BESLUT
2009-02-24
A 10 5719/08
Reviderad 2010-06-01
Arbets-, besluts- och delegationsordning för
samhällsvetenskapliga fakulteten
I Göteborgs universitets beslutsordning (2006-06-08) och delegationsordning (2006-12-07)
beskrivs gällande föreskrifter för beslut, ansvar och delegation. Enligt denna beslutsordning
beslutar fakultetsnämnden om institutionsorganisation och övriga arbetsenheter inom nämndens
ansvarsområde. I det följande beskrivs samhällsvetenskapliga fakultetsnämndens arbets- och
beslutsordning, liksom beslutsordningen för institutionsledning. Beslutsordningen är fastställd
av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden 2007-08-28 och reviderad 2009-02-24.
Universitetets linjeorganisation innebär att visst ansvar och vissa befogenheter, särskilt gällande
arbetsgivarfrågor är knutna till dekan/prefekt.
Utgångspunkter
Fakultetsnämndens viktigaste uppgift är att skapa goda förutsättningar för
utbildning, forskning och samverkan med det omgivande samhället samt
upprätthållandet av ett väl fungerande kvalitetssystem i enlighet med GUs
verksamhetsmål och strategiska mål.
Fakultetsnämnden har det yttersta ansvaret för att upprätthålla kvalitet i forskning
och utbildning genom fördelning av resurser, lärarrekrytering och strategiska
satsningar samt uppföljning av kvalitet och kvalitetsarbete.
Fakultetsnämnden liksom i sin tur institutionsstyrelsen fattar beslut i strategiska
frågor av principiell karaktär
Beslutsfattandet i fakultetsnämnden skall vara grundat i delaktighet,
demokratiska processer och ett grundligt förankringsarbete innefattande
institutioner, personal, fackliga organisationer och studenter liksom möjligheter
till insyn och information.
Den decentralisering som kännetecknar Göteborgs universitet innebär för
fakultetsnämndens del att besluten skall ligga så nära verksamheten som möjligt.
Detta innebär i sin tur att institutionerna utgör beslutande enhet i vissa
verksamhetsnära frågor.
Dekan liksom i sin tur prefekt fattar beslut i löpande, operativa frågor
Dekan liksom i sin tur prefekt är ytterst ansvarig för verkställandet av beslut
fattat i fakultetsnämnd liksom i institutionsstyrelse
Arbetsordning
Samhällsvetenskapliga fakultetsnämndens (SFN) arbete skall vara fokuserat på strategiska och
principiella frågor rörande kärnverksamheterna. SFN sammanträder en gång per månad och
består av sex lärarrepresentanter och tre studeranderepresentanter. Dekanen är ordförande.
Föredragande är mestadels fakultetskansliets handläggare, eller ledamot av SFN. Sammanträden
i SFN föregås av ett arbetsutskott, och beroende på ärendets beskaffenhet även av bland andra
lärarförslagsnämndens sammanträde, av sammanträden med nämnden för utbildning på grundoch avancerad nivå (GAN) och nämnden för forskning och utbildning på forskarnivå (FUN), av
möten med prefekter, studierektorer och studeranderepresentanter och/eller
information/förhandling enligt Medbestämmandelagen (MBL). Därutöver bildas vid behov
särskilda arbetsgrupper.
Studenternas representanter utses av studentkårerna. Studenterna har möjlighet att utse ersättare
som kan träda in när ordinarie studentrepresentant inte kan närvara. I de fall flera ordinarie
studentrepresentanter utses till ett organ rekommenderas att gruppsuppleanter utses.
Organ, kommittéer mm
Arbetsutskottet (AU) består av dekan, prodekan, vicedekan och två studeranderepresentanter.
AU utgör beredande organ till SFN. Fakultetsnämndens sekreterare samt av ärendena berörda
handläggare från fakultetskansliet medverkar i mötena.
Lärarförslagsnämnden (LFN) består av fyra lärarrepresentanter och en studeranderepresentant.
Fakultetskansliet tillhandahåller sekretariat. Dekanen är ordförande för LFN. LFN behandlar
och förbereder inför SFN frågor om läraranställningar, befordran till lektor respektive professor,
docentkompetens samt andra ärenden rörande anställningsvillkor för lärare.
Nämnden för forskning och utbildning på forskarnivå (FUN) består av fem lärarrepresentanter
och två studeranderepresentanter. Fakultetskansliet tillhandahåller sekretariat. Vicedekan är
ordförande för FUN. FUN behandlar och förbereder inför SFN frågor rörande
forskningsstrategier, forskningens förutsättningar, organisation och innehåll av utbildning på
forskarnivå, samt enskilda ärenden från doktorander.
Nämnden för utbildning på grund- och avancerad nivå (GAN) består av fem lärarrepresentanter
och en studeranderepresentant. Fakultetskansliet tillhandahåller sekretariat. Prodekan är
ordförande för GAN. GAN behandlar och förbereder inför SFN frågor rörande organisation,
kvalitetsutveckling och pedagogisk utveckling på grund- och avancerad nivå.
Ledningsrådet utgör ett organ för linjestrukturen där frågor om samordning rörande
strategiformulering och -implementering, verksamhetsutveckling, myndighetsutövning,
arbetsgivarfrågor mm. diskuteras och klargörs. Ledningsrådet utgör också ett forum för dialog
mellan fakultetsledning och företrädare för institutioner och enheter.
Studierektorsmöten. Möten med studierektorer för utbildning på grund- och avancerad nivå,
samt möten med studierektorer för utbildning på forskarnivå syftar till skapa ett utbyte av
information, synpunkter och idéer.
Student- och doktorandmöten. Möten med företrädare för student- och doktorandorganisationer
vid fakulteten syftar till att skapa ett utbyte av information, synpunkter och idéer.
2 (11)
Lokalkommittén består av en prefekt från Campus Linné, en prefekt från Campus Haga, en
studeranderepresentant, fastighetsintendenten samt en observatör från lokala
arbetsmiljökommittén. Fakultetskansliet tillhandahåller sekretariat. Prodekan är ordförande.
Lokalkommittén behandlar och förbereder inför SFN frågor rörande lokalförsörjning och
infrastruktur samt principiella frågor rörande disponering av lokaler.
Pedagogiska utvecklingskommittén består av fem lärare och två studenter. Fakultetskansliet
tillhandahåller sekretariat. Utbildningsledarna är adjungerade. Ordförande utses av dekan bland
lärarrepresentanterna i kommittén.
Likabehandlingskommittén består av likabehandlingsombuden vid institutioner/motsvarande
samt en studeranderepresentant. Fakultetskansliet tillhandahåller sekretariat. Prodekan är
ordförande.
Internationaliseringsgruppen består av vicedekan, två representanter från verksamheten och en
studeranderepresentant. Fakultetskansliet tillhandahåller sekretariat. Dekan är ordförande.
Internationaliseringskommittén består av internationella samordnare vid
institutioner/motsvarande. Fakultetskansliet tillhandahåller sekretariat. Dekan är ordförande.
IT-beställarrådet består av representanter från institutioner/motsvarande samt en
studeranderepresentant. Fakultetskansliet tillhandahåller sekretariat. Ordförande utses av
fakultetsnämnden.
Miljörepresentantgruppen består av fakultetens miljösamordnare och miljörepresentanterna vid
institutioner/motsvarnde samt två studeranderepresentanter. Fakultetskansliet tillhandahåller
sekretariat. Dekan är ordförande.
Lokala arbetsmiljökommittén II a är ett partssammansatt organ vars uppgifter regleras i det
lokala arbetsmiljöavtalet. Sekreterare utses av arbetsgivaren efter samråd med den lokala
arbetsmiljökommittén. Dekan är ordförande.
MBL. Arbetsgivaren informerar och förhandlar med personalorganisationerna i enlighet med
medbestämmandelagen (MBL). Mötena äger rum reguljärt samt vid behov beredande inför
fakultetsnämndens sammanträden.
Dekanbeslut
Dekanbeslut innebär att dekan enligt delegation/beslutsordning, eller i särskilt brådskande
ärenden, fattar beslut efter beredning av en handläggare vid fakultetskansliet. Besluten
dokumenteras skriftligt, diarieförs och delges fakultetsnämnden vid följande möte. Dekanbeslut
fattas vanligen en gång per vecka, på i förhand fastställd tid. Vid dekanbeslut har
studeranderepresentant rätt att delta. I särskilt brådskande fall kan dekan fatta beslut utan
närvarande studenter.
3 (11)
Fakultetsledningen
Dekan, prodekan, vicedekan och kanslichef utgör ett ledningsråd.
Dekanens ansvarsområden och beslutsområden framgår av besluts- och delegationsordning (se
Göteborgs universitets beslutsordning 2006-06-08 samt delegationsordning 2006-12-07).
Dekan, prodekan och vicedekan har att representera fakulteten internt såväl som externt.
Arbetsfördelning under perioden 2009-01-01 – 2011-12-31
Dekan
Ekonomi, budget, personalfrågor, ordförande för lärarförslagsnämnd, arbetsmiljö,
miljö, internationalisering, kvalitet
Prodekan
Utbildning på grund och avancerad nivå, ordförande för nämnd för utbildning på
grund- och avancerad nivå; likabehandlingsfrågor; lokalfrågor, infrastruktur
Vicedekan
Forskning och utbildning på forskarnivå, ordförande för nämnd för forskning och
utbildning på forskarnivå
4 (11)
Regler för institutionsledning
Bilaga 1
Allmänt
Alla institutioner skall ledas av styrelse och prefekt. Fristående centrumbildningar kan ha
föreståndare med arbetsgivaransvar. Dessa enheter kan ha särskilda styrelser med delvis andra
arbetsuppgifter än en institutionsstyrelse. Inom en institution kan finnas flera
ämnen/ämnesinriktningar eller kunskapsområden. För enheten för biblioteks- och
informationsvetenskap gäller särskilt avtal mellan Göteborgs universitet och Högskolan i Borås.
Utgångspunkt för ansvarsfördelningen mellan institutionsstyrelse och prefekt är att styrelsens
arbete skall kunna koncentreras till frågor av strategisk karaktär samt principiella
frågeställningar.
Institutionsstyrelse
1. Institutionsstyrelsen fattar beslut i strategiska, principiella frågor som rör institutionen.
Institutionsstyrelsen har möjlighet att inrätta beredande organ/nämnder för exempelvis
utbildningsfrågor.
2. Institutionsstyrelsen skall innehålla företrädare för lärare/forskare, studenter och
teknisk/administrativ personal. Lärare/forskare skall vara i majoritet. Studenterna har rätt att
ha minst tre ledamöter. Studenterna har också rätt att vara representerade i beredande organ
vid institutionen vilka hanterar frågor av relevans för studenterna. De fackliga
organisationerna skall ges möjlighet till närvaro- och yttranderätt.
Företrädare för lärare/forskare och teknisk/administrativ personal kan ha ersättare.
Studenterna har rätt att för sina företrädare ha personliga ersättare eller gruppersättare. En
externrekryterad prefekt ingår i styrelsen på samma sätt som om han/hon vore kollegialt
rekryterad, d v s han/hon besätter en av platserna i lärar-/forskarkorporationen och är
styrelsens ordförande.
3. Institutionsstyrelsens mandatperiod skall vara tre år.
4. Rösträtt vid val av lärare/forskare respektive teknisk/administrativ personal har den som vid
valtillfället har ett förordnande som avser minst 40 % av heltid i minst sex månader.
Fakultetsnämnden kan i särskilda fall bevilja undantag från denna regel.
5. Beslut om institutionsstyrelsens sammansättning fattas av fakultetsnämnden för varje
institution särskilt och inför varje ny mandatperiod. Sådant beslut skall påkallas hos nämnden
av institutionsstyrelsen.
6. Minst tre veckor före institutionsstyrelseval skall den avgående styrelsen fastställa och anslå
sammansättningen av valkorporationerna för lärare/forskare respektive teknisk/administrativ
personal.
7. Vid val av representanter för lärare/forskare respektive övrig personal skall en valberedning
per korporation förbereda valet. I valberedningen skall både kvinnor och män vara
representerade. Bland de personer som valberedningen föreslår till ledamöter skall både män
och kvinnor vara representerade
Valberedningarna skall utses av institutionsstyrelsen, om inte minst hälften av de
röstberättigade i någon av valkorporationerna till prefekten anmäler vilken sammansättning
valkorporationens valberedning skall ha.
5 (11)
Institutionsstyrelsens beslutsområden
Ekonomi
Fastställande av budget
Bokslut
Styrdokument
Verksamhetsplan
Likabehandlingsplaner
Plan för kvalitetsarbete
Personal
Ramar och riktlinjer för bemanning och rekrytering.
Förslag till SFN om utlysning av tillsvidareanställningar som kräver
sakkunnigförfarande
Redovisningar
Kvalitetsuppföljning
Utvärderingar och andra större verksamhetsuppföljningar
Utbildningsfrågor
Förslag till SFN avseende
examensbeskrivningar
nya kursplaner
nya utbildningsplaner
allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå
Antagning av doktorander
Övriga frågor
Fullgörande av uppdrag som likabehandlingsombud
Frågor som prefekten väljer att hänskjuta till institutionsstyrelsen
Frågor som fakultetsnämnden hänskjuter till institutionsstyrelsen
6 (11)
Prefekt
Allmänt om uppdraget
Prefekt är verksamhetschef och ansvarar för institutionens ekonomi, förvaltning och personal.
Prefekten har arbetsgivaransvar. Prefekten är också företrädare för institutionens utbildning och
forskning. Prefekten är ordförande i institutionsstyrelsen. Som chef i linjeorganisationen utses
prefekt av dekan. Prefekten har också ansvaret för den direkta, dagliga ledningen och har
beslutanderätten i alla löpande, operativa frågor.
För innehav av prefektuppdrag förutsätts förmåga till beslutsfattande och förmåga att leda.
Prefektuppdraget förutsätter också att innehavaren har stark förankring i utbildning och
forskning.
I normalfallet utses prefekten bland lärare/forskare vid institutionen och är professor eller
docent. Prefektskapet kan även utgöra en chefsanställning efter rekryteringsförfarande. Vid
institutionen skall utses åtminstone en biträdande prefekt som har rollen som prefektens
ställföreträdare som arbetsgivare och ordförande i institutionsstyrelsen. Ytterligare en
biträdande prefekt kan utses vid behov. Biträdande prefekt kan ges särskilda ansvarsområden
och då företräda institutionen inom sitt område. Prefekten har möjlighet att inrätta
ledningsgrupper för samordning av ledningsfunktioner.
Prefektuppdragets omfattning
Prefekt utsedd bland lärare arvoderas enligt av fakultetsnämnden fastställda riktlinjer och
gällande avtal. Nämnden förutsätter att institutionsstyrelsen beviljar innehavaren tillräcklig
omfattning i tjänstgöringen för att han/hon på ett kompetent sätt skall kunna fullgöra uppdraget.
Riktmärken kan avgöras av institutionens storlek, omsättning och utbildningsvolym. Dock skall
prefektuppdraget omfatta minst 50 % av tjänst.
Utseende av prefekt och biträdande prefekter
Prefekt och biträdande prefekt/er utses av dekanen på förslag från institutionsstyrelsen med
möjlighet till undantag enligt nedan. De utses vid varje tillfälle för normalt tre år. Fakulteten
rekommenderar starkt att en prefekt, för kontinuitetens skull, kvarstår två perioder. I fråga om
utseende av föreståndare gäller särskilda föreskrifter för respektive enhet.
Institutionsstyrelsens förslag till prefekt och biträdande prefekt skall bygga på ett förfarande där
en beredningsgrupp förankrar hos korporationerna lärare/forskare, teknisk/administrativ
personal och studenter. Dokumentation av tillvägagångssättet skall bifogas institutionsstyrelsens
förslag till prefekt och biträdande prefekt/er. I den process som föregår institutionsstyrelsens
förslag skall valberedningen eller den grupp som bereder ärendet samråda med dekanen om det
eller de förslag som föreligger.
Alternativt tillämpas extern rekrytering genom att utlysa prefektuppdraget som en anställning.
Verksamhetskännedom skall alltid föreligga i form av erfarenhet av utbildning och forskning.
Även extern rekrytering skall beredas i samråd med dekan. Förslaget skall förankras hos
personal och studenter.
7 (11)
Allmänt prefektansvar och beslutanderätt
Prefekten ansvarar för den dagliga ledningen av institutionen och har beslutanderätten i alla
löpande och operativa ärenden. Prefekten har det samlade ansvaret för institutionens
verksamhet, förvaltning, ekonomi, personal och arbetsmiljö. Prefekten har även ansvaret för
institutionens utåtriktade verksamhet och har att företräda institutionen när så är påkallat. Detta
gäller såväl inom universitets- och fakultetsorganisationen som externt i förhållande till
samverkanspartners.
Prefekten
skall sträva efter att skapa och upprätthålla goda betingelser för institutionens
utveckling inom utbildning och forskning, bland annat genom informationsansvar
gentemot personal och studenter
har att fullgöra de uppdrag som tilldelas av dekanus och/eller fakultetsnämnd,
skall planera institutionens verksamhet, följa upp att planerna följs samt följa upp
verksamheten och analysera resultatet,
skall också tillse att institutionen har en sådan organisationsstruktur att alla delar av
verksamheten blir företrädda inför viktiga beslut och att ett demokratiskt likväl som
transparent förhållningssätt präglar beslutsfattandeprocessen
har ansvar för institutionens kvalitetsarbete enligt vad som stadgas i de särskilda
planer som gäller för universitet och fakultet.
Förvaltningsansvar
Prefekten ansvarar för att verksamheten bedrivs författningsenligt och effektivt. Utöver vad som
regleras i lagar, förordningar och föreskrifter har prefekten ansvar för att universitetets interna
styrdokument följs.
Ekonomiskt ansvar
Prefektens ansvar för institutionens ekonomi inkluderar samtliga ekonomiska åtaganden som
görs vid institutionen, oavsett finansieringsform. Inom ramen för de av institutionsstyrelsen
föreslagna och SFN fastställda budgetramarna, beslutar prefekten om fördelning av medel och
åtaganden.
Prefekten har ett övergripande ansvar för de beslut som fattas om medel som anvisats till
forskningsprojekt ledda av enskilda forskare. Detta ansvar omfattar främst en tillsyn över att
inga viktiga åtaganden sker inom ekonomi- och personalområdet som inte godkänts av
prefekten.
Prefekten ansvarar för att den ekonomiska styrningen tydliggörs i verksamhetsplaneringen samt
att
budget upprättas för samtliga medel vid institutionen,
ekonomisk uppföljning sker månadsvis varvid väsentliga avvikelser motiveras och
rapporteras till fakultetskansliet,
attestordning upprättas och efterlevs,
beslutade rutiner för intern kontroll efterlevs
att budgeten är i balans
för att medel disponeras på det sätt som är motiverat av verksamheten och att medel
finns tillgängliga för ändamålet
8 (11)
Personalansvar
Prefekten ansvarar för institutionens personal, vilket bland annat innebär en bemanning och
kompetens som är optimal med hänsyn till verksamheten. Viktiga uppgifter i sammanhanget är
bl. a. att utveckla ett gott ledarskap som gynnar arbetstillfredsställelse och engagemang, att
lägga stor vikt vid rekrytering av nya medarbetare, att ge de anställda möjligheter till den
utveckling och de resurser de behöver för att kunna utföra sina arbetsuppgifter väl och att skapa
en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö vid institutionen.
Prefekten ansvarar för att individuella utvecklingssamtal erbjuds alla anställda för att stimulera
personlig och yrkesmässig utveckling.
Prefekten lägger förslag till löneinplacering för nyanställda samt ansvarar för institutionens
samlade lönebud inför varje ny löneförhandling. Prefekten ansvarar för att lönesamtal erbjuds
samtliga anställda; lönekriterierna skall därvid vara kända.
Prefekten fattar beslut om
tjänstgöringsplaner och arbetsfördelning utifrån beslutade budgetramar
visstidsförordnanden, vikariat och projektanställningar
befattningsbeskrivningar
Utbildningsfrågor
Prefekten fattar beslut om
förslag till SFN avseende examinatorer
förslag till SFN avseende justeringar i kursplaner
individuella studieplaner för doktorander
förlängning av studietid och anställning som doktorand i enlighet med HF 5 kap 7 §
och HF 6 kap 36 §
Särskilda ansvarsområden
Arbetsmiljö
Prefekten har ansvaret för institutionens arbetsmiljö och att de regler som anges i
arbetsmiljölagen efterföljs. Dessa avser bl. a. ansvar för att förebygga ohälsa och olycksfall i
arbetet samt att på olika sätt stimulera utvecklingen av en god arbetsmiljö.
Prefekten skall som arbetsgivare även ansvara för att de mål som anges i det lokala
arbetsmiljöavtalet samt i Göteborgs universitets arbetsmiljöpolicy efterlevs och genomförs.
Detta gäller bl. a. att det finns utarbetade rutiner för att kartlägga och analysera institutionens
arbetsmiljörisker samt att det finns en handlingsplan och att det fortlöpande vidtas åtgärder för
att förbättra arbetsmiljön i syfte att förebygga skador. Arbetsmiljöansvaret innebär också att
verka för en arbetsmiljö som präglas av ett gott samarbetsklimat, delaktighet, öppenhet för nya
idéer och åsikter, frihet från trakasserier av alla slag och ett konstruktivt hanterande av
konflikter.
Den interna beslutsstrukturen skall vara väl känd hos de anställda. Information kan överföras
exempelvis genom regelbundna arbetsplatsträffar.
Det bör särskilt uppmärksammas att frågor av detta slag inte ligger på institutionens
arbetsmiljöombud. Arbetsmiljöombudet är de anställdas företrädare inom arbetsmiljöområdet,
9 (11)
medan prefekten fullgör arbetsgivarens arbetsmiljöansvar i enlighet med rektors
uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Likabehandling
Prefekten har även ansvar för institutionens likabehandlingsarbete enligt vad som stadgas i lagar
och styrdokument samt i de särskilda planer som gäller för universitet och fakultet. Det åligger
prefekten att tillse att det finns en plan för likabehandlingsområdet för institutionen samt att i
övrigt tillse att det inte förekommer diskriminering med hänsyn till kön, etnicitet, religion,
sexuell läggning eller i övrigt.
Miljö och hållbar utveckling
Prefekten ansvarar för institutionens arbete med miljö och hållbar utveckling. Prefekten skall bl.
a. tillse att rutiner i miljöhandboken följs. Det innebär även att medverka i återrapportering av
nyckeltal och indikatorer samt genomförande av uppdrag i enlighet med universitetets och
fakultetens handlingsplaner för miljö och hållbar utveckling. Prefekten skall utse en
miljörepresentant.
Arbetsformer
Prefekten får delegera befogenhet (men inte ansvar) till annan befattningshavare inom
institutionen, om inte rektor, fakultetsnämnd eller dekan beslutat annat (se av fakultetsnämnden
fastställd delegationsordning). Delegationsbeslut ska vara skriftliga och tidsbegränsade och skall
förvaras vid samhällsvetenskapliga fakultetskansliet.
Samhällsvetenskapliga fakulteten betonar starkt vikten av att det rekryteras kvalificerad
administrativ personal för institutionens administration.
Studierektor
För utbildning på grund-, avancerad och forskarnivå skall finnas en eller flera studierektorer.
Studierektor/er utses av prefekten.
Uppdraget som studierektor innefattar ett pedagogiskt ledarskap och studieadministrativt ansvar,
inkluderande pedagogiskt utvecklingsarbete, kvalitetsutveckling, planering av innehåll i och
organisation av utbildningar. Uppdraget innebär även planering av utbildningsuppdraget,
fördelning av helårsstudieplatser, undervisningsbemanning samt uppföljning av
studieprestationer. Inom ramen för uppdraget ingår viss ekonomisk planering och uppföljning i
relation till fördelning av helårsstudieplatser och uppföljning av prestationer. Studierektor för
utbildning på forskarnivå ansvarar även för kontakter med doktorander, allmänna och
individuella studieplaner samt frågor relaterade till handledningen av doktorander.
Studierektor/er kan företräda institutionen vid de tillfällen där så är påkallat. Studierektor/er
ansvarar för att informera om institutionens utbildningar.
För innehav av studierektorstuppdrag förutsätts förmåga till pedagogisk ledning. Uppdraget
förutsätter också att innehavaren har stark förankring i utbildnings- och pedagogiska frågor samt
i frågor om utbildningens forskningsanknytning. Endast lärare med tillsvidareanställning kan
komma ifråga som studierektor. För innehav av uppdrag som studierektor för utbildning på
forskarnivå krävs att innehavaren är docentkompetent.
10 (11)
Studierektor arvoderas enligt av fakultetsnämnden fastställda riktlinjer och gällande avtal.
Nämnden förutsätter att institutionsstyrelsen beviljar innehavaren tillräcklig omfattning i
tjänstgöringen för att han/hon på ett kompetent sätt skall kunna fullgöra uppdraget. Riktmärken
kan avgöras av institutionens storlek, utbildningens volym och karaktär.
Studierektorsfunktionen för utbildning på grund- respektive avancerad nivå förutsätter ett
uppdrag om minst 30 procent av tjänst. Studierektorsfunktionen för utbildning på forskarnivå
förutsätter minst 10 procent av tjänst.
Ombud för likabehandling
Ombud skall finnas för likabehandlingsområdet, inkluderande jämställdhet och jämlikhet.
Institutioner och övriga enheter ska vardera utse ett likabehandlingsombud som är ordinarie
ledamot i institutionsstyrelse/motsvarande. Uppdraget kan innehas av en eller flera personer,
varav åtminstone en skall vara ordinarie ledamot i institutionsstyrelsen. För uppdraget krävs
minst 5 % av tjänst.
Kompetenskrav
För kunna fullgöra uppdrag som prefekt, ställföreträdande prefekt och studierektor krävs
utbildning i frågor rörande ekonomi, personal, arbetsledning och motsvarande. Sådan utbildning
skall erbjudas i universitetets eller fakultetens regi och det krävs att innehavaren på ett tidigt
stadium tar del av sådana eller motsvarande ledarskapsutbildningar. Ombud för likabehandling
skall genomgå utbildning anordnad av likabehandlingskommittén.
11 (11)
