Samverkansavtal

Samverkansavtal
Gäller fr.o.m 2009-06-16
Inledning
Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare är en naturlig del i den dagliga
verksamheten. För ett väl fungerande samverkanssystem krävs en målinriktad
process där alla är delaktiga. Samverkansavtalet i Gotlands kommun beskriver
denna process enligt de intentioner som de centrala parterna kommit överens
om i avtalet FAS 05 (se www.ifas.se). Intentionerna kan sammanfattas med begreppen delaktighet, samverkan, hälsa och arbetsmiljö.
Medbestämmandelagen (MBL), Arbetsmiljölagen (AML), Arbetsmiljöförordningen (AMF), lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen
(FML), kollektivavtal om fackliga förtroendemän (AFF76/LAFF 76), diskrimineringslagen samt EU: s ramavtal och ramprogram utgör den rättsliga grunden för
samverkanssystemet.
Mål
Målet är effektiva samverkansprocesser som skapar förutsättningar för ett
positivt arbetsklimat och innefattar hälso- och arbetsmiljöaspekter. I samverkansprocesserna ska intentionerna i Gotlands kommuns personalpolitiska
styrdokument följas. Samverkanssystemet ska ge alla medarbetare möjlighet till
inflytande, delaktighet och utveckling, samt tydliggöra arbetsgivarens ansvar
och medarbetarens eget ansvar för verksamhetens kvalitet och utveckling.
Samverkanssystemet ska vara en integrerad del i kommunens styr- och
ledningsprocess. En förutsättning för detta är att parterna har en gemensam
värdegrund som innefattar begreppen delaktighet, förtroende och omtanke.
Syfte
Syftet med avtalet är att stärka samverkan mellan parterna och öka medarbetarnas möjlighet till delaktighet och sätta fokus på en hälsobefrämjande arbetsmiljö. Systemet ska understödja en fortlöpande utveckling av verksamheten för
att uppfylla medborgarnas krav på effektivitet, service och kvalitet på tjänsterna.
1(4)
Samverkanssystemet
Samverkanssystemet har tre nivåer, medarbetare, arbetsplats
och samverkansgrupp. Kommunikationen mellan nivåerna
är av avgörande betydelse för den enskilde medarbetarens
delaktighet. Utgångspunkten för samverkan är att så många
frågor som möjligt behandlas av dem som direkt berörs i
sitt arbete. Samverkan sker i systematiserad form i dialogen
i medarbetarsamtal, på arbetsplatsträffar och i samverkansgrupper. Samverkansgrupper knyts till beslutsnivåerna i
verksamheten.
Medarbetaren
I medarbetarens rättigheter ingår att få möjlighet att påverka
den egna arbetssituationen. Medarbetarens delaktighet
bidrar i förändringsarbetet samt i arbetet för en god hälsa
och arbetsmiljö. Detta sker i det dagliga arbetet och genom
organiserade regelbundna medarbetarsamtal.
Fora för medarbetaren:
·
·
·
I särskilda frågor diskuterar medarbetaren i första hand med sin närmaste chef.
Medarbetaren kan även anmäla en fråga till en arbetsplatsträff.
Medarbetaren kan anmäla samma fråga till berörd sam-
verkansgrupp via sitt fackliga ombud eller genom en egen anmälan.
·
·
·
·
·
·
·
·
·
·
Minst två gånger per år ska frågor rörande hälsofräm-
jande insatser och friskvårdsfrågor tas upp (se stöddokument till samverkansavtalet).
Arbetsplatsträffar kan kombineras med facklig informa-
tion.
Vid planering av arbetsplatsträffarnas förläggning ska så
långt som möjligt hänsyn tas till deltidsarbetande och schemalagd personal.
Arbetsplatsträffen kan genomföras i mindre grupper för att uppnå ökad delaktighet.
Så många som möjligt som har sitt huvudsakliga arbete förlagt till arbetsplatsen ska delta.
Mötesanteckningar ska skrivas och göras tillgängliga på arbetsplatsen för medarbetarna.
Medarbetare som är sjukskrivna eller föräldralediga
ska ges möjlighet att ta del av mötesanteckningarna. Detta kan ske digitalt eller via post efter överenskommelse med berörd medarbetare.
Varje medarbetare har ett eget ansvar att söka informa-
tion som rör arbetsplatsträffen.
För att uppfylla kraven i MBL och AML är det chefens
ansvar att frågor förs vidare från arbetsplatsträff till samverkansgrupp och att det efter samverkan sker en återrapportering till arbetsplatsträffen.
Frågor som berör enskilda medarbetares anställningsvillkor behandlas inte vid arbetsplatsträffen.
Samverkansgruppen
Medarbetarsamtal
Syftet med medarbetarsamtalet är att skapa ett forum för
en fördjupad dialog mellan chef och medarbetare. Utgångspunkterna är verksamhetens mål och utveckling, medarbetarens bidrag till måluppfyllelse samt medarbetarens
möjlighet till egen utveckling i förhållande till måluppfyllelsen. Därigenom blir samtalet en del i kommunens styroch ledningsprocess.
Syftet med samverkansgruppen är att skapa ett forum för
dialog mellan arbetsgivare och fackliga företrädare där
parterna har ett gemensamt ansvar för att aktualisera frågor
om verksamhet, hälsa, arbetsmiljö, medbestämmande, jämställdhet, mångfald och diskriminering. Samverkan stödjer
utvecklingsarbetet.
Förhållande till arbetsmiljö- och medbestämmandelag:
· Medarbetarsamtal genomförs minst en gång per år.
· Mall för medarbetarsamtal (se stöddokument till sam verkansavtalet).
·
·
Arbetsplatsträffen
Syftet med arbetsplatsträffen är att skapa ett forum för dialog ·
i arbetsgruppen för utveckling, planering och uppföljning
av arbetet, samt om hälsa och arbetsmiljö inom den egna
·
verksamheten.
·
Arbetsplatsträffens innehåll och utformning:
·
· Ansvarig chef leder arbetsplatsträffen.
· Arbetsplatsträffar ska hållas regelbundet, förslagsvis en ·
gång per månad eller 10 gånger per år.
· Arbetsplatsträffen behandlar frågor som rör verksamheten,
hälso- och arbetsmiljöfrågor, arbetsorganisation samt ·
övriga ekonomi- och medarbetarfrågor.
2(4)
Samverkan i samverkansgrupp ersätter information och förhandling enligt MBL § § 19, 11 och 38.
Om lokal part anser att en fråga inte lämpar sig för behandling i samverkanssystemet tillämpas MBL respek-
tive AML i sin helhet i den frågan.
Vid oenighet kan den fackliga organisationen begära en förhandling enligt MBL, begärs vid sittande bord eller senast inom sju kalenderdagar.
Samverkansgrupp är skyddskommitté enligt AML, kap 6, § § 8 och 9.
Arbetsmiljöfrågorna kopplas till det systematiska arbets-
miljöarbetet (SAM).
Uppföljning av SAM sker en gång per år (se stöddokument till samverkansavtalet).
Kallelse med underlag ska vara ledamöterna tillhanda senast en vecka före mötet.
Frågor som berör enskilda medarbetares anställningsförhållanden omfattas inte av samverkansavtalet.
Uppföljning
Nivåer
·
Förvaltningschef och representanter från berörda fack kommer överens om samverkansgruppernas antal och organisatoriska placering inom förvaltningen i ett särskilt konstituerande möte.
Sammansättning m m
·
·
·
·
·
Parterna, d v s ansvarig chef och representanter från
berörda fack, kommer överens om samverkansgruppens storlek i ett särskilt konstituerande möte.
Alla arbetstagarorganisationer som har medlemmar inom samverkansgruppsområdet har rätt till representation i samverkansgruppen.
Huvudskyddsombud eller ett av berörda arbetsplatsers skyddsombud ska ingå i samverkansgruppen.
Ledamöternas mandatperiod beslutas av respektive
facklig organisation.
Samverkansgrupper ska mötas regelbundet, förslagsvis en gång per månad eller tio gånger per år.
·
·
·
Samverkansgruppens uppdrag
·
·
·
·
·
·
Arbetsgivaren ansvarar för att frågor behandlas i samverkansgrupp innan beslut fattas.
Samverkansgruppen behandlar frågor som rör verksamheten, hälso- och arbetsmiljöfrågor, samt övriga
ekonomi- och medarbetarfrågor.
Efter att samverkansgruppen behandlat en fråga/ett ärende fattar arbetsgivaren beslut och ansvarar för att besluten blir kända.
Om en fråga behandlats i enlighet med MBL i särskild ordning ansvarar arbetsgivaren för att besluten blir kända.
Alla ledamöter ansvarar för att anmäla frågor och
ärenden till samverkansgruppsmöten.
Enskilda medarbetare kan anmäla en särskild fråga till samverkansgrupp via sitt fackliga ombud eller genom
en egen anmälan.
Dokumentation
·
·
·
·
·
Möten i samverkansgrupp ska protokollföras.
Av protokollet ska framgå; ärenderubrik, arbetsgivarens förslag, arbetstagarparternas ställningstagande, arbets-
givarens svar, om ärendet är avslutat eller inte, samt om ärendet behandlas i annan ordning (se stöddokument till samverkansavtalet).
Efter justering ska protokollet göras tillgängligt för sam-
verkansgruppens ledamöter och berörda medarbetare.
Medarbetare som är sjukskrivna eller föräldralediga
ska ges möjlighet att ta del av protokollet. Detta kan ske digitalt eller via post efter överenskommelse med berörd medarbetare.
Varje medarbetare har ett eget ansvar att söka informa-
tion från samverkansgruppsmötet.
3(4)
Gotlands kommuns centrala samverkanskommitté (CSK) följer upp att samverkanssystemet fungerar på förvalt-
ningsledningsnivå utifrån avtalets intentioner.
Samverkansgrupperna på förvaltningsledningsnivå följer upp att samverkanssystemet fungerar på förvaltningens olika organisationsnivåer.
Uppföljning sker en gång per år i samband med uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM).
Förteckning över stöddokument
Uppdaterad 2009-05-26
Mall för medarbetarsamtal, se Gotlands kommuns intranät, PA-handboken
Friskvårdpolicy och riktlinjer, se Gotlands kommuns intranät, PA-handboken
Exempel samverkansprotokoll, se Gotlands kommuns intranät, PA-handboken
Exempel på uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete, se Gotlands kommuns intranät,
PA-handboken (Arbetsmiljö, systematiskt arbetsmiljöarbete, vad gör vi sedan).
Noteras att parterna är överens om att ovanstående stöddokument uppdateras vid behov.
4(4)