Plan mot diskriminering och kränkande

advertisement
Plan mot diskriminering
och kränkande behandling
För att främja likabehandling, motverka
diskriminering och annan kränkande behandling
Blåklintens Förskola
2015/2016
Innehåll
Vision ......................................................................................................................... 3
Vad säger lagen? ...................................................................................................... 3
Definitioner av begreppen ......................................................................................... 4
Vad är kränkande behandling? .................................................................................. 5
Kränkningar kan vara ................................................................................................ 5
Vad är trakasserier? .................................................................................................. 5
Vad är mobbning? ..................................................................................................... 6
Vad är repressalier? .................................................................................................. 6
Främja och förebygga likabehandling........................................................................ 6
Utreda, åtgärda och följa upp kränkande behandling ................................................ 7
Rutiner när vuxna kränker barn ................................................................................. 8
Rutiner när barn kränker vuxna: ............................................................................... 9
Rutiner när vuxna kränker vuxna ............................................................................... 9
Ansvarsfördelning .................................................................................................... 11
Kartläggning............................................................................................................. 12
Nuläget .................................................................................................................... 13
Analys: ..................................................................................................................... 14
Mål ........................................................................................................................... 15
Utvärdering och revidering av likabehandlingsplanen ............................................. 15
Vision
På Blåklintens förskola vill vi att alla ska trivas och ha roligt
tillsammans både barn och vuxna. Vi vill att alla ska känna trygghet
hos oss. Det gör vi genom att alla blir sedda och bekräftade. Vi
bemöter varandra med tolerans och respekt. Alla ska känna att alla
är lika värda.
Vad säger lagen?
Diskrimineringslagen och skollagen förbjuder diskriminering och
kränkande behandling och ställer krav på att verksamheterna
bedriver ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika
rättigheter och möjligheter och för att förebygga trakasserier och
kränkande behandling. Om trakasserier eller andra kränkningar
äger rum i eller i samband med verksamheten är huvudmannen
skyldig att utreda och åtgärda det inträffade.
Definitioner av begreppen
Diskriminering är när skolans personal på osakliga grunder
behandlar barn/vuxna sämre än andra barn/vuxna. Den kan vara
antingen direkt eller indirekt, medveten eller omedveten, aktiv eller
passiv. Diskriminering har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna.
De sju diskrimineringsgrunderna är:
−
−
−
−
−
−
−
kön
könsöverskridande identitet eller uttryck
etnisk tillhörighet
religion eller annan trosuppfattning
sexuell läggning
funktionshinder
ålder
Direkt diskriminering är om ett barn direkt missgynnas och det är
direkt kopplat till barnets exempelvis kön, funktionshinder.
Exempel: På förskolan skapas aktiviteter som är riktade pojk- eller
flickgrupp istället för att ta hänsyn till individen.
Indirekt diskriminering kan vara att förskolan behandlar alla lika.
Exempel: Samma mat för alla.
Aktiv diskriminering innebär att den diskriminerande parten aktivt
diskriminerar och passiv att man inte ingriper. Exempel: Ett barn
kommenterar tröjfärgen som "tjejfärg" till ett annat barn som känner
sig kränkt, pedagogen som hör väljer att inte ingripa.
Vad är kränkande behandling?
Kränkande behandling används som ett samlingsbegrepp för olika
former av kränkningar och för diskriminering, trakasserier och
sexuella trakasserier. En viktig utgångspunkt är den individuella
upplevelsen av en kränkning och att denna upplevelse alltid måste
tas på allvar.
Kränkningar kan vara
•
synlig och handfasta som dolda och subtila
•
fysiska — som att bli utsatt för slag och knuffar
•
verbala/icke verbala — som att bli hotad, utsatt för svordomar
och könsord, "fula ord", förolämpningar, nedsättande tillmälen,
suckar, miner och gester, förnedrande, negativa kommentarer
om utseende
•
psykosociala — som utfrysning, ryktesspridning, nedsvärtning,
förtal, ryktesspridning, förlöjligande
•
text och bildburna — som klotter, brev och lappar
•
materiella (förstörelse av kläder och egendom)
Vad är trakasserier?
Ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har
samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan också
vara sexuella trakasserier, dvs. att använda nedvärderande
könsord och liknande. Exempel: Barn som använder diagnoser för
att kränka varandra som CP, DAMP etc.
Vad är mobbning?
Definitionen av mobbning är när en person upprepande gånger och
under en viss tid blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera
personer. Mobbning är en form av kränkande behandling.
T ex när några barn tillsammans bestämmer att ett ytterligare barn
inte får vara med i leken.
Vad är repressalier?
Repressalier är när ett barn blir utsatt negativ behandling eller straff
då barnet, eller föräldern, har anmält eller påtalat förekomsten av
diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.
Främja och förebygga likabehandling
−
−
−
−
−
−
−
−
−
−
−
Vuxna är alltid närvarande i barnens samvaro och föregår med
gott exempel.
Så fort någon får signaler om kränkande behandling, tar vi upp
det direkt.
Vi har en gemensam barnsyn och ett gemensamt
förhållningssätt.
Trivselregler skapas av barn och vuxna tillsammans.
Personalen är förebilder för barnen.
Vi arbetar med värdegrundsfrågor på avdelningarna och
använder oss av ett material som heter tio små kompisböcker.
Vi har kontinuerligt barn-råd, samtal och intervjuer med
barnen.
Vi har en kontinuerlig dialog med föräldrarna.
Vi informerar föräldrarna vid alla incidenter.
Barnen ges möjlighet att uttrycka känslor på flera sätt, i ord,
bild, rörelse, musik och dramaövningar.
Vi erbjuder flickor och pojkar samma aktiviteter och låter dem
prova på, för de båda könen, icke traditionella aktiviteter.
Utreda, åtgärda och följa upp kränkande behandling
Rutiner när barn kränker barn
−
Det är alltid den utsatte som avgör om ett beteende eller
handling är oönskad eller kränkande.
−
Närvarande personal uppmärksammar situationen och
samtalar med inblandade barn.
− Personal visar tydligt vilket beteende som inte är acceptabelt.
−
Vid upprepade tillfällen och vid händelser som är riktade mot
ett och samma barn skall föräldrar och rektor informeras.
− Vid behov skrivs handlingsprogram.
− Vid behov rådfrågas andra kompetenser.
− Dokumentering ska ske på framarbetat underlag.
− En bedömning ska göras om händelsen ska anmälas till andra
myndigheter, t ex arbetsmiljöverket.
Under de år barnen är hos oss ska de, utifrån ålder och mognad,
tränas i att reflektera över sitt eget handlande. Detta gör personalen
bland annat genom att vid händelser ställa följande frågor:
– Vad har hänt?
– Hur kände du?
– Hur tänkte du?
– Kunde du ha gjort på något annat sätt?
– Hur tror du att den andre kände sig?
Under utredningen ska personalens ha tolerans för olika versioner
och reaktioner. Personalen ska förhålla sig neutral och inte lova
saker som verksamheten inte kan uppfylla.
Rutiner när vuxna kränker barn
− Lyssna in situationen.
−
Om vi ser någon vuxen göra ”fel” så ska vi ha modet att vara
så raka vi kan säga det till varandra. Ta den vuxne till sidan
och fråga hur denne tänkte.
−
Diskussion mellan personal - personal och mellan personal –
föräldrar ska ske utan att barnen är närvarande.
− Vid upprepade tillfällen informera förskolechef.
− All personal i verksamheten har skyldighet att anmäla till
arbetsgivaren om man får kännedom om att vuxna kränker
barn.
1.
2.
3.
4.
5.
Förskolechef samlar information om vad som har hänt.
Samtal med förskolechef.
Berörd förälder, facklig representant och förskolechef
kontaktas.
Uppföljningssamtal med berörda inom en vecka.
Förskolechef dokumenterar.
”Så fort någon anställd misstänker
att det förekommer upprepade
kränkningar är det dennes
skyldighet ta upp det med sitt
arbetslag eller förskolechef.”
Rutiner när barn kränker vuxna
Samtal med det barn som kränker.
- Information till de föräldrar vars barn kränkt.
- Samtal med det barn som kränker tillsammans med förskolechef
och föräldrar.
- Uppföljningssamtal inom en vecka.
- Förskolechef dokumenterar.
-
En kränkning sker i relation mellan två parter. Dels finns ett
beteende som hos den som kränker, dels uppstår en känsla hos
den som kränks. Den som blir utsatt har ansvar för sin reaktion. Det
normala maktförhållandet är att vuxna har mera makt än barn.
Därför är det allvarligare när vuxna kränker barn. När barn kränker
måste allmän fostran och åtgärd hållas isär. Allmän fostran,
däribland att markera mot olämpligt beteende, är förebyggande
arbete.
Rutiner när vuxna kränker vuxna
Om man känner sig kränkt eller mobbad av sina arbetskamrater
skall man ta kontakt med sin arbetsgivare. All personal i
verksamheten har skyldighet att anmäla till arbetsgivaren om någon
får kännedom om att vuxna kränker vuxna.
1. Arbetsgivaren ansvarar för att nödvändig information samlas
in.
2. Arbetstagaren kontaktar skyddsombud och förskolechef.
3. Samtal med den som kränker. Den personen kan välja om
fackombud skall vara närvarande.
4. Uppföljningssamtal med berörda parter inom en vecka.
5. Arbetsgivaren dokumenterar.
I de fall där processen i arbetsgruppen gått för långt för att
konstruktiva åtgärder skall bli framgångsrika, kan det krävas
kvalificerad experthjälp för orsaksanalyser, lösningsförslag och
samtal enskilt och i grupp.
Ansvarsfördelning
Förskolechefen har det övergripande ansvaret för att en årlig plan/
likabehandlingsplan upprättas. Likaså ansvar att arbetet med att
förebygga, förhindra och åtgärda diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling genomförs.
All personal har ansvar när det gäller att främja barns och elevers
lika rättigheter, att förebygga, upptäcka, förhindra och åtgärda
diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling av
såväl barn som vuxna. Målet är att få en verksamhet där alla får
chansen att uppleva trygghet och där ingen skall behöva bli
behandlad på ett kränkande sätt. Därför måste personalen ta
ställning mot alla negativa inslag.
När de gäller att förebygga och förhindra kränkande behandling
krävs ett nära samarbete mellan hem och förskola.
På förskolan ligger ansvaret för likabehandlingsarbetet på
arbetslaget. När akuta händelser inträffat, sammankallas
arbetslaget så att det arbete som skall göras fördelas och påbörjas
snarast. Åtgärderna ska dels vara inriktade på att lösa den akuta
händelsen och dels för att nå en långsiktig lösning.
Kartläggning
Kartläggningen utgörs av regelbundna, spontana och planerade
samtal med barn enskild/grupp.
Personalgrupperna samtalar om de individuella barnens sociala och
emotionella utveckling samt om hela barngruppens dynamik på den
gemensamma reflektionstiden 120 min/v. Det tas då bland annat
upp hur det enskilda barnet upplevs, har agerat i specifika
situationer och hur gruppen fungerar i stort.
Samtliga anställda ges tillfälle att delta i förskolans
kartläggningsarbete t ex genom enkätundersökningar där de
bedömer situationen på förskolan och förskolans
likabehandlingsarbete.
Varje år ges föräldrarna möjlighet att delta i kartläggningen genom
föräldraenkäter avseende deras synpunkter på verksamhetens
kvalité och barns trivsel i förskolan. Barnen deltar genom
observationer och intervjuer på samtliga avdelningar.
Nuläget
Vi har intervjuat alla barn som har kunnat och velat delta. Vi
använde oss av tio frågor till de stora barnen och tre frågor till de
yngre barnen.
Frågorna var:
1. Vem tycker du om att leka med när du är på förskolan?
Alla barn svarade att de hade någon som de tyckte om att leka
med. Det var ingen som inte hade någon att leka med.
2. Vem är din bästa kompis?
Flera av barnen svarade mer än en kompis.
3. Tycker du att det är roligt att vara på förskolan?
Alla barnen svarar ja att det är roligt att vara på förskolan.
4. Vad tycker du är roligast att göra på förskolan?
Att leka i ”docken” tycker flest barn är roligast, lego och bilar är
också populärt. Några barn svarar allt.
5. Om du blir ledsen på förskolan, vem kommer då och tröstar
dig? Alla barnen svarar fröknarna och några barn svara
fröknarna och någon kompis.
6. Får du lov att bestämma när du leker med kompisarna på
förskolan?
De flesta av barnen tycker att de får vara med och bestämma i
leken och att de bestämmer tillsammans med sina kompisar.
Några barn svarar att det är kompisarna som bestämmer.
7. Vad gör du om någon bestämmer vad du ska göra och du inte
vill det?
De flesta barnen svarar att de säger till en fröken. Några går
därifrån och några säger till kompisen att de inte vill.
8. Vad vill du att de vuxna ska göra när barn bråkar med
varandra?
Alla barnen svarar att fröknarna ska säga till barnen.
9. Vad gör du om du tycker att någon är dum mot dig? Om någon
stör dig, retas, tar något ifrån dig eller gör fel saker när du
leker?
De flesta svarar eller säger till fröken, några svarar säger till
kompisen och några svarar leker med någon annan.
Små barn:
1. Vem leker du med när du är på förskolan?
Alla barnen hade någon att leka med.
2. Tycker du om att vara på förskolan?
Alla barnen svarade ja.
3. Vad tycker du mest om att leka med på förskolan?
Några barn svarade mina kompisar, några svarade utomhus
och några svarade bilar/lastbilar.
Analys:
Vi upplever att alla barnen trivs på förskolan och har kompisar att
leka med. Alla barnen leker med vad de vill på förskolan oavsett
kön.
Vi upplever att barn dagligen blir oense med varandra men barnen
säger till en vuxen, får tröst av en vuxen samt får hjälp att lösa
konflikten.
Utifrån genomförd kartläggning och analys har vi kommit fram till
följande mål:
Mål
Öka medvetenheten och kompetensen i likabehandlings och
värdegrundsarbetet.
Metoder för att nå målet:
−
−
−
−
−
−
Fortbildning
Vi arbetar i verksamheten med värdegrundsfrågor.
Föräldraråd
Föräldramöte
Avdelningsplanering
Arbetsplatsträff
Utvärdering och revidering av likabehandlingsplanen
Likabehandlingsplanen kommer att utvärderas och revideras av
likabehandlingsgruppen under hösten 2016. Utvärderingen utgår
från de olika kränkningsgrunderna. Utvärderingen beskriver läsårets
åtgärder och redogör för de åtgärder som planeras för nästa läsår.
Gruppen tar in synpunkter från barnen, personalen och föräldrarna
kring hur likabehandlingsarbetet och likabehandlingsplanen
fungerat. Varje avdelning skriver en utvärdering utifrån sitt arbete
och utgår ifrån denna när åtgärder tas. Uppföljning och utvärdering
av årlig plan/likabehandlingsplanen ska redovisas i
kvalitetsredovisningen.
Skurups kommun
2474 80 SKURUP
www.skurup.se
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Fgf

5 Cards oauth2_google_07bf2a28-bcd3-42a3-9eef-1d63e3edcbe8

Create flashcards