Om specialundervisning

advertisement
MALMÖ HÖGSKOLA
Lärarutbildningen NMS
[email protected]
Om specialpedagogik
En ny specialpedagogutbildning startade 1990. Till skillnad från de speciallärare som tidigare utexaminerades, ska specialpedagogen inte bara undervisa (”bota elever”) utan även syssla med
utredningsarbete och utveckling av lärandemiljön.
Utdrag ur Grundskoleförordning 5 kap. Särskilda stödinsatser
1 §. Om det genom uppgifter från skolans personal eller på annat sätt framkommit att en elev behöver
särskilda stödåtgärder, skall rektor tillse att ett åtgärdsprogram. Eleven och elevens vårdnadshavare
skall ges möjlighet att delta vid utarbetandet av programmet.
2 §. En elev skall få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det.
4 §. En elev skall ges stödundervisning, om det kan befaras att eleven inte kommer att nå de mål som
minst skall ha uppnåtts vid slutet av femte och nionde skolåret eller om eleven av andra skäl behöver
stöd.
5 §. Sådant stöd skall i första hand ges inom den klass/grupp som eleven tillhör.
Om det finns särskilda skäl får stödet ges i särskild undervisningsgrupp.
Ann Ahlberg, speciallärare, författare, forskare vid Göteborgs universitet:
Skolans arbete för att stödja elever i svårigheter tar sin utgångspunkt i två skilda perspektiv – det
kompensatoriska eller det demokratiska deltagarperspektivet. Det är väl dokumenterat att det inte är
realistiskt att tänka att avvikande elever ska ”komma ikapp” sina klasskamrater genom att de får
separata hjälpinsatser. Differentierings- och individualiseringsproblematiken måste hanteras inom
den reguljära undervisningen, s k inkluderande undervisning som inte fokuserar på elevens brister.
Specialpedagogens uppgift blir att i arbetslaget organisera undervisningen så att alla elever
tillgodoses. T ex att läroboken inte styr så mycket, inriktning mot matematiska samtal,
problemlösande aktiviteter, arbete i smågrupper, att matematiken uppmärksammas i dagliga samtal
om vardagen.
Orsaker till att elever hamnar i svårigheter kan vara sociokulturella faktorer som kön, klass och
etnicitet, funktionella faktorer som kroppsligt handikapp (syn, hörsel m m), kognitiva faktorer som
minne, numerisk förmåga, emotionella faktorer som attityder, tilltro. Men mest avgörande är
pedagogiska faktorer som skolans organisation, klasstorlek, läromedel, resurser, arbetsformer,
arbetssätt osv.
Det är betydelsefullt att försöka minimera avståndet mellan krav och elevens förutsättning. Kritiska
skeden är bl a vid för tidigt införande av algoritmer som kan leda till ett mekaniskt manipulerande
utan förståelse, om inte taluppfattningen hunnit bli stabil.
Ann-Louise Ljungblad, speciallärare och författare:
Att erövra matematiken är livskvalitet! Det är psykologiskt viktigt för barnet att få lyckas i varje
uppgift.
Många forskare betonar vikten av att konkret materiel för färdighetsträning och laborativt arbete
alltid finns till hands och att denna arbetsform inte ska ”klassas” som barnslig eller bara för de
svagpresterande. Alla inlärningsstilar ska få "näring". Arbete med t ex mattegömmor kan påverka
denna inställning, liksom olika typer av vardagsmateriel.
Henry Ford, bilpionjär, USA:
Om du tror att du kan eller tror att du inte kan, så har du rätt.
Arne Engström, universitetslektor i pedagogik vid Örebro universitet:
Specifika matematiksvårigheter finns endast hos ca 1% av eleverna. Man talar då ofta om dyskalkyli,
vilket egentligen bara påverkar "räknandet", ej matematikens tänkande. Om man betraktar normalfördelningskurvan för IQ, har vi nu elever med IQ 70-85 i s k normalklasser, medan dessa elever
tidigare var placerade i specialklasser. Även kulturell bakgrund har betydelse. Det finns inga åtskilda
stödåtgärder för olika orsaker. Arne Engström betonar: tydligt ansvar (skolledning, spec.ped., ma-
MALMÖ HÖGSKOLA
Lärarutbildningen NMS
[email protected]
lärare), utvärderingar ska följas upp (diskutera, reflektera över arbetssätt - arbetsformer, dokumentera),
kompetensutveckling av personal, särskilt stöd till dessa elever för att de ska utveckla positiva
attityder, få uppleva matematik intressant och meningsfullt samt få tilltro till den egna förmågan.
Görel Sterner&Ingvar Lundberg: Läs- och skrivsvårigheter och lärande i matematik (NCMrapport 2002:2)
I årskurs 1-6 bedöms i genomsnitt 12 % av eleverna ha en kombination av läs-och skriv- och
matematiksvårigheter. Ofta har dessa elever problem med att tal kan delas upp i mindre tal och att
dessa kan sammanföras till större tal (jfr läsinlärning). Viktigt är representation av textens innehåll,
dvs att läsaren får en konkret bild av problemet utifrån sin erfarenhetsvärld. För tidigt symbolinförande
ger stor risk att misslyckas. Open-ended questions, mer tid att undersöka begrepp, variation av sättet
att dokumentera, problemlösningsstrategier (och att få diskutera dessa), sammanfattning av
lektionsinnehållet vid lektionsslut, gemensam högläsning är några idéer som kan vara till hjälp.
Lorraine Monroe, omtalad rektor från Harlem, New York:
Alla frön kan gro med rätt omvårdnad. Bra pedagoger säger inte ”I teach mathematics (eller andra
ämnen)” utan ”I teach children”. Det gäller inte att först ta reda på vad eleverna är dåliga på utan vad
de är bra på och satsa på det.
Aaron Antonovsky har bl a skrivit en bok om ”Stress, Coping, and Health in Families: Sense of
Coherence and Resiliency”, dvs om vikten av att ha en känsla av sammanhang och förmåga att
återhämta sig efter svårigheter. På svenska talar man om KASAM, dvs känsla av sammanhang. Att
försöka ge eleverna denna känsla, samt upplevelsen av mening med det man gör, kan ha stor
betydelse för hur eleven upplever sin skolsituation. Att lära sig associera och se mönster, både
konkret och bildligt talat, är en väg mot KASAM.
Antonovky delar in KASAM i tre delar: 1. Begriplighet (uppleva yttre och inre stimuli som förnuftsmässigt gripbara och förutsägbara) 2. Hanterbarhet (uppleva att det står resurser till ens förfogande
med vars hjälp man kan möta de krav man bombarderas av; inte känna sig som ett offer för
omständigheterna) 3. Meningsfullhet (om vikten av att känna sig delaktig; känna att livets
utmaningar är värda att satsa energi på och inte bara se dem som bördor).
Jeannete Vos, USA, en av författarna till boken Inlärningsrevolutionen:
80 % av inlärningssvårigheter har med stress att göra. Ingången till lärandet underlättas av att må bra,
positiv miljö, engagemang, humor, rörelse, trygghet, en bra relation lärare /elev.
Om man är intresserad lär man bättre. Att låtsas vara intresserad gör dig intresserad. ”If you cannot
make it, fake it until you make it. If it is to be, it’s up to me”.
TV-reklam är mästare i pedagogik. Nästan alla sinnen är inblandade samt ofta musik och känslor.
Vikten av att använda alla sinnen samt att tillgodose individuella inlärningsstilar betonas. Vi lär oss
10 % av det vi läser, 15 % av det vi hör men 80 % av det vi är med om och gör.
I boken beskrivs också Brain Gym (Hjärngympa eller Educational Kinesiology). Många elever med
inlärningssvårigheter har problem med sin fysiska koordination. Bland annat beskrivs s k
växelgångsprogrammering, då eleven går på stället och möter vänster hand med höger knä osv samt
räknar högt till 50. Övningen påstås avlasta blockeringen mellan vänster och höger hjärnhalva. Man
kan testa vilka elever som har lättare för höger mot höger, vänster mot vänster, dvs som passgång.
Dessa behöver träna växelgång. Även Cook’s koppling och ”ögonåttor”.
Lusten att lära – med fokus på matematik Skolverkets rapport 2001–2002: Läraren är absolut
viktigast för att eleverna ska få lust att lära matematik. (Innehåller mycket annat klokt. Läs!)
Sammanfattningsvis:
Skapa positiv attityd och tilltro till den egna förmågan. Fokusera på de starka sidorna. Överbetona
inte vikten av diagnoser /test. Positiv miljö. En bra relation lärare /elev. Engagemang (äv. föräldrar).
Aktivera alla sinnen. Tillgodose olika inlärningsstilar. Rörelse. Konkret materiel och undersökande
arbetssätt med vardagsanknytning. Arbete i smågrupper. Samtal. Minimera avståndet mellan krav
och elevens förutsättning. Åtgärdsprogram (om det behövs).
Download
Random flashcards
Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Fgf

5 Cards oauth2_google_07bf2a28-bcd3-42a3-9eef-1d63e3edcbe8

Create flashcards