Kvalitetsrapport15

advertisement
KVALITETSRAPPORT
2015
RYFORS SKOLA
Grundskolan
Elevstatistik
Årskurs
Förskoleklass
Årskurs 1
Årskurs 2
Årskurs 3
Tot. på skolan
Antal elever
K
M
6
5
5
7
3
5
4
4
21
18
Tot.
11
12
8
8
39
Kunskaper – Betyg och bedömning
Bedömning
Måluppfyllelse andel (%) per klass
Klass
1 2 3
Ant.el. 12 8 8
Sv
11 7 8
Sva
Ma
11 6 8
So
12 8 8
No
12 8 8
Eng
Idh
Bild
Tk
Mu
Sl
Slutsats: Sammanfattningsvis kan man dra slutsatsen att ….
Alla eleverna har utvecklats utifrån sin förmåga. De flesta eleverna har uppfyllt målen, med
undantag av ett par elever som behövt anpassningar i klassrummet och stöd av speciallärare.
Nationella prov
Årskurs 3
Antal elever i åk 3
Totalt
8
Flickor
4
Pojkar
4
1
Matematik
Andel (%) av samtliga elever som
uppnått kravnivån
Samtliga Flickor
Pojkar
Totalt antal elever i åk 3
A.Muntlig uppgift, statistik
B.Sannolikhet, ordningstal, huvudräkning, matematiska likheter
C.Beräkning av naturliga tal, uppdelning av tal, enkla problem
D.Omkrets, punkt, sträcka
E.Förståelse för räknesätt, enkla problem
F.Mäta, jämföra samt uppskattamassa, skriftliga räknemetoder
G.Enkla problem
Andel elever godkända i samtliga prov
Slutsats: Sammanfattningsvis kan man dra slutsatsen att ….
100
100
100
100
87,5
100
100
100
87,5
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
75
100
100
100
75
Alla eleverna har utvecklats utifrån sin förmåga. Någon elev kan ha missat uppgifter på grund
av att inte förstå alla begrepp.
Svenska
Andel (%) av samtliga elever som uppnått kravnivån
Samtliga
Flickor
Pojkar
Totalt antal elever i åk 3 som läser Sv
100
100
100
A.Muntlig uppgift
100
100
100
B.Läsuppgift, berättande text
100
100
100
C.Läsuppgift, faktatext
87,5
100
75
D.Elevens högläsning
100
100
100
E.Textsamtal, berättande
100
100
100
F.Skrivuppgift, berättande text
87,5
75
100
G.Stavning och interpunktion
100
100
100
H.Skrivuppgift, faktatext
100
100
100
Andel elever godkända i samtliga prov
75
75
75
Slutsats: Sammanfattningsvis kan man dra slutsatsen att ….
Alla eleverna har utvecklats utifrån sin förmåga. Någon elev behöver mer tid för att uppnå
målen för ämnet.
Skolans slutsats för målområde Kunskaper – Betyg och bedömning
Sammanslagningen av åk 2 och åk 3 i b-form har fungerat bra. Under hösten genomfördes en del
gemensamma aktiviteter för att få ihop gruppen.
Det flesta lektioner i No och So har varit gemensamma. Eleverna har ibland hjälpts åt och arbetat
med samma uppgifter och frågeställningar andra gånger har de arbetat med olika områden och
uppgifter.
2
På olika sätt har elever med svårigheter i svenska och matematik fått stöd och hjälp. Det har i vissa
fall gått mycket bra och eleven har nått upp till målen men i något fall har det varit svårare att nå full
måluppfyllelse.
Handledningen och undervisning av specialpedagog från PÄR har varit mycket bra och troligen
avgörande för resultatet i framförallt matematik och svenska.
Grupperna har fungerat bra med få konflikter och en bra sammanhållning. Samarbetet
mellan hem och skola har också fungerat mycket bra.
Skolans förbättringsområden till läsår 2015/2016


Ökad kompetens i specialpedagogik
Ökade resurser för specialpedagog/speciallärare.
Normer och värden
Mål i skolplan
Alla elever på skolan ska känna sig trygga i en säker och stimulerande miljö.
Skolan ska förebygga och förhindra att elev utsätts för kränkande behandling under sin tid på
skolan.
Skolans slutsats för målområde Normer och värden
Arbetet med likabehandlingsplanen och liknande, tillsammans med personal, elever, vårdnadshavare
har medfört
Likabehandlingsplanen har reviderats. Tydliga ordningsregler och ett gott samarbete med föräldrar
och föräldraföreningen. Det är grunden för en god stämning och ett gott arbetsklimat på skolan.
Skolans förbättringsområden till läsår 2015/2016
Inre och yttre miljö: T.ex finns det förbättringsområden i miljön som kan öka elevernas trygghet och ge
dem en mer stimulerande miljö
 En översyn över utomhusmiljön och inköp av fler lekredskap.
 Organiserade rastaktiviteter
 Temaarbete kring skolans värdegrund
3
Elevernas ansvar och inflytande
Mål i skolplan
Skolan ska stimulera och stärka elevernas inflytande och ansvarstagande över sina egna
handlingar och sin miljö.
Alla elever ska få kunskap om demokratins principer och utveckla sin förmåga att arbeta i
demokratiska former. Detta ska genomsyra skolans vardag.
Mjuka värden
Skolans sammanfattning för målområde Elevernas ansvar och inflytande
Klassråd, elevråd och matråd har kommit igång och fungerar bra. Eleverna deltar även genom att
inflytande och delaktighet kontinuerligt integreras i den övriga undervisning på olika sätt bl.a. genom
diskussioner om upplägg, innehåll, temaarbete och planering av aktiviteter.
Skolans förbättringsområden till läsår 2015/2016




Tydliga matriser och pedagogiska planeringar
Bryta ner mål i alla ämnen i alla årskurser i för att kunna ha en dialog med eleverna
Tydliga mål med varje lektion i samspel med eleverna
Utvärdering varje vecka.
Förskoleklass
Hur planerar, följer upp och utvecklar vi utbildningen i förskoleklassen systematiskt och kontinuerligt?
Inför läsåret görs en översiktlig grovplanering av vad vi kommer att arbeta med under året samt en
ungefärlig tidsplan av detta. Planeringen utgår från de bitar, såsom Bornholmsmodellen och AFdiagnosen som vi är ålagda att jobba med enligt kommunens riktlinjer. Även strävansmålen i åk 3 är
något som vi utgår från när vi planerar vår verksamhet. Sedan görs en mer detaljerad veckoplanering
där bl.a. hänsyn tas till vilka förutsättning som finns för möjligheterna till dubbelt ledarskap i
klassrummet, fasta återkommande aktiviteter t.ex. biblioteksbesök, idrott och temaarbete.
Undervisningen planeras också utifrån elevernas behov, förutsättningar och intressen. Utvecklingen
sker genom ett kollegialt samarbete, kompetensutvecklingsdagar samt egen kompetensutveckling
genom läsning av aktuell forskning inom pedagogiken inom förskola och skola.
Hur ser vi till att förskoleklassens kvalitetsarbete är inriktat på att verksamheten ska uppfylla de
nationella målen för utbildningen.
Genom att följa läroplanens värdegrund och mål i planeringen, genomförandet och utvärderingen av
arbetet. Att ta hänsyn till barnens förkunskaper och anpassa undervisningen efter barngruppens
förutsättningar.
4
Innehåller verksamheten en god avvägning mellan lek och lärande?
F-klassen följer övriga skolans schematider och har gemensamma raster med skolans elever vilket ger
goda möjligheter för barnen att lära känna och leka med alla. Det underlättar även samarbetet mellan
förskoleklass och skola. Detta upplägg ger oss två längre ”arbetspass” där vi varvar olika aktiviteter
t.ex. språkinlärning, skapande verksamhet, matematik med ”fri lek”. Även arbetspassen planeras
utifrån ett lekande perspektiv för att få barnen att lära genom leken. Två gånger per läsår intervjuar vi
barnen individuellt inför utvecklingssamtalen för att deras tankar och åsikter ska bli synliga och de ska
få möjlighet att påverka arbetet. Även i det dagliga arbetet ges barnen möjlighet att påverka
utformningen av innehållet genom att vi lyssnar på deras tankar och idéer.
Medverkar alla elever, lärare och övrig personal i kvalitetsarbetet och ges vårdnadshavare möjlighet
att delta?
Eleverna deltar genom ovan nämnda intervjuer, klassråd, elevråd och matråd. Det är också sådant som
kontinuerligt integreras i den övriga undervisning på olika sätt när man kommer in på bl a ansvar,
inflytande, normer och värden. Föräldrarna ges möjlighet genom att delta genom att bli delaktiga i
skolans likabehandlingsplan som presenteras på föräldramöten. Föräldrarna erbjuds också
utvecklingssamtal två gånger per år. Mycket av kontakten är av den vardagliga karaktären, vid lämning
och hämtning av barnen på skola/fritids.
Fritidsverksamhet
Hur följs verksamheten upp i fråga om fritidshemmets uppdrag:
-Att stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva egna idéer och
lösa problem.
Vi erbjuder olika skapande aktiviteter, såsom pyssel och målande med flera sorters material. Barnen
får ofta skapa fritt utifrån dessa och vi uppmuntrar att deras resultat inte blir lika varandra. När barnen
stöter på motgång/problem försöker vi få dem att komma på och prova egna lösningar innan vi hjälper
dem vidare. Detta får dem att tro på sin egen förmåga och deras självförtroende växer när de klarar av
nya saker.
Vi har en förslagslåda där barnen får komma med egna förslag och tankar på saker de vill göra eller
köpa. Ungefär en gång i månaden har vi fritidsmöten, där vi tar upp deras förslag och pratar om vad
som är planerat på fritids
-Att ge eleverna förutsättningar och möjligheter att utveckla sina kunskaper, sitt språk och sin
identitet.
Barnens identitetsutveckling och kunskapsinhämtning sker i leken tillsammans med andra. I leken
tränar och bearbetar barnen saker och situationer de upplever och de lär av varandras erfarenheter
och upplevelser. Vi har förmånen att jobba i en relativt liten barngrupp med ett fyrtiotal barn och liten
personalgrupp vilket skapar goda förutsättningar för trygghet i gruppen och möjligheter till samtal om
konfliktlösning och hur man ska göra för att vara en bra kompis.
-Att organisera och genomföra undervisningen så att eleverna får överblick och sammanhang och
upplever att deras fritid är lärorik och meningsfull.
Vi erbjuder olika fasta aktiviteter på bestämda dagar för att barnen ska vara förberedda för vad som
ska hända. Aktiviteterna är varierande för att så många som möjligt ska känna att det finns något som
passar. Den här terminen erbjuds följande: skogslek, bakning, idrott (lek/rörelse), film-mys, skapande
och serieskapande på dator.
5
Vi har även en fin och varierande utemiljö som inbjuder till lek och rörelse. Även inomhusmiljön har
blivit bättre med större och ändamålsenliga lokaler som är lättare att organisera och leka i.
Samarbete mellan förskoleklass, skola och fritidshem
Hur utvärderas och hur arbetar man för att utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och
fritidshem.
Vi har personal som arbetar både i f-klass och på fritidshemmet samt fritidspersonal som arbetar i
skolan som resurslärare samt i samlad skoldag/elevens val. Eftersom vi är en liten skola kan vi ha en
helhetsbild av hela verksamheten och av eleverna. Vi har vid olika aktiviteter blandade åldersgrupper
och har flera utflykter där hela skolan medverkar. Alla barnen går på samma fritids vilket skapar fler
kamratrelationer och möjlighet att leka åldersblandat. Vi tar tillvara på våra erfarenheter och
kompetenser för att planera varje läsår så bra som möjligt.
Hur utvärderas och hur arbetar man för att utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och de
gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till.
Vår F-3 skola har överlämning av eleverna till den skola som eleverna fortsätter till i åk 4. Något
direkt samarbete mellan vår skola och gymnasieskolan finns i nuläget inte.
Hur arbetar vi för att särskilt uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd vid övergångar.
I överlämningen av eleverna från f-klass till åk 1 träffas mentorerna för en diskussion av alla elever,
inte enbart de som har behov av särskilt stöd, även om dessa elever ofta behöver en mer ingående
beskrivning av vilka åtgärder som gjorts, vad som har fungerat/inte fungerat och annat som den nya
mentorn bör veta om eleven. Vid stora behov kan även specialpedagog, kurator, skolsköterska
konsulteras.
Elevhälsa
Hur är elevhälsan organiserad?
Elevhälsan består av skolsköterska och kurator förutom rektor. Specialpedagog anlitas för specifika
uppdrag via PÄR. Även speciallärarna på Klöxhultsskolan har vid några tillfällen varit ett stöd.
Hur arbetar elevhälsan i vår skola förebyggande och hälsofrämjande?
Dels har speciallärare gjort en del tester för att ge klassläraren en överblick över elevernas
kunskaper. Dels har de olika yrkeskategorierna i elevhälsan handlett och undervisat lärarna i olika
ämnen.
Kurator har dessutom erbjudit grupperna att tillsammans med klassläraren ta upp olika teman kring
skolans värdegrund.
Hur utvärderas särskilt stöd och vad har resultatet visat?
Särskilt stöd har utvärderats individuellt och tillsammans med berörda inom elevhälsan. Vi ser ett
stort behov av specialpedagogisk kompetens på skolan. Det har visat sig vara mycket svårt att få tag i
behörig speciallärare/specialpedagog.
6
Beskrivning av skolan
Ledningsorganisation
Rektor Carina Björk Johansson
Arbetslagsorganisation/arbetsenhetsorganisation
Ett arbetslag bestående av samtlig personal på enheten.
Lärare förskoleklass, lärare årskurs 1, lärare årskurs 2-3, 3 fritidspersonal, 1 vaktmästare och 1
lokalvårdare.
Skolsköterska, kurator och speciallärare därutöver.
Personal
Personal inom
fritidsverksamheten
Heltidstjänster
Antal
barn per
personal
2,2
16,4
Fritidspedagoger/
lärare inriktade mot
fritidshem
HeltidsAndel
tjänster
pedagoge
r heltidstjänster
Samtliga
undervisande lärare
Lärare med
lärarlegitimation
Heltidstjä
nster
Heltidstjänster
Andel
lärare
heltidstjänster
1,1
2,5
2,5
2,5
50%
Antal
elever
per
heltidstjänst
15,6
Rektorn har ordet
Under mitt första år på Ryfors skola har jag haft fokus på att skapa relationer med berörda – personal,
elever, föräldrar och föräldraföreningen. Ryfors skola är en liten enhet som har haft många
rektorsbyten under de senaste åren. Det har varit viktigt för mig att skapa förtroende och ett hopp om
kontinuitet som grund för ett kvalitets- och utvecklingsarbete.
Ryfors personal har haft några arbetsplatsträffar tillsammans med Klöxhultsskolan. Syftet med de
gemensamma arbetsplatsträffarna är att skapa samarbetsarenor, ett kollegialt lärarande och möjlighet
till erfarenhetsutbyte.
Under våren har vi förberett oss för att ta emot elever och personal från Gemöskolan och
Klöxhultsskolan hösten 2015.
7
Ryfors skolas stabila pedagoggrupp har gett goda förutsättningar för ett bra arbete i skolan och på
fritidshemmet. Handledning och stöd av speciallärare/specialpedagog dels till pedagogerna och dels
till enskilda elever i behov av särskilt stöd har gett resultat och de flesta eleverna ha nått målen.
Vårt arbete framåt är nu att skapa en tydlig struktur kring vårt kvalitetsarbete, att det implementeras
som en naturlig del i vardagsarbetet med reflektion och analys av vad vi kan förbättra för en ökad
måluppfyllelse, en trygg och stimulerande miljö samt stärka elevernas möjlighet till inflytande.
8
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Create flashcards