Ett levande klassrum

 Examensarbete
Ett levande klassrum
Undersökningar kring hur reenactment och
historiska lekar kan implementeras i
historieundervisning på högstadiet
Författare: Sofia Knutsson Examinator: Hans Hägerdal
Handledare: Gunlög Fur
Termin: VT15
Ämne: Historia
Nivå: G2E
Kurskod: 2HIÄ06
391 82 Kalmar / 351 95 Växjö
Tel 0772-28 80 00
[email protected]
Lnu.se/kv
Abstract
In today’s history teaching in Sweden, role-play and historical re-enactment receive little
attention. Even though many students find history as a subject boring and irrelevant, very
little is done to improve the mode of teaching. My theses is that this could be done by
presenting new ways of teaching and at the same time find a way to make more students
interested in history. The main aim is to investigate if there are ways to offer students an
experience of history by carrying out different interactive exercises with a touch of roleplay and historical recreation. In this essay, three exercises of that type have been
constructed based on how historical role-plays have been used at museums and historical
centres, the opinions of people who are engaged in re-enactment and living history, and
on the curriculum for the Swedish upper level secondary school.
The three exercises (a role-play exercise, a lecture by an invited re-enactor, and a theme
week) have been analysed by four teachers who teach at upper level secondary school
and high school. They responded very positively to the exercises, and judged the
exercises to be fully viable in a classroom context. In conclusion, there are ways to
implement re-enactment and role-play in history education to make the teaching more
varied and interesting for the pupils. I argue that history is something you have to
experience if you are to understand its full extent.
Keywords: Reenactment, Living history, role-play, history education, curriculum, upper
level secondary school
3 Innehållsförteckning
Abstract ______________________________________________________________ 3
1. Inledning ___________________________________________________________ 5
1.1 Problemformulering & Syfte __________________________________________ 6
2. Teoretisk utgångspunkt _______________________________________________ 8
2.1 Tidigare forskning __________________________________________________ 8
2.2 Teoretiskt perspektiv _______________________________________________ 10
3. Metod _____________________________________________________________ 13
3.1 Material _________________________________________________________ 14
4. Bakgrund __________________________________________________________ 15
4.1 Historiska rollspel på Jamtli, fornbyar och museer ________________________ 16
4.2 Medeltidsveckan – olika former av historisk lek __________________________ 17
4.3 Reenactment & Living history ________________________________________ 19
5. Resultat ___________________________________________________________ 23
5.1 Historiska rollspel – hur används dem? _________________________________ 23
5.2 Vad säger Läroplanen? ______________________________________________ 24
5.3 Intervjuer ________________________________________________________ 28
5.4 Åsikter om reenactments värde för undervisning i och kunskap om historia ____ 31
5.5 Tre övningar & fyra lärares synpunkter på dessa _________________________ 34
6. Analys & Slutdiskussion ______________________________________________ 48
7. Sammanfattning ____________________________________________________ 50
Käll- & Litteraturförteckning ___________________________________________ 52
4 1. Inledning
En längtan efter det mystiska och oåtkomliga förflutna har präglat människor i alla tider.
Kanske är det en sorts nostalgi vi känner, eller bara simpel nyfikenhet för det okända? Jag
har, som så många andra, lätt för att drömma mig bort från den ibland tråkiga vardagen
och längta efter svunna tider som jag själv aldrig upplevde och aldrig kommer få uppleva.
Man får ibland en känsla av att man kommer från en annan tid, och då ”längtar man
tillbaka”. Vissa skulle påstå att det finns en möjlighet att dagens människor har levt
tidigare i andra liv, och att det är därför vissa känner en så stark dragning till en viss tid i
historien. Andra skulle avfärda den teorin som en drömmares struntprat. I vilket fall så
vilar det ofta ett romantiskt skimmer över historien, oavsett i vilket sammanhang vi stöter
på den. Men i ett klassrum med 25 trötta och ibland ointresserade elever kan det för en
lärare vara svårt att bädda in denna romantik och äventyrliga touch i undervisningen för
att behålla elevernas intresse.
Skulle man då kunna göra historieundervisningen mer levande och rolig genom att
tillämpa olika rollspelsövningar? Eftersom många klasser i brist på tid eller pengar inte
har möjligheten att besöka museer och forntidsbyar av olika slag där liknande interaktiva
aktiviteter förekommer, vore det då inte praktiskt om man kunde ta in upplevelsen av ett
sådant utflyktsmål i ett klassrum? Men hur och i vilket sammanhang bör man göra det?
Vissa ställer sig emellertid skeptiska till historiska rollspel då de ofta inte är ”HK”
(historiskt korrekta). Exempelvis utgår man ofta från vår nutida samhällssyn och
applicerar den på en historisk händelse eller sammanhang. Man behåller alltså sina
”nutida glasögon” på, istället för att byta glasögon som ser världen så som människorna
förr i tiden såg den. Det handlar alltså mycket om att byta inställning och tankesätt. För
att finna en miljö och upplevelse som är så nära den faktiska historien som möjligt så kan
man ägna sig åt ”reenactment” som klassas som ett mer ”hardcore” historiskt
återskapande då allt man har på sig och skapar är baserat på riktiga arkeologiska fynd,
och man talar och beter sig så som historiker tror att man gjorde förr. Kanske ska man
föra in det i skolundervisningen hellre än rollspel då det ger elever en mer korrekt och
faktanyttig uppfattning av det förflutna?
Det finns även en annan aspekt som skulle kunna utgöra ett hinder för dessa typer av
interaktiva övningar, nämligen Skolverkets styrdokument. Finns det något i kursplanerna
för historia som försvårar utformandet och genomförandet av sådana övningar, eller
5 ställer sig kursplanerna till och med positiva till denna typ av undervisningsform? Finns
det några ramar alls för vilka uppgifter man får ge sina elever eller är det bara ens egen
fantasi som sätter gränser? Då alltför många elever finner historieämnet tråkigt och
onödigt bör man finna vägar att kväva denna uppfattning i sin linda innan intresset
försvinner helt. Som framtida historielärare är det min uppgift att utveckla nya metoder
för att inspirera elever, och min förhoppning är att denna studie även kommer inspirera
andra lärare till att ibland göra något utöver det vanliga och våga uppleva nya saker
tillsammans med sina elever. Min personliga uppfattning är att historia inte bara är något
som ska läsas, det är något som ska upplevas!
1.1 Problemformulering och Syfte
Syftet med undersökningen är att undersöka hur reenactment och rollspel har använts i
olika sammanhang för att sedan hitta och utforma nya metoder för att föra in historiskt
återskapande i skolundervisningen. För att uppnå detta syfte måste man fråga sig i vilka
sammanhang rollspel lämpar sig som skoluppgift, och hur man bör utforma en sådan
uppgift för att uppnå högsta möjliga pedagogiska kvalitet. Går det dessutom att
genomföra övningar kopplade till rent historiskt återskapande, eller skulle ett sådant
företag vara omöjligt att ta sig an som lärare? Min förhoppning är att undersökningen
kommer bidra till att uppmärksamma dessa typer av undervisningsmetoder och göra
historia som skolämne mer intressant och varierat, samt uppmärksamma elever på hur
man kan ägna sig åt historia på fritiden under mer avslappande och otvingade former än i
skolan.
Min huvudsakliga problemformulering lyder: ”Hur kan rollspel och historiskt
återskapande appliceras i en klassrumsmiljö med utgångspunkt ifrån gällande
kursplaner?”
För att kunna täcka och besvara denna frågeställning har jag delat in min undersökning i
några mindre delfrågor:
1. I vilka sammanhang har museer och forntidsbyar av olika slag använt sig utav
rollspel, och hur har dessa varit utformade?
2. Var i kursplanen för historia på högstadiet kan det finnas utrymme för historiskt
återskapande och rollspel?
6 3. Hur ställer sig ämneslärare och reenactors till historiskt återskapande och
rollspelsövningar i klassrummet, och vilka metoder för detta förespråkar de?
För att avgränsa min undersökning har jag, som nämns ovan, endast valt att undersöka
vad kursplanen för historia i årskurs 7-9 säger. Min undersökning berör alltså inte något
av de andra tre samhällsorienterade ämnena, även om man i tidigare kursplaner har funnit
det passande att slå ihop både samhällskunskap, geografi, historia och religion, vilket i
viss mån har bidragit till att gränserna mellan dessa ämnen ibland har uppfattats som
otydliga. Visserligen är detta inte så underligt med tanke på att dessa ämnen har ett
mycket starkt släktskap som elever bör göras uppmärksamma på.
Jag har heller inte valt att ta med kursplaner för historia på gymnasiet då jag anser att
rollspel inte är det mest effektiva sättet att fånga en gymnasieklass intresse för historia.
Många gymnasieelever skulle uppfatta sådana typer av övningar som barnsliga och
fåniga. Det kan förvisso högstadieelever också göra, men det är ändå en viss skillnad.
Min erfarenhet säger att yngre högstadieelever inte oroar sig lika mycket över vad andra
tycker om dem. Detta kan visserligen vända snabbt när de kommer längre in i puberteten.
Tonåren är en känslig period då många vill känna att de passar in och är därför rädda att
göra bort sig inför sina kamrater, och vågar då inte alltid bjuda på sig själva och släppa på
sina hämningar.1 Detta kan vara ett stort hinder för en lärare som vill införa levande
rollspel och framträdanden av olika slag i sin undervisning. Att kunna delta i rollspel
kräver också en betydlig mängd lekfullhet som inte alla människor har. Det gäller därför
som pedagog att kunna uppmuntra sina elever att prova något nytt och anpassa
övningarna så att eleverna känner sig bekväma istället för bortgjorda och utlämnade. Ett
tillvägagångssätt vore kanske att introducera sådana övningar stegvis?
Ytterligare en avgränsning som gjorts är att endast intervjuer med lärare och reenactors
har använts som underlag. I en mer omfattande undersökning kunde man även intervjuat
museipedagoger och personer som innehar en anställning vid någon av de forntidsbyar
och historieland som nämns i uppsatsen, men det uppdraget får någon annan ta sig an då
det i denna uppsats tyvärr inte finns utrymme för det.
1 Lärare 1; SO-­‐lärare. E-­‐post 2015-­‐02-­‐02 7 2. Teoretisk utgångspunkt
2.1 Tidigare forskning
Det har tidigare genomförts flera undersökningar inom ämnet museipedagogik om hur
lekar med historien uppfattas av dess deltagare. Senast förra året genomfördes ett projekt
under namnet ”Skolan och museerna” som leddes av NCK (the Nordic Centre of Heritage
Learning and Creativity). Syftet med detta projekt var att skapa ett djupare samarbete
mellan skola och museiverksamhet, då museerna förväntades producera program på
uppdrag av skolhuvudmännen.2 Detta projekt ingick i Skapande skolareformen som
genomfördes av Alliansen år 2008 och utgjorde under 2013 femton procent av den
statliga budgeten för kulturverksamhet riktad mot barn och unga.3
Undersökningar om den pedagogik som utövas vid Jamtli Historieland i Jämtland har
under senare år blivit populära att genomföra, då denna pedagogik har visat sig vara
mycket effektiv och välanpassad för undervisningssyften. Erika Sandström och Peter
Aronsson har forskat om just Jamtlis sätt att förmedla historia, och kring den
historiekultur som finns i vårt samhälle idag. I sina undersökningar tar de även upp
Fotevikens Vikingareservat och Medeltidsveckan på Gotland som andra platser där man
stöter på denna typ utav historiebruk med en tydlig pedagogisk underton. Den typ av
”historiebruk” som förekommer i sammanhang som just Medeltidsveckan går ut på att
”spöka ut dig” och spela en annorlunda roll. Erika Sandström har skrivit en avhandling
om hur människor ser på historien och hur de utövar den, med utgångspunkt i vilken typ
av människor som besöker Medeltidsveckan och Jamtli. Det har blivit alltmer populärt
bland allmänheten att leta efter saker att uppleva istället för att åka till ett vanligt museum
och bara titta på artefakter i montrar. I takt med att denna trend för förvärvning av
historia har vuxit har även evenemangen och tillfällena för historiska upplevelser blivit
fler. Romantisering av historia står i centrum, och det är den versionen av historien som
människor väljer att se och uppleva även om det är den mörka och eländiga historien man
egentligen tror på.4 På Jamtli väljer man dock att inte visa en romantiserad version av
historien, utan vill förmedla hur den verkliga, och ibland obehagliga, vardagen såg ut för
våra föregångare. Man har exempelvis en karaktär, pappan i en familj, som är alkoholist.
2 Sara Grut (red.). En omtolkad kultursatsning. NCK,
nordiskt centrum för kulturarvspedagogik,
Östersund, 2014, 5
3 Sara Grut. En omtolkad kultursatsning. 10 4 Erika Sandström. På den tiden i dessa dagar. Växjö: Avhandling, 2005, 182
8 Besökarna möts då av den tryckta stämningen hos familjen och delar på så vis deras
problem, vilket gör att upplevelsen blir starkare och får en kraftigare inverkan på
betraktaren.
Medeltidsveckan som fenomen har undersökts flitigt av forskare i diverse syften. Lotten
Gustafsson Reinius bok Den förtrollade zonen – Lekar med tid, rum och identitet under
medeltidsveckan på Gotland är ett mycket omfattande arbete som beskriver många
aspekter av veckan så som dess ursprungliga syfte, dess uppkomst, aktiviteterna som
förekommer, samt varför människor väljer att besöka Gotland under veckan. Gustafsson
menar att det just är leken och experimenterandet med historien som fascinerar
besökarna.
Andra texter om historiskt återskapande där varken Medeltidsveckan eller Jamtli
Historieland står i centrum är exempelvis Bodil Peterssons Föreställningar om det
förflutna – Arkeologi och rekonstruktion som behandlar diverse experiment och försök
till att återskapa det förflutna. Petersson nämner bland annat Viking, som var en
rekonstruktion av ett vikingaskepp, som seglades till Världsutställningen i Chicago
1893,5 och Nordiska Museet med tillhörande Skansen som uppfördes av Artur Hazelius.6
Ytterligare ett exempel på uppsatser om historisk rekonstruktion är Malin Pehrssons
kandidatuppsats Att skapa en nutida dåtid – om historisk rekonstruktion som till stor del
handlar om uppförandet av medeltidsbyn Primus Vicus (latin för ”den första byn”)
utanför Halmstad och den verksamhet som bedrivs där.7
Övriga artiklar om historiskt återskapande som använts i denna uppsats är ”History’s
Affective Turn: Historical Reenactment and Its Work in the Present” av Vanessa Agnew
som publicerades i tidskriften Rethinking History i september 2007, samt ”Learning from
a Community Festival or Reenactment” som publicerades i tidskriften International
Journal of Social Education under vinterhalvåret 2008. Den senare artikeln handlar om
planerandet och genomförandet av en utflykt för fjärde- och femteklassare till ett
reenactment-center som ska symbolisera en 1700-talsmarknad där fransmän, engelsmän,
skottar och indianer möts. Texten berättar om hur läraren lät eleverna i grupper om tre
5 Bodil
Petersson. Föreställningar om det förflutna. Lund: Akademisk avhandling, 2003, 149 6 Petersson. Föreställningar om det förflutna. 70-­‐74 7 Pehrsson, Malin Att skapa en nutida dåtid. Lund: Avdelningen
institutionen, Lunds universitet. 2012 9 för socialantropologi, Sociologiska
själva planera vilka aktiviteter de ville gå på, och hur de sedan fick utvärdera utflykten.
Eleverna lade märke till att många föremål på området inte var helt tidsenliga och hade
tagits bort eller förts dit av hygieniska eller praktiska skäl. Dessa föremål var ofta
kopplade till vår tids modernitet, så som färskvatten, soptunnor och brist på djur och
deras avföring. Innan studiebesöket hade eleverna fått ordentligt med kött på benen i
form av fakta om just 1700-talet. De hade på egen hand fått söka fakta om tidsperioden
och uppmärksammade därför de aspekter av marknaden som inte stämde överens rent
tidsenligt med deras bild av en 1700-talsmarknad.
2.2 Teoretiska perspektiv
Undersökningen problematiserar hur historiebruk och pedagogik kan vävas samman i ett
klassrum och uppsatsen bottnar därför i att kunna finna sätt att förmedla historia genom
upplevelsepedagogik. Jag har därför utgått ifrån ett historieförmedlingsperspektiv samt en
konstruktivistisk kunskapsteori (framför allt Olga Dysthes version), samt John Deweys
teori om ”learning by doing”.
Den konstruktivistiska kunskapsteorin har sina rötter i Piagettradidtionen, och Dysthe
menar att det mänskliga tänkandet står i centrum för detta perspektiv. Det centrala i en
sådan undervisningsform är att arbeta med en djupinlärning, vilket innebär att elevens
lärande ska förstås som en aktiv konstruktionsprocess där eleverna först tar emot kunskap
för att sedan tolka den, och slutligen koppla den nyfunna kunskapen till vad de redan vet.8
John Deweys menar i sin teori ”learning by doing” att teori och praktik hör samman och
är en förutsättning för varandra. Han menar här att samspelet mellan reflektion och
aktivitet är en förutsättning för god inlärning på samma sätt som kommunikation och
interaktion mellan människor är en förutsättning för samhällets utveckling.9
Min teori är alltså en sammanslagning av dessa två pedagogiska teorier då mina övningar
faller inom Deweys teori att man bör tillämpa praktiska övningar för att få en bättre
förståelse för ämnet, vilket sedan kan kopplas till Dysthes undervisningsform där man
8 Dysthe,
Olga. Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur. 2003 Sven, Roth, Klas & Rönnström, Niclas. John Dewey – om reflektivt lärande i skola och
samhälle. Stockholm: HLS förlag. 2003
9 Hartman,
10 strävar efter att eleven ska förstå ämnet i ett större sammanhang genom att kunna tolka
nyförvärvad kunskap samt applicera den på den kunskap som eleven redan besitter. Mina
övningar förutsätter därför att en betydande mängd kunskap redan förmedlats till eleverna
(alltså teorin) innan de praktiska övningarna genomförs (aktiviteten). Peter Aronsson
nämner i sin bok Historiebruk – att använda det förflutna att upplevelsepedagoger menar
att för- och efterarbetet är avgörande för kvalitén på undervisningen.10 Aronsson
ifrågasätter även upplevelsepedagogikens relevans när det gäller kunskapsförmedling då
det finns en viss risk upplevelsen ibland ägnas för mycket uppmärksamhet och att den
faktiska kunskapen då går förlorad eller förbises. Därför anser Aronsson att upplevelsen
som så istället kan utgöra en inkörsport till ett ämnesområde för att väcka intresse hos
eleverna.11 Denna problematik som Aronsson nämner är ytterst närvarande i denna
undersökning och även diskussionen om hurvida det är möjligt att uppleva det förflutna
utan att faktiskt befinna sig där, eftersom det är fysiskt omöjligt. Är det eftersträvansvärt
eller inte, och om så är fallet, på vilket sätt kan en upplevelse av det förflutna bidra till
skapandet och förmedling av historisk kunskap?
10 Aronsson,
11 Aronsson,
Peter. Historiebruk - att använda det förflutna. Lund: Studentlitteratur AB. 2004. 109
2004. 109 11 3. Metod
Undersökningen är rakt igenom kvalitativ och går främst ut på att genom intervjuer och
tidigare forskning utforma tre olika sätt att tillämpa historiskt återskapande i vanlig
klassrumsundervisning. Jag har i detta fall använt mig utav en deduktiv metod där man i
en undersökning utgår ifrån tidigare forskning. Jag har tagit del av tidigare forskning för
att få inspiration till vilka typer av övningar som har fått positiv respons, och anpassat
mina egna övningar utifrån Skolverkets gällande styrdokument. Intervjuer med fem
personer som sysslar med reenactment på sin fritid har genomförts för att ta reda på deras
åsikter om hur de tycker att man bör införa historiskt återskapande i
historieundervisningen. Slutligen presenterades de färdiga, egenkonstruerade övningarna
för fyra stycken ämneslärare som gav feedback och valde ut den övning som de bedömde
skulle fungera bäst att utföra i praktiken. I och med intervjuerna med reenactors och
kommentarerna från ämneslärare har jag skapat ett eget empiriskt material och har
således också tillämpat en induktiv metod. Eftersom arbetet innefattar både en deduktiv
och en induktiv metod, blir ”abduktion” den slutgiltiga benämningen på metoden. En
abduktiv metod innebär att man tillämpar både induktion och deduktion i sin
undersökning, vilket jag gjort då materialet består både av tidigare forskning och nytt
egeninsamlat källmaterial i form av intervjuer.
Intervjuernas längd har varierat i tid och har för det mesta varit semistrukturerade, vilket
innebär att alla de tillfrågade har fått samma frågor och att dessa frågor har öppna svar
d.v.s. att det inte finns några förbestämda svarsalternativ. Det blir på så sätt lättare för de
intervjuade att uttrycka sina åsikter om ämnet. Svaren har sedan genomgått en analys där
jag främst sökt efter åsikter och uttalanden som kan kopplas till historiebruk och
pedagogik. Syftet var att ta reda på hur reenactors i egenskap av historiebrukare anser att
man bör undervisa om historia i skolan, och om det är möjligt att föra in olika aspekter av
reenactment i undervisningen.
Vissa intervjuer har behövt delas upp på två intervjutillfällen då den avsatta tiden för
intervjun inte räckt till. I intervjuerna har jag som sagt utgått ifrån förbestämda frågor,
men har ibland även låtit samtalen ha sin gång och ta den riktning de ville. Övervägande
del av intervjuerna har skett ansikte mot ansikte, men på grund av långa avstånd mellan
mig och de tillfrågade har även vissa intervjuer skett över telefon eller via E-post.
12 Alla som deltagit i intervjuerna har som brukligt erbjudits anonymitet. De fem reenactors
som intervjuats har emellertid valt att inte vara anonyma och godkänt att deras namn
skrivs ut i uppsatsen. Eftersom de lärare som kommenterat de tre övningarna inte deltagit
i några faktiska intervjuer, har deras namn i uppsatsen ersatts av benämningar som
”Lärare 1”, ”Lärare 2” osv. Lärarna som deltagit känner jag sedan innan, och de arbetar
på olika skolor i Blekinge och Kronoberg. De fem personer som ägnar sig åt reenactment
har jag kommit i kontakt med på olika sätt. Två stycken kom jag i kontakt med via en
grupp på Facebook som heter ”Reenactment/Levande historia – Sverige”, en annan via en
praktikplats och de två resterande blev jag hänvisad till via en bekant.
3.1 Material
Tanken att utforma tre olika övningar som går i rollspels- och reenactmentanda är
huvuddelen i arbetet, och därför var det tvunget att titta på kursplanen för historia för
årskurs 7-9, samt övergripande styrdokument för grundskolan för att utforma övningarna
efter dessa. Riktlinjerna för vad som skall tas upp i historieundervisningen är inte alltid så
tydliga som man kunde önska, men läroplanen är trots detta lätt att tolka. Styrdokumenten
är naturligtvis något man måste ta hänsyn till när man experimenterar med olika sätt att
undervisa, som i denna uppsats. Fyra ämneslärare och fem stycken reenactors har
intervjuats för att ge sin syn på hur man bäst skulle kunna föra in historiskt återskapande i
en vanlig undervisningssituation. Dessa intervjuer var avgörande för hur uppgifternas
utformning blev i slutändan då åsikter av människor med år utav erfarenhet inom sitt yrke
var en enorm tillgång.
Ytterligare material som används i uppsatsen är tidigare forskning som belyser ett antal
museiverksamheters sätt att tillämpa interaktivitet i utställningar, och forntidsbyars sätt
att arrangera rollspel för sina besökare. Lotten Gustafssons och Erika Sandströms arbeten
om Medeltidsveckan har varit till stor nytta för undersökningen. Den senare av dessa två
författare har även gjort liknande studier om Jamtli Historieland och Fotevikens
vikingareservat tillsammans med Peter Aronsson som nämnts ovan. Även Bodil
Peterssons avhandling Föreställningar om det förflutna om arkeologi och rekonstruktion
har varit mycket till hjälp. En del artiklar av amerikanska forskare har varit värdefulla för
att få en bild utav hur historiskt återskapande ser ut i andra delar av världen. I dessa
avhandlingar och artiklar har författarna ofta genomfört intervjuer med elever som
deltagit i historiska rollspel, och resultaten har visat att många av dessa elever har känt att
13 de lärt sig mycket mer om historia genom rollspelet än om de skulle haft en vanlig lektion
i ett klassrum.
Tyvärr har det inte funnits utrymme för att intervjua elever, eller att genomföra någon
form utav enkät för att ta reda på hur elever ställer sig till rollspel och historiskt
återskapande i undervisningen. De elevåsikter som nämns i uppsatsen härstammar alltså
från andra elever som medverkat i tidigare undersökningar inom ämnet.
14 4. Bakgrund
I vårt avlånga land erbjuds under sommarmånaderna flera ypperliga tillfällen att få en
smak av denna eftertraktansvärda historiska miljö som många drömmer om. Några av
dessa resmål och evenemang är självklart Medeltidsveckan på Gotland med stort M,
Fotevikens vikingareservat på Österlen, Jamtli historieland i Jämtland, Primus Vicus
medeltidsby utanför Halmstad och många vikinga- och medeltida marknader i olika
format. Förberedelser inför dessa aktiviteter kan göras flera månader i förväg och
entusiasmen är ofta stor. Man införskaffar dräkter och redskap för att kunna smälta in i
den angivna historiska miljön, och iklär sig ibland en annan karaktärsroll än sin vanliga.
Man ägnar sig åt så kallat rollspel. Rollspel är en mycket vanligt förekommande aktivitet
på olika museum och forntidsbyar som bedriver barn- och ungdomsverksamhet. Barn
som under en utflyktsdag besöker något av dessa museer/forntidsbyar aktiveras ofta
genom att delta i rollspel och liknande aktiviteter. Denna pedagogiska förmedling av
historien har visat sig vara tämligen effektiv då inte bara ett eller två, utan flera av
elevernas sinnen används för att ta in kunskap. De får en chans att känna hur det är att
hålla en pilbåge eller yxa, känna doften av eld och läder, smaka på nybakat bröd etc. Att
lära historia genom rollspel är något vi borde ta vara på och försöka väva in mer i
historieundervisningen då denna typ av historieförmedlande har fått positivt bemötande
från elever och ger lärare ett tillfälle att utforma annorlunda och mer inspirerande
uppgifter för sina elever.12
Rollspel är dock en mer lekfull form av historiskt återskapande, och är ofta förväxlad
med äkta, ”hardcore” historiskt återskapande – så kallat ”reenactment”. Det speciella med
reenactment-verksamhet är att allt man ägnar sig åt (så som hantverk, krigskonst osv.) är
baserat på fakta. Allt man återskapar är baserat på arkeologiska fynd, bilder ur
manuskript och liknande. Man är väldigt noga med att skapa en värld som är så lik den
historiska epok man ägnar sig åt som möjligt. Att efterlikna ett visst århundrade till
hundra procent är uppenbarligen inte möjligt, men det är just strävan efter historisk
korrekthet (att vara ”HK”) som beskriver reenactment-verksamhet bäst. Det är inte lek på
samma sätt som i rollspel, utan blodigt allvar där man även anammar en historisk
mentalitet och samhällsuppfattning medan man ”reenact-ar”. För att på allvar kunna ägna
12 Aronsson,
Peter & Larsson, Erika (red.) Konsten att lära och viljan att uppleva. Växjö: Rapport,
centrum för kulturforskning. 2002. 51-57
15 sig åt denna typ av historiskt återskapande krävs uppenbarligen att utövaren besitter stor
kunskap om den tid han/hon ägnar sig åt. Att applicera ”hardcore” reenactment i ett
undervisningssammanhang i skolan blir därför övermäktigt för en lärare, men detta borde
inte hindra en från att väva in vissa delar av reenactment (återskapande av historisk
krigsteknik och slag) och Living history (återskapande av en historisk vardag) i en
rollspelsövning eller liknande.13
4.1 Historiska rollspel på Jamtli, fornbyar och museer
På senare år har det blivit allt vanligare och populärt att använda sig av levande rollspel
och interaktiva utställningar på museer och liknande. ”Upplevelseturismen”, som jag valt
att kalla det, har spritt sig och gjort att människor förväntar sig något utöver det vanliga
när de besöker ett museum. Museipedagoger runt om i landet har hakat på denna trend
och tagit vara på denna törst efter upplevelser.
För vissa muséer är interaktivitet med besökarna inget nytt. Jamtli är ett bra exempel där
de anställda ägnar sig åt ”First-person-interpretation” där de anställda ingår i ett rollspel
och inte får gå ur sina roller oavsett vad. Det är inte meningen att de ska agera guider,
utan de ska bjuda in besökarna till att vara en del av deras rollspel. Det är dock upp till
besökarna själva om de vill haka på rollspelet eller endast vara åskådare. En av aktörerna
menar att: ”Om vi ska leva i dået måste de vara där också”.14 Jamtli har även en
väletablerad pedagogisk verksamhet sedan många år, och samarbeten med skolor är ett
självklart inslag i deras arbete.15 First-person-interpretation, som aktörerna på Jamtli
använder sig av har blivit allt vanligare, även om utklädda guider kanske är det mest
förekommande då besökarna kan ställa frågor och få saker och ting förklarat för sig utan
att behöva vara delaktiga i ett rollspel. Denna typ av guidning använder man sig av bland
annat på Fotevikens vikingareservat.16 Under vissa aktiviteter på Medeltidsveckan i
Visby så som stadsvandringar och öppna läger agerar aktörerna mer som guider eller
informanter. På marknadsområdet vid Gotlandsänget finns även informationsstugor för
att hjälpa besökarna hitta rätt och veta mer om vilka aktiviteter som erbjuds. Nästintill
13 Daniel; Reenactor. Intervju 2015-­‐01-­‐15 14 Erika
Sandström. På den tiden, i dessa dagar. Växjö: Avhandling, 2005, 68 nordiskt centrum för kulturarvspedagogik,
Östersund, 2014. 96-­‐97 16 Egen iakttagelse från besök vid Foteviken sommaren 2005 15 Sara Grut m.fl. En omtolkad kultursatsning. NCK,
16 alla guider och informatörer är klädda i medeltida kläder. Det är sällan man stöter på
någon volontär eller arrangör som inte är tidsenligt klädd, och detta vittnar om en enorm
entusiasm hos alla iblandade. Trots att Jamtlis och Medeltidsveckans pedagogik tycks
likna varandra finns det emellertid en avsevärd skillnad. På Jamtli strävar man efter att
bedriva en fostrande verksamhet som belyser den mångkulturella historien.17 Som nämnts
tidigare så har Jamtli både fattiga och alkoholister i sina stadsmiljöer. Man söker alltså
inte att försköna eller romantisera historien, vilket Medeltidsveckan i många fall gör.
Om man då ska se till vanliga museers verksamhet är både lärare och elever i allmänhet
positivt inställda till muséer som ett komplement till undervisningen tack vare att, enligt
lärare, muséer kan erbjuda upplevelser där alla elevernas sinnen stimuleras.18 Anders
Högberg menar att museums verksamhet bidrar till elevers identitetsskapande då det
skapas förutsättningar för elever att förstå sig själva, sin samtid och sin placering i den.
Men för att detta ska se, måste skola och museum släppa taget om den gamla tradition av
lärande som går ut på att överföra färdig kunskap till eleverna, och istället ge dem sätt att
bekräfta förvärvad kunskap samtidigt som man strävar efter att möjliggöra ett mer
gränsöverskridande lärande.19 Denna typ av kunskapsförmedling påminner om Dysthes
undervisningsteori som nämndes tidigare på sida 10 där man tolkar ny kunskap för att
sedan koppla den till det man redan vet. Det finns alltså goda förutsättningar för att
utveckla ett mer etablerat samarbete mellan skolor och muséer för att uppnå en mer
levande undervisning som exempelvis den man möts av på Jamtli.
4.2 Medeltidsveckan - olika former av historisk lek
Antalet personer som besökte Medeltidsveckan under vecka 32 sommaren 2014 var ca 40
000, varav 32 400 var turister.20 Det var en otroligt bra sommar för Gotlands turism, och i
Visby erbjöds allt ifrån dundrande tornerspel till sprakande eldshower. Enligt tradition
fanns också stadsvandringar med olika teman med på programmet, hantverkskurser,
föreläsningar, samt gyckelspel för både stora och små. Bland de aktiviteter som fanns att
välja mellan på programmet för 2014 års Medeltidsvecka deltog jag endast i ett fåtal, men
17 Erika
Sandström. På den tiden, i dessa dagar. Växjö: Avhandling, 2005, 80 nordiskt centrum för kulturarvspedagogik,
Östersund, 2014. 53, 74 19 Grut. En omtolkad kultursatsning. 74-­‐75 20 HUI Research, Evenemangsmätning – Medeltidsveckan 3-­‐10 augusti 2014 Visby, HUI Research AB, september 2014 18 Sara Grut (red.) En omtolkad kultursatsning. NCK,
17 fick icke desto mindre en god inblick i hur stor utsträckning man ägnade sig åt historiskt
återskapande och historisk lek. Först på schemat stod en föreläsning i fornsalen på
Gotlands länsmuseum som hölls av Peter Lyon, svärdssmeden som smitt svärd till bland
annat Sagan om ringen-filmerna. Det speciella med Peter Lyons svärd är att deras design
inte är taget helt ur intet och framskissade utifrån fantasi, utan är de facto baserade på
historiska svärdsfynd från hela världen. Sen att de färdiga filmsvärden har fått en viss
fantasy-touch går inte att komma ifrån, men det intressanta är att man använt sig av den
äkta varan i sin jakt på det perfekta fantasy-svärdet. Detta är ett utmärkt exempel på hur
vi moderna människor använder oss av historien och låter den tjäna våra nutida syften.
Alltså hur vi historiebrukar, som Erika Sandström väljer att uttrycka det. Sandström
menar att ”Historiebrukande ska därför här helt enkelt förstås som den process då
människor aktualiserar de delar av historiekulturen som lämpar sig för att uppfylla de
behov de har vid ett visst tillfälle.”21 Historien blir alltså inte levande utav sig själv, utan
det är vi människor som levandegör den via våra rollspel, filmer o.s.v. Denna formulering
ter sig ytterst relevant just när det handlar om Medeltidsveckan som sannerligen är ett
evenemang då dess deltagare historiebrukar på hög nivå, även om vissa är mer ute efter
en rolig upplevelse än att fokusera på att man klär och uppför sig på ett historiskt korrekt
sätt. För de besökare som tillhör den senare gruppen blir marknadsområdet och
Strandgatan i Visby som en offentlig catwalk där alla besökare visar upp sig i sina
medeltida stasser och blir bedömda av både kunniga och amatörer.22 Vissa blickar dömer
hårdare än andra kan jag garantera. När jag och min sambo gick på marknadsområdet i
våra maskinsydda kläder som kanske inte var av helt ”rätt” material var vi långt ifrån
historiskt korrekta, och man kände en del blickar bränna i ryggen. Medeltidsveckan må
ses som en lek för somliga, men för andra är det på blodigt allvar.
Trots att mycket av fokuset ligger på vilka kläder man bär, så är själva känslan av att
genomgå en tidsresa till medeltiden det centrala i veckans atmosfär. Medeltidsveckans
arrangörers mål är inte att veckan ska bli så historiskt korrekt som möjligt, utan att skapa
en plats där medeltidsintresserade på alla nivåer är välkomna. I just detta fall är det därför
accepterat att rucka på HK-reglerna för att inte ta död på den lekfulla gnistan som finns
hos glada amatörer. Eller som Bodil Petersson så bra uttrycker det:
21 Sandström,
22 Gustafsson
Erika. På den tiden, i dessa dagar. Växjö: Avhandling, 2005, 22 Reinius, Lotten. Den förtrollade zonen. Stockholm: Avhandling, 2002, 133 18 ”Autenticiteten har betydelse för upplevelsen av det förflutna i rekonstruktion. Det
autentiska kan ge en gedigen och självklart användbar bakgrund och ett underlag för
rekonstruktion. Men det kan lika gärna stjälpa verksamheten, genom att kraven på
tingens autenticitet inte går att förena med upplevelsen. Om inte leken blir överordnad
detaljen, kan detaljen ta död på leken.”
23
4.3 Reenactment & Living History
Uttrycket ”Reenactment” används lite slarvigt i Sverige i dag, och många tror att det
innefattar både att klä sig i tidsenliga kläder, att återskapa slag, att hantverka och att
ikläda sig en annan karaktär. Detta är emellertid en felaktig uppfattning, menar vissa, då
det finns två olika sätt att ägna sig åt historiskt återskapande.24 Den första varianten som
går under benämningen reenactment handlar om att återskapa slag och olika taktiker för
krigsföring, samt att återskapa fältläger. Ett exempel på evenemang där denna typ utav
återskapande förekommer är ”Battle of Wisby” där man återskapar det blodiga slag
mellan danskar och gutar som stod utanför Visbys murar år 1361 då danske kung
Valdemar Atterdag invaderade ön. Det finns även ett stort sällskap kallat ”Nord & Syd”
eller ”American civil war reenactors of Sweden” som återskapar slag som stod under
amerikanska inbördeskriget. Eftersom föreningen är verksam i Sverige och övriga länder
i Skandinavien finns det tyvärr inget tillfälle att återskapa slagen på de ursprungliga
platserna, utan man väljer att återskapa slagen på ängar och liknande. Dock har
föreningen ibland rest till USA just för att återskapa slagen på dess ursprungliga plats.
Utanför Bräkne-Hoby i Blekinge har föreningen dessutom ett eget ”slagfält” med
skyttevallar och förråd där de tränar marsch och krigsföring.25
Den andra typen av historiskt återskapande kallas ”Living history” eller helt enkelt
levande historia. Denna typ av återskapande handlar mer om att återskapa en historisk
vardag där det materiella ofta ligger i fokus. Man hantverkar, lagar mat och klär sig efter
den tidsperiod som är aktuell för återskapandet. Materiella ting ligger i fokus även inom
reenactment just för att det är viktigt att alla kläder, redskap osv. är baserade på
autentiska arkeologiska fynd eller bilder från manuskript. Allt man har på sig och
använder ska alltså kunna hänvisas till källor. Inom historiskt återskapande är
23 Petersson. Föreställningar om det förflutna. 380 24 Daniel; Reenactor. Intervju 2015-­‐01-­‐15 25 Tobias; Reenactor. Intervju 2015-­‐01-­‐28 19 användandet av källor extremt viktigt just för att kunna bevisa att de plagg man bär eller
tillverkar faktiskt har burits under den tidsperiod man vill återskapa. Det ska alltså vara så
”HK” som möjligt.
Uttrycket ”HK” är en förkortning av begreppet ”historiskt korrekt” och betyder att något
är baserat på trovärdiga källor och tillverkat med de metoder som användes under den
aktuella tidsperioden. För att exemplifiera så ska en medeltida mellanklänning inte vara
gjord utav syntetmaterial och sydd på maskin, utan vara av ylle och handsydd med
lintråd. Många växtfärgar även tyger själva, och köper då ofärgat tyg. Vissa går även så
långt att de väver tyg själva istället för att köpa i affärer eller på Internet. Att väva
brickband och brodera är två sysselsättningar som också ofta ingår i arbetet med att skapa
en medeltida dräkt.
Som nämns ovan så flyter gärna dessa två begrepp (reenactment och living history) ihop
och det är därför ibland svårt att förstå skillnaden, vilket många inte gör eller ens bryr sig
om. I vilket fall som helst handlar det om själva rekonstruktionen av det förflutna.
Rekonstruktion innefattar både experiment och levandegörande av historien,26 vilket är en
mycket bra definition av vad man sysslar med inom reenactment och living history. Man
skulle nästan kunna likna det vid experimentell arkeologi. De människor som ägnar sig åt
detta skapar föremål utifrån de fynd som gjorts och testar hur det är att använda dem. Ett
tydligt och fascinerande exempel på just experimentell arkeologi där återskapande står i
fokus är projektet Guédelon i Burgund mellan städerna Saint-Sauveur-en-Puisaye och
Saint-Amand-en-Puisaye. Projektet har pågått sedan 1997 och går ut på att bygga en
1300-talsborg med endast medeltida metoder.27 Experter och hantverkare från hela
världen har varit delaktiga i projektet och BBC gjorde även 2014 en dokumentär om
arbetet i 5 delar vid namn ”Secrets of the castle”.
Historiska rekonstruktioner i mindre skala har förekommit mer ofta än stora projekt som
Guédelon, och sådana rekonstruktioner kan vara allt ifrån järnåldersbyar till Thor
Heyerdahls Kon-Tiki och de riddarspel Gustav II Adolf och Gustav III arrangerade i
26 Petersson. Föreställningar om det förflutna. 120 27 http://www.guedelon.fr/en/the-­‐guedelon-­‐adventure/an-­‐introduction_01_01.html (adress hämtad 2014-­‐01-­‐15) 20 samband med sina kröningar.28 Historisk rekonstruktion är alltså inget nytt påfund, utan
har förekommit under många århundraden.
De reenactors som deltagit i de intervjuer som gjorts för uppsatsen menar att man lär sig
bäst om historia genom rekonstruktion och experimentell arkeologi, att få chansen att
upptäcka saker på egen hand. Att prova sig fram tills man hittar rätt är enligt dem det
bästa sättet att lära sig om historia. För att använda ytterligare några av Peterssons ord:
”Kanske är det så, att rekonstruktion är en överlägsen form för förmedling i och med att
flera sinnen engageras samtidigt?”29
Reenactment är liksom historiska rollspel och historiska gestaltningar över lag en form av
historiebruk. Det finns även flera olika typer av historiebruk som fyller olika syften,
beroende på i vilket sammanhang de används och av vilka. Klas-Göran Karlsson talar i
sin bok Historia som vapen om fem olika typer av historiebruk som svarar mot olika
mänskliga behov:
1. Vetenskapligt historiebruk – denna typ av historiebruk ägnar man sig främst åt att
upptäcka och granska källor och rekonstruera det förflutna.
2. Existentiellt bruk – man menar att det finns ett psykologiskt behov att minnas för att
sätta in sig själva i en större kontext, att man historiebrukar i det syftet.
3. Moraliskt bruk - man känner ett behov av att återupptäcka en glömd eller undertryckt
historia som reaktion mot det moderna samhället och dess olika aspekter.
4.Ideologiskt bruk - att exempelvis försöka omstrukturera eller återupptäcka historiska
fakta. Det kan göras i syfte att motivera vissa politiska åsikter eller samhällsinriktningar
för att skapa ett historiskt sammanhang.
5. Icke-bruk av historia. Vissa regimer och samhällen försöker undertrycka delar av det
sociala eller kollektiva minnet. Det kan också innebära att historien successivt tynar bort
på grund av dagens moderniserade samhälle som har siktet inställt på framtiden.30
28 Petersson. Föreställningar om det förflutna. 45 29 Petersson. Föreställningar om det förflutna. 13 30 Karlsson, Klas-­‐Göran. Historia som vapen. Stockholm: Natur & kultur. 1999. 21 Reenactment som historiebruk kan här främst klassas inom typ 1 och 2, men möjligtvis
även inom typ 3 om utövaren (historiebrukaren) känner ett behov att distansera sig från
dagens samhälle.
22 5. Resultat
Resultatet är tematiskt indelat där jag i första delen undersöker i vilken mån man använt
sig av rollspel på muséer och fornbyar runt om i landet, och hur upplägget av dessa sett
ut. Vidare granskas läroplanen för grundskolan, med fokus på ämnesplanen i historia för
att se om man som lärare ges möjlighet att väva in rollspel och historiskt återskapande i
sin undervisning. I den tredje och fjärde delen av resultatet presenteras de fem reenactors
som blivit intervjuade och hur de ställer sig till frågan om att implementera historiskt
återskapande i historieundervisningen. Slutligen presenteras de tre övningarna jag
konstruerat med utgångspunkt i läroplanen, reenactors åsikter, och de metoder som
används på museum och fornbyar. De tre övningarna har granskats av fyra ämneslärare
vars kommentarer avslutar detta kapitel.
5.1 Historiska rollspel – hur används de?
De fornbyar som finns runt om i Sverige är i regel belägna på landet eller strax utanför en
stad eller samhälle för att skapa en tydlig avskärmning från vår nutida vardag. Det är
meningen att en känsla av att resa bort ifrån ett modernt nu ska infinna sig hos besökaren.
De miljöer som finns ute i skog och mark utstrålar något trolskt och ökar därför känslan
av att befinna sig långt borta från den egna verkligheten. Om inte annat, utgör naturen en
vacker inramning av fornbyn och bidrar till den historiska miljön.
Husen och byggnaderna i fornbyn/medeltidsbyn är inte ofta byggda med samma metoder
som brukades under den historiska period den vill utge sig för att uppvisa, men detta kan
vara svårt att se för ett otränat öga. Att man skär ner på autenticiteten i en rekonstruktion
beror oftast på att de ekonomiska tillgångar man har inte räcker, och att det tar längre tid
att bygga med historiska metoder. I sådana lägen blir man tvungen att kompromissa och
eftersom man vill kunna öppna verksamheten så fort som möjligt, får autenticiteten dra
det kortare strået. Projektledaren för Primus Vicus medeltidsby uttrycker sig på följande
vis angående sådana kompromisser: ”Bättre 16 hus än bara ett hus. Bekvämligheten och
att skära ner på autenticiteten blir ett sätt att nå fler människor.”31
Dessa ovan nämnda faktorer är båda essentiella för att skapa en så trovärdig historisk
miljö som möjligt, och utgör en utmärkt kuliss för historiska rollspel och lekar. De
31 Pehrsson, Malin. Att skapa en nutida dåtid. Lund: Uppsats, 2012. 34 23 rollspel som används mest av fornbyar och muséer i Sverige i dag är så kallat ”firstperson-interpretation” där en anställd aktör leder rollspelet och uppmuntrar besökarna att
haka på. Det näst vanligaste är guidade turer där guiden är klädd i tidsenlig dräkt, men
inte bjuder in besökarna att delta i den historiska leken. Denna form av guidning används
bland annat på Glimmingehus i Skåne.32 Det vanligaste på muséer och fornbyar är alltså
att någon form av ledare vägleder en grupp med besökare genom rollspelet eller den
guidade turen. Det är alltså inte särskilt vanligt med mer fria rollspel där besökarna blir
tilldelade en karaktär och en uppgift. Denna typ av rollspel förekommer dock inom lajvvärlden där deltagarna antingen väljer och utformar sin egen karaktär eller blir tilldelade
en.33 Dessa rollspel som går under benämningen ”lajv” är i regel mycket storskaliga, och
behöver inte vara historiskt korrekta rollspel utan har ofta ett Fantasy-tema där både
alver, orcher och människor ryms. Ibland anordnas historiskt korrekta lajv, men det är
mycket sällan. Det närmsta man kommer ett historiskt korrekt evenemang är inom
reenactment-intresset och dessa kan alltså inte placeras inom genren rollspel eftersom de
syftar till att vara seriösa rekonstruktioner av historiska händelser.
Småskaliga rollspel, liksom ett sådant jag valt att konstruera för den ena av mina tre
övningar, är däremot något man sällan stöter på inom museivärlden och på forntidsbyar.
Mitt rollspel är dock utformat för att kunna fungera i ett klassrumssammanhang med
högst åtta deltagare åt gången, och hamnar därför lite utanför ramen för rollspel som
förekommer på museum. Det är dock oklart i hur pass stor utsträckning liknande rollspel
används i undervisningssyfte inom skolan, men förhoppningarna är att denna typ av
undervisningsform ska uppmärksammas och anpassas till kunskapskriterierna.
5.2 Vad säger Läroplanen?
De nya läroplanerna som gavs ut i samband med skolreformen 2011 ger en tydlig bild av
vad som skall ingå i historieundervisningen på både grundskolan och gymnasieskolan.
Det centrala innehållet i ämnesplanerna går därför inte att ignorera, men ämnenas syften
tillsammans med skolans värdegrund och övergripande mål och riktlinjer tillåter en mer
öppen tolkning av hur eleverna ska förvärva dessa kunskaper som det centrala innehållet
anger. I Lgr11 står det dessutom under Kunskaper att man som lärare i undervisningen
32 Egen iakttagelse vid besök på Glimmingehus sommaren 2014 33 Moa; Lajvare. E-­‐post 2015-­‐01-­‐25 24 ska sträva efter att balansera och integrera kunskaper i sina olika former.34 Denna
formulering kan tyckas vara en öppen dörr för lärare som vill experimentera med olika
undervisningsformer. Det finns alltså utrymme för lite mer interaktiva övningar där
eleverna får chansen att utforska själva och lära sig saker med hjälp av flera sinnen på
samma gång. Att få chansen att lära sig om historien genom att använda de fem sinnena
bidrar till att elevernas förståelse för historia i allmänhet ökar och att det i hög grad bidrar
till att bredda deras historiemedvetande. Läroplanen för grundskolan menar att grunden
för skolans verksamhet är att uppmuntra elevens nyfikenhet och lust att lära. Skolan ska
bidra till elevens harmoniska utveckling, vilket innefattar att eleven ska få chans att
utforska och uppleva nya saker samt förvärva kunskap på egen hand när tillfälle ges.35
Att lära sig genom att använda alla sina sinnen är ett drag som genomsyrar hela
skolverksamheten då det är möjligt att kombinera ämnen genom olika estetiska aktiviteter
som bidrar till att öka elevernas kreativitet. Estetiska aktiviteter ska för övrigt vara ett
inslag i skolans verksamhet. Med detta menas att:
”Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla
olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans,
musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet.
En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska,
tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande
36
hör till det som eleverna ska tillägna sig.”
Att uttrycka kunskap genom att musicera, samtala, skapa texter och bilder är några av de
intelligenser vi använder för att lära oss. Det talas ofta om ”Gardners multipla
intelligenser”. Psykologen och neuropsykologen Howard Gardner menar att det finns åtta
intelligenser: lingvistisk, logisk-matematisk, kroppslig-kinestetisk, visuell/spatial,
musikalisk, social-empatisk, naturalistisk och självkännedom.37 Det är därför av stor vikt
att skolan strävar efter att anpassa undervisningen till dessa åtta sätt att tillägna sig
kunskap. Enligt Gardner existerar ingen universell metod för framgångsrikt lärande, men
att man i undervisningen ska fokusera på att ge eleverna fem förutsättningar:
34 Skolverket, Lgr11. Stockholm: 2011. 13 35 Skolverket, 2011. 13 36 Ibid. 10 37 Hermansson Adler, Magnus. Historieundervisningens byggstenar. Upplaga 2, Stockholm: Liber AB, 2009. 72, 73, 74 25 1. Läraren är ett berättande föredöme.
2. Elevens kritiska förmåga stimuleras.
3. Elevens analytiska förmåga övas vid detaljstudier och konstruktion av samband.
4. Värdet av estetiska uttryck för att påverka samhället betonas.
5. Skilda erfarenheter utvecklas genom praktiskt arbete. 38
Förutom Gardners intelligenser bör man som pedagog känna till Ference Martons
pedagogiska inriktning ”Fenomenografi”. Fenomenografi undersöker inte hur mycket
elever lär sig, utan hur de lär sig. Martons övertygelse är att människor inte ser på världen
genom sina ögon, utan genom sina tidigare erfarenheter, och skapar uppfattningar om
världen genom dessa. Tanken är att få eleven att ändra sina uppfattningar om lärandet och
dess objekt och sedan följa den processen.39 Marton är här inne på samma spår som
framlidne Jean Piaget som menar att eleven upplever verkligheten genom en att skapa en
serie tankebilder i hjärnan. Om man kan följa elevens tankegångar, exempelvis genom att
låta eleven göra en tankekarta utifrån ett visst begrepp, kan man på så sätt kartlägga
elevens förståelse.40 Att som pedagog ha en förståelse för sina elevers lärandeprocess är
essentiellt för att kunna konstruera effektiva och varierade undervisningsmetoder.
Om man sedan går tillbaka och tittar närmare på just ämnesplanen för historia så ska
undervisningen i ämnet historia syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om
historiska sammanhang, som sin historiska bildning och sitt historiemedvetande. Detta
innebär en insikt om att det förflutna präglar vår syn på nutiden och därmed
uppfattningen om framtiden.41 Skolans uppdrag är främst att fostra och utbilda goda
medborgare i en demokratisk anda, men en annan formulering som man stöter på i både
skolans uppdrag och i ämnesplanerna är att man i all undervisning skall ge överblick och
sammanhang. Skolan skall även anlägga vissa övergripande perspektiv.42 Eleverna ska
alltså få en helhetsbild av de enskilda ämnena och skolan i sig som de kan applicera på
samhället för att förstå dess konstruktion och funktion bättre. De perspektiv Skolverket då
menar ska genomsyra undervisningen är ett historiskt perspektiv, ett miljöperspektiv, ett
38 Hermansson Adler, Magnus. Historieundervisningens byggstenar. Upplaga 2, Stockholm: Liber AB, 2009. 74 39 Hermansson Adler, Magnus. 2009. 32, 33 40 Ibid. 33 41 Skolverket, Lgr11. Stockholm: 2011. 172 42 Skolverket, 2011. 9 26 internationellt perspektiv, samt ett etiskt perspektiv. Med historiskt perspektiv menas att
”eleverna ska utveckla en förståelse för samtiden och en beredskap inför framtiden, samt
utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande.”43 Att få en helhetsuppfattning av hur
skolämnena är sammanlänkade ger eleven en chans att förstå innebörden av sin skolgång
på en högre nivå. Skolan är en miniatyr av samhället eftersom dess utformning tydligt
speglar våra normer och lagar, och är därför en inkörsport till det vuxna livet då det är
meningen att man som självtänkande individ ska ha fått tillräckligt med kött på benen för
att kunna leva och samverka med andra medborgare i samhället. För att kunna förstå
mekanismen av dagens samhälle måste man även besitta goda kunskaper om hur
samhällen har utvecklats och sett ut genom tiderna. Detta är den huvudsakliga
anledningen till att historia är ett obligatoriskt ämne på både grundskolan och
gymnasieskolan, och detta tema finner man tydligt i historieämnets syfte:
”Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om historiska
förhållanden, historiska begrepp och metoder och om hur historia kan användas för olika
syften. Den ska också bidra till att eleverna utvecklar historiska kunskaper om likheter och
skillnader i människors levnadsvillkor och värderingar. Därigenom ska eleverna få
förståelse för olika kulturella sammanhang och levnadssätt. Undervisningen ska ge
eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referensram och en fördjupad
förståelse för nutiden.”44
Det är alltså viktigt att elever förstår att historia är något som faktiskt inträffat och som
riktiga människor har upplevt och påverkats av. Som historielärare anser jag att man
måste skapa en känsla av att historien lever, att allt som har hänt har påverkat vartannat
och lett till att vi står här i dag. Om man i historieundervisningen försöker skapa
upplevelser av historia som bidrar till att eleverna kommer närmare dess invånare istället
för att distansera sig till dem genom att bara läsa i en bok, först då kommer övervägande
del av landets skolelever förstå innebörden av och fascinationen med historia. Det är min
innerliga övertygelse.
43 Skolverket, Lgr 11. Stockholm: 2011. 9 44 Skolverket, 2011. 172 27 5.3 Intervjuer
I undersökningen har fem stycken reenactors i olika åldrar intervjuats om sin
gemensamma hobby och hur de tror att man skulle kunna väva in historiskt återskapande
i historieämnet på högstadiet. De fem personerna som valts för intervjuerna sysslar också
med olika tidsperioder för att visa vilken bredd reenactment och living history har. Nedan
följer korta presentationer av de fem personer som intervjuats och deras inriktning inom
reenactment.
Reenactorn Daniel är i 40-årsåldern och medlem i föreningen Fraternis Militia Carnis
som återskapar livet i ett militärt läger under perioden 1364-1412.45 Han har sysslat med
reenactment i cirka tjugo år, och har därför kunnat följa hobbyns utveckling genom åren
då han var en av de första i Sverige att ägna sig åt reenactment. I början av 90-talet låg
svensk reenactment bara i sin linda, men intresset har vuxit drastiskt under de senaste
åren. Daniel har alltid intresserat sig för historia och åkte på sitt första lajv 1993 i
Göteborg. När han studerade vid Linnéuniversitetet i Växjö kom han i kontakt med en
kvinna från Kalmar som sysslade med medeltid och gärna ville bilda en
medeltidsförening. Deras möte resulterade i att Växjö Medeltidsförening bildades. Växjö
Medeltidsförening är i dag tyvärr inte längre aktiv, men Daniel och flera av de gamla
medlemmarna har sökt sig till andra föreningar och fortsatt att syssla med att återskapa
medeltid.
Två andra reenactors som deltagit i intervjuerna är Tobias (23) och Cornelia (28) som
sysslar med perioden för det amerikanska inbördeskriget 1861-1865. De är båda
medlemmar i föreningen Nord & Syd vars upptagningsområde sträcker sig över hela
Sverige. Cornelia gick med i föreningen 2006, och Tobias året därpå. Cornelia fick nys
om föreningen via sin scoutledare som också är medlem i Nord & Syd, och Tobias blev
inbjuden av några vänner som kände till hans intresse för historia. Tobias och Cornelia
återskapar sydstatssoldater och tillhör förbandet North Carolina. När de fick frågan om
varför de valde sydsidan blev svaret att det helt enkelt var enklare att skaffa en grå
uniform. De påpekar också att amerikanska inbördeskriget handlade om så mycket mer
än slaveriet, (Tobias och Cornelia menar att sydsidans kamp för självständighet var den
egentliga huvudfrågan) och att Lincoln faktiskt köpte många av sina röster av de som satt
i House of representatives. Cornelia och Tobias är noga med att poängtera att trots att
45 Carnis –org (2014) http://carnis.org/about-­‐the-­‐group/ (Adress hämtad 2015-­‐02-­‐09) 28 slaveriet självklart var hemskt på alla sätt och vis, så anser dem att kriget från början inte
handlade om det, utan om att Syd ville bli ett eget land med egna lagar.46
Den fjärde reenactorn jag intervjuat heter Petra (ca 30) och är precis som Daniel medlem
i Fraternis Militia Carnis och sysslar således med perioden 1364-1412. Förutom att åka
på evenemang tillsammans med sin förening tycker hon också om att lajva. Det var
genom lajvandet som hon halkade in på reenactment-spåret och har ägnat sig åt seriöst
historiskt återskapande sedan 2010. Petra rör sig både inom reenactment och living
history eftersom hennes kärlek för historiskt dräktskapande ligger i centrum.
Den femte och sista reenactorn som intervjuats heter Sarah (ca 30) och hon rör sig inte
bara inom en tidsperiod, utan tre: Vikingatid, sent 1300-tal och 1800-tal. Hon syr även en
del Fantasy-inspirerade kläder och återskapar ibland också Disney-klänningar. Hennes
återskapande går mer under kategorin living history än reenactment då hon försöker
återskapa vanligt liv i allmänhet mer än någon specifik historisk händelse.47 Sarah har
ägnat sig åt historiskt återskapande sedan sjutton år tillbaka och driver två bloggar om
historisk sömnad och historiska plagg: ”Som när det begav sig”48 och ”A most peculiar
mademoiselle”.49 Bloggarna är till för att vägleda nybörjare inom historisk sömnad så att
de slipper begå likadana misstag som hon en gång gjorde.50
Dessa fem reenactors har, förutom de grundläggande frågorna om vilken tidsepok de
sysslar med och hur länge de har ägnat sig åt reenactment, alla fått svara på nio frågor om
hur de upplever sin hobby, och i hur stor utsträckning de tror andra känner till den. Under
varje fråga följer en kort summering av vad de intervjuade svarat. Många av svaren liknar
varandra, och därför står det inte alltid exakt hur varje person svarat. Frågorna i detta
avsnitt utgör Del 1 av intervjuerna och är konstruerade för att belysa reenactorns egen syn
på sin hobby.
Beskriv hur du ”lärde dig” att syssla med reenactment/living history.
De flesta begav sig ut på Internet i sitt sökande efter fakta, men böcker och historiska
46 Cornelia och Tobias; Reenactors. Intervju 2015-­‐01-­‐28 47 Sarah; Reenactor. E-­‐post 2015-­‐02-­‐04 48 Som när det begav sig-­ blogspot.se 2013 http://somnardetbegavsig.blogspot.se (Hämtad 2015-­‐02-­‐
09) 49 A most peculiar mademoiselle – blogspot.se 2009 http://amostpeculiarmademoiselle.blogspot.se (Hämtad 2015-­‐02-­‐09) 50 Sarah; Reenactor. E-­‐post 2015-­‐02-­‐04 29 klädesmönster var också till stor hjälp. För Daniel som började med reenactment innan
Internets förlovade tid, var det just böcker, hantverksutbildningar och samtal med andra
återskapare som hjälpte honom i hans jakt på kunskap. Cornelia tycker även att man lär
sig otroligt mycket genom att åka på träffar och delta i olika evenemang. I Nord & Syds
fall finns det även befäl som kan hjälpa en på traven.
Upplever du att det finns en hierarki inom hobbyn? Himlar man med ögonen och
rynkar på näsan åt dem som inte är ”HK”?
Alla de tillfrågade håller här med om att det finns en viss hierarki inom hobbyn, men att
nedvärderande kommentarer och dylikt förekommer mycket sällan. Tobias tycker att man
som nybörjare bör se upp till dem som är mer kunniga än en själv, och att de då ofta tar
en under sina vingar och hjälper en. Petra uttrycker något liknande när hon säger att man
kommenterar felaktigheter av omtanke, för att man vill hjälpa vederbörande att lära sig
vad som är rätt och inte använda utrustning som inte är historisk korrekt, om det nu är
vad man strävar efter. Petra och Sarah tycker också att man ska vara noga med att
använda rätt benämning på sina kläder och sin utrustning. Om man syr
medeltidsinspirerade kläder som inte har någon riktig historisk förankring så ska man inte
kalla det för historiskt korrekta kläder, utan just medeltidsinspirerade kläder.
Vad tycker du är den absolut bästa aspekten av din hobby?
Daniel, Cornelia och Petra svarade här att gemenskapen är den bästa aspekten av hobbyn.
Att få umgås med folk som delar intresset och, som Daniel uttrycker det, är lika
”skadade” som en själv. Hantverket är också en stor aspekt av hobbyn som ligger varmt
om hjärtat, och de speciella stunder då det känns som om allt är på riktigt. Cornelia målar
upp en bild av hur gevär och kanoner dundrar på slagfältet och att man känner smaken av
svartkrut i munnen, och Tobias beskriver känslan som uppstår när man inser att man i
panik skyndar sig att ladda om bössan, trots att det egentligen inte är ett riktigt slag med
skarp ammunition. För Sarah är kunskapen den bästa aspekten - att tillägna sig ny
kunskap, att dela med sig av sina egna lärdomar till andra och att omsätta teori till
praktik. Man kommer i mångt och mycket väldigt nära experimentell arkeologi när man
sysslar med att rekonstruera det förflutna. Experimentell arkeologi innebär att man med
hjälp av arkeologiska fynd försöker rekonstruera byggnader, klädesplagg, verktyg osv.
Man gör detta genom att använda de historiska metoder som användes under den tid som
30 det arkeologiska fyndet beräknas vara daterat till. Tillverkning av historiska kopior eller
replikor bidrar till nya förklaringar och tolkningar av arkeologiska fynd.51
I hur pass stor utsträckning tror du barn och ungdomar känner till din hobby?
”Det är nog väldigt få som känner till vår hobby” lyder svaret från alla tillfrågade. De
reenactors som ägnar sig åt att återskapa medeltiden suckar och säger att de ofta blir
tagna för lajvare just för att många inte känner till skillnaden: att lajv är ”hittepå”, och att
reenactment, som Sarah beskriver det, är ”seriös forskning i ett kul paket.”
Om du fick rådge en nybörjare, vad skulle du säga? Var ska man börja? Kan vilket
sällskap som helst vara villigt att ta emot en nybörjare eller är det bara ett fåtal?
Petra, Daniel och Sarah menar att man först och främst måste bestämma sig för vilken
tidsperiod man vill ägna sig åt, och sedan ta reda på så mycket man kan om den perioden.
Föreningar som Carnis har krav på vilken standard utrustning och kläder ska hålla. Man
måste alltså leva upp till den standarden för att kunna gå med i föreningen. Så länge man
uppfyller gruppens krav, så kan man vara med i vilken förening som helst även om man
är relativt ny inom hobbyn. Cornelias tips är också att delta i så många av föreningens
aktiviteter som möjligt för att snabbt få en känsla och bild av vad reenactment innebär.
Det underlättar om man känner någon som redan är medlem i föreningen som kan agera
fadder åt dig. Alla fem är dock eniga om att det viktigaste är att man är driven och villig
att söka kunskap på egen hand istället för att bara bli ”matad” av andra.
5.4 Reenactments värde för undervisning i och kunskap om historia
Uppgifter kopplat till historiskt återskapande kan vara ett bra komplement till
historieundervisningen för att skapa variation och känsla av förnyelse. Att få uppleva
något annorlunda i skolan då och då kan höja elevens förväntningar på undervisningen.
Reenactorn Tobias tror att om man längtar till historielektionen för att man vet att den
brukar vara rolig och intressant, kommer man dit med en positiv inställning.52 Lektioner
behöver heller inte alltid hållas i det vanliga klassrummet, utan kan i mån av passande
väder ske utomhus. Om då fler lärare inför lite mer levande uppgifter och övningar i sin
51 Sagnlandet Lejre – dk. http://www.sagnlandet.dk/forskning-­‐og-­‐rekonstruktion/ (Adress hämtad 2015-­‐02-­‐11) 52 Tobias; Reenactor. Intervju 2015-­‐01-­‐28 31 undervisning när tillfälle ges, borde elevernas helhetssyn på skolan förbättras och den
negativa attityden som vissa har gentemot skolan borde gradvis minska.
Detta innebär alltså att det finns goda utsikter för att implementera övningar i historia där
elever får lära sig genom mer levande undervisningsformer som aktiverar flera sinnen
samtidigt. Att bara läsa om historia kan skapa en viss distans till det förflutna och det är
då svårare att förstå att de människor man läser om faktiskt har varit människor utav kött
och blod.
Eftersom det krävs god kännedom om reenactment för att förstå dess totala vidd, är det
min mening att skoluppgifter med ett sådant tema inte borde konstrueras utan att en
reenactor konsulterats först. Följande frågor utgör Del 2 av intervjuerna och är skapta för
att de intervjuade ska reflektera över hur olika aspekter av deras hobby kan användas
inom skolvärlden i dag.
Om du fick agera lärare, vilka delar av historiskt återskapande skulle du vilja att
eleverna fick med sig inom historieämnet?
Här var svaren väldigt spridda. Tobias tycker att man borde satsa på att föra in en del av
scoutinglivet så att eleverna får lära sig praktiska saker som är bra att kunna när man är
ute i naturen. Cornelia håller till viss del med och anser att det är viktigt att göra eleverna
självständiga, och att framför allt lära dem att det finns mer än en version av historien.
Sarah tycker att man som lärare borde lägga mycket kraft på att dela med sig av sin
kärlek till historien, och att eleverna får chansen att uppleva historiskt återskapande i viss
mån för att få en bättre helhetsuppfattning. Petra menar att det är viktigt att eleverna
utvecklar en mer empatisk relation till historien och de människor som figurerat där.
”Först och främst så måste man på något sätt få människor att förstå att det är verkliga
människor det handlar om. Det som vi tycker är historiskt och gammalt, det är ändå
människor som har levt och stått och älskat och dött. Att man försöker få in att det här
faktiskt har hänt. Det är inte bara några tråkiga siffror vi ska lära oss.”53 Petra tror även
att många har förutfattade meningar om vad som är historia och att det i regel är tråkigt
med historia. Därför tycker hon det är viktigt att man inom historieämnet erbjuds kunskap
på flera sätt. Överlag tror hon att det är bra om man gör annat i kombination med klassisk
undervisning. Att bjuda in kunniga reenactors som kan berätta och visa upp sina saker är
53 Petra; Reenactor. Intervju 2015-­‐02-­‐04 32 något Petra tror skulle kunna väcka intresset för historia hos många.54 Petras svar talar om
att dagens elever behöver en förståelse för att våra föregångare var människor av kött och
blod precis som vi. Man ska lära sig att sympatisera med de som figurerat genom
historiens gång istället för att distansera sig till dem. Daniel tror att det är enklare att föra
in drag av reenactment på mellanstadiet då det är lättare att väcka elevernas fantasi och
intresse genom fysiska aktiviteter.
Varför är dessa delar viktiga, tycker du?
De är eniga om att man måste känna till historien för att förstå vår egen tid. Allt som skett
förr i tiden har bidragit till hur vårt samhälle ser ut i dag, och det är vikigt att kunna se det
sambandet. Det är också viktigt att få en större förståelse för varför våra föregångare
tänkte och agerade på ett visst sätt. Sarah utvecklar sitt resonemang om att det är viktigt
att uppleva historien för att kunna förstå och sätta sig in i dåtidens människors tänkande.
”Många avfärdar sina förfäder som vidskepliga, okunniga idioter. Men går man i deras
skor ett tag så börjar man förstå dem.”55
Tror du att det är möjligt att ha ett samarbete mellan ämnena? T. ex mellan
historia, textilslöjd och träslöjd?
Att ibland samarbeta mellan ämnena var något alla trodde skulle vara bra. Att kombinera
textil- och träslöjd till historieämnet skulle i deras ögon vara klockrent. Så länge lärarna
är kunniga och kan lägga upp samarbetet bra, så trodde alla att man med enkelhet skulle
kunna ha ett samarbete mellan alla ämnen. Religion, samhällsvetenskap, språk,
naturkunskap och idrott var några ämnen som de tillfrågade ansåg vara lätta att
kombinera med historia. Petra nämnde också drama, musik och hemkunskap.
Hur skulle ett sådant samarbete kunna se ut? Förslag?
De flesta föreslog en temavecka som ett bra tillfälle för ett samarbete mellan ämnena,
men att det då var avgörande att lärarna var pålästa för att elevernas upplevelse och
kunskap skulle bli så lik historiskt återskapande som möjligt. Den allmänna
uppfattningen hos de tillfrågade var att det vore svårt för vanliga lärare att konstruera ett
sådant samarbete, och att det vore bättre om man kunde samarbeta med en reenactor som
agerade konsult eller höll föreläsningar. Detta skulle tyvärr alla skolor inte ha råd med
eftersom den gästande reenactorn trots allt hade behövt ta ledigt från sitt arbete för att
54 Petra; Reenactor. Intervju 2015-­‐02-­‐04 55 Sarah; Reenactor. E-­‐post 2015-­‐02-­‐05 33 kunna komma och hålla en föreläsning och därmed skall erhålla ekonomisk ersättning för
detta. Blotta tanken att lärare skulle klä ut sig var inget som lät lovande i de tillfrågades
öron.
När jag var ute och genomförde intervjuerna fick jag ett väldigt positivt bemötande av de
tillfrågade. De flesta var nyfikna på uppsatsens ämne och var glada åt att reenactment
uppmärksammades i ett nytt ljus där det kunde kopplas till undervisning.
5.5 Tre övningar & fyra lärares synpunkter på dessa
Efter att noggrant ha granskat ämnesplanen för historia för årskurs 7-9 och den allmänna
läroplanen för grundskolan har jag konstruerat tre förslag på övningar med temat rollspel
och levande historia. Jag har utgått ifrån Dysthes konstruktivistiska lärandeteori, samt
Deweys teori ”learning by doing” som nämns i uppsatsens teoridel. Övningarna riktar sig
främst till undervisning inom historieämnet, men kan även kombineras med andra ämnen
så som slöjd, naturvetenskap, samhällsorienterande ämnen och språk.
Syftet med övningarna är att ge eleverna en bättre helhetsbild av historiska skeenden och
mentaliteter, samt att bredda elevernas historiemedvetande till förmån för att kunna
utveckla varje elevs historiska referensram.
Övning 1 – Historiskt rollspel
(Görs i samband med ett temaarbete eller liknande)
Eleverna blir tilldelade varsin karaktär och en egenskap
Ex1: fattig kvinna i staden som säljer äpplen på torget, gudfruktig
Ex2: Rik manlig tyghandlare som är sorgsen. Han sörjer sin son som dog av feber. Kan
ibland bli våldsam mot sin hustru.
Ex3: Olycklig präst som lever ensam men är förälskad i mjölnarens dotter. Han ville
aldrig bli präst själv, utan det var hans fars vilja.
Ex4: Rik nybliven borgaränka som njuter av sitt nya fria liv med att dricka alltför mycket
vin och skämmer därför ibland ut sig inom stadens högre kretsar.
34 Skapa en situation där dessa människor kan mötas (med en klass om ca 20 elever kan det
vara lämpligt att dela upp klassen i ca 3 olika rollspel så att det blir ca 7-8 personer i varje
grupp) och gör detta genom att ge varje elev en eller två uppgifter, samt en dold agenda.
Ex1, Äppelkvinnan:
Du tampas med en rädsla för att hamna i helvetet. Du har nämligen stulit ett av
Borgaränkans halsband och sålt det för att ha råd med mat och du är livrädd för att du ska
bli upptäckt och dessutom hamna i helvetet för att du syndade och stal ifrån någon annan.
Gå till prästen för att bikta dig och bli av med ditt dåliga samvete.
Ex2, Tyghandlaren:
Ryktet om att du misshandlat din hustru har nått stadens mest förnäma krets och du
märker hur Borgaränkan ser på dig med avsmak när hon beställer sitt tyg. Du känner dig
ångerfull och förtvivlad över din situation och går till kyrkan för att be. Där träffar du
även prästen, och frågar honom om han kan hjälpa dig ur din situation.
Ex3, Prästen:
Efter att ha hört Äppelkvinnans bekännelse förlåter du henne eftersom du vet att hon är
stark i sin tro och fylld utav kärlek och tillit till Gud. Du träffar sedan Tyghandlaren som
du hört är hustrumisshandlare, och han ber dig om en tjänst. Du tänker på Mjölnarens
dotter och föreslår att Tyghandlaren ska hjälpa dig fly från staden så att du blir fri från
ditt ämbete. Då kan du vara villig att ge Tyghandlaren syndernas förlåtelse.
Ex4, Borgaränkan:
Gå till torget och köp ett äpple av Äppelkvinnan och gå sedan till Tyghandlaren för att
beställa tyg till en ny klänning. Du avskyr Tyghandlaren eftersom han tydligen
misshandlat sin hustru. Du är samtidigt väldigt misstänksam mot din manliga granne som
du tror kan ha stulit ett av dina smycken, och du berättar om dina misstankar för nästan
alla du träffar på.
Låt sedan rollspelet flyta på. Du väljer själv om du vill låta rollspelet flyta i den riktning
som eleverna skapar, eller om du vill lägga in ytterligare instruktioner under rollspelets
gång för att styra upp det lite. Ett rollspel kan pågå hur länge som helst, men mitt förslag
är att begränsa det till 15-20 minuter. En bra sak kan vara att ha ett genomgående tema i
rollspelet. Till exempel ett tema som ska spegla den livsåskådning och de normer som
gällde under den aktuella tidsperioden (som jag har gjort i min exempelövning) eller
35 andra teman som vidrör brott och straff, religion eller ekonomi. På så sätt kan flera
samhällsorienterande ämnen vävas in i rollspelet.
Övning 1:s förankringar i kursplanen för Historia
Syftet med Övning 1 är kopplat till de delar av historieämnets syfte i läroplanen för
grundskolan som menar att eleverna ska utveckla historiska kunskaper om likheter och
skillnader i människors levnadsvillkor och värderingar. Därigenom ska eleverna få
förståelse för olika kulturella sammanhang och levnadssätt. Undervisningen ska vidare
bidra till att eleverna utvecklar förståelse för att varje tids människor måste bedömas
utifrån sin samtids villkor och värderingar.56 De kunskapskrav som det är tänkt att
eleverna ska uppnå med hjälp av Övning 1 är följande: ”Eleven har grundläggande
kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om
orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor
och handlingar.”57 Denna del är hämtad från kunskapskraven för betyget E (godkänt)i
årskurs 9. Eleverna ska alltså få chansen att under rollspelets gång visa på god förståelse
för hur dåtidens samhälle såg ut och gestaltar detta genom att i sin rollspelskaraktär fatta
beslut som verkar logiska utifrån den aktuella tidsperiodens samhällsuppfattning och
livsåskådning. Läraren måste alltså innan rollspelet ha förberett eleverna rent
faktamässigt för att de i rollspelet sedan ska kunna omvandla sina nya teoretiska
kunskaper till praktiska.
Övning 2 – Gästande reenactor
Bjud in en person som aktivt sysslar med reenactment eller levande historia och be dem
berätta lite om sin hobby och den tidsperiod han/hon sysslar med. Gästen bör komma
utklädd och ta med sig lite rekvisita som eleverna kan få känna och klämma på efter
föreläsningen/presentationen. Eleverna skall var och en ha förberett 2 frågor till gästen
om dennes hobby. Det är viktigt att frågorna handlar om den historiska period som gästen
sysslar med, till exempel:
56 Skolverket, Lgr 11, Stockholm:2011. 172 57 Skolverket, 2011. 177 36 ”Hur kan man veta att en soldat bar just en sådan jacka? Vad fyller den för funktion på
slagfältet, det är ju bara tyg och ingen rustning?”
Eftersom reenactors forskar mycket kring historiska källor och härkomsten av redskap
och kläder är det ett ypperligt tillfälle för eleverna att ställa källkritiska frågor till gästen
och därmed öva sig i källkritiskt tänkande. För att exemplifiera:
”Vilka källor berättar att en gift kvinna bar just en sådan huvudbonad? Hur pass pålitliga
är dessa källor, enligt din mening?”
Övning 2:s förankringar i kursplanen för Historia
Den del av ämnesplanens syfte som kan kopplas till Övning 2 är att elevernas nyfikenhet
på historia ska stimuleras och bidra till att de utvecklar kunskaper om hur vi kan veta
något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och
människors berättelser. Eleverna ska genom undervisningen även ges förutsättningar att
utveckla förmågan att ställa frågor till och värdera källor som ligger till grund för
historisk kunskap.58 De kunskapskrav som hänger samman med detta syfte är att eleven
kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla och till viss del underbyggda
slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla och till viss del underbyggda
resonemang om källornas trovärdighet och relevans.59 Källkritik ska vara ett
genomgående tema i historieundervisningen och att då ge eleverna tillfälle att granska en
person med god kännedom om hur man bör förhålla sig till historiska källor tror jag är ett
sätt att göra källkritik mer intressant, då många (inklusive undertecknad) finner det en
smula torrt och trist.
Övning 3 – Temavecka
Denna övning är en temavecka om medeltiden, men upplägget kan självklart justeras så
att det passar andra tidsperioder då man inte läser om medeltiden på högstadiet. Övningen
kan även förlängas till två veckor då en vecka kan tyckas för lite. Eleverna måste
självklart förberedas inför veckan, och därför kan det vara nödvändigt att eventuellt lägga
till en förberedelsevecka innan den riktiga temaveckan. Undervisningen beräknas i denna
övning att pågå från måndag till fredag från kl. 08:00 till 15:00. Detta innebär att eleverna
kommer ha cirka fem lektioner/stationer per dag, vilket är det vanligaste upplägget för en
58 Skolverket. Lgr 11. Stockholm: 2011. 172 59 Skolverket, 2011. 177 37 skoldag. De första tre dagarna kommer vanliga lektioner hållas i respektive ämne, och
veckan kommer sedan avslutas i en övernattning utomhus från torsdag till fredag.
Dag 1:
Historia – Genomgång om normer, livsstil och samhällsgrupper. Eleverna blir tilldelade
olika roller/karaktärer som deras arbete ska utgå ifrån.
Dubbelpass i textil- eller träslöjd. Eleverna väljer själva vilken grupp de vill tillhöra.
Grupp 1: Textilslöjd - Eleverna blir tilldelade enkla mönster och får välja mellan att sy en
medeltida huva, ärmlös klänning eller tunika. De får egenhändigt designa sitt plagg, men
de ska ha sin karaktärs samhällsställning i åtanke.
Grupp 2: Träslöjd - Tillverka skedar och andra mindre verktyg med medeltida metoder.
Tänk efter vilka redskap man använde sig mest av i hemmet, och vilken funktion de
fyllde.
(Lunch)
Svenska – läs texter (så som dikter, sagor och myter) och diskutera hur man såg på livet
förr i tiden. Vilka levnadsvillkor hade man, fanns det skillnader mellan män och kvinnor?
Biologi – Hur levde man förr? Levde man i harmoni med naturen eller förstörde man
den? Det man ofta hittar vid en arkeologisk utgrävning är mat- och hushållsavfall. Man
kan även se på tänderna vad människor åt. Gjordes det några viktiga upptäckter inom
biologin under medeltiden?
Dag 2:
Matematik – Vilka mått användes förr i tiden? Testa att använda dem!
Engelska – Se kort historisk film om det medeltida Storbritannien. + svara på frågor om
vad ni såg i filmen. Hur var människor klädda? Hur uppförde man sig? Vad trodde man
på (en Gud eller vetenskapen) och varför?
Moderna Språk – Hur såg det ut i Tyskland/Frankrike/Spanien under medeltiden? Höroch skrivövningar.
(Lunch)
38 Religion – Genomgång av kristendomen under medeltiden
Idrott – Medeltida dans
Dag 3:
Musik – Lär er spela och sjunga medeltida sånger och melodier
Kemi - Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt.
Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild,
teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor. Vad ska man tänka på när man är
ute i naturen så att man inte förorenar den?
Matematik – Viktiga matematiska formler man använde sig utav på medeltiden. En del
grekiska matematiker och formler som t.ex Pythagoras sats.
(Lunch)
Bild – Sök fakta på egen hand och ta reda på mer om hur din karaktärs vardag kan ha sett
ut. Titta i gamla manuskript och liknande och diskutera vad ni ser på bilderna. Vad
händer? Hur klädde man sig? Vilket budskap sänder bilderna? Rita sedan en bild av hur
du tycker din karaktär och dennes hem ska se ut.
Slöjd – Färdigställ era projekt!
Dag 4:
Eleverna ska nu ut i skogen och campa. Meningen är att de ska få uppleva hur det är att
leva nära elementen och ta hänsyn till naturen runt omkring. Utflykten kommer alltså
genomsyras av ett miljöperspektiv för att lära eleverna mer om hållbar utveckling. Det är
inte nödvändigt, men det är bra om eleverna kan leva sig in i sina karaktärer under
aktiviteterna. Eleverna blir indelade i lag (eller familjer) om ca 6-7 personer, och
tillsammans ska de lösa olika uppgifter och problem. Om flera klasser deltar i utflykten
går det att ändra ordningen på aktiviteterna så att inte för många elever befinner sig vid
samma station samtidigt. Elever med exempelvis gluten- och laktosintolerans eller annan
specialkost ska bli tilldelade anpassad mat från skolan, ev. ta med egen. Ytterligare ett
39 alternativ kan vara att eleverna i förväg själva fått planera sina måltider och på så sätt
kunnat ta hänsyn till de elever som är i behov av specialkost.
Station 1: Förutsättningar för en bra boplats.
Diskutera i grupp: Vad behöver finnas nära en boplats för att det inte ska gå någon nöd på
människorna som bor där? Finns det vatten nära? Är platsen skyddad? Är det lätt att få
tag på mat såsom vilt, fisk, bär, örter osv.? Finns det virke att tillverka hus och redskap
av?
Station 2: Lägret
Fundera i gruppen och bestäm sedan en plats som ni tycker passar bra för ert ”läger”.
Där ska ni uppföra ett vindskydd och samla stenar och virke till en lägereld. Ni ska också
utifrån era karaktärer bestämma vilka arbetsuppgifter var och en ska ha i lägret. Tänk
efter hur ni tror att man fördelade arbetsuppgifterna i ett vanligt medeltida hem.
Station 3: Samla mat
En genomgång av Allemansrätten och hur man uppför sig ute i skog och mark, samt
genomgång om vilka ätbara växter man kan tänkas finna i skogen. Sedan en kort
beskrivning av hur man kan konstruera fällor att fånga smådjur i. Eleverna ska självklart
inte konstruera och använda egna fällor, men de ska ha en inblick i hur man gör det om
de skulle gå vilse i skogen någon gång. Sedan ska eleverna ge sig ut för att samla mat till
gruppen. Det eleverna samlat in hängs antingen upp vid vindskyddet eller läggs i skålar
och kistor.
(”Modern” lunch som skolan fixat)
Station 4: Brödbakning
Bröd var en viktig del i medeltidsmänniskans basföda, och eleverna får här lära sig baka
bröd på medeltida vis.
Station 5: Vedklyvning och Hemmafix
Här får eleverna hugga ved inför kvällens brasa och pyssla lite i sitt läger så att det blir
mer beboeligt.
Station 6: Middagsdags
Eleverna ska här göra egen soppa.
Om några av de växter som eleverna hittade tidigare på sin samlarjakt går att använda i
40 soppan så ska de självklart användas, annars skall det finnas ingredienser att tillgå som
skolan har fixat.
Efter middagen avslutas dagen med en medeltida berättelse kring den gemensamma
brasan vid lärarnas läger, och sedan får eleverna krypa till kojs i sina vindskydd.
Dag 5:
Vid frukosten äter eleverna av det bröd de bakade under gårdagen och går sedan till
dagens första station.
Station 1: Historiskt hantverk
Här får eleverna prova att brodera, göra egna skinnpungar, tälja skedar m.m.
Station 2: Bågskytte
Här får eleverna prova att skjuta med pil och båge.
(Lunch i form av grillad korv eller liknande)
Station 3: Bild
Rita av ert läger och dess omgivningar och fundera över hur mycket av lägret som kan
klassas som ”historiskt korrekt”. Kan människor förr ha använt sig av samma material
som vi? Åt de samma saker? Använde de liknande redskap som vi?
Station 4: Avslutning
Det är nu dags att packa ihop lägren och återställa allt till sitt ursprungliga skick i den
mån det går. Sedan får varje elev en utvärdering av lägret som de ska fylla i under helgen
och lämna in på måndag morgon.
Övning 3:s förankring i kursplanen
Temaveckan i Övning 3 innefattar i princip alla de ämnen som en högstadieelev läser,
och därför har jag endast utgått ifrån syftet och det centrala innehållet i varje ämne som
nämns i uppgiften. Veckan har alltså inte kopplats till kunskapskraven för betyget E för
varje ämne. Nedan följer de delar av ämnesplanerna utifrån vilka temaveckans aktiviteter
är utformade.
41 Svenska:
Centralt innehåll:
• Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja
texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
• Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga
världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
Lyrik, dramatik, sagor och myter.60
Engelska:
Centralt innehåll:
• Levnadsvillkor, traditioner, sociala relationer och kulturella företeelser i olika
sammanhang och områden där engelska används.
• Skönlitteratur och annan fiktion även i talad, dramatiserad och filmatiserad form.
• Sånger och dikter.61
Matematik:
Centralt innehåll:
• Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och
matematiska situationer och inom andra ämnesområden.
• Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnes områden
samt värdering av valda strategier och metoder.62
Historia:
Syfte:
• Reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och
utifrån olika perspektiv, ochHI
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och
används.63
Centralt innehåll:
60 Skolverket, Lgr 11. Stockholm: 2011. 225, 226 61 Skolverket, 2011. 32, 33 62 Ibid. 66, 67 63 Ibid. 172, 173 42 • Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.
• Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och
förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar
• Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar
deras villkor och värderingar.64
Religionskunskap:
Centralt innehåll:
• Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för
kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi.
• Huvuddragen i världsreligionernas historia.
• Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering.
• Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.65
Geografi:
Centralt innehåll:
• Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors
levnadsvillkor.
• Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark.66
Samhällskunskap:
Syfte:
• reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
• uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och
argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv.67
Kemi:
Centralt innehåll:
• Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt.
• Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild,
64 Skolverket, Lgr 11. Stockholm: 2011. 176, 177 65 Skolverket, 2011. 189 66 Ibid. 162, 163 67 Ibid. 199, 200 43 teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.68
Biologi:
Centralt innehåll:
• Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och
samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.
• Historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för
samhället, människors levnadsvillkor samt synen på naturen och naturvetenskapen.69
Fysik:
Centralt innehåll:
• Hävarmar och utväxling i verktyg och redskap, till exempel i saxar, spett, block och
taljor.
• Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och
format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors
levnadsvillkor.70
Teknik:
Syfte:
• identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
• identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till
lösningar.71
Centralt Innehåll
• Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till
lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar.72
Hem- och konsumentkunskap:
Centralt innehåll:
68 Ibid. 147, 148 69 Skolverket, Lgr 11. Stockholm: 2011. 114, 115 70 Skolverket, 2011. 130, 131 71 Ibid. 269 72 Ibid. 272 44 • Bakning och matlagning och olika metoder för detta. Hur valet av metod påverkar
arbetsprocessen och resultatet.
• Planering och organisering av arbetet vid matlagning och andra uppgifter i hemmet.
• Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid bakning och matlagning och hur
dessa används på ett funktionellt och säkert sätt.
• Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel.73
Slöjd:
Syfte:
• formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg
och hantverkstekniker.74
Centralt Innehåll
• Metall, textil och trä, deras kombinationsmöjligheter med varandra och med andra
material, till exempel nyproducerade och återanvända material.
• Handverktyg, redskap och maskiner, hur de benämns och hur de används på ett säkert
och ändamålsenligt sätt.
• Utvecklade former av hantverkstekniker, till exempel gjutning, vävning och svarvning.
Begrepp som används i samband med dessa.
• Två- och tredimensionella skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar och hur
de kan läsas, följas och kopplas till matematiska beräkningar.
• Arkitektur, konst och design som inspirationskällor och förebilder vid bearbetning av
egna idéer.
• Design, konsthantverk, hemslöjd och andra slöjdformer i det offentliga rummet.75
Bild:
Centralt innehåll:
• Samtida konst- och dokumentärbilder samt konstverk och arkitektoniska verk från olika
tider och kulturer i Sverige, Europa och övriga världen. Hur bilderna och verken är
73 Skolverket, Lgr 11. Stockholm: 2011. 43 74 Skolverket, 2011 213 75 Ibid. 215, 216 45 utformade och vilka budskap de förmedlar.76
Musik:
Centralt innehåll:
• Sång, melodispel och ackompanjemang i ensembleform med genretypiska musikaliska
uttryck.
- Hur rösten kan varieras i flerstämmiga, vokala uttryck i olika genrer.
• Konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika epoker. Framväxten av olika
genrer samt betydelsefulla tonsättare, låtskrivare och musikaliska verk.77
Moderna språk:
Centralt innehåll:
• Vardagsliv, levnadssätt och sociala relationer i olika sammanhang och områden där
språket används.78
Idrott & hälsa:
Centralt innehåll:
• Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och
rörelser till musik.
• Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras.
• Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten.
• Kulturella traditioner i samband med friluftsliv och utevistelse.79
Lärares kommentarer
De fyra tillfrågade lärarnas respons på de tre övningarna var i stort sett positiv, med
undantag för rollspelsövningen. Problemet enligt en av lärarna är att det kan vara svårt att
engagera alla elever då vissa tycker att övningen är pinsam, eller att de har speciella
behov och därför har svårt att delta i rollspelet. Det kräver också mycket planering av
läraren och rollspelet behöver tydligare instruktioner för att kunna fungera.80 Att bjuda in
76 Ibid. 22 77 Skolverket, Lgr 11. Stockholm: 2011. 102, 103 78 Skolverket, 2011. 78 79 Ibid. 53, 54 80 Lärare 1; SO-­‐lärare. E-­‐post 2015-­‐02-­‐02 46 en reenactor som gästföreläsare var alla fyra tillfrågade mycket positivt inställda till och
höll med om att det utan svårigheter skulle gå att genomföra, förutsatt att gästföreläsaren
var en bra talare och duktig på att fånga elevernas intresse.81 Temaveckan var också en
mycket uppskattad idé då den involverar så många av skolämnena som högstadieelever
läser. Ämnesläraren Lärare 2 tyckte dock att den kunde vara svår att genomföra på grund
av den korta tidsramen på endast en vecka.82 Lärare 3, som också är ämneslärare, var
också skeptisk till tidsramen då elever med särskilda behov måste vara ordentligt
förberedda på vad som ska hända, och att eleverna i allmänhet måste få tid att tillägna sig
tillräckligt med kunskap inför temaveckan.83 Den fjärde läraren, Lärare 4, var mycket
positiv till temaveckans upplägg då det ger eleverna en möjlighet att uppleva historia på
ett annat sätt. ”Som lärare konkurrerar vi hela tiden med annat i dagens samhälle så som
spel och tv-program, och därför är det extra viktigt att hitta nya sätt att fånga elevernas
intresse. Att uppleva saker gör undervisningen mer verklig, och det är nog det som är det
viktigaste när man undervisar. Eleverna måste känna att det de lär sig är relevant och
verkligt.”84 De fyra tillfrågade var ense om att alla de tre övningarna skulle vara
genomförbara i praktiken, men med små justeringar.
Avslutningsvis påpekar Lärare 1, 2 och 3 att det är av yttersta vikt att pedagogen vid
genomförandet av de tre övningarna ger eleverna en tydlig förklaring av varför
övningarna genomförs och vilken del av kunskapskraven som står i fokus. Det är viktigt
att förklara exakt vad slutresultatet av övningarna ska ge.85
81 Lärare 1; SO-­‐lärare. E-­‐post 2015-­‐02-­‐02 82 Lärare 2; ämneslärare i religion och svenska. E-­‐post 2015-­‐02-­‐06 83 Lärare 3; ämneslärare i samhällskunskap, geografi och psykologi. E-­‐post 2015-­‐02-­‐07 84 Lärare 4; ämneslärare i ämnen inom restaurang och livsmedel. Telefonintervju. 2015-­‐02-­‐05 85 Lärare 1; SO-­‐lärare. E-­‐post 2015-­‐02-­‐02 47 6. Analys & Slutdiskussion
Fördelen med att använda en abduktiv metod i en undersökning är att man kan applicera
tidigare forskning på sitt problem, samtidigt som man skapar ett eget empiriskt
källmaterial som bidrar till att bygga vidare på och jämföras med den tidigare
forskningen. Jag uppfattar det som att man då får en mycket god och omfattande bild av
hur en eventuell aktuell diskussion ser ut, och hurvida den egna undersökningen kan
bidra till fortsatt debatt och forskning inom det aktuella ämnet. I denna uppsats har just en
abduktiv metod visats vara mycket effektiv då den har gett utrymme för två olika
tillvägagångssätt i undersökningen så som andra vetenskapliga metoder kanske inte
skulle ha kunnat.
Att förmedla historia genom upplevelsepedagogik har visat sig vara mycket vanligt på
museum och forntidsbyar, men kanske inte lika ofta inom skolvärlden. Dock finns det
människor som aktivt historiebrukar och söker sig till ”upplevelseturism”. Nästa steg på
skalan är att man strävar mot att rekonstruera eller återskapa det förflutna genom
historiska rollspel, reenactment och living history. Vi söker alltså efter att uppleva en
historisk värld, och det är därför människor söker sig till evenemang som
Medeltidsveckan och liknande som erbjuder just upplevelseturism.
Trots att vår vardag är fylld av nya uppfinningar och lärdomar tar det ibland längre tid
innan vi tar till oss och tar vara på nya upptäckter och påfund. Det är därför ett
privilegium att ibland få inblick i en annan människas liv och intressen. I undersökningen
har reenactment och living history legat i fokus som ett nytt, fräscht koncept och öppnat
mina ögon ytterligare för hur historieundervisning kan utformas genom
upplevelsepedagogik. Denna hobby och historiska rollspel fick ligga till grund för de tre
övningar jag konstruerat i samband med uppsatsen. När övningarna sedan fick positiv
respons bekräftades min teori om att det går att levandegöra historien i ett klassrum
genom interaktiva övningar som stimulerar flera av elevernas sinnen samtidigt. Kanske är
det omöjligt att uppleva historien precis så som dess invånare upplevde den, men genom
rekonstruktion av materiella ting och kännedom om historiska samhällens utformning kan
man måhända komma mycket nära verkligheten.
Länge har det pågått debatter om olika typer av pedagogik och sätt att levandegöra
skolundervisningen, men såvitt jag vet har inte begreppet reenactment kopplats till
didaktiska diskussioner inom historieundervisningen. En av anledningarna till att
48 reenactment inte förts in i debatten kan vara att historiker ibland visat sig skeptiska mot
denna typ av historierekonstruktion, och därför avfärdat den som oseriös och
ovetenskaplig. Denna uppsats är därför menad som ett bidrag till den debatten, med
förhoppning att reenactment och living history ska övervägas att användas som ett
komplement till historieundervisningen
Tanken att väva in upplevelsepedagogik i historieundervisningen väcker även frågor som
om man de facto kan uppleva historien. Är det ens möjligt att uppleva något som redan
skett? Kanske borde man i första hand sträva efter att skapa upplevelser som är så lika
historiska händelser och miljöer som möjligt, och förlika sig med att det är det närmsta en
autenticitet man kommer. En annan problematik är att dagens människor inte till fullo
kan sätta sig in i hur människor tänkte för flera hundra år sedan, eftersom det är svårt att
bortse ifrån sin egen syn på livet som baserats på de egna erfarenheterna. Peter Aronsson
talar även om en problematik med upplevelsepedagogik som innebär att upplevelsen kan
bli överordnad kunskapen. Aronsson menar därför att upplevelsepedagogik istället ska
fungera som en inkörsport till historieämnet, då för att väcka elevernas intresse.86 Det
vore därför sant att utföra mina tre övningar i praktiken, för att se om Aronssons
påstående är felaktigt eller inte. Med rätt för- och efterarbete borde övningar baserade på
upplevelsepedagogik ge elever goda förutsättningar att både tillägna sig ren
faktakunskap, samt att kunna sätta in denna kunskap i en större, mer sammanhängande
historisk kontext. Man kombinerar alltså Deweys ”learning by doing” med en
konstruktivistisk lärandeteori för att sedan applicera dessa två teorier i
upplevelsepedagogiska övningar.
86 Aronsson, Peter. Historiebruk – att använda det förflutna. Lund: Studentlitteratur AB. 2004. 109 49 7. Sammanfattning
Att reenactment och historiskt återskapande i allmänhet knappt har uppmärksammats
inom skolans värld är något jag finner mycket besynnerligt. Historia är något som ska
upplevas för att man ska kunna förstå vidden av det. Om det inte sker någon automatisk
koppling mellan eleven och historieämnet måste man som pedagog hitta andra sätt att
väcka elevens intresse. I uppsatsen har jag utformat tre stycken övningar i
upplevelsepedagogisk anda som går att koppla samman med historiskt återskapande och
levande rollspel. Rollspel är något som används flitigt på museum och forntidsbyar, och
då med en tydlig ledare som styr rollspelets gång. Det är inte alltid obligatoriskt att delta i
rollspelet som besökare, utan man kan välja att vara en tyst observatör av den historiska
leken.
Inom reenactment ligger nivån mycket högre än hos rollspel, (det har egentligen ingen
direkt förankring i rollspel alls) och baseras på seriös forskning och noga genomförda
rekonstruktioner. Dock utgör detta inget hinder för historisk lek och gemenskap.
I skolans värld är historiskt återskapande inte alls särskilt utarbetat. Studiebesök på
historiska platser, museum eller forntidsbyar förekommer dock, men det är inte ofta den
historiska upplevelsen är hänvisad till klassrummet. Läroplanen för grundskolan är för en
pedagog full av möjligheter att variera sin undervisning. Det enda man behöver ta hänsyn
till är kursplanen och kunskapskraven som eleverna ska uppnå. De tre övningar som jag
utformat i samband med undersökningen går med enkelhet att koppla till både
ämnesplanen och kunskapskraven för historia i årskurs 7-9. De tillfrågade lärarna som
granskade de tre övningarna trodde att de med lite modifikation skulle gå att genomföra i
praktiken med en högstadieklass.
För att knyta an till uppsatsens frågeställning ”Hur kan rollspel och historiskt
återskapande appliceras i en klassrumsmiljö med utgångspunkt ifrån gällande
kursplaner?” anser jag att mysteriet på gåtan har lösts. Noggranna undersökningar har
gjorts inom både rollspel, ämnesplaner och reenactment-hobbyn för att konstruera tre
stycken alternativ på hur olika former av historiskt återskapande kan appliceras i en
klassrumsmiljö. Dessa övningar har blivit granskade av lärare med lång pedagogisk
erfarenhet, och slutligen blivit godkända som praktiskt genomförbara. Slutsatsen är
således att rollspel och historiskt återskapande kan anpassas utifrån gällande
styrdokument för att passa i ett klassrumssammanhang, och detta genom mer interaktiva
50 övningar som syftar till att ge eleverna en upplevelse av historia istället för att bara se
historia som vilket skolämne som helst. Att man varierar sin pedagogik och satsar på mer
interaktiv och upplevelserik undervisning är alltså ett koncept som många reenactors tror
på, och som även fått positiv respons från de lärare som deltagit i undersökningen.
51 Käll- och litteraturförteckning
Böcker:
Aronsson, Peter. Historiebruk – att använda det förflutna. Lund: Studentlitteratur AB.
2004
Dysthe, Olga. Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur. 2003 Gustafsson, Lotten. Den förtrollade zonen. Nora: Bokförlaget Nya Doxa, 2002
Hermansson Adler, Magnus. Historieundervisningens byggstenar. Upplaga 2, Stockholm:
Liber AB, 2009
Karlsson, Klas-Göran. Historia som vapen. Stockholm: Natur & kultur. 1999
Petersson, Bodil. Föreställningar om det förflutna. Lund: Nordic Academic Press, 2003
Sandström, Erika. På den tiden, i dessa dagar. Östersund: Jamtli, 2005
Peter Aronsson & Erika Larsson (red) Konsten att lära och viljan att uppleva. Växjö:
Rapport, centrum för kulturforskning. 2002,
E-böcker:
Grut, Sara (red.) En omtolkad kultursatsning: Museernaoch Skapande skola. Östersund:
NCK, Nordiskt Centrum för Kulturarvspolitik. 2014
Elektronisk tidningsartikel/dagstidningsartikel
Agnew, Vanessa. History’s Affective Turn: Historical Reenactment and Its Work in the
Present. Rethinking History. Vol. 11, No. 3, September 2007, pp. 299 – 312.
http://eds.a.ebscohost.com.proxy.lnu.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?sid=cad1fae5-555c4f60-912d-256dff661fa7%40sessionmgr4004&vid=6&hid=4108 (Hämtad 2014-10-30)
Learning from a Community Festival or Reenactment. International Journal of Social
Education, Volume 23, No. 2, Fall-Winter 2008, Pg 61-78
http://eric.ed.gov/?id=EJ981616 (Hämtad 2014-10-30)
Elektroniska resurser:
HUI Research. Evenemangsmätning – Medeltidsveckan 3-10 augusti 2014 Visby.
Stockholm: 2014
52 http://www.mynewsdesk.com/se/medeltidsveckan/documents/evenemangsmaetningmedeltidsveckan-2014-41628 (Hämtad 2015-01-27)
Hartman, Sven, Roth, Klas & Rönnström, Niclas. John Dewey - Om reflektivt lärande i
skola och samhälle. Stockholm: HLS Förlag. 2003
Pehrsson, Malin. Att skapa en nutida dåtid. Lunds universitet: Avdelningen för
socialantropologi, Sociologiska institutionen, 2012 https://lup.lub.lu.se/studentpapers/search/publication/2855974 (Hämtad 2014-10-30)
Skolverket. Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och
fritidshemmet 2011. Stockholm: 2011 http://www.skolverket.se/omskolverket/publikationer/visa-enskildpublikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbo
k%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2575 (Hämtad 2013-11-26)
Webbsidor/internetkällor
A most peculiar mademoiselle – blogspot.se 2015
http://amostpeculiarmademoiselle.blogspot.se (Hämtad 2015-02-09)
Carnis- org. 2014 http://carnis.org/about-the-group/ (Hämtad 2015-02-09)
Nord & Syd- se. 2014 http://www.nordosyd.se (Hämtad 2015-01-19)
Sagnlandet Lejre – dk. 2015 http://www.sagnlandet.dk/forskning-og-rekonstruktion/
(Hämtad 2015-02-11)
Wagner, Sarah. Introduktion till medeltidskläder. 13 mars 2013.
http://somnardetbegavsig.blogspot.se/2013/03/introduktion.html (Hämtad 2015-02-09)
Personlig kommunikation/Muntliga källor
Cornelia; Reenactor. Intervju 2015-01-28
Daniel; Reenactor. Intervju 2015-01-15, 2015-01-29
Lärare 1; SO-lärare. E-post 2015-02-02
53 Lärare 2; Ämneslärare i religion och svenska. E-post 2015-02-06
Lärare 3; Ämneslärare i samhällskunskap, geografi och psykologi. E-post 2015-02-07
Lärare 4; Ämneslärare i ämnen inom restaurang och livsmedel. Telefonintervju 2015-0205
Moa; Lajvare. E-post 2015-01-25
Petra; Reenactor. Intervju 2015-02-04
Sarah; Reenactor. E-post 2015-02-04, 2015-02-05
Tobias; Reenactor. Intervju 2015-01-28
54