2008-12-04
INSTITUTIONEN FÖR
FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI
Organisationsgruppens förslag till intern styrning och delegation
Arbetsgruppen för organisation
Pia Gårdmo, Jan Lif, Åsa Abelin, Dick Kasperowski, Peter Johnsen, Jan Bärmark, Mikael Jensen
Organisationsgruppens
uppgift
har
varit
att
utarbeta
ett
förslag
till
intern
styrning
och
delegationsordning inom Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori. Utgångspunkten har
varit dokumentet Institutionernas interna grundstruktur av arbetsgruppen Intern organisation och
delegation på fakultetsnivå.1
Intentionen har varit att skapa en organisationsstruktur som väl följer den linjeorganisation som syftas till
att utveckla vid Göteborgs universitet – som är ändamålsenlig för den specifika kärnverksamheten,
möjliggör professionalitet, och demokratiska process- och beslutsordningar. Organisationen skall
utformas så att institutionens olika områden inom forskning och utbildning kan bibehålla sina
ämnesidentiteter, men samtidigt inte cementeras i olika fack som omöjliggör eller försvårar möjligheterna
till samordning och gemensam vidareutveckling.
Det bör understrykas att föreliggande förslag inte är hugget i sten för all framtid. Tanken är att detta
förslag ska testas under första halvåret 2009 och sedan utvärderas och eventuellt revideras i ljuset av hur
väl det fallit ut med avseende på detaljerna i rollbeskrivningarna och helheten, d v s ändamålsenligheten
för verksamheten. Verksamhetens målsättningar diskuteras i Forsknings- och utbildningsstrategisk plan för
Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori.
Intern organisation
Enligt direktiven i Institutionernas interna grundstruktur skall varje institution ha en prefekt och en stf
prefekt. Därutöver föreslår organisationsgruppen att institutionen har tre viceprefekter – en för
grundutbildning inklusive avancerad nivå, en för forskarutbildningen och en för forskning – samt två
studierektorer som är direkt underställda viceprefekten för grundutbildningen.
Skälet till att ha tre viceeffekter är dels för att kunna utveckla verksamheten i gynnsamma riktningar,
genom att bättre möjliggöra koordinering av gemensamma interna insatser och extern samverkan – och
dels för att avlasta lärare, forskare och doktorander vissa administrativa bördor, vilket varit ett av målen
med omorganisationen.
Vidare kommer institutionen ha en administrativ chef, stf administrativ chef och en administrativ stab
bestående av ytterligare två administratörer. Institutionens ”ledningsgrupp” som ansvarar för
1
http://hum.gu.se/organisation/omorganisation2009/arbetsgrupper/delegation/intorgstruktur.pdf
verksamhetens dagliga drift består av prefekten, stf prefekten, viceprefekterna och den administrativa
chefen. Institutionen kommer även ha en institutionsstyrelse och beredningsorgan.
Institutionens organisations och delegationsordningsstruktur framgår av Bilaga 1
Institutionens prefekt, viceprefekter och studierektorer framgår av Bilaga 2
Prefekternas, administrationens och studierektorernas ansvarsområden och arbetsuppgifter
Prefekter
Prefekternas
ansvarsområden
och
arbetsuppgifter
enligt
fakulteten
framgår
av
dokumenten
Rollbeskrivning institutionsledningen och Prefektroller.2 Dessa skall dock förfinas och förtydligas samt
anpassas till den lokala verksamheten i samråd med prefekterna. Första utkast kommer att tas fram under
hösten 2008, och sedan vidareutvecklas och justeras under 2009. Följande förslag finns nu:
Ansvarsområden och arbetsuppgifter för prefekten framgår av Bilaga 3
Ansvarsområden och arbetsuppgifter för viceprefekten för grundutbildning framgår av Bilaga 4
Ansvarsområden och arbetsuppgifter för viceprefekten för forskarutbildning framgår av Bilaga 5
Ansvarsområden och arbetsuppgifter för viceprefekten för forskning framgår av Bilaga 6
Administration
Administrationens omfattning och sammansättning på institutionen har inte utformats lokalt, utan av
arbetsgruppen ”Personal – Bemanning” på fakultetsnivå. 3
Institutionens administrativa organisationsstruktur framgår av Bilaga 7
Institutionens administratörer framgår av Bilaga 8
Studierektorer
Förslag till övergripande ansvarsområden och arbetsuppgifter för studierektorerna framgår av
Bilaga 9
2
http://hum.gu.se/organisation/omorganisation2009/arbetsgrupper/delegation/rollbeskrivningarledningx.
pdf och http://hum.gu.se/organisation/omorganisation2009/arbetsgrupper/delegation/prefektroller3.pdf
3
http://hum.gu.se/organisation/omorganisation2009/arbetsgrupper/personal/
Vilka utbildningsmässiga områden studierektorerna ansvarar för framgår av Bilaga 10
Ledningen och administrationens omfattning
Omfattningen av ledning och administration i nuvarande institution och i jämförelse med tidigare
institutionen framgår av Bilaga 11
Föreslagna tjänsteomfattningar bygger på en bedömning utifrån föreliggande rollbeskrivningar samt den
sammanlagda omfattningen av dessa uppdrag på de tidigare institutionerna som nu slås samman. Som
framgår av bilagan ökar ledningen och administrationen med ca 3 %.
Detta kan tillfälligtvis motiveras med att den nya institutionen behöver en inkörningsperiod för att
undersöka hur väl kraven på professionalisering kan uppnås. Det är emellertid inte självklart att den
tidigare mängden ledning och administration verkligen motsvarade institutionernas egentliga krav. Den
nya
institutionen
får
dessutom
mer
förtydligade
arbetsuppgifter
(exempelvis
vad
gäller
uppdragsutbildningar och intern/extern information (webbredaktör)). Som tidigare påpekats ska den nya
organisationen utvärderas efter den första terminen 2009.
Demokratiska och transparanta process- och beslutsordningar
Prefekten, stf prefekt, viceprefekterna och den administrativa chefen utgör institutionens ledningsgrupp
och förväntas regelbundet kommunicera med varandra för att säkerställa att alla delar av verksamheten
fortskrider och utvecklas. Likaså förväntas viceprefekten och studierektorerna kommunicera med
varandra för att garantera grundutbildningens kvalitet och utveckling. Prefekten och viceprefekterna
ansvarar även för att institutionen uppnår målet med att vara en ”komplett miljö”.
Studierektorerna ansvarar för att det skapas både ämnesspecifika och dels ämnesgemensamma
lärarkollegier. Under viceprefekten för forskarutbildning finns handledare och doktorander, som med
fördel kan samlas i både ämnesspecifik och ämnesgemensam verksamhet. Viceprefekten för forskning
ansvarar för att institutionens olika forskare och forskningsområden ges möjligheter till både
ämnesspecifik och ämnesgemensamma forum. Den administrativa chefen säkerställer att det föreligger en
regelbunden kommunikation mellan administratörerna och ledningsgruppen.
För att det ovanstående ska lyckas krävs en väl utarbetad kommunikationsplan för institutionen, vilket
håller på att utvecklas av en annan arbetsgrupp.
Kommentarer
GSLT (Graduate School for Language Technology) är en relativt autonom verksamhet som föreslås
inordnas under viceprefekten för forskarutbildningen
Språkteknologiprogrammet har nu en egen studievägledare och programansvarig. Förslagsvis
behålls dessa funktioner tills vidare och placeras under Studierektor 2 i organisationen. På lång
sikt bör dock dessa funktioner integreras med studierektor och/eller viceprefekt för
grundutbildning.
Samtliga prefekter och studierektorer bör lokalmässigt placeras på ett sådant sätt att daglig
interaktion inte försvåras. Studierektorerna bör dock även placeras i lokaler som möjliggör
privata studentsamtal. Hur detta bäst löser sig får bli en fråga som viceprefekten och
studierektorerna får diskutera i samband med att omlokaliseringen sker.
Ansvaret för institutionens internationaliseringsarbeten inom grundutbildningen läggs tills
vidare på viceprefekten för grundutbildningen inklusive avancerad nivå.
Det bör (exempelvis på institutionens hemsida och i kurskatalogen) tydligt framgå att
studierektorerna även agerar studievägledare (även om det ordet inte ingår i deras benämning),
så studenter vet vem de ska kontakta.
Det är viktigt att minnas det som stod i organisationsgruppens första minnesanteckningar: ”[T]ill
att börja med kan det vara bra att dela upp [Studierektorerna] utefter ämnesområden, men på
lång sikt utefter hur institutionen utvecklar sig kan eventuellt ämnesfrågan tonas ner till förmån
för andra områden.”
Frågan om hur institutionens lokala IT-stöd och dess omfattning ska utformas är under
utredning.
Institutionsstyrelsens sammansättning håller på att utredas av en lokal nomineringskommitté
Institutionsstyrelsens delegationer, mandat och arbetsuppgifter håller på att utredas av
Humanistiska fakulteten
