2 Kultur = kommunikation

En bok under produktion: ”En värld av
skillnader”
En värld av skillnader
En kursbok i interkulturell
kommunikation av Erik Hemming och
Anders Carlsson
En bok under produktion: ”En värld av skillnader” – Följ med i framväxandet av en kursbok i
interkulturell kommunikation. Från början finns bara frågor, inga svar: Vad ska tas med? Hur ska det
sägas?
Just nu jobbar jag mest med dispositionen: Hur kan materialet grupperas och vad är syftet med varje del?
Så småningom blir det mera fokus på en del i taget och då kommer texter som förhoppningsvis ska
förklara kortfattat, tydligt och med enkla ord fast det är svåra saker....
1 INLEDNING
5
EN ÖPPEN BOK
5
2 KULTUR = KOMMUNIKATION
6
TÄNKT INNEHÅLL
GRUPPENS PERSONLIGHET
VATTENÅNGA
HUSET
GLASÖGON
ISBERGET
SYSTEM
PRINCIPSKISSER PÅ KOMMUNIKATION
KODNING OCH AVKODNING & SEMIOTIK
ATTRAKTION (STILPROV)
KULTURKROCKAR
ATT MÄRKA VÄRLDEN
KATEGORISERING
ATTRIBUTION
6
7
7
7
8
8
8
9
9
9
10
10
11
12
3 ÖVER OCH UNDER
13
MAKT ÖVER ANDRA (STILPROV)
NORDEN (STILPROV)
KONFUSIANSK DYNAMISM – LÅNGT TIDSPERSPEKTIV
KLASS
STEREOTYPER
VI OCH DEM: ETNOCENTRISM, FRÄMLINGSFIENTLIGHET, XENOFOBI, EXOTISM OCH RASISM
OSÄKERHETSUNDVIKANDE
SJÖFART
LEDARSKAP OCH PROJEKT
14
32
15
16
17
17
17
16
18
4 HON OCH HAN
19
KÖN OCH GENUS OCH GAYKULTUR
HEDERSMORD OCH HELYLLEMORD
JÄMSTÄLLDHET, KÖNSKAMP
MATRIARKAT OCH PATRIARKAT
KOMMUNIKATIONSSTILAR
IDENTITET
KÄRLEK
19
20
21
ERROR! BOOKMARK NOT DEFINED.
22
22
22
5 MÄNNISKA OCH MASKIN
23
NATUR, KULTUR OCH PERSONLIGHET
23
23
23
24
FRÅN STAMMEDLEMSKAP TILL MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
JAG ELLER VI?
VÄRLDSBILD
ORGANISATIONSKULTURER
25
25
25
25
6 TALA OCH SKRIVA
26
TÄNKT INNEHÅLL
SPRÅK OCH KULTUR
ATT AVBRYTA (STILPROV)
KONTEXT (STILPROV)
FRÄMMANDE SPRÅK
MISSFÖRSTÅND: JAG MENADE INGET ILLA....
ORDSPRÅK
SNUS, HASCH OCH HUNDAR
26
26
26
27
27
28
28
28
7 SES OCH HÖRAS
29
VI ÄR DJUR
RITUALER
UTSEENDE OCH SKÖNHETSIDEAL
MEDIAKOMMUNIKATION
HUVUD- OCH HANDRÖRELSER
FINGRET
OKEJ
I BILEN
LÅNG HISTORIA
ALLMÄNMÄNSKLIGA GESTER
NÄRHET OCH BERÖRING
ARKITEKTUR
29
29
29
29
29
29
30
30
30
30
30
30
8 LEVA ÖPPET
31
INTERKULTURELL KOMPETENS
SJÄLVKÄNNEDOM OCH SVENSKHET
JA TILL MÖJLIGHETER
AFFÄRER
KÄRLEK ÖVER GRÄNSERNA
EU, NATIONELLA KULTURER OCH SUBKULTURER
KONFLIKTER, CIVILISATIONERNAS KRIG?
31
31
31
31
33
33
33
KÄLLOR
34
BILAGA: INTERAKTIVA ÖVNINGAR OCH AKTIVITETER I IKK
35
1. FRÅGEFORMULÄR, ENKÄTER OCH DISKUSSIONER
2. SKISSER OCH MODELLER
3. OBSERVATIONER OCH EXKURSIONER
4. ROLLSPEL OCH ICKE-VERBALA ÖVNINGAR
5. TEXTER, BILDER, KONST
6. KONSULTATION OCH DISKUSSIONER
35
36
36
37
37
38
DRICKS OCH MUTOR
FRIHET OCH DEMOKRATI
MONOKRON RESP. POLYKRON TIDSUPPFATTNING
1 INLEDNING
Bokens syfte och idé presenteras. Här kommer en ytlig bild av vad IKK är, med hänvisning till kap.
KULTUR = KOMMUNIKATION för djupare inblickar. Vidare ges ett par rafflande situationsbilder.
Varje kapitel omfattar en allmän orientering med gott om exempel på tre nivåer: personliga kontakter,
kontakter mellan grupper (exempelvis företag, gäng, föreningar, nationer, politiska partier, arméer) och
slutligen upplevelser av exil (allt från turism och affärsresor till landsflykt).
MISSFÖRSTÅND
Det finns oräkneliga sorger och problem här i världen och många problem ger upphov till nya problem, så
det blir härvor och komplex som väl aldrig kan redas ut igen. Om inte...
Missförstånd ligger till grund för .... och innerst inne handlar missförstånd om någon eller några tror att
någon eller några andra menade något som de faktiskt inte menade. Något snålt, illvilligt, dumt eller rentav
nedrigt kanske, men som var menat som ett skämt, som omsorg, som ett förslag eller kanske bara lite
tanklöst eller taktlöst. Eller vanligast av allt: Som det sätt som denna någon eller dessa några normalt gör
och framställer saker på, men som inte är normalt för andra.
Och sedan krånglas situationerna till av alla förväntningar som vi går omkring och bär på. Fastän den
andra inte sa något dumt tolkade vi det så eller rentav hörde det så och så blev vi upprörda. För vi
förväntande oss något negativt. Och det vi tror ska ske, det sker också. Våra förväntningar märks på oss
och uppfattas av motparten och styr den in på ett visst spår.
I västerlandet tänker vi om oss som självständiga och oberoende och väljer att inte begrunda alla sätt som
vi är beroende och styrda på. Vi kommunicerar med vår omgivning mycket mer än vad vi vet om eller vill
veta om. Man kan faktiskt påstå utan att överdriva väldigt mycket att vi utgör en helhet tillsammans. Och
någon frihet värd namnet når vi inte fram till förrän vi anar hur mycket vi styrs av andra och själva styr vår
omvärld.
Genom att välja att tolka omgivningens ord och handlingar som välvilliga, om än ofta aningslösa, kan vi
lättare se mekanismerna som förvrider de goda avsikterna till dumma och onda resultat – i vår tolkning.
Detta är vad interkulturell kommunikation handlar om. Och kulturerna är inte bara dem i avlägsna och
främmande länder. De finns i vår närhet, t.o.m. hos dem vi älskar.
EN ÖPPEN BOK
Det handlar om tecken. Tecken som klädesplagg, gester, dofter, ögonkast, röstklanger, ord, tonfall, rytm
och hastighet, osv. Världen är en öppen bok för den som förmår att läsa den. Men den är skriven med
hemliga tecken – den är kodad. Den här boken handlar om hur världen är kodad och vad dess tecken
betyder.
Börja fråga, varsomhelst: Varför har Meg Ryan silikonfyllning i läpparna? Varför har Beckham en tatuering
i nacken? (Vad föreställer den? Varför valde han just den och just där? Varför inte större eller mindre?)
Och varför frågar jag mig saker om just engelskspråkiga personer?
Varför svarade någon så kortfattat på din fråga? Varför hälsade hon inte på sin syster? Varför ville de inte
smaka på kakorna? Varför är de alltid sena? Varför klär hon på ungen trasiga kläder? Och varför stirrar alla
på mig?
Om du sätter dig på ett kafé och läser en bok är chansen rätt stor att någon börjar prata med dig. Inte för
att du signalerar att du vill det med ditt utseende eller ditt beteende. Utan bara för att du genom att inte
stanna hemma kan uppfattas som socialt intresserad. Och var det så fel egentligen? Det är mycket svårt att
veta vad man signalerar. Och mycket av det man signalerar är man inte medveten om. Om folk ser sura ut
är det inte alltid de vet om det – eller vill veta om det. Men vi blir lätt provocerade. Hur intressant och
spännande kan det vara att sitta i kassan dag ut och dag in. Kan man klandra en kassörska för att hon har
tråkigt och inte kan le? Men kanske vi just den dagen behöver hennes/hans leende mer än vanligt?
Att fråga VARFÖR om företeelser leder till förståelse av hur systemet fungerar. Om man förstår hur
systemet fungerar förstår man HUR MYCKET man kan påverka och HUR. Man kan spara kraft på att
inte ge sig in i utsiktslösa processer. I den hör boken kommer olika sidor av saken att tas upp i olika
kapitel. Makt t.ex. är en faktor som ofta är osynlig och på samma sätt kan kön/genus styra mer än man
först tror.
GLOBALISERING
Orsaker och bakgrund till interkulturell kommunikation. Globalisering: lite om marknader och
produktionsfaktorernas pådrivande av den. Samhällsprocesser som för människor från olika kulturer
samman. Det mångkulturella samhället.
Kulturer finns inom varje land: regioner, religioner, åldersgrupper, yrkesgrupper, intressegrupper, kön,
stad och landsbygd, etc. För att inte tala om skillnaderna mellan olika familjers olika vanor och seder. Men
idag förs dessutom människor från olika länder samman mycket mer än tidigare. Globalisering är ett ord
som vi hör dagligen. Globaliseringen beskylls för att vara orsaken till en hel del oönskade saker – i Europa
t.ex. utflyttningen av arbetsplatser till låglöneländer. En del verkar anse att det vore bra att stoppa
globaliseringen. Men då vet man inte mycket om hur den fungerar eller hur den har uppstått.
BOKENS UPPLÄGGNING
2 K U LT U R = K OM M U N I K A T I O N
TÄNKT INNEHÅLL
Kulturen i liknelser, kultur som uppfostran och gruppens personlighet, samt den förvirrande likheten med
det politiska kulturbegreppet som kanske bättre skulle kallas ”de sköna konsterna”. Avgränsningar mot
natur och personlighet. Kulturens uttryck och de värderingar och trosuppfattningar som uttrycks.
Symboler, hjältar – skurkar och ritualer. Urbana legender.
Kulturen är så ogripbar, så varierande, så föränderlig och så rik att det inte går att säga någonting om den
om man inte förenklar den med en definition och sedan diskutera den i stället. Här kommer några bra
definitioner på kultur. Det lönar sig att försöka förstå hur personer som har formulerat dem tänker, för
kulturbegreppet blir man aldrig klar med.
Ett annat sätt är att ta upp aspekter av kulturen för sig och sedan se om det finns mycket eller lite av den
aspekten i en grupp eller ett samhälle. Graderingen från mycket till lite blir ju en skala – alltså en linje –
alltså en dimension.
Uppgift: Tankekarta
Rita en tankekarta med grenar som tar upp kulturens uttryck i samhället. Grenarna kan heta ARBETE,
SKOLA, NÖJEN, MYNDIGHETER, KROPPSSPRÅK osv.
GRUPPENS PERSONLIGHET
Kulturer finns bara där det finns individer som umgås (kommunicerar på många olika sätt). Därför finns
kulturer i riktiga grupper och i riktiga samhällen. Kulturen kan bara förstås om man känner till grupperna
och samhällena. Deras ”personligheter” har formats precis som våra egna: Genom att anpassa sig till sin
miljö. Det är lätt att se att klimatet, befolkningstätheten och historien (exv. ledarskapet) har påverkat
samhällena.
Man kan se tydligt hur osäkra ledare använder sig av det simpla tricket att ”snacka skit” om andra grupper.
När detsamma händer i hela samhällen och nationer blir följderna allvarliga. Kan ni ge exempel?
Varför fungerar detta trick trots allt för att hålla samman gruppen/samhället? Helt enkelt för att folk i
allmänhet är okunniga och behöver lita på någon annan för att få den information som behövs för att
välja rätt och göra livet så bra som möjligt för sig själva och sina barn.
Alla grupper som du ingår har olika kulturer. Det som är rätt och ”coolt” i en är fel eller ”ute” i en annan.
Det som är ”sunt förnuft” i en är galenskap i en annan. Det här lär man sig och accepterar till sist – om
man fortsätter att delta i gruppen. Du klarar av att vara medlem i flera grupper, men du vill inte och kan
inte vara med i alla. Någonting inom dej säger stopp – det är ”inte din stil”. För att veta vad detta
egentligen är måste man gå under ytan på kulturen. Då kan man tänka sig kulturen som en vattenånga.
VATTENÅNGA
Från de grupper man har deltagit i har man fått med sig vissa tecken, uttryck. Blandningen är unik,
personlig, men uttrycken är hämtade från kulturer som inte är personliga. Uttrycken, tecknen, är synliga,
men betydelserna är osynliga, som ens utandningsluft, mest vattenånga. Ett exempel: Blickar.
Man kan utbyta blickar, blickar är talande, blickar kan döda. Man kan undvika andra med blicken. Blickar
är ett språk i sig. Kanske är det viktigaste någon säger till dig på hela dalen sagt med blickar. Du tolkar
dem. Då kan man tänka sig blickarna som ånga, små, små droppar av vatten. Ytterst är det synliga (fast
bara i mikroskop). Innanför ligger skal (nivåer) av betydelser. Ytterst ritualer. Var blicken en hälsning t.ex.?
Inte så väldigt djupt eller intressant. Innanför regler (normer). Det kanske var en blick som sa: ”Så får man
inte göra!” Det varierar ju med situationen och kulturen. (Även med personens sinnesstämning och
karaktär.)
Exempel på kulturkrockar med blickar.
Innanför normerna finns värderingar. Var det en beundrande, berömmande blick? Den betyder att du
motsvarar något positivt (+) på värderingsskalan i en av de kulturer där blickens avsändare hör hemma.
Det känns bra! Om man inte får sådana blickar kan det vara ett straff (för att man brutit mot en norm,
eller för att man anses vara dålig på ett ännu djupare sätt). Det kallas utfrysning, är mycket vanligt och
känns hemskt på ett oprecist sätt.
Innerst i vattendroppen (innanför de andra lagren av blickens möjliga betydelser) finns kulturens djupaste
tro: Om vad en människa är eller kan vara, om världen och vad som är naturligt. Det betyder att blicken
kan betyda att avsändaren känner förtroende och hopp om att du är allmänt trevlig och välvillig till denna.
Droppen kan se ut som i denna figur. (XXX)
HUSET
Ens egen specifika blandning av kulturer kan också liknas vid ett hus. Det är sammansatt av en viss mängd
olika material och har fönster och dörrar som kan öppnas och stängas. Genom olika stora fönster ser vi ut
i omvärlden, eller låter bli att göra det. Kanske vi odlar vår egen trädgård. Om någon eller någonting hotar
att komma för nära eller in i huset händer det lätt att vi blir aggressiva – det är ju hemfridsbrott att komma
för nära!
GLASÖGON
Om man liknar kultur vid glasögon som man inte kommer ihåg att man har på sig kommer en viktig sak
fram. Det är ju i betraktarens ögon som det märkliga sitter. För medlemmarna i den grupp vars kultur
någon ser är det ju normalt – och därmed inte något man lägger märke till.
Få människor, men ständigt fler, blir så medvetna om sin egen kultur att de förstår att det är ur just deras
synvinkel som en annan persons handlingar verkar onormala. De kan nämligen byta glasögon och se på
världen på att annat sätt. För att kunna göra det behöver man ha levt i en annan kulturell miljö än ens egna
under en längre tid, minst ett halvår.
En lek med perspektiv: Hur tror du att andra ser på dej och bedömer dej och ditt sätt att vara? En rysk
militär, en fransk bonde, en pakistanier bosatt i Norge, en pensionär från Norrland, en tonåring från
Lidingö, en mormonsk missionär från USA. Vilka är deras glasögon?
ISBERGET
En annan liknelse av kultur är isberget. Isberg består av vatten från många olika källor som har frusit,
klumpats ihop och brutits loss från en speciell plats. Bara tio procent av isbergen sticker upp över ytan
och syns. Som isberg flyter vi omkring i vår nya eller gamla miljö och skaver mot varandra under
vattenytan. Vi har blivit vana vid att ta stötar och det gör för det mesta inte ont längre. Vi har lärt oss att
se upp med att komma alltför nära den typen av isberg som skaver allra värst (folk vi avskyr).
Det som syns (ovanför ytan) är de tecken vi kan ta in med sinnena, mest syn och hörsel. Under ytan ligger
det stora okända som styr vad folk säger, visar och gör. Det är våra avkodningssystem, normer, attityder,
värderingar och vad vi tror om världen och människorna. Det är om de sakerna striden verkligen gäller.
Uppgift: Över eller under ytan?
Bedöm om punkterna i listan kan ser eller höras eller om de bara är slutsatser som dragits av andra intryck.
SYSTEM, ROLLER OCH NORMER
Deltagande i sociala sammanhang styrs hårt av regler (normer). En person kan på sin höjd avvika lite
grand utan att dra på sig straff eller bli utesluten. Därför är det viktigt att inse att personer från andra
kulturer inte ÄR annorlunda, utan bara måste bete sig annorlunda för att deras kulturer tvingar dem till
det. Men naturligtvis blir vanan stark med åren: Det känns RÄTT på ett visst sätt. Det är just det som är
normen: Gränsen mellan rätt och fel.
Att fråga VARFÖR om beteenden man lägger märke till och känns konstiga leder till förståelse av hur
systemet fungerar. Frågan varför kan besvaras på flera sätt. Ett är genom att sikta framåt: Vilket är målet
med att göra såhär? Ett annat siktar bakåt: Vilken är orsaken till handlingssättet? Ex. Varför är svenskar så
rädda att ta kontakt med varandra och andra? Målet: Att inte störa. Orsaken: Uppfostran.
Man måste fråga VARFÖR flera gånger: Varför ska man inte störa? Varför är svenskar uppfostrade så?
Vad blir då svaren? Och så frågar man varför ända till det inte går längre. Att fråga varför är nu en sak ens
föräldrar inte har uppmuntrat en till. Men det var nog mest beroende på att de inte hade tid med
ifrågasättande. (Varför hade de inte det?)
Sokrates som levde i Aten på 300-talet f.Kr. ansågs vara den visaste bland människor. Varför? Jo, för att
han frågade varför när han diskuterade med viktiga personer. Det slutade alltid med att de fick erkänna att
de inte visste svaret. Sokrates var den enda som visste att han ingenting visste, så han var visast.
Militärer är inte strama och kalla, spanjorer är inte glada och vänliga, kvinnor är inte vårdande, amerikaner
inte högljudda, asiater inte undvikande. Men de signalerar ofta dessa egenskaper, eftersom de ger fördelar i
de kulturerna och de minimerar nackdelarna. Om en spanjor inte kysser damer på kinden blir damerna
ledsna, arga, förvånade i Spanien. När Juan kom till Gotland som praktikant och kysste en tant på kinden
när han blev presenterad för henne knuffade hon bort honom och talade aldrig mer med honom.
Om vi spelar den roll som systemet (”teaterpjäsen” vi deltar i) får vi applåder om vi gör det bra. Om vi
slarvar eller verkar ointresserade får vi inte vara med till slut. Då hittar vi en annan grupp där vi ”passar in”
bättre. Se mer under ”Identitet” i kapitel 4.
Uppgift: Hitta systemet
I vilka system (eller roller eller situationer) är det acceptabelt att svära, klia sig, snyta sig, stjäla, röka, supa,
gäspa, stirra på folk, skratta högt, prata om religion, gråta, hoppa omkring, diskutera viner, byta blöjor,
nypas eller sminka sig?
Uppgift: Hitta gränserna
Vad blir straffet om man gör fel sak i fel system? På vilket sätt diskuteras ”syndaren” i en grupp som har
straffat någon för att ha brutit mot en norm? Ge exempel på några ”skurkar” (eller ”skitstövlar” eller vad
ni nu kallar dem) som är kända i dina grupper. Det kan vara kända personer från massmedia med det kan
även vara sådana som bara är betraktade som skurkar av ett fåtal i er klass eller på er gata.
PRINCIPSKISSER PÅ KOMMUNIKATION
Man kan inte inte kommunicera. Hur föremål kommunicerar.
KODNING OCH AVKODNING & SEMIOTIK
ATTRAKTION (STILPROV)
Det tar bara några sekunder att bestämma om man ska tycka om en person eller inte. Vad som händer
därefter beror naturligtvis på oerhört många omständigheter, men då och då i livet får man ett riktigt bra
förhållande till någon. Då kan det gå till såhär:
Trött av att ha umgåtts med folk som inte är riktigt som en själv – de missförstår och är besvärliga på
otaliga vis – träffar man plötsligt en person som allt gå lätt med. Man behöver inte uttrycka sig så exakt,
hon förstår ändå, man skrattar lätt och åt samma saker, man diskuterar och det visar sig att man har tänkt
på liknande sätt och har liknande åsikter. Man börjar må bra.
Varför mår man bra? Jo, för det känns lätt. På något sätt känns man lika. Lika barn leka bäst. Det måste
nu inte vara att man har identisk bakgrund – man kan vara lik folk från helt andra platser och även i andra
åldrar. Kanske har det med att göra hur man ser på världen.
Hur har man kommit fram till så djupa saker på så kort tid? Ja, mycket information hinner utbytas om
man räknar in den icke-verbala kommunikationen. All information bedöms och det mesta filtreras bort.
Men vissa tecken granskas och avkodas. Man lurar ut vad de står för (under ytan). Man har liknande
attityder till vissa saker, tolkar man det som (t.ex. samma humor).
Man vill ha mera av denna lätta känsla. Man kopplar den samman med personen som framkallar den –
helt naturligt. Man tycker om sig själv lite mera, ser mer positivt på det mesta – en uppåtspiral.
Det som har hänt är att man har fått bekräftelse av sin egen uppsättning av normer, attityder, värderingar
och trosuppfattningar. Det är som att isberget har hittat ett annat isberg och de har släta ytor mot
varandra. För detta betyder att det man innerst inne står för och tror på – att det är rätt. Man får
bekräftelse. Och någon gång måste man få det.
Det sanna, det rätta och det sköna som man känner inom sig har man kämpat för att få. Det är baserat på
slutsatser man har dragit om vad som är det viktigaste i livet. Och det har varit ett hårt arbete.
”Vad tycker du om...?”
Uppgift: Var pratade ni?
Försök minnas var ni hade det trevligt och pratade i din familj när du var liten – och kanske det
fortfarande är så. Hur skulle det kunna vara i en annan familj eller grupp?
KULTURKROCKAR
Negativa känslor och förvirring. (Även ett ex på motsatsen – alltför positiva känslor.) Att avbryta
kommunikationen. Eller att reflektera över sin egen reaktion.
Lista på krockar (men de tas upp under de andra kapitlen)
ATT MÄRKA VÄRLDEN
Varseblivning är den process med vilken vi väljer ut, tolkar, kategoriserar, värderar och organiserar signaler
från yttervärlden. Varseblivningen påverkas av tros-, värde- och attitydsystem. Dessa är inlärda. DICE:
Describe, Interpret, Check, and Evaluate
Eftersom världen strömmar förbi oss i en svindlande hastighet och eftersom vi behandlar sinnesintrycken
så svindlande fort och det hela tiden kommer nya virvlande genom nervsystemet får de fasta strukturerna i
ens världsbild stor betydelse. Vad man tycker om och bedömer som viktigt sorteras fram (om man är en
optimist/lycklig person) och det fula och nedriga (om man är pessimist/olycklig).
Det vi tror om världen och olika kategorier av människor kan vi inte veta hur vi kom fram till. Men en sak
är säker: Det beror MERA på vem du är än vad du faktiskt talar om. Det är alldeles tydligt att man
resonerar BAKLÄNGES när man uttalar sig om hur andra är, eller vad som helst som är lite VAGT
uttryckt, som livet, kärleken, italiensk mat eller ”sport”.
Allra värst blir det när man påstår saker om sådant som man inte vet så mycket om (ofta inget alls).
Paradexemplet 2006 är Muhammedkarikatyrerna. I korthet var det väl ett missförstånd bara: ”Vi menade
inget illa!” (Se mera i kap. 5)
Om man ska lyckas med kontakter till andra kulturer måste man ha klart för sig vad man vet och vad man
bara tror. Tolkningar är avkodningar man gör efter vissa regler – sin egen kulturs. Eller rättare sagt: Enligt
den av de kulturer som man behärskar som man antar ligger närmast den situation man befinner sig i. För
man kan ju många kulturer, dvs. koder.
Uppgift: Beskrivning eller tolkning?
Träna på följande meningar. Är de beskrivningar eller tolkningar?
KATEGORISERING
Ju mindre kunskap desto större kategorier och desto värre generaliseringar. Genom historien har
människan levt i stammar och avskilda samhällen. Det är först nu som globaliseringen har fört oss alla
samman så att vi påverkas av händelser som äger rum i andra länder och världsdelar. Men
misstänksamheten sitter kvar mot det okända – ända tills det blir mera välkänt.
Folkstammar har även tidigare börjat med misstänksamhet och krig för att till sist smälta samman. T.ex.
var Sverige en rad småriken på Vikingatiden, men tvingades samman av trycket från danskar och Hansan,
samt Gustav Vasas maktbegär. Sedan var det skåningarna som fick känna av misstänksamheten när deras
landsdel blev en del av landet. Och nu drabbas invandrarna.
Nyhetsförmedlingen från avlägsna läder hjälper inte så mycket för att förbättra kunskaperna. Den
förstärker ofta fördomarna genom att rapportera främst sådant som är konstigt och våldsamt – i kontrast
mot det normala och lugna som vi gärna vill se vårt eget samhälle som. Faktum är att ju konstigare vi
tycker att det okända är, desto normalare framstår det välbekanta. Normaliteten behöver det som ligger
utanför den för att kunna existera. Kan ni byta kulturella glasögon för en liten stund och ge exempel, på
riktigt konstiga saker i ert land?
Behovet av att kategorisera sin omvärld – och fort ska det gå! Att glömma sina egna glasögon.
När vi ser en annan person första gången bestämmer vi inom ett par sekunder om vi ska tycka bra eller illa
om den, eller kanske inte bry oss om personen alls. Hur går detta, mycket viktiga, val till?
Man tittar på yttre kännetecken (klädsel, rörelser, ansiktsuttryck, ögonbeteende etc.) och bedömer hur
personen bemöter oss (tar i hand, ler, pratar med oss etc.). Sedan jämförs dessa intryck med vårt inre
galleri.
Där finna alla vi minns, ordnade i grupper. Snabbt placeras vår nya bekantskap in i en av grupperna. Sedan
detta väl har gjorts är det inte lätta att flytta den till en annan.
Vi avkodar de yttre tecknen. Vi tolkar dem som tecken på ”hur personen är” (karaktären). Ibland inser vi
dock efter ett tag att det bara vara tillfälligt (situationen eller sinnesstämningen) som hon verkade vara som
hon verkade. Eller så var det bara ett inlärt beteende som vi antog stod för något djupare är det faktiskt
gjorde (kulturen).
När jag gick in klädaffärerna i Chicago blev jag glad över att expediterna tilltalade mig på ett kamratligt sätt
redan vi ingången: ”Hi, how are you doing?” och så ett leende. Vad trevliga de är, tänkte jag. Lite trögt
kom jag mig för med att svara: ”Fine, thank you, and you?” Då upptäckte jag att de inte tittade på mig
längre. Då kände jag mig dum. Det var helt enkelt deras jobb att hälsa sådär och detta för att i Chicago
säger kulturen att man ska bli aktivt och trevligt bemött i en affär. Det är deras system. Jag insåg att jag
inte var en speciell person för dem, vilket jag hade trott för ett kort ögonblick. ”Man ska inte tro att man
är nå’t,” har vi i Sverige fått lära oss av Jantelagen. Kanske tar vi svenskar sådana här händelser mycket
hårdare än vad som är nödvändigt.
Under hela den där upplevelsen kategoriserade jag personen efter mitt eget svenska medelklassystem, på
basen av mycket otillräcklig information. Och expediterna hade ingen information om mig heller.
När jag var reseledare antog researrangören jag arbetade för att resenärerna var just svensk medelklass.
Därför beordrades vi bära rena och nystrukna skjortor hela tiden och i synnerhet när vi tog emot nya
grupper turister på flygplatsen. Vi måste också se glada ut. Vi hade sju sekunder på oss att ge dem en
positiv bild av resmålet och hela företaget.
ATTRIBUTION
Hur förklaras (tolkas) beteende. TRAIT, STATE, SITUATION, CULTURE. Hur man kan bli mindre
dömande – mer medveten om sin tendens att döma. Utveckling från etnocentrism mot etnorelativism
(Robert Hanvey & Milton Bennett)
3 ÖV E R O C H U N D E R
Vi är alla tvungna att ta med frågan om vem som har makt över oss och vilka vi har makt över själva i vår
kommunikation. Detta är en obehaglig sanning och därför håller vi den helst utanför vårt medvetande.
Men om vi vill förstå varför individer och grupper förhåller sig som de gör till varandra och anser det de
gör om varandra måste man titta på maktförhållandena. Inte sällan har båda parter makt. Det är då
konflikter uppstår – kanske för att utröna vilken part som egentligen är starkast. Fast priset blir ofta
onödigt högt – ofta i forma av dåliga relationer efteråt.
Det här avsnittet handlar alltså om hackordning. Det förekommer i olika grad hos de flesta sociala djur –
kanske är det den mest primitiva organisationsformen. Aggressivitet spelar stor roll när individerna i
gruppen bestämmer (strider om) vem som ska bestämma och vem som ska lyda. Att underordna sig är ett
bra sätt att slippa få stryk. Att överordna sig betyder motsatsen. Men ändå är belöningarna så stora att
många vill försöka.
Efterhand som samhällen har utvecklats och funnit sina former har maktstriderna blivit mer sofistikerade.
De kan utföras mycket omärkligt, t.ex. med små variationer på sättet att tilltala olika personer, eller helt
enkelt genom utfrysning. Överallt där människor möts kan man se exempel.
Ändå är människorna inte endast hierarkiska eller vill vara det. Kanske beror graden av hierarkitänkande
på hur bra man klarar av öppna och osäkra situationer. Attityder och vad man innerst inne tror om
världen och människan har betydelser för hur man relaterar till andra människor. Att kunna samarbeta och
lösa problem har varit helt avgörande för vår överlevnad under de miljoner år som vi har utvecklats till
vad vi är.
Man biter inte handen som föder en, lyder ett gammalt ordspråk. Alltså har den som sitter på resurserna
en bekvämare ställning. Detta kallas för ekonomisk ojämlikhet och den är en förutsättning för och en följd
av det kapitalistiska produktionssättet. Alltså bör vi inte kritisera den, eftersom vi bevisligen lever av den.
Man märker detta tydligt på t.ex. USA:s agerande i utrikespolitiken. Man talar om frihet och demokrati och
är beredd att strida med vapen i deras namn. Men om friheten och demokratin inte håller sig innanför de
ramar som supermakten har bestämt, då är det slut på den demokratiska diskussionen och tonen blir
hotfull. (Detsamma gäller precis alla andra länder som har makt i någon form bör tilläggas. Om Ryssland
vet att Ukraina behöver deras gas betyder det att man kan stänga av kranarna mitt i vintern för att
diskutera priset och andra saker som man har synpunkter på. Enkelt att förstå.)
Man kallar det för tolkningsföreträde – att ha makten att bestämma betydelsen och värdet av saker och ting.
Detta ses i mindre skala i varje relation. Man måste först bestämma vad sakerna betyder som man pratar
om och vilken inställning till dem som är den rätta. Om man inte kommer överens om definitionerna blir
det ingen fortsättning på kommunikationen. Detta är en av alla de faktorer som bidrar till segregationen.
Det är klart att man inte umgås med pensionärer som gillar dragspel och Loket om man är en tonåring
som har hiphop i hörlurarna hela dagen. Särskilt inte om man h ar olika åsikter om vilket som är rätt sätt
att klä sig dessutom och har olika inställning till tid och dagsschema. Enklast blir det om man håller sig till
likasinnade. Men bristen på kontakt mellan grupperna ger utrymme för fördomar. Och de stoppar
möjligheterna till de positiva saker som kan uppstå tack när olikheter sammanförs – kreativitet.
I dagens västerländska samhälle är den officiella filosofin att alla är födda med lika värde – alltså ingen
rangordning. Men sedan skiktas vi upp i fint folk och sämre lottade. Detta trots att FN:s allmänna
förklaring om de mänskliga rättigheterna säger:
Artikel 1.
Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De är utrustade med förnuft och
samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av broderskap.
Artikel 2.
Envar är berättigad till alla de fri- och rättigheter, som uttalas i denna förklaring, utan
åtskillnad av något slag, såsom ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan
uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt.
Yttre igenkänningstecken hos människor såsom hudfärg, klädsel, kön, ålder etc. spelar störst roll i
maktkampen. Här kommer attityderna hos andra in och avgör blixtsnabbt om personerna ska bli
nedtryckta eller beundrade. Innan någon förstod varför. Ofta förklaras skiktningen av dem som har
makten i en sorts baklänges logik, se kapitel 2!
Lydnad i uppfostran, lärare och elever, löneskillnader, ledarskap, statussymboler, ifrågasättande, militär
disciplin. Hitlers medarbetare. Stanley Milgrams försök.
Socialgrupper och mobilitet (Sutton Trusts rapport)
Fall: Jean-Baptiste Bernadottes första tal i riksdagen, Fransk chef och dansk sekreterare, du-reformen, riv
pyramiderna, stereotypen att chefen är en man
Även i språken har en del drag kommit med som vi har gemensamt på mycket kroppsliga sätt. Det är arv
som vi har fått genom tusentals år, sedan människans första tid. Exempel är upp och ned, över och under.
Ofta finns det något positivt med över och negativt med under. Det kan man väl förstå när man tänker på
mungiporna eller prispallen i tävlingar. Likaså ljust och mörkt. ”Det ser mörkt ut” är ju inte precis
uppmuntrande. Vad som är mindre naturligt är att höger ofta ses som positivt, men inte vänster. Varför
höger skulle vara liktydigt med rätt (som på engelska, tyska och franska) och vänster skulle vara klumpig
(franska) och dyster (italienska) kan man undra över. Men i där man äter med händerna äter man ju med
höger hand och inte den vänstra och ingenstans hälsar man med vänster. Slutligen frågan om hur
manlighet har kommit att förknippas med ljus, förnuft, aktivitet och styrka, medan kvinnlighet skulle vara
mörker, känslor, eftergivenhet etc. kan man bara gissa svaret på. Mera om det under ”Hon och han”.
MAKT ÖVER ANDRA (STILPROV)
Det sägs att ingen kan ha makt över en annan om inte denna person tillåter det (kanske en amerikansk
idé). Det skulle alltså vara ett val – att låta sig styras? Ofta är det onekligen så. Det är bekvämt att låta
andra ta besluten och det är ansträngande att driva en egen linje. Dessutom blir man ofta straffad om man
går sin egen väg. Det börjar med barnuppfostran och fortsätter i skolan och med samhällets lagar som
man måste lyda.
Hur mycket man uppmuntras att välja själv varierar mellan grupper och samhällen. Det är alltså en fråga
om kultur. Se bara på familjer hur olika det är. En del barn får lång löplina. ”Annat var det förr”, kanske
farfar utbrister. ”Då fick man stryk om man inte lydde direkt.” (Kulturer ändrar sig med tiden.)
Det hände något i Sverige på 60-talet i den här frågan. Ett uttryck var du-reformen. På några år
avskaffades bruket att säga: ”Vill fru Andersson ha påtår?” och ”God morgon, polismästarn.” Utom i det
militära förstås. (Martin Ljung ansågs vara enormt rolig när han sa du till kaptenen på regementet i en
känd monolog: ”Och du, vem fan är det som blåser trumpet här på morgnarna? Man kan ju inte sova.”)
Men i skolan hände det fortfarande att lärare slog elever som inte lydde. (En viss eftersläpning får man
räkna med i skolsammanhang.)
I hela västvärlden var 60-talet ungdomsupprorets tid. Föräldragenerationen, som hade lidit under andra
världskriget, fick se sina normer ifrågasatta av sina barn. De bröt mot klädkoder och moralkoder och var
uppkäftiga i största allmänhet, inte minst politiskt.
I andra länder och världsdelar har detta inte hänt och kommer kanske inte att hända. Man vet inte varför
det hände, men troligen har det att göra med om samhällena blir ekonomiskt rika och om folk bryter upp
från landsbygden och flyttar in till städerna. En avgörande fråga är också hur mycket tid generationerna
tillbringar tillsammans. (Kultur är kommunikation och den man umgås med blir man lik.)
Fråga personer från andra länder om respekt och om vem som bestämmer olika saker i familjen. Hur
hälsar man på och hur tilltalar man äldre och vilka gester används? Får unga bestämma själva om de ska gå
ut på kvällarna och hur länge? Händer det att föräldrarna bestämmer t.o.m. med vem man ska gifta sig?
Är det förresten bra med att alla får bestämma själva over sina liv? Den här indiska flickan (BILD) är
mycket lycklig i sitt äktenskap. Hon träffade sin man först när det redan var bestämt att hon skulle gifta sig
med honom. Hon kläddes i sina bästa kläder och reste med sina föräldrar till mannens stad och visades
upp för hela hans släkt.
Uppgift: Pricka in dina egna värderingar mellan demokratiskt och hierarkiskt.
Konkreta extrempunkter. Välj graden av samtycke från 0 till 100%.
Tabell 1. Demokratiskt och hierarkiskt (Hofstede, 1991)
Jämlikhet
0–20–40–60–80–100
Barn behandlas som
likställda av
föräldrarna
Lärarna väntar sig
initiativ av eleverna
Lärarna behandlas som
likställda av eleverna
Decentralisation
Små löneskillnader
Medarbetare vill bli
tillfrågade
Den demokratiska chefen
föredras
Privilegier och
statussymboler
uppskattas inte
Makt ska vara legitim
och får kritiseras
Talang, rikedom och makt
är åtskilda
Ojämlikhet, vissa står
över
Barn lär sig att lyda
och respektera
föräldrarna
Lärarna tar alla
initiativ
Lärarna respekteras av
eleverna
Centralisation
Stora löneskillnader
Medarbetare väntar sig
order
Den bästa chefen är som
en far
Privilegier och
statussymboler är
populära
Makten och rätten är på
samma sida
Talang, rikedom och makt
är ett och samma
KONFUCIANISM – LÅNGT TIDSPERSPEKTIV
I den ekonomiska supermakten Kina har människorna aldrig vant sig vid individuell frihet. Den
konfucianska traditionen som funnits där sedan mer än 2 000 år, liknar samhället vid en välfungerande,
hierarkisk familj. Detta synsätt hjälper till att förklara östasiatisk mentalitet. I samhället finns fem
grundläggande relationer: mellan furste och minister, far och son, man och hustru, äldre och yngre bror
samt mellan vänner.
För västerlänningar är det svårt att förstå att det kan vara en belöning i sig att lyda en äldre eller
överordnad släkting eller chef. Det behövs inte pengar eller stora tacksägelser. Man kan gissa sig till den
äldres gillande och njuta av det. Långt fram i tiden kommer kanske en belöning i form av att andra yngre
visar samma vördnad och hjälpsamhet.
Initiativ uppmuntras inte. Filippinska sjömän på norska fartyg upplevs som passiva av de överordnade
norska befälspersonerna.
Traditioner, social harmoni, statusjakt eller sparsamhet, investering och sparande, att förlora ansiktet,
sanning eller dygd viktigast? Att underordna sig ett högre syfte. Länk till patriarkat och könskamp: yang
och yin.
PENGAR
Man kan inte bortse från att den mest betydelsefulla komponenten av makt nog är pengar. Detta kan vara
mycket viktigt att tänka på, även om man inte tycker att man har särskilt mycket pengar. Andra kan
nämligen tycka det – eller tro det. Och globalt sett är ingen av oss särskilt maktlös, om man jämför med
fattiga i tredje världen. Och detta kommer att återspeglas i våra relationer.
På etthundra år har det svenska samhället gått från att vara ett mycket fattigt till ett mycket rikt samhälle.
Och vår kultur idag har drag av överklass över sig – för varifrån skulle annars ha fått idéerna om vad de
skulle göra med sina pengar? Men kulturen släpar efter. För inte så länge sedan var det absolut nödvändigt
att vara sparsam med stort som smått.
Uppgift: Sparsamhet förr
Intervjua en äldre bekant eller släkting om återanvändning och sparsamhet förr. Ta upp grundläggande
saker som vatten, värme, lyse, el, brev, tidningar, leksaker, telefon, mat och kläder, men också lyx såsom
godis, nöjen och resor. Berätta eller skriv om vad hon/han sa.
PENGAR 2
Om man inte har så mycket pengar kan man reparera skadan genom att bete sig såsom om man hade det.
Men det är svårt.
SJÖFART
Auktoriteten ombord en reserv för krissituationer, lite som i militären (Påvals). Ju längre hemifrån
besättningen är desto spakare, men ju närmare desto kaxigare. Kryssningsfartyg och
turist/besättningsrelationer. Filippinare uppmuntras vara personligare gentemot unga västerlänningar.
Dortes och den holländska undersökningen. Låg eller hög status/klass i hemlandet?
KLASS
Klass och socialgrupp är fula ord i Sverige. Socialdemokraterna har haft makten i snart sjuttio år och social
rättvisa har stått på programmet. Ändå består de sociala skillnaderna, ofta förknippade med ”fint”, ”dyrt”
och ”öfre” respektive ”enklare”, ”billigt” och ”bonnigt”. Det syns tydligt i äldre svenska filmer med adeln
eller direktören å ena sidan och allmogen eller springpojken å den andra.
Kapital, kulturellt och ekonomiskt. Politiska ideal: gemenskap och solidaritet kontra privat och valfrihet.
Språkliga koder (Bernstein). Socio-kulturellt perspektiv.
Uppgift: Under- och överklass
Gör två listor. Den ena med kännetecken på underklass, den andra med överklass. Kännetecken kan vara
ALLT som kan ses, höras, luktas, smakas eller kännas.
STEREOTYPER
Kulturella skillnader sedda utifrån ger upphov till stereotyper. Stereotyper är kategorier kopplade till ett
behov att distansera sig från den, ofta trycka ned den. Detta behov kommer av sättet som vi bygger upp
vår identitet, som personer och som grupper (de grupper vi vill tillhöra). Om vi vill vara det som finns
innanför vissa gränser så blir gränserna mycket viktiga. Gränserna kan bara ses genom att det som ligger
utanför dem blir tydligt annorlunda än det som ligger innanför. Därför görs detta som ligger utanför
MERA annorlunda än det egentligen är i den bild som folk gör sig av verkligheten.
Exempelvis tänker många sig amerikaner som högljudda. Själv blir man då stillsammare och kanske mera
taktfull. Detta bidrar till en förbättring av ens självbild, vilket är välkommet. Men om man är beroende av
att förbättra ens självbild genom fördelaktiga jämförelser blir det lätt så att man väljer (omedvetet) att
lägga märke till just de negativa drag som andra uppfattar att andra har – och missar en rad andra positiva
saker. Dessutom missar man att många, de flesta, amerikaner inte pratat särskilt högljutt.
Stereotypiska drag i kulturer finns, men noteras alldeles överdrivet mycket av utomstående. En liten del
amerikaner talar högljuddare än t.ex. fransmän och denna lilla andel får gälla för alla. Men när man lär
känna en kultur närmare märker man att intrycket var felaktigt.
Michael Pickering (2002): Stereotyping. Att skuldbelägga offret för ens orättvisa behandling: Kvinnor,
negrer, asiater, araber, zigenare, flyktingar...
Att stå emot andras definitioner och kategorisering och tolkningsföreträde, ex: kvinnors bild av sig själva,
en bekväm tolkning för männen. Privilegierade gruppers bestraffning av offren.
VI OCH DEM: ETNOCENTRISM, FRÄMLINGSFIENTLIGHET, XENOFOBI, EXOTISM OCH RASISM
Turistguidernas anekdoter. Exotism – en produkt. Även på restauranger. Fredrik Lindströms exposé över
trendmat olika tider.
Hatgrupper på webben
OSÄKERHETSUNDVIKANDE
Låg och hög stressnivå, att visa aggressivitet, regler om vad som är farligt och smutsigt, attityd till olikhet,
lärandestilar och om lärare får visa sig okunniga, hårt arbete, integration eller förtryck av minoriteter,
Uppgift: Pricka in dina egna värderingar mellan lågt och högt osäkerhetsundvikande.
Konkreta extrempunkter. Välj graden av samtycke från 0 till 100%.
Tabell 2. Lågt och högt osäkerhetsundvikande (Hofstede, 1991)
Osäkerhet är normalt
Låg stress
Aggressivitet visas inte
Okända risker tolereras
Toleranta regler för
0–20–40–60–80–100
Osäkerhet är ett hot
Hög stress
Aggressivitet får visas
Endast kända risker
tolereras
Strikta regler för barn
barn om smuts och faror
Det annorlunda är
intressant
Elever uppskattar öppna
diskussioner
Lärare kan säga “Jag
vet inte”
Det ska bara finnas få
och nödvändiga regler
Lättja är OK. Arbete
bara när det behövs.
Tolerans gentemot
avvikande beteende och
idéer
Integration
om smuts och faror
Det annorlunda är
farligt
Elever vill ha reda på
det rätta svaret
Lärare ska veta det
rätta svaret
Känslomässigt behov av
regler
Känslomässigt behov av
att vara aktiv och
arbeta hårt
Förtryck av avvikande
beteende och idéer
Förtryck av minoriteter
LEDARSKAP OCH INTERNATIONELLA PROJEKT
Management by perkele. Bakom Guds rygg av Nynäs. Hitta former som alla upplever som sina, ändå
gemensamma: En ny kultur (USA:s ofta).
4 H O N OC H H A N
Syftet med kapitlet är att synliggöra det starkt begränsande i könsrollerna, hur de vilar på en bas av
maktbevarande och att visa hur olika grupper och samhällen har olika normer. Interkulturell
kommunikation inkluderar kommunikation mellan könen, även inom ett samhälle. I den
kommunikationen möter man samma svårigheter som mellan avlägsna kulturer. En mycket läst bok heter
Män är från Mars, kvinnor från Venus. Olika planeter.
KÖN OCH GENUS
Att vara människa är att vara kvinna eller man, vare sig man vill det eller ej. Om ett par får ett barn och
inte avslöjar könet på barnet får omgivningen svåra problem med hur den ska förhålla sig till det. Varför?
Jo, för att flick- och pojkbebisar behandlas olika – redan från första stund.
Det biologiska könet är klart från start, men vad det betyder i olika samhällen måste fyllas i av kulturen.
Männen har en hel del privilegier i de flesta samhällen, så det kulturella könet (genus) måste konstrueras så
att maktpositionen inte förloras. Nu när man inte får slå kvinnorna måste det göras lite mer sofistikerat:
Det första steget är att slå fast att män och kvinnor är mycket olika – av naturen. Det skulle alltså vara mer
naturligt för en man att vara framfusig, våldsam, tävlingsinriktad, prylfixerad och aktiv. Kvinnor vill i
stället vårda andra och värdera goda relationer högre än materiell välfärd. Det sägs bevisas av hur män och
kvinnor beter sig. Så nu är frågan: Vad är orsak och vad är verkan?
Uppgift: Vad gör kvinnor, vad gör män?
Hur leker flickor, hur leker pojkar? Vilka är kvinnliga/manliga yrken? Hur är det i andra länder? Vad gör
kvinnor/män när de inte jobbar? När talar kvinnor med kvinnor och män med män och kvinnor och män
med varandra?
Uppgift: Pricka in dina egna värderingar mellan kvinnligt och manligt.
Konkreta extrempunkter. Välj graden av samtycke från 0 till 100%.
Tabell 3. Feminint och maskulint (Hofstede, 1991)
Omsorg om andra och klok
resursanvändning
Varma relationer är viktiga
Alla ska vara ödmjuka
Alla får visa ömhet
Medkänsla med de svaga
Genomsnittet är norm
Lärare ska vara vänliga
Konfliktlösning genom
kompromisser
Miljötänkande
0–20–40–60–80–100
Materialism
Pengar och saker är
viktiga
Män ska vara framfusiga
Bara kvinnor får visa
ömhet
Sympati för vinnaren
Den bästa är norm
Lärare ska vara
förstklassiga
Konfliktlösning genom
kamp
Ekonomisk tillväxt
Stor u-hjälp
Liten försvarsbudget
Många kvinnor i politiken
Liten u-hjälp
Stor försvarsbudget
Få kvinnor i politiken
MANLIG OCH KVINNLIG KULTUR
De sätt som man lär sig sin könsroll på är främst tre:
- Genom att känna av de förväntningar som omgivningen (föräldrar etc.) har. Vilken färg har jag på
babyfilten? Vem är duktig, vem är söt?
- Genom de roller man ser i media och i samhället. Vem är hemma, vem sitter i styrelsen? Vem
lagar mat och tvättar hemma? Vem kör bil, vem räddar vem, vem har tuffa utekläder och vem har
fina klänningar? Vem är lugn, snäll och lyssnade? Vem leker med Barbiedockor och vem leker
med soldatdockor och robotar?
- Genom att delta i enkönade lekgrupper där ”rätt” beteende belönas och ”fel” beteende bestraffas.
Pojkar som blivit lite äldre har redan lärt sig att uppträda på tävlingsinriktat och resolut sätt utan
”onödigt” prat. Tjejer leker relationsbaserade lekar där man måste resonera sig fram till vad vem
ska göra och vad andra har lust att göra.
Till slut har man svårt att leka med det andra könet. Det har utvecklats två olika kulturer på grund av
åtskillnaden i olika grupper. Det beror inte på biologiska skillnader, utan på hur man har levt och blivit
behandlad.
I andra länder och även inom vårt land kan man se gott om olika manliga och kvinnliga stilar. Om man är
”mycket kvinnlig” och ”mycket manlig” kallas det för maskulin kultur. Detta gäller BÅDE kvinnor och
män att de kan vara maskulina rent kulturellt. Se tabellen i uppgift XXX. Om båda könen kan gå in i
varandras roller är kulturen feminin. Det handlar om vad folk i ett samhälle eller en grupp tycker är rätt
och fel för män och kvinnor att göra och säga. Statistiskt sett är Sverige det mest feminina samhället i hela
världen, tätt följt av Norge. I Finland tycker man att svenska män verkar feminina – det finns som en
stereotyp som man skämtar om. Men i Sverige finns väl också en stereotyp om den finska mannen?
Vad kan orsaken vara till att den allmänna normen är mera eller mindre feminin? Antagligen har det att
göra med trycket av våld utifrån. Det är ju i den situationen som maskulin råstyrka och våldsamhet
kommer till sin rätt. Men har man haft fred i snart 200 år blir det andra värden som är viktigare.
Uppgift: Var med killarna en stund.
Om man vill klara av kulturella skillnader har man gott om lysande tillfällen varje dag: Man kan umgås lite
med det motsatta könet. Om det känns krångligt så är det p.g.a. samma svårigheter som kulturkrockar
mellan etniska grupper. Var med ett slag och notera vad som känns svårt och fel!
Uppgift: Partipolitik och manlighet
Kan ni se någon koppling mellan maskulinitet och partipolitik. Hur ser typiska representanter ut från olika
partier och vilken inställning har man i t.ex. frågorna i tabellen ovan?
GAYKULTUR
Homosexuella, bisexuella och transsexuella personer (HBT) har alltid haft en knepig situation i förhållande
till den heterosexuella majoritetskulturen. För att kunna bejaka sin sexuella läggning har man behövt koda
sina budskap så att endast de som har haft intresse och positiv inställning har kunnat förstå. Men samtidigt
har man varit tvungen att vara ganska öppen för att inte kontakterna skulle bli alltför få och kvävande. Det
gemensamma intresset har ju alltid varit kärlek och sex och det har inte så mycket rört sig om band i form
av släktskap och försörjning som ju blir följden av heterosexuella kontakter.
Koderna har uttryckts genom språk, tonfall, klädsel, kroppsspråk och speciella intressen. I London på
1700-talet kunde man bära en grönfärgad nejlika i knapphålet, I New York på 1800-talet en röd halsduk.
Det våldsamma fördömande som drabbar HBT-personer från nära släkt och helt okända har ökat behovet
av att ge och få stöd inom de egna kretsarna. Eftersom könsrollerna här ifrågasätts är gaykultur mera
feminin än maskulin där tydliga könsroller är en grundsats. Det är t.ex. normalt att visa ömhet och känslor
för alla personer.
Styrkan i tabuna som inringar sexuella beteenden tas ibland som bevis för att de är rätt och att endast
heterosexualitet är naturlig. (Att vara naturlig är i detta fall mycket viktigt.) Religioner används för att ge
ytterligare tyngd åt fördömandena. Våld och hårda straff blir ofta följden. I Västerås knivhöggs en
ishockeyspelare med över sextio hugg utanför en korvkiosk efter det att han ”kommit ut”. Lagar som ger
homosexuella par rätt att gifta sig eller registrera sina partnerskap diskuteras i oändlighet innan de
godkänns. Allt detta visar på kraften i normerna.
JÄMSTÄLLDHET OCH KÖNSMAKT
De allra mest extrema formerna av könsmakt kallas kvinnoförtryck. Motsatsen hör man inte talas om. I
krig är det normalt (= rätt) att våldta kvinnor. I fredstid hålls kvinnor som egendom och slavar, säljs och
utnyttjas utan att någon reagerar, för det är normalt. I Afrika omskärs kvinnor, annars vill ingen gifta sig
med dem – en uppoffring det anses normalt att göra, fast utan att de blir tillfrågade. I Europa fanns Jus
primis noctis, dvs. Godsägarens rätt att utnyttja en livegen kvinna på hennes bröllopsnatt, se Mozarts Don
Giovanni. I Mellanöstern ska kvinnor akta sig för att visa hur de ser ut, för då blir männen distraherade
och det är farligt – för de kan inte hållas ansvariga för sina egna handlingar.
Och likheter finns hos oss idag. Våldtäkter händer för att kvinnor är utmanande klädda och män avkodar
ett meddelande som de skulle vilja var sant. Män hos oss blir mera beundrade av att ha sex med många
kvinnor, medan kvinnor anses dåliga av samma anledning. Att lyda en kvinnas order, eller att ens lyssna till
en kvinnas synpunkter, är inte skamligt bara i andra länder. Man hånler åt toffelhjältar, men beundrar – i
alla fall många män – en riktig karl vars kvinna lyder honom. Som Hell’s Angels ungefär; där är kvinnorna
lydiga och uppför sig så som männen vill att de ska. Kanske är det därför så många medelsålders män
skaffar sig HD och läderställ? Och hur många kvinnor är VD i storföretagen? Bara fem på
Stockholmsbörsen i alla fall (år 2006).
I Sverige idag är kulturen stadd i förändring på många sätt. Kanske tydligast ifråga om vad det betyder att
vara kvinna eller man. Den frågan får stora rubriker och häftiga debatter blossar upp. I centrum står ordet
feminism. Feminism är att hävda att de mänskliga rättigheterna även gäller kvinnor. (Se FN:s deklaration
om de mänskliga rättigheterna.)
Könsmakt och effekten av att inte vilja förlora den: Strängare straff för överträdelser för män, t.ex. att
prata om känslor, även verbala avledningsmanövrer. Att falla utanför ramen.
Machismo och feminism. Hårda värden mot mjuka. Olikhet mot likhet och personlig frihet att välja stil.
Straffen mot män och kvinnor som bryter mot de kulturella värdena är mycket starka, även i valfrihetens
västerland. (Western civilisation? It is a good idea! Gandhi.) Flest prylar när man dör vinner. Jan Guillou i
AB om hedersmord.
Manliga nätverk, ”Först när det finns lika många korkade kvinnor som män i styrelserna är vi verkligt
jämställda.” (Nievert)
KOMMUNIKATIONSSTILAR
Uppgift: Analysera dialogen
Et antal korta dialoger. Vad är problemet?
IDENTITET
Vilka faktorer formar identiteten? Friheten, svår att hantera. Man gör som alla andra. Styrningen ligger
bara strax utanför medvetandet – desto starkare!
Uppgift: Vilken typ är du?
Och vilka andra känner du till? Petra Plugghäst, Malin Modell, Pelle Pajas, Mumlande Mehmet, Stöddiga
Stina, Coola Kalle, Naturliga Natasha, Peter Perfektionist, Bert Besserwisser, Rika Ricardo, Olle Osynlig,
Sonja Slickare, Rune Rebell, Aktiva Annika ... Var försiktig med andras känslor!
Uppgift: Typiskt
Hur är den typiska studenten på ditt studieprogram – och på andra? Vad har de på sig? Hur ”är” man
inom olika yrkesgrupper? Vilka är deras attribut? Hur pratar de? Blir man sådan eller är man sådan från
början?
KÄRLEK
Konrad Lorentz’ kajor – precis som människor. Mogens’ tips om ”Why Sex is Fun” Desmond Morris:
Den nakna apan. Intrakulturella former av kärlek. Den indiska flickan på flygplatsen. Visas upp för
mannens släkt. Flytta till mannens familj. Sorg på bröllop.
5 M Ä N N I S K A OC H M A S K I N
I det här kapitlet tas skillnaderna upp mellan kulturer som är påverkade av industrins krav på effektivitet –
och andra kulturer. Den industriella revolutionen är den största av alla revolutioner. Varenda liten bit av
våra liv påverkas. I andra delar av världen har det inte gått lika långt. Detta orsakar oändliga bekymmer för
båda parter – om man inte är medveten om bakgrunden.
Några saker som påverkats av maskinerna i vår kultur är: hur vi ser på tiden, hur vi ser oss själva som
individer, hur vi ser vår roll på arbetet och i skolan, hur familjerna fungerar och hur staten tar ansvar för
oss. (Kärnfamiljer, sociala nätverk, vi- eller jagtänkande, harmoni, skam eller skuld, arbetsplatsrelationer
och nepotism, person- eller uppgiftsinriktning.)
Fall: barn- och äldreomsorgen, frihet och demokrati i Irak – vems idé? Hamas’ valseger i Palestina. Vad
baseras allmänhetens val på egentligen? Att veta vad demokrati är och att verkligen förstå det: två skilda
ting. Vad håller oss tillbaka från att yttra sanningar? Ålandstidningarna och radion. Kulturens alltmer
dominerande ställning genom massmedia. Kulturers förändring med tiden.
NATUR, KULTUR OCH PERSONLIGHET
Lik alla: Alla människor är lika innerst inne. Ett barn som adopteras växer upp var som helst lika bra.
Hennes naturliga förutsättningar kan komma fram på tusen olika sätt.
Lik vissa: Beroende på familjen och samhället blir hon lik sin omgivning med dess särdrag – typisk
svensk...
Unik: Exakt och hur vad man gör beror på mängder av orsaker som samverkar – bl.a. personens egen
vilja. Alla är vi otroligt komplicerade och helt unika.
FRÅN STAMMEDLEMSKAP TILL MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
För länge sedan fanns inga kungariken ens, utan bara stammar – minde samhällen som överlevde bara tack
vare samarbete och fördelning av de knappa resurserna. På den tiden fanns det inte plats för oliktänkande
eller att känna efter vad som kändes rätt för var och en.
Idag industrialiseras länderna på jorden snabbt, men de flesta människor lever ännu kvar i
jordbrukarsamhällen. Marken ger rikedomen och att försvara den är nödvändigt. Vapenmakten leder till
diktatur och fortsatt strikt kontroll.
Men med ökande industrialisering bryts det mönstret. Produktionen fungerar mer effektivt om pengar,
kunskap, råvaror och människor får röra sig fritt. De samhällen som har övergivit diktaturen har kunnat
bli rika. Hur har man ställt om till demokrati i västerlandet? Hur kan det ske i andra delar av världen?
Man kan ta Frankrike som exempel. Den franska revolutionen är ju bekant. Resultatet blev inte någon stor
framgång på en gång, men anledningen till att den kom var att jordägarna (adeln) blev frånåkt av dem som
ägde fabriker (borgarna). Ridedomen (och makten) från industrin var en följd av tekniska och
vetenskapliga framsteg. Dessa kom efter att man skaffat sig vanan att ifrågasätta gamla sanningar. Det var
en intressant trend som kallas både renässans och upplysning. Européerna hade upptäckt Amerika och lärt
känna andra världsdelar och lärt mycket från antikens skrifter som bevarats genom den arabiska kulturen
under sekler. Då som nu bromsades utvecklingen av makthavarna, såsom kyrkan och adeln. Blodet flöt.
Idag har vi i västerlandet tagit till oss individualismen. Vi har stor frihet, men också stor ensamhet.
Individualismen påverkar varje del av våra liv och vi tar den som självklar. Men i kontakter med andra
kulturen blir krockarna allvarliga och svårbegripliga. Det finns andra sätt att se världen, mera traditionella,
så som det var hos oss förr. Ibland längtar vi dit.
JAG ELLER VI?
När ett samhälle blir rikare (pga. industrialiseringen) börjar folk skaffa färre barn. Detta har skett i Sverige
så sent som på 1900-talet. Varför? Jo, för det finns trygghet som inte beror på familjen. Vilken då?
Innan detta sker överlever man främst genom att vara del av ett kollektiv (storfamilj, stam etc.) Mot att få
skydd avstår man från valfrihet. Familjens behov går före. Man är också mera glad åt familjens
gemensamma framgångar är åt egna enskilda. Man vill dela så mycket som möjligt med sina närmaste.
Nordeuropa och Nordamerika är de mest individualistiska områdena på Jorden. ALLT vi ser och gör ser
vi som individer. Det är nästan omöjligt att förstå hur man kan göra annorlunda. Men i andra delar av
världen lär sig inte små barn ordet ”jag” – utan ordet ”vi”. Låter det inte vackert?
Egoism kontra altruism. Livet i stora moderna städer består av massor med valsituationer. En fråga är ofta
om man ska vara egoistisk eller altruistisk. Valsituationerna förorsakar spänningar inom människan, vilka i
längden kan leda till stress.
Uppgift: Pricka in dina egna värderingar mellan kollektivt och individualistiskt.
Konkreta extrempunkter. Välj graden av samtycke från 0 till 100%.
Tabell 4. Kollektivt och individualistiskt (Hofstede, 1991)
Storfamilj
Identiteten är rotad i
det sociala nätverket
Barn lär sig tänka
“vi”
Harmoni
Bryta mot reglerna 
skam
Arbetsplatsen är som en
familj
Utbildning ger tillträde
till bättre sociala
kontakter
Relationerna viktigare
än arbetsuppgifterna
0–20–40–60–80–100
Kärnfamilj
Identiteten är rotad i
individen
Barn lär sig tänka “jag”
Ärlighet
Bryta mot reglerna  skuld
Arbetsplatsen är som ett
kontrakt
Utbildning ger bättre inkomst
Arbetsuppgifterna viktigare
än relationerna
SPORT OCH MUSIK
Den “moderna” människan längtar tillbaka till stammen. ”Det primitiva” i människan måste få utlopp
inom ramarna för det moderna samhället. Eftersom krig är oacceptabelt behövs arenor där människor kan
agera ut impulser som är förknippade med våldsam kamp.
Det som händer i sport är fängslande, spännande och mycket enkelt. Tydliga färgmarkeringar och
symboler gör det lätt för åskådare att identifiera sig med den ena sidan. Man ser på kroppsspråk och
ansiktsuttryck att upplevelserna är intensiva, passionerade. Bara barn kan gråta och jubla på samma sätt.
Varför engageras vi så av våra lag och flaggor?
VÄRLDSBILD
Grundantaganden om människans natur och varför världen ser ut som den gör. Religioners förklaringar,
politiska ideologier. Väster- och österländska förhållningssätt.
Uppgift: Vad tror du?
Är människan ond eller god? Hur får man tur? Är livet rättvist? Är alla lika mycket värda?
DRICKS OCH MUTOR
Hur långt är man beredd att sträcka sig för att skydda en kompis? (Trompenaars) Att skydda ansikte – i
österlandet.
FRIHET OCH DEMOKRATI
TRENDER
I alla tider har modet växlat, men i vår tid snabbare. Inte så konstigt eftersom mycket går fortare nu.
Utöver kläder och utseende berörs också arbete och fritid av trender: Helt plötsligt går ”alla” med stavar
på våra trottoarer. Utan skidor. Hur är det möjligt?
Uppgift: Ungt eller mossigt?
Sortera in begrepp (föremål och sysselsättningar) ur en lista under rubrikerna ungt eller gammalt. Vad
kommer med åren och vad förblir typiskt för en generation? Finns det stereotyper på alla
decenniegenerationer?
MONOKRON RESP. POLYKRON TIDSUPPFATTNING
Linjärt eller parallellt begrepp
Delhi, inte ens skaft på sopborsten: inte så fel att huka. Arbetslivet inte skilt från övriga livet. I väst: Workout efter jobbet. Vana att sitta skräddare (lådaffärer i Shahdol). Tillfälliga lösningar i st.f.
systemförändringar/lagändringar. Planering: spanska gruppen i Mariehamn. Jag i England med studenter.
Järnvägsövergången i Katni.
ORGANISATIONSKULTURER
6 TA L A OC H S K R I VA
TÄNKT INNEHÅLL
Ironi, understatements, komplimanger, När orden inte ska tas bokstavligen, antydningar, non, c’est
impossible! Att ej svara, Småprat, Samtalsämnen, Humor, vitsar, Talekonst, Tystnad, Mångtydiga ord,
Översättningar och kulturell interferens, Återkopplingsgivare, avbrytande, snäckhornsmodellen
Hälsningar, Titlar (osäkerhetsundvikande), Rätt nivå (respekt), Tilltalsord (maktavstånd), Formalitet,
Rituell underkastelse, goda språkkunskaper samvarierar med goda relationer
Bahala na, pakikisana och utang na loob på tagalog (typ det svenska ordet lagom) – centrala och
svåröversättliga.
Ord som färdas över tid och rum. Nu: Amerikanisering och anglisering av språket. Mediautbudet och
kanske även ägandeförhållanden inom mediaproduktion och -distribution?
Shopping och att pruta. Inte köpa, bara titta.
SPRÅK OCH KULTUR
De talade och skrivna språken är båda kraftfulla uttryck för den annars osynliga kulturen. Detta ses bl.a. på
att det finns tydliga skillnader mellan dialekter (lokala språk), sociolekter (gruppspråk) och kronolekter
(språkskillnader beroende på talarnas ålder).
Om man vill veta något om en persons kultur lönar det sig att läsa det hon skriver och lyssna till vad hon
säger, för det finns nycklar utlagda till förståelse. Det är förstås också viktigt att reagera på HUR orden
framförs. Om vi är sociala personer gör vi det automatiskt, kanske t.o.m. härmar andras dialekt.
Vad är lämpligt
Pratsamhet. Svenskars tystlåtenhet och pratsamhet…
Uppgift: Ge exempel på dialektord, sociolektord och kronolektord! Vem skulle använda dem?
ATT AVBRYTA (STILPROV)
När vi pratar vill vi inte bli avbrutna hela tiden. Det är artigt att vänta till den andra har talat till punkt –
det har minsann våra föräldrar inpräntat. Men så är det inte i Sydeuropa. Där uppmuntrar man varandra
genom att haka på – mitt i meningen. Samtalet blir mera som ett gemensamt projekt. Det är ett uttryck för
en mer kollektiv kultur än vår.
Kulturkrockar uppstår när nord- och sydeuropéer träffas, även om ett gemensamt språk finns. Nordbon
väntar på sin tur. Sydbon fortsätter att prata. Båda undrar: - När ska hon sluta så jag får prata? - När ska
hon börja säga något så jag slipper prata hela tiden?
Om sydbon kommer från ett mer hierarkiskt samhälle än vårt kanske hon tänker att den som är tyst
kanske vill markera att hon är finare och inte har lust att prata med dem som befinner sig längre ned på
samhällsstegen. Och nordbon som bara ville vara artig och ville att mötet skulle utveckla sig så bra som
möjligt!
I Italien kan man iaktta hur man i en grupp låter den parat som viftar ivrigast med händerna, även om de
andra för den skull inte är helt tysta. Man kan nämligen faktiskt lära sig att lyssna samtidigt som man
pratar. Simultantolkar har just det som jobb.
I Afrika finns exempel på detta. En forskare som studerade samtalsmönstren i en stam spelade in två äldre
damer som båda pratade oavbrutet, men som genom det de sa tydligt visade att de också lyssnade till
varandra. Forskaren berättade förresten att han efter ett tag förvånades över damernas öppna sätt att tala
om sex – ett ämne som i västerlandet varit tabubelagt under sekler.
Den ena frågade vilken ställning den andra föredrog. ”Bakifrån, stående i dörröppningen,” blev svaret.
”Varför det, är det skönt så?” undrade den första. ”Nej, men jag kan se om min man är på väg hemåt då,”
svarade den andra på det.
KONTEXT (STILPROV)
Att sanningen kan och ska sägas, tycker väl de flesta av oss är en självklarhet. ”Man ska inte ljuga, men alla
sanningar behöver inte sägas,” säger man dock ibland. Grundtanken är att sanningen finns och att den gör
det oberoende av vem som uttalar den. Detta är ett tänkande som är typiskt för kulturer i NV Europa och
Nordamerika. Sammanhanget (kontexten) saknar betydelse, anser man. Det är rentav ett svaghetstecken
att anpassa sig till det.
Det här synsättet passar bra ihop med individualismen, tanken att alla individer är oberoende och har rätt
till en lång rad friheter enligt lagen.
Motsatsen är att inte tro att sanningen finns eller måste eller kan sägas och i stället tänka mera på VEM
man pratar med och att hon ska förstå på rätt sätt. Detta är att hela tiden ta in sammanhanget (kontexten)
i bilden. Man märker att mycket inte behöver sägas, i och med att man koncentrerar sig mera på den
andra. Man känner på sig att folk är så olika att det knappast ens finns någon oberoende sanning (annat än
de självklarheter den andra redan känner till). Man kan vara tyst helt och hållet eller spela med
antydningar. Så som man kan med bästa vännen eller med ett syskon.
Den lägsta tänkbara kontexten sägs finnas i en rättegång: Hela bakgrunden preciseras. Men vi får lära oss
att vara utförliga i tal och skrift i skolan. Det sättet att kommunicera kallades av Bernstein för utbyggd kod
och är bevisligen lättare att lära sig för barn till föräldrar med intellektuella yrken. Motsatsen, begränsad
kod enligt Bernstein, används mera av familjer med praktiska yrken, där man pratar mera om det
närvarande, som inte behöver förklaras för de oinsatta.
I Etiopien, liksom i så många andra länder, älskar man att uttrycka sig kryptiskt, för att lyssnaren ska ha lite
roligt med att lista ut vad man menar. Detta görs med hjälp av ledtrådar från situationen och redan bekant
bakgrundsinformation plus det lilla man säger. Om lyssnaren inte förstår ska hon förstås inte säga det rent
ut, utan hon säger: ”Ah, vad kan vara bättre än det?” Då förstår den som berättar att hon borde ge
tydligare ledtrådar.
Att säga nej utan att yttra ordet. Att skydda ansiktet. Direkt och indirekt kommunikation. Tystlåtenhet
(som vi). Korthet: Eurovisionsschlagerfestivalen på olika språk (Fredrik Lindström).
Hög: att hålla sig informerad (tvillingar): Dolda avsikter, antydningar, harmoni viktigare än sanning,
Nätverk, vi, icke-verbala ledtrådar, tolkningar, kvickhet och underhållning
Låg: att bli informerad om detaljer (domstol): Direkt, explicit, öppen, precis och visar känslor som de är,
Indelning i fritid och arbete, principer: kvantitet, kvalitet, relevans, manér, kategoriserar folk
FRÄMMANDE SPRÅK
Mark Harris’ äventyr: Kåt, för sex och bastun på färjan. Bada naken och badda nacken. Princip:
fonemvariation. Systemen tillräckliga med bara en del av möjligheterna utnyttjade. 21 bokstäver i
italienska, 36 i ryska. 15 stavningar av sje-ljudet på svenska – ingen i finska: sj, sk, ssj, skj, stj, sch, ch, sh,
rs, xj, g, j, ge, si, ti, ssi, je, …
Släktskap och approximativ förståelse. Den stora mängden information som inte någonsin kommer på
engelska. Internet alltmer oengelskt. Goda språkkunskaper samvarierar med goda relationer (Mårtensson).
Att använda de få orden man kan leder till många positiva effekter: Man lär sig, man bjuder på roliga
misstag, man lär sig mera, man tränger in i kommunikationens regler. T.ex. i Turkiet värdesätts
artighetsuttryck högt, av vilka man har ett eller flera för varje social situation som kan tänkas. Många av
dem är gamla och mångordiga och betyder saker som folk idag aldrig skulle hitta på, men de används för
att de skapar en så bra stämning. Lär man sig dem kan man uppleva hur man välkomnas in i kulturen,
kanske i form av en plats att sätta sig på – hos männen (sultansidan) om man är en man, annars på
haremsidan. Att verka oartig genom att inte hälsa först leder däremot till motsatt resultat. I Algeriet
berättas om tyska turister som frågade en gammal man om vägen till ett hotell i en oas, utan att ta tid med
hälsningsfrsaer. ”Bonjour d’abord!” sa mannen: ”Först säger man goddag!”
Översättning, Sapir-Whorf, social organisation.
MISSFÖRSTÅND: JAG MENADE INGET ILLA....
Muhammedteckningarna i Jyllandsposten. Att hålla något för heligt – är det bra eller dåligt? De religiösa
agerar kollektivt. Den globala byn: Det som tidigare var åtskilt är nu gemensamt. Missförstånden:
Regeringen ansvarar inte för vad som står i tidningarna, vilket nog är en nyhet för många i MÖ.
Regeringarna i Skandinavien reagerar med att varna medborgare från att röra sig på palestinskt område.
Hur välinformerad är man? Samtidigt kan man misstänka att oklarhet råder beträffande vilket land som är
vilket i Skandinavien. Och hur skolad är man i satir och hur ofta förekommer bilder i ett muslimskt
samhälle.
ORDSPRÅK
Tala är silver, tiga är guld. Se tacuisses philosophus manisses. Definitionen på förnuft är att tiga. Ex:
insändare och politiker. Orsak: variationen i allas värdesystem är så stor.
Tomma tunnor skramlar mest. Stor i orden, liten på jorden. Man ska inte ropa hej förrän man är över
bäcken. Som man bäddar för man ligga. Bättre en fågel i handen än tio i skogen. Upp som en sol, ned som
en pannkaka.
SNUS, HASCH OCH HUNDAR
Vad saker grupperas med. Vad är mat, vad är narkotika? Kat från Östafrika (DN). Haschrökandet i am.
filmer.
7 S E S OC H H Ö R A S
VI ÄR DJUR
Om man tar bort orden ur vårt liv återstår väldigt mycket. Livet är rikt. Den information som våra
förfäder och andra djur behövde för sin överlevnad kom inte med ord. Vi har detta arv levande i oss. Den
icke-verbala kommunikationen är ofta omedveten, men den går bättre fram och blir mera trodd än orden.
Men precis som med de olika språken har olika ord så har de olika kulturerna olika tecken: hur vi rör oss,
hur vi ser ut, hur vi ser på varandra och hur vi låter med rösten.
KÄNSLOR
Omedveten och oavsiktlig. Passion och leda. Neutral och emotionell.
RITUALER
Bastu, hälsningar, paseo, måltider och drycker, fredspipa, sammanhållning i kris, militärparader (maskinlik,
maskulin), harakiri, work-out,
UTSEENDE OCH SKÖNHETSIDEAL
Att sminka sig: Vad vet man om kroppssignaler, ögon och läppar, Desmond Morris. Fixering vid
utseende: total makeover.
MEDIAKOMMUNIKATION
Reklam och MTV. Film och mode. Trender. Våld och stereotypisering. Sport och musik.
Malcolm Gladwell (1997): The Coolhunt, New Yorker
HUVUD- OCH HANDRÖRELSER
Man räknar ibland med fem typer av kroppsrörelser (gester): tecken som betyder detsamma som ord,
tecken som kompletterar ord som vi uttalar, känslouttryckande rörelser, samtalsstyrande rörelser och
”plockande”.
FINGRET
En av de starkaste och minst missförstådda tecknen som inte behöver stöd av ord är väl ”att visa fingret”.
Hur kommer det sig: Folk lär sig den lätt, minns den väl och blir arga lätt av den? Troligen ör det en
urgammal provokation – för vad liknar fingret? Intressant är att vissa apor reder ut hackordningen i sin
flock genom att de överlägsna och aggressivaste visar sina erigerade penisar för de underlägsna och
tillplattade, mera fridsamma rivaler. Det rör sig tydligen om en slags förolämpande manlighet.
Även av den vårt sätt att tala förstår man att ”storleken har betydelse”. Nya fina bilar kallas ibland, lite
avundsjukt, för penisförlängare. Tänk också på militära parader med skjutvapen tydligt uppvisade. Detta
görs kanske för att skrämma fienden, men också för att lugna befolkningen vid anblicken av denna
enorma virilitet som ”står” beredd att försvara oss.
Och inte är det bara av sparsamhet med plats som det byggs svindlande höga torn och skyskrapor i stora
städer.
OKEJ
När man ska signalera att någonting går bra kanske man formar en ring med tummen och pekfingret och
ler. Det kan nog verka konstigt i länder där gesten betyder pengar (i Japan bl.a.) eller den bakre
ringmuskeln (t.ex. i Turkiet). Likaså ska man inte lifta så som vi gör i alla länder. I Turkiet t.ex. ska man
vinka lågt, ungefär som vi gör åt en hund vi vill ska komma fram så vi kan klappa den. Så ska man också
göra om man signalerar åt en person att närma sig, inte som vi gör, med fingrarna uppåt, eftersom det
också är en obscen gest.
I BILEN
En allmänmänsklig gest för att signalera dumhet verkar vara att peka mot pannan. Den används ofta
mellan bilförare, där man ju gärna är tydlig med att visa brist på respekt sinsemellan, mycket tack vare det
trygga avståndet. I Brasilien stryker man med handens utsida mot hakan – säkerligen en helt odramatisk
rörelse hos oss. Men där blir folk provocerade, för den betyder ”barbeiro” – frisör, vilket anses vara
liktydigt med dålig bilförare.
LÅNG HISTORIA
Av exemplen ovan kan man se att gesterna har en lång och skiftande historia, precis som våra ord. Deras
betydelser är absolut inte självklara, precis som ordens, och man måste känna till mottagarens sätt att tolka
dem om man ska lyckas få fram det man vill få fram.
ALLMÄNMÄNSKLIGA GESTER
Ansiktsuttrycken är ganska universella. Sex grundläggande känslor sägs uttryckas på ungefär samma sätt
över hela jorden. De är lycka, sorg, avsmak, skräck, ilska och förvåning. Men kom ihåg att vad som
framkallar dessa reaktioner är kulturellt betingat.
Fysiska kännetecken och attraktion, ”Paralanguage”, Artefakter (dress code – omedveten), Faktorer i
omgivningen. Innehåll (verbalt) – relation (icke-verbalt), Medvetet – omedvetet, Avsiktligt – oavsiktligt
NÄRHET OCH BERÖRING
Finsk-fransk affärsmanstango, vinkelavstånd
Proxemik (Tre zoner: armbågs-, handleds- och fingerspets-)
Att hålla handen – hur länge? Sten Andersson och Arafat.
ARKITEKTUR
Murar, stora fönster, centralisering, etc. De inre strukturerna som materialiseras i de yttre.
8 L E VA Ö P P E T
INTERKULTURELL KOMPETENS
Etnorelativism, en omvälvande process. De allra heligaste värderingarna som man inte kan avsvära sig. Ex:
Smutsigt, lågt, snålt, föraktligt, elakt, etc.
Peace Corps är en nordamerikansk organisation som organiserar hjälparbete i fattiga länder, bl.a. genom
att skicka ut volontärer. I Filippinerna var det mycket svårt för de unga amerikanerna att anpassa sig av
flera orsaker. Systemet är så annorlunda. T.ex. säger man bahala na om många saker – ”det ordnar sig” –
och rycker på axlarna, i stället för att ta itu med att göra något åt saken. Varför?
IKK som produkt: De oändligt många handledningarna och kurserna som säljs och den typen av råd som
man ser i dem.
Samtalsguide (Animéra, 2006). Vilken typ av repliker leder till vilka reaktioner? Humor och ironi.
JA TILL MÖJLIGHETER
Tillgång till information. Se saker på nya sätt. De Bonos motorväg. Cool Hunt. Vända uppochned på hela
organisationen, Marx om Hegel, världskartan uppochned.
MIGRATION OCH BISTÅNDSARBETE
TURISM
Turistguidernas anekdoter. Exotism – en produkt. Även på restauranger. Fredrik Lindströms exposé över
trendmat olika tider. Pengar, valutor, växling, prutande, bjudande.
AFFÄRER
Grundidén med att göra affärer är att leverera varor och tjänster som efterfrågas och att ta mera betalt än
det kostade att framställa och transportera dem. Den globala byn: Sätta behov i förbindelse med lösningar
från andra platser.
När det gäller affärer i kulturer som inte är ens egen tillkommer utöver alla andra praktiska frågor även
kommunikationen. För att lyckas krävs djup kunskap om dem man riktar sig till. Alla kulturens
komponenter som har diskuterats i denna bok har betydelse.
I all kommunikation är det viktigt att ha en bra relation – att respektera och till och med tycka om
varandra – och visa det. I nordvästra världen räcker det med respekt – vilket ofta betyder att inte ta upp
motpartens tid. Men i övriga världen är man inte så stressad och uppskattar mer tidskrävande bevis på
intresse och vänskap.
Den kulturella faktorn i förhandlingar, kontrakt, projekt, marknadsföring och samarbete. Dråpligheter och
förvirring (många exempel).
SJÄLVKÄNNEDOM OCH SVENSKHET
Daun: Swedishness as an obstacle in cross-cultural communication.
DN, 28 dec. 2005: ”Svenskar är svåra att lära känna privat” (Bo N. medverkar)
Hålen i A4-ark och bankkorten uppochned. Datumangivelser: internationellt bara i Sverige.
”Den svenska koden”, alkohol etc. Har alla kulturer en neurotisk punkt? Den svenska synden: Agge i
Katowice. Stereotyper om svenskar: Stela, inflexibla besserwissrar? Mjuka, blyga och konflikträdda. Jfr. FI
och SE, karaktärsdrag
NORDEN (STILPROV)
Om man träffar personer från något nordiskt land är det alltid intressant att höra vilket intryck de har av
oss svenskar. Om man inte tidigare har förstått att kulturen avgör vad man lägger märke till och hur man
ser på saker, så inser man plötsligt det då. Men man kan bli arg – eller smickrad.
Folk i de andra nordiska länderna vet nämligen mer om Sverige än vad svenskarna vet om dem. Detta är
ett problem, troligen det enda, som skapar irritation. Det är samma problem som vi har i relation till
amerikanare, vars land vi kan så mycket om, men som inte vet någonting nästan om vår situation. (Man
vet inte om det är dumhet eller brist på hyfs.) I vårt fall, är det enda sättet att förbättra situationen att visa
ärligt intresse för livet i Finland, Danmark, Island och Norge.
I Norge förstår man bäst de andra nordiska språken. Vad kan det tänkas bero på? Man vet kanske mer om
Sverige än vad de andra folken gör. De förstår och uppskattar våra filmer, TV-program, artister, böcker
och musik. Ibland kallar man oss ”søte bror”. Man är fortfarande mycket glad över sin självständighet,
men man skryter inte om sina oljepengar eller guldmedaljer.
I Danmark är man märkbart mer kritisk mot Sverige. Inte så konstigt eftersom man befinner sig mellan
kontinenten, som inte rättar sig efter Sverige – och Sverige som inte bryr sig om kontinenten. Detta ser
danskar som att vi är orealistiska.
Att vi inte har det så lätt att förstå vad de säger gör inte situationen lättare, i synnerhet som de flesta orden
ju är precis de samma som vi har i vårt språk, uttalade bara lite annorlunda. Om man sedan går över till
engelska är det lätt att det uppfattas som okunskap om ( = ointresse för) hela folket. Detta är just vad ett
mindre land alltid förebrår ett större för.
Finland är det land som våra företag verkar ha det lättast att samarbeta med. Det kan bero på att våra
samhällen är uppbyggda på liknande sätt, efter en lång gemensam historia och på att det finns så många
svensktalande i Finland och så många finsktalande i Sverige – båda grupperna väl integrerade i sina
samhällen.
I boken Mötet av Anita Ekwall redovisas en undersökning om hur svenskar och finländare ser på varandra
och sig själva. (FIGUR) Svenskarna ses som grupporienterade framför allt, vilket finländarna anses vara
minst av allt. Finländarna ses som ärliga och tysta.
Tystnaden i Finland är svår för svenskar att hantera. Vi tror att den måste betyda något, i allmänhet något
negativt. Men den är bara. Finlands historia kan förklara den i någon mån. Beroendet av goda relationer
till Sovjetunionen gjorde det olämpligt att säga rent ut vad man tyckte under många år. (Väck inte den
björn som sover!) DE många krigen under 1900-talet har också gett många upplevelser som man inte talar
om så lätt.
Uppgift: Finnar och svenskar
Utmärkande egenskaper för finnar och svenskar – en lista. Välj vilka som passar med din uppfattning
och jämför med undersökningens resultat. Koppla till ländernas olika historia. Hur kan den
finlandssvenska identiteten se ut och varför?
Uppgift: Varför så svenska?
Lista egenskaper och beteenden som ni tycker är typiskt svenska. Varför tycker ni som ni gör?
Uppgift: Vad bör man veta?
Gör listor med rubrikerna ARBETE, SKOLA, NÖJEN, MYNDIGHETER, KROPPSSPRÅK, osv.
(samma som tankekartan) och samla info som en invandrarfamilj bör känna till för att trivas i Sverige.
EU OCH INTERNATIONELLA ORGANISATIONER
John Mole
INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSTEKNOLOGI
KÄRLEK ÖVER GRÄNSERNA
Historierna om kärlek mellan personer från olika kulturer är mera spännande än andra, men också mera
olyckliga. Romeo och Julias romans hade allt, utom ett lyckligt slut. Ännu intressantare är alla de
förhållanden som just nu påbörjas, fungerar och avslutas mellan personer från olika länder eller grupper.
Om inte omgivningen saboterar förhållandet lurar tusentals faror i form av outtalade förväntningar och de
besvikelser som kulturella skillnader skapar.
Ändå är det väl bäst att söka sig bort från sin egen hemby för att söka kärleken. Att gifta sig med sin bror
eller kusin skulle förenkla den interkulturella kommunikationen, men det finns tabun som förbjuder det.
Kanske behöver vi stimulansen av det annorlunda för att bli kära.
GIs och engelskor = positiv kulturkrock. Den svenska synden en annan. Statistik på äktenskap och
skilsmässor
Filmer och böcker om kärlek: Jalla jalla, Lost in Translation, Torsk på Tallinn,
KRIG, KONFLIKTER, CIVILISATIONERNAS KRIG?
Jyllandsposten. Koizumi i shintotemplet. Den glokala byn.
Konfliktlösningsstrategier
KÄLLOR
”Svenskar är svåra att lära känna privat”. (28 dec. 2005) Dagens Nyheter
Bennett, M. (xxxx).
Cooke, P., Ishii, S. & Klopf, D. (1999). Our Locus in the Universe: Worldview and Intercultural
Communication. Dokkyo International Review, No. 12, 302 – 317.
Daun, Å. (2005). Swedishness as an obstacle in cross-cultural communication.
Fiske, J. (1990). Kommunikatuionsteorier. Stockholm: Wahlström & Widstrand
Gladwell, M. (1997). The Coolhunt, New Yorker
Hanvey, R. (xxxx).
Hofstede, G. (1991). Organisationer och kulturer. Lund: Studentlitteratur.
Mårtensson, R. (2000). Affärsrelationer i Europa. Lund: Studentlitteratur.
Morris, D. (1973). The Naked Ape
Öberg, B. (1997). Olika syn på saken. Stockholm: Natur och kultur.
Pickering, M. (2002). Stereotyping.
Porter, R. E. & samovar, L. A. (2003). Understanding Intercultural Communication: An Introduction and
Overview. Wadsworth,
Ringquist, A. C. (2005). Människan socialt och kulturellt. Stockholm: Liber.
Sutton Trust, social mobility report
Triandis, H. C. (2000). Culture and Conflict. International Journal of Psychology, 35 (2), 145 – 152.
Van Houten, B. (2002).
B I L A G A : I N T E R A K T I VA ÖV N I N G A R OC H A K T I V I T E T E R I I K K
Listan här anger en mängd idéer till interaktiva övningar som ska knytas till relevanta ställen i den
tematiska framställningen.
1. FRÅGEFORMULÄR, ENKÄTER OCH DISKUSSIONER
Testa dig själv: vilken ”typ” är du och de andra i klassen? Hur har du blivit sådan?
Mina grupper och kulturlager
Vad har du gemensamt med de andra i gruppen eller med din vän? Kan du göra en lista med adjektiv som
passar in på er?
Vad gör ni tillsammans?
Gör cirkeldiagram över din kulturella profil
Rita in dina värden på 12 – 16 dimensioner utgående från origo. Jämför med studiekamraterna.
Var pratade ni och kände gemenskap?
Försök minnas var kommunikationen fungerade riktigt bra i din familj när du var lite och kanske
fortfarande.
Bedöm vår kultur med Hofstedes dimensioner
Konkretiseringar i form av extrempunkter mellan vilka man prickar in sin egen kultur som ett värde på en
linje (0 – 100)
Vad gör män, vad gör kvinnor?
Hur leker pojkar och hur leker flickor?
Manliga och kvinnliga verb – ibland med samma betydelse
Bedöm beteende
Placera in beteenden på skalan mellan accepterat och oacceptabelt: klia, snyta sig, stjäla, röka, gäspa, stirra,
skratta högt, dricka, etc. Resonera om situationsbundenheten.
Ringa in problematiken
Ett antal korta meningsutbyten. Vad är det underliggande problemet? Koppla till en dimension!
Ungt eller medelålders?
Sortera in begrepp (föremål och sysselsättningar) ur en lista under rubrikerna ungt eller gammalt. Vad
kommer med åren och vad förblir typiskt för en generation? Finns det stereotyper på alla
decenniegenerationer?
Stereotyper
1. The Perfect European – skämtteckning. Varför finns dessa uppfattningar? Varifrån kommer de?
2. Utmärkande egenskaper för finnar och svenskar – en lista. Välj vilka som passar med din
uppfattning och jämför med undersökningens resultat. Koppla till ländernas olika historia.
3. Variationen INOM gruppen: Standardfördelningens ytterligheter. Hur är den mest
UTPRÄGLADE – den man lägger märke till? Diskutera hur ”typisk” den personen är.
4. Utomeuropeiska folk – förtryckta folk. Offren för den orättvisa behandlingen får skylla sig själva
eller förtjänar det som de utsätts för. Ge ex.
5. Normaliteten behöver ”det onormala” för att bli tydlig. Brottet föregår lagen. Ge ex.
6. Varför är vi svenskar så svenska? Lista våra typiska beteenden och ge förklaringar till dem.
7. Hur är den typiska studenten på ditt studieprogram – och de andra? Hur ”är man” inom olika
yrkesgrupper? Blir man sådan eller är man ”från början”?
2. SKISSER OCH MODELLER
Rita tankekarta på kulturbegreppets betydelseomfång och -innehåll
Hjälps åt att börja från centrum
Olika liknelser: debattera om vilken som är lämpligast
Det kulturella huset, isberget, löken, fönstret, glasögonen, etc.
Isberget: Öva kategorisering – över eller under ytan?
Plocka in fenomen på rätt ställe. Grovt sett en uppdelning mellan ”tecknet” och ”det betecknade”.
3. OBSERVATIONER OCH EXKURSIONER
Teckenspaning i subkulturer
En semiotisk exkursion.
Medveten feltolkning (utomjording)
Uppsök ett bibliotek med den förutfattade meningen att det är en religiös institution och ”förklara”
fenomenen och de rumsliga förhållanden som kan iakttas därefter.
Beskriva föremål och gissa deras användning
Ett antal föremål cirkuleras i gruppen. Alla får träna på att först beskriva utan att tolka. Sedan får alla gissa
på vad de ska användas till. Är gissningarna projektioner?
Föremål eller fetisch – vad folk har med sig
Varför har folk valt att visa sig med just de föremålen i sociala situationer? SE gärna på bilder från andra
länder och tider och jämför med här och nu.
Djupintervjuer och analyser
Välj ut personer med erfarenheter från interkulturell kommunikation och samtala med dem. Försök ta
reda på vad de har lärt sig och hur de lärde sig det! Banda om ni får och analysera det som sägs (med hjälp
av teori ur den hör boken). Se intervjuhandledning.
Företagskulturer
Se på företag i olika branscher och pricka in dem på de kulturella dimensionerna
Kan man härma typiska uttryck – språkliga och andra?
4. ROLLSPEL OCH ICKE-VERBALA ÖVNINGAR
Hemliga instruktioner om samtalsstilar
Två studerande samtalar inför klassen. De har fått varsin lapp med instruktioner som den andre inte vet.
Ex: att se på klockan eller att backa omärkligt.
Överdrivet ögonbeteende
Småprata om något näraliggande och vik inte undan med blicken. Alternativt håll handen under hela
samtalet.
Intrång i privatsfären: Hissar, bankautomater, flytta föremål närmare
Iaktta normerna och bryt mot dem. Notera reaktionerna (bestraffningarna).
Normkonflikt i samarbetssituation – tyst övning
Ge grupper av stud. olika skrivna instruktioner till ett spel. Ge dem tillfälle att öva och blanda sedan
grupperna. Ingen får prata. Iaktta deras kroppsspråk. Filma gärna. Debriefing mkt viktig.
Gör en utställning
Samla föremål som uttrycker en viss kultur och förbered att kunna berätta om dem
5. TEXTER, BILDER, KONST
Film: Endast beskriva en kort sekvens utan ljud
Skriv ned vad som kan ses. Vilka värden bottnar beteendet i?
Film: Dansar med vargar – när Kevin möter Siouxerna
En ensam man mot en hel stam. Beskriv exakt vad som sker. Har ni själva varit med om liknande?
Filmer och böcker om personer som inte passar in
Lantisar i stan eller stadisar på vischan
Friare i en annan familj
Främlingen
Dekonstruera reklambilder – från olika kulturer
Använd gärna Carlssons Bild och retorik i media. Försök avgöra vilka som är kulturella hänsyn.
Nyheter i tidningen – spana efter kulturkrockar
Varje dagstidning innehåller nyheter som kan förklaras som kulturkrockar. Öva upp känsligheten att se det
kulturella elementet.
Hatgrupper på Internet
Sök upp rasistiska och nationalistiska webbplatser. Vilka sökord passar bäst? Sammanfatta budskapet
såsom du uppfattar det helt kort. Hur har gruppen lagt upp sajten för att locka sympatisörer? Vilka är
argumenten?
Bellmans Stockholm och de moderna sångtexterna
Lista likheter och skillnader och spekulera om orsakerna till förändringarna. Kan likheterna förklaras som
nedärvda?
6. KONSULTATION OCH DISKUSSIONER
Vad bör invandrarfamiljen veta om vårt land?
Gör lista under rubrikerna arbete, skola, nöjen, myndigheter, kroppsspråk, etc. (samma som tankekartan)
Bedöm vilken info som är viktigast
Blir kulturerna utslätade idag?
Försök att beskriva globala trender
Vad förväntar sig folk av människor från andra länder?
Välj två länder dom ni känner till ganska väl och lista beteende som de förväntar sig av varandra.
Hur har NI kommit fram till att tro detta om de andra?
Fallbeskrivningar av kulturkrockar
Välj rimlig förklaring och ge lösningsförslag
Utveckla interkulturell kompetens
Vad är tecken på interkulturell kompetens? Välj begrepp ur en lista och ordna dem efter stigande
kompetens.
Samarbetsregler
Du ska leda en internationell projektgrupp. Du behöver klargöra reglerna för samarbetet, annars tar
medlemmarna olika saker för givet och enorma problem uppstår. Vad ska gälla beträffande: passa tider,
artighet, lyda order, vänlighet, kritik, att avbryta, bjuda på mat och dryck, klädsel, samtalsämnen som lön,
familj, vågade skämt om ras, kön, religion, etc.?
Positiv kommunikation
Hur kan man kommunicera positivt så att motparten alltid har en chans att visa sina positiva sidor? Ta
ställning till olika stilar och applicera i olika situationer. Ex. Framfusig, avvaktande, humoristisk,
kamplysten, tävlingsinriktad, tycka-synd-om, konsensus, analytisk, etc.