverkan var under åren 2008-2010 föremål för en särskild
jämförelsestudie med alternativa aktörer (försöksverksamheten Alternativa
insatser för sjukskrivna). Under 2011 ska en effektutvärdering av Institutet för
arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) presenteras.
5.8.6 Resultatutveckling januari till juni 2011
Totalt har 4 434 personer antingen fått arbete eller utbildning, skrivits in på
Arbetsförmedlingen i något arbetsmarknadspolitiskt program eller är anmälda
som arbetssökande efter deltagande i handlingsplansamverkan. Det innebär att
den procentuella andel som fått ett arbete eller kommit närmare
arbetsmarknaden uppgår till 68 procent. 1 725 deltagare (26 procent) har fått
arbete eller utbildning under de första sex månaderna 2011.
Jämför man resultaten för de olika målgrupperna har målgruppen anställda de
bästa resultaten under januari till juni 2011 med 34 procent (276 personer) till
arbete eller utbildning.
Inflödet av nya deltagare till samverkan var 5 326 nya deltagare i januari till
och med juni, att jämföra med det planerade antalet 5 746 vilket innebär en
måluppfyllelse på 93 procent. Prioriteringen av unga (sjukskrivna samt med
aktivitetsersättning till och med 29 år) återspeglas i en ökning av andelen unga
26 (29)
i inflödet som var 20 procent av samtliga deltagare de första sex månaderna
2011 jämfört med 17 procent samma period 2010. Antalet nya unga var januari
till och med juni 2011 1 046 personer.
Genomsnittstiden för deltagare i samverkan var januari till och med juni 2011
239 dagar jämfört med 279 dagar samma period 2010.
Det är svårt att finna avgörande förklaringar till att målet på 35 procent till
arbete eller utbildning inte nås, men en orsak kan vara att deltagare i
samverkan står långt ifrån arbetsmarknaden. Andelen med
funktionhinderkodning i handlingsplansamverkan har ökat från cirka 65
procent 2010 till nuvarande 75 procent, en indikation på att fler deltagare kan
ha svårare att nå ett arbete. Många deltagare har kortare tid kvar i
sjukförsäkringen än 365 dagar när de påbörjar insatser, vilket kan medföra att
de inte ”hinner” få det stöd inom samverkan som de skulle behöva. Fler
deltagare än tidigare fortsätter hos Arbetsförmedlingen efter
handlingsplansamverkan, i program eller som arbetssökande, men behöver
mera tid för att finna ett arbete. Konkurrensen på arbetsmarknaden med andra
grupper av arbetssökande är också stor och antalet lämpliga arbetstillfällen för
långtidssjukskrivna är starkt begränsade. Erfarenheten visar också att oavsett
konjunktur har arbetssökande med funktionsnedsättning och nedsatt
arbetsförmåga svårt att finna arbete jämfört med andra grupper.
Resultatet för kvinnor är generellt lägre än för män och varierar mellan
marknadsområdena/verksamhetsområdena. På nationell nivå är resultatet 29
procent för män och 25 procent för kvinnor. För att uppmärksamma och på sikt
komma tillrätta med skillnaden pågår ett arbete med jämställdhetsintegrering.
Den nuvarande finansieringsmodellen har inneburit minskade resurser de
senaste åren. Arbetsförmedlingen bekostar insatser och program från ordinarie
programmedel. De minskade resurserna har också inneburit svårigheter att
arbeta efter den gemensamma arbetsmodellen, vilket gör att samverkan till viss
del marginaliserats. På mindre orter finns det inte möjlighet att ha
samverkansteam i samma omfattning och handläggare vare sig på
Arbetsförmedlingen eller på Försäkringskassan som på heltid kan arbeta inom
handlingsplansamverkan. Detta kan även påverka resultatutvecklingen, då
handläggares fokus splittras av att man samtidigt arbetar inom olika
verksamhetsområden.
27 (29)
6. Verksamhetsutveckling 2011
6.1 Gemensam processtyrningsmodell
2010 genomfördes utbildningar över hela landet i den uppdaterade
processarbetsmodell som tillämpas inom handlingsplansamverkan. Under 2011
görs uppföljningar och fortsatta kompetensinsatser i arbetsmodellen.
6.2 Coachningsutbildning
Inom samverkan används en för gruppen sjukskrivna anpassad vägledningsoch coachningsmetodik, vars syfte är att både engagera deltagaren mera i sin
planering samt leda till ett effektivt arbetssätt för att finna lösningar i form av
arbete. Arbetsförmedlingen genomför under 2011 ytterligare två
utbildningstillfällen i coachningsmetodik. Utbildningen riktar sig till
arbetsförmedlare i samverkan.
6.3 Chefskonferenser
Chefskonferenser genomförs regelbundet under verksamhetsåret i syfte att följa
upp och utveckla verksamheten. Syftet är också att förstärka samsynen kring
det gemensamma uppdraget och få möjlighet att besluta om gemensamma
insatser samt sprida goda exempel.
6.4 Jämställdhetsintegrering
Med anledning av att resultaten i samverkan generellt är lägre för kvinnor än
män bedrivs sedan 2009 ett arbete för att utjämna skillnaderna och införliva ett
jämställdhetsperspektiv i allt beslutsfattande inom verksamheten. En
jämställdhetsintegrerad verksamhet där kvinnor och män bemöts på lika villkor
innebär en effektivare verksamhet med högre rättssäkerhet för individen och en
högre kvalitet i handläggningen.
Arbetet påbörjades 2009 med en generell webbaserad basutbildning i
jämställdhetspolitik och jämställdhetsintegrering och därefter har
jämställdhetskonferenser genomförts i respektive
marknadsområde/verksamhetsområde för cirka hälften av handläggarna och i
varje samverkansområde finns utsedda ”genusambassadörer” som genomgått
en fördjupad utbildning i jämställdhetsintegrering för att därefter kunna
fungera som stöd till övriga medarbetare och chefer. Satsningen har fortsatt
under 2011 med uppföljning av seminariedagen som genomfördes i december
2010. Genusambassadörerna har ett uppdrag att genomföra mindre
kartläggningar och studier av verksamheten ur ett genusperspektiv som kan
ligga till grund för ett fortsatt utvecklingsarbete i teamen.
28 (29)
6.5 Temadagar kring unga
Unga är en prioriterad grupp i samverkan. Under första halvåret 2011 har varje
verksamhetsområde genomfört temadagar riktat till handläggare och operativa
chefer från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan inom
handlingsplansamverkan. Syftet med temadagarna har varit att öka kunskapen
om vissa funktionsnedsättningar och utveckla samarbetet, bemötandet och
metoderna för att stödja individen att etablera sig eller komma tillbaka till
arbete.
29 (29)
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Fgf

5 Cards oauth2_google_07bf2a28-bcd3-42a3-9eef-1d63e3edcbe8

Create flashcards