LOKALA SAMVERKANSGRUPPEN
I VÄSTERVIK
2011-04-19
Ann Siklund
Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet i syfte
att anställa en projektledare som stöttar deltagare och verksamheter
i bildande av sociala företag.
Ansökan
Lokala samverkansgruppen i Västervik ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet
under tiden 9 september 2011 – 9 september 2013 (2 år)
Projektets kostnader är 734 000 kr på årsbasis.
En projekttid på två år är en rimlig tidsåtgång för projektet. För start av ett socialt företag är
en utbildningsinsats 6 mån och förberedelse 6-9 mån rimligt.
Bakgrund
Sociala företag (för definition se bilaga 1) utgör en möjlig lösning för personer som kommer
att delta i samordnande rehabiliteringsinsatser. Idag finns inget existerande socialt företag i
Västerviks kommun.
Inför att projektbeskrivningen togs fram togs intryck av två projekt som drivs av Nedansiljans
Samordningsförbund1 och Uppsalas Samordningsförbund2. Flera exempel på samverkan finns
också på Sofisams hemsida som tagits fram genom Tillväxtverket3.
Samhällsvinst
Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog är två forskare som har tagit fram en rapport,
Socioekonomiska bokslut, för att räkna på de samhällsvinster som görs i och med bildandet av
sociala företag.
Det finns kostnader med varje individ som står utanför. Det handlar om kostnader för
sjukskrivningar, vård och behandling men också om kostnader för kriminalitet och minskade
skatteintäkter.
De har vidare tagit fram en metod som visar de teoretiska och metodologiska grunderna för
Socioekonomiska bokslut4. I korthet innebär ett socioekonomiskt bokslut att produktionsvärde
och produktionskostnader samt de kostnader som inte längre uppstår i samhället räknas ihop.
1 Nedansiljans samordningsförbund,http://www.finsamnedansiljan.se/projplan.html
2 Uppsala samordningsförbund, http://www.finsamuppsala.se/projekt/aktuellaprojekt/socialaforetag/?ID=153
3 http://www.sofisam.se/?get=content&action=view&id=127-84
4 (Ur samhällets perspektiv, Nilsson & Wadeskog), http://www.basta.se/bilder/original/Sammanfattning_sv.pdf
1
LOKALA SAMVERKANSGRUPPEN
I VÄSTERVIK
2011-04-19
Som exempel kan nämnas de två företagen Vägen ut!-kooperativen och Basta
Arbetskooperativ. De har visat att Basta och Vägen Ut ger stora samhällsvinster, nämligen 1
Mkr per år och medarbetare. Vinsten består dels av alla de samhällskostnader som försvinner
eller reduceras då missbrukare upphör att vara missbrukare, dels av det produktionsvärde som
uppstår i företagen. De menar också att de stora vinnarna är rättsväsendet, socialtjänsten och
försäkringsbolagen. Vinsterna för dessa aktörer uppgår till vardera mellan 100 000 kronor och
500 000 kronor per medarbetare och år i de båda företagen. Det är dock svårt att överföra
dessa resultat på andra sociala företag och andra målgrupper.
En studie gjord på Kos och Briggen5 visar att samhället tjänar ca 150 000 – 300 000 per
person och år för personer med psykisk ohälsa/psykisk funktionsnedsättning. I rapporten
framkommer också att arbetsförmågan i snitt ökar med 12 procent per år och att behovet av
insatser sjunker med i genomsnitt 30 procent per år.
Parter
Projektets parter består av Lokala samverkansgruppen i Västervik i vilken Försäkringskassan,
Arbetsförmedlingen, Landstinget i Kalmar län och Västerviks kommun är representerade.
Organisation
Lokala samverkansgruppen är genom respektive myndighets ledningsrepresentant ytterst
ansvarig för projektet.
Lokala samverkansgruppen (LSG) är tillika styrgrupp för projektet vars uppgift är att leda den
operativa verksamheten och svara för samverkan, samordning och projektledning.
Operativt arbetar en projektledare på heltid med att stödja bildandet av sociala företag.
Västerviks kommun är anställningsmyndighet och huvudman för projektet som kommer att
ingå i enheten för arbete och kompetens som är underställd Kommunstyrelsen.
Målgrupp
Projektet vänder sig till personer som är arbetssökande eller som på annat sätt står utanför
arbetsmarknaden, som är i förvärvsaktiv ålder, 16-64 år, med behov av stöd inför etablering
på arbetsmarknaden. Det handlar om:
-
Sjukskrivna
Personer med Försörjningsstöd
Arbetssökande
5 Socioekonomiska bokslut för Kos och Briggen,
http://www.skoopi.coop/Dokument/SocEkBokslutBriggenOchKOS070615.pdf
2
LOKALA SAMVERKANSGRUPPEN
I VÄSTERVIK
2011-04-19
Personerna ska bedömas vara i behov av stöd inför etablering på arbetsmarknaden och egen
försörjning. Av dessa vänder sig projektet i första hand till dem som står lite närmare
arbetsmarknaden och kan tänkas starta ett socialt företag6
Syfte och mål
Projektet syftar till att stödja bildande och etablering av sociala företag som i ett långsiktigt
perspektiv kan skapa fler arbetstillfällen för personer i behov av samordnad rehabilitering.
En Projektledare för socialt företagande kommer att anställas för att samordna olika aktörers
stöd till bildande av sociala företag, stimulera personer att starta genom att arbeta med att
inspirera, ta fram och stödja affärsidéer och affärsplaner i processen mot bildande av sociala
företag, samt bidra till kunskapsutveckling och nätverksbyggande. Råd och stöd kan även
erbjudas till sociala företag som redan har startat, till exempel med handledning och kontakter
till olika myndigheter.
Den övergripande målsättningen är att projektet ska resultera i ökad egen försörjning genom
anställning i eller start av socialt företag.
6.1 Effektmål
Genom att stödja bildandet av sociala företag, avser projektet att på sikt skapa
förutsättningar för att:
1. behovet av offentlig försörjning och offentliga tjänster för individer med samordnande
rehabiliteringsbehov ska minska,
2. individer som står lite längre ifrån arbetsmarknaden kan få en sysselsättning eller
anställning i ett socialt företag,
3. individer som deltar i projektet ska uppnå en förbättrad egenupplevd hälsa,
4. individer som deltar i projektet får en ökad kunskap i det som utgör grunderna för start
av (socialt) företag,
5. det sociala företaget kan bidra till tillväxt i samhället på samma sätt som andra företag
på marknaden.
6.2 Projektmål
2 sociala företag startar under projekttiden
Process och metod
a. Rekrytering av deltagare till projektet
6
Åtskillnad mellan personer som kan starta och bli sysselsatta i ett socialt företag finns. Med sysselsättning
avses att bli sysselsatt som deltagare genom praktik och som kan leda till en anställning i det sociala
företaget. Kan skiljas åt mellan ägande och medlemskap i det sociala företaget som på sikt kan leda fram till
delägande. Se Blideman, Laurelli, Sociala företag vidgar arbetsmarknaden, eller
http://www.sofisam.se/?get=content&action=view&id=127-28
3
LOKALA SAMVERKANSGRUPPEN
I VÄSTERVIK
i)
2011-04-19
information om socialt företagande till målgrupp
Information om projektet finns hos handläggare på respektive myndighet som kan aktualisera
behov av insats för en enskild person.
ii)
Söka upp befintliga verksamheter där målgrupp finns
Information ges till de fyra samverkande myndigheterna med därtill kopplade verksamheter
som arbetar med målgruppen för sociala företag.
Inom de respektive myndigheterna finns olika insatser och verksamheter där information om
projektet kan ges som i sin tur leder till att individer kommer till projektet. Det handlar
således om att arbeta uppsökande för att nå potentiella sociala företagare.
Det kan handla om praktiska verksamheter med personal där avknoppning kan vara en väg.
Genom Arbetsförmedlingen ges en utbildning i 13 veckor för personer som vill starta sociala
företag. Detta projekt kan ta vid där utbildningen slutar och ge fortsatt stöd.
iii)
Kontaktperson för socialt företagande
Projektledaren fungerar som kontaktperson för sociala företag i Västervik, dit allmänhet,
målgrupp eller organisationer/myndigheter kan vända sig till med frågor och funderingar.
iv)
Informationsträffar
Gemensamma informationsträffar hålls regelbundet.
b. Upprättande av genomförandeplan
För den målgrupp som projektet vänder sig till upprättas en individuell genomförandeplan.
c. Stöttning till individer för utveckling av affärsidé och affärsplan
Hos individer eller grupper av individer startar en process som går ut på att skapa en affärsidé
som sedan utmynnar i en affärsplan. Formen för det kan vara självständigt arbete i
kombination med studiecirkelsform och är en heltidssysselsättning för individen.
För det första bygger metoden på att projektledaren stödjer de individer, både enskilt och i
grupp, som vill starta ett socialt företag. Stödet handlar om att hitta former för att inspirera, ta
fram och utveckla affärsidéer och affärsplaner med rådgivning i allt från bokföring och
marknadsföring. Kunskapsinhämtning genom studiebesök för att se hur andra sociala företag
arbetar kan bli aktuellt som en del i detta. Sociala företag kan vara hunddagis,
caféverksamhet, serviceverksamhet såsom trädgårdsskötsel etcetera.
I metoden ligger också att ha ett coachande förhållningssätt i förhållande till individerna.
Ett intyg kommer att ges på de kunskaper som individerna förvärvar i projektet.
4
LOKALA SAMVERKANSGRUPPEN
I VÄSTERVIK
2011-04-19
d. Samordning av resurser, personer och organisationer
När individer och grupper har kommit så långt att det finns en affärsidé startar processen
kring nätverkande, som innebär att se utanför gruppen för att se om det går att koppla fler
personer eller resurser till det sociala företaget. Det kan handla om andra deltagare,
myndigheter, föreningar eller organisationer.
I metoden är nätverksskapande med andra ord en viktig del. Det handlar om att skapa nätverk,
sammanföra personer som kan tänkas ha nytta av varandra. Personer som vill starta behöver
individer som kan tänka sig att bli sysselsatta i det sociala företaget, det kan finnas resurser
runt omkring som kan stödja det sociala företaget i bildande.
Det kan vidare handla om att arbeta mot myndigheter i frågor som kan röra upphandling,
avtal, policys och riktlinjer, dvs frågor som berör sociala företag och som kan behöva
utvecklas hos myndigheter för att passa sociala företag. För projektledaren innebär detta
framförallt att arbeta med information för att öka medvetenheten om olika frågor.
e. Sociala företag som startat i projektet
Projektledaren ger även fortsatt råd och stöd till sociala företag som har startat inom projektet.
Det kan handla om handledning och kontakter till olika myndigheter.
f. Dokumentation
Processen dokumenteras löpande för att vid projektets slut resultera i en handbok för stöd för
bildande av sociala företag.
8.
Ansvarsfördelning(arbetsuppgifter) i det operativa arbetet
8.1 Projektledarens roll
1. Ansvarar för att inledningsvis starta igång projektet och utarbeta rutiner
2. Upprättar genomförandeplan, samt planerar och genomför insatsen
3. Ansvarar för samverkan och svara för att skapa vägar och flöden in i projektet
samt leda det operativa samarbetet både inom projektet och mellan de
samverkande myndigheterna eller andra aktörer.
4. Ansvarar för att aktualisera behov av resurser i projektet och där så är möjligt
tillskapa dessa.
5. Bedriver det praktiska operativa arbetet tillsammans med deltagare, arbetar
motiverande och stödjande med fokus på individens/gruppens resurser och
kompetenser. Svarar tillsammans med deltagaren för alla interna och externa
kontakter.
6. Inledningsvis ta fram riktlinjer för kommunens arbete med socialt företagande.
7. Inledningsvis ta fram underlag för hur projektet ska arbeta med uppföljning och
utvärdering och har under projektets gång till uppgift att följa och redovisa
projektets utveckling, göra uppföljningar, samt informera om verksamheten.
8. Har inte personal-, budget- eller arbetsmiljöansvar.
5
LOKALA SAMVERKANSGRUPPEN
I VÄSTERVIK
2011-04-19
9. Ansvarar för dokumentation över hur processen fortlöper och utarbetandet av en
handbok.
10. Inför avslutning redovisar projektledaren en skriftlig bedömning av resultatet av
insatsen samt ev. förslag till fortsatta insatser eller åtgärder.
11. I kartläggningen ska barnperspektivet beaktas när det finns anledning till att göra
det.
8.2 Handläggare
Handläggaren vid den placerande myndigheten ansvarar för inventering av individens
bakgrund, intressen och förmågor samt gör en bedömning om projektet kan vara värdefullt för
deltagaren och om så bedöms introducera deltagaren i projektet vid informationsmöte.
Handläggaren deltar vid uppföljning av genomförandeplan och ansvarar för den egna
myndighetens dokumentation.
8.4 Landstinget i Kalmar län
Medverkar i projektet utifrån LSG och samverkan.
8.5 Arbetsförmedlingen
Ansvarar för beslut i enskilda ärenden som via myndigheten erbjuds att delta i projektet
liksom beslut om åtgärd och ersättning kopplade därtill.
8.6 Försäkringskassan
Ansvarar för beslut i enskilda ärenden kopplade till myndighetens uppdrag.
8.7 Västerviks kommun
Innehar huvudmannaskapet och är projektägare för projektet. Kommunen ansvarar för
personal, budget och arbetsmiljö liksom all administration kopplat till projektet. Kommunen
ansvarar för beslut om insats och försörjningsstöd jml. socialtjänstlagen till deltagare vars
behov inte kan tillgodoses på annat sätt.
9.
Resurser
Projektet
Landstinget i Kalmar län
Arbetsförmedlingen
1,0 projektledare
Representanter i chefs och ledande befattning i
Lokala samverkansgruppen
Representant i chefs och ledande befattning i
Lokala samverkansgruppen
Handläggare i myndighetens egna ärenden
6
LOKALA SAMVERKANSGRUPPEN
I VÄSTERVIK
Försäkringskassan
Västerviks kommun
2011-04-19
Representant i chefs och ledande befattning i
Lokala samverkansgruppen
Handläggare i myndighetens egna ärenden
Representant i chefs och ledande befattning i
Lokala samverkansgruppen
Handläggare i myndighetens egna ärenden
Administration och arbetsledning
Nödvändig overhead funktion i form av politisk
organisation och ledningsfunktioner
I övrigt finns resurser i form av lokaler, kommunikation (data och tele), transporter, samverkan
och övrig drift.
10. Uppföljning och utvärdering
Projektet följs upp och utvärderas kontinuerligt och arbetet med uppföljning och utvärdering
påbörjas redan vid projektstart. Sammanställning sker efter första året och redovisning sker ett
halvår före projektets slut. Utvärderingen fokuserar på projektets övergripande
frågeställningar och målsättning samt ekonomiska förutsättningar.
Uppföljningar sker kontinuerligt. Frågeställningar kan vara:
hur många sociala företag har startat?,
hur många sociala företag är på väg att starta (hur nära är de en faktisk start)?,
hur har det/de sociala företagen startat?
inom vilket område har det sociala företaget startat och är verksamt?
hur har det sociala företaget presterat?
hur många har blivit sysselsatta eller fått en anställning i sociala företag?
hur upplever deltagarna det stöd och de insatser som erbjuds i projektet?
Projektledaren redovisar löpande projektets utveckling vid Lokala samverkansgruppens och
styrgruppens möten.
Redovisning till Samordningsförbundet sker enligt förbundets rutin.
Kommunens representant redovisar budgetuppföljning och gör en årsvis ekonomisk
redovisning av projektets utgifter vid Lokala samverkansgruppens möten. Projektledaren
ansvarar för att göra en verksamhetsberättelse som redovisas till Samordningsförbundet och
Lokala samverkansgruppen. Aktiviteterna rapporteras in i SUS.
11. Jämställdhet och tillgänglighet
7
LOKALA SAMVERKANSGRUPPEN
I VÄSTERVIK
2011-04-19
Projektet ska möjliggöra insatser till kvinnor och män – oavsett etnisk bakgrund och sexuell
läggning.
Projektet ska medvetandegöra de könsstrukturer som finns på arbetsmarknaden och
uppmuntra till otraditionella val när det gäller affärsidéer och start av verksamheter.
Information i både tal och skrift kommer att ges på lättförståelig svenska för att säkerställa en
god tillgänglighet oavsett bakgrund.
12.Finansiering och kostnader
Kostnader
Lönekostnader 1,0 projektledare
År 1
År 2
500000
500000
60000
60000
17000
17000
10000
10000
30000
30000
10000
10000
5000
5000
10000
10000
20000
20000
10000
10000
30000
30000
25000
25000
7000
7000
734 000
734 000
734 000
734 000
(Inkl. PO och semestertillägg, exkl. vikariekostnad)
Lokalkostnad
Lokalvård
Tele
Data och IT utrustning inkl. support och licenser (4 datorer)
Transport
Resor (studiebesök)
Samverkanskostnader
Uppstartskostnad och kostnad för avslutning
Utbildning
Utvärdering
Administration och ledning, 4 %
Övrigt drift
Summa
Intäkter
Samordningsförbundet
Summa
13. Revision
Projektet omfattas av den revision som gäller för Samordningsförbundet i Kalmar län.
8
LOKALA SAMVERKANSGRUPPEN
I VÄSTERVIK
2011-04-19
Lokala Samverkansgruppen i Västervik.
Västervik
/
2011
Eva Sjölin
Arbetsförmedlingen
Thomas Bergström
Landstinget i Kalmar län
Heléne Franzén
Försäkringskassan
Ove Öhrling
Västervik kommun
9
