Preliminära resultat och slutsatser i korthet
Syntesblad från Fjärrsynprojektet:
Fjärrvärmens
AFFÄRSMODELLER
Prismodellens komponenter
— deras fördelar & nackdelar
Uƞormningen av prismodellen erbjuder möjligheter för
łärrvärmeföretaget. Beroende på vad man vill åstadkomma så kan de olika priskomponenterna kombineras på
olika säƩ. EŌersom łärrvärmeföretagen har olika mål med
sin uƞormning av prismodellen så kan man konstatera aƩ
det inte finns en enda prismodell som är bäst ur alla perspekƟv. Alla prismodeller har både fördelar och nackdelar.
Hur ser en vanlig prismodell ut idag?
Prismodellerna varierar mycket mellan olika ärrvärmeföretag. En vanlig prismodell för ärrvärme är idag uppbyggd på
följande sä :
• En helt fast del
• En energi-del som är propor onell mot energianvändningen
• En effekt-del som o a
bygger på energianvändningen under hela eller
delar av år, dividerat med
e så kallat kategorital
Fast
5%
Effekt
30%
Energi
65%
Fjärrvärmeprisets fördelning på
olika priskomponenter.
Ibland llämpas också en
flödesavgi som hänger sam- Källa: EKAN Gruppen
man med va enflödet genom
kundens ärrvärmecentral. (Skälet är a ge incitament för
så stor avkylning som möjligt av ärrvärmeva net i värmeväxlaren.)
• Enkelt och läƩbegripligt pris
=> Hela priset relateras ll
energileveransens storlek.
• Minskat incitament för energisparande och delkonvertering
ll värmepump
=> Låg energiavgi för a
minska värdet av energisparande och delkonverteringar
ll värmepump.
• ”Det skall löna sig aƩ spara”:
Kunderna skall kunna påverka sina kostnader
=> Hela priset relateras ll energileveransens storlek.
• Stabila intäkter för ärrvärmeföretaget, exempelvis
genom må liga intäktsskillnader mellan år med olika
väderlek
=> Stor del fast pris; effektdel baserad på abonnerade
effekt eller kategoritalsbaserade medelvärden för flera år,
helst normalårskorrigerade.
• Ökad konkurrenskraŌ vid nyanslutning av ärrvärme och
för a behålla kunder
=> Låg anslutningsavgi , erbjuda pris med olika fördelning mellan fast och rörligt pris.
De rörliga produktionskostnaderna varierar
mycket mellan olika
fjärrvärmebolag.
Vad vill man åstadkomma med den prismodell man väljer?
Vad vill man egentligen nå med den prismodell man väljer?
Det finns o ast flera olika mål och sy en som ärrvärmeprismodellen direkt eller indirekt skall hjälpa ll a förverkliga. Nedan ger vi exempel på sådana mål. Där anger vi
också på e förenklat sä hur de olika priskomponenterna
bör u ormas för a nå si sy e.
Mindre
delkonͲ
vertering
LättͲ
begripligt
pris
KostnadsͲ
”Låga
rörliga” baserat
”Höga
rörliga”
Stabila
intäkter
”Skalllöna
sigatt
spara”
Högandel
”effekt”
Högandel
”energi”
Några exempel på olika prismodeller:
• Kostnadsbaserad: Priset skall spegla kostnaderna för ärrvärmen (”kostnadsrik g”, ”rä vist pris”)
=> Energiavgi med säsongsdifferen ering relateras ll
marginalkostnaden för produk onen; effektavgi relaterad ll mä effekt.
En schema sk bild över olika prismodellers uppbyggnad
Olika prismodeller och deras fördelar och nackdelar
Som vi redan konstaterat så finns det inte en enskild prismodell som är bäst på allt. För a illustrera de a så anger vi
här översiktligt fördelar och nackdelar med e par prismodeller. Den första av dessa är en prismodell som följer de
bakomliggande kostnaderna för ärrvärmeproduk onen
(benämns här ”kostnadsrik g”). Den andra är en prismodell
där hela priset relateras ll energianvändningen.
”KOSTNADSRIKTIG” PRISMODELL
Fördelar
Nackdelar
• Rä visa mellan olika kunder
• Intäkterna följer kostnaderna vilket minskar risker för
ärrvärmeföretaget
• Förmedlar korrekt informa on om konsekvenser av
olika val
• Kan vara svår a förstå med många priskomponenter och
differen eringar
• Uppmuntrar må ligt ll energisparande
HELT RÖRLIGT PRIS (ENERGIRELATERAT)
Fördelar
Nackdelar
• Lä a förstå
• Uppmuntrar ll energisparande
• Vid energisparande och delkonvertering så minskar företagets intäkter snabbare än kostnaderna
• Ger stora intäktssvängningar mellan olika år
• Delvis orä vist mellan kunder e ersom ej ”kostnadsrikgt”
Effektavgi en – ärravläsning ger nya möjligheter
Det är inte bara prismodellens fördelning på olika priskomponenter som spelar roll. Priskomponenternas defini on
och vad de baseras på är också av stor betydelse. En priskomponent som för närvarande uppmärksammas mycket
är effektavgi en. Som digare beskrivits så har den typiskt
beräknats som en typisk årlig energileverans dividerat med
e så kallat kategorital, u ryckt i mmar, som illustrerar värmelastens ”spetsighet”. O a har bostäder ha e
kategorital medan lokaler har ha e annat. De a betyder
a effektavgi en därmed snarast har varit en energiavgi
med en viss fördröjning och med en differen ering mellan
kundgrupper oberoende av verkligt värmelastprofil.
E skäl ll den valda u ormningen är a man inte har ha
llgång ll mätvärden som ger underlag för a fastställa
verkliga effektbehov. Moderna ärravläsningssystem för
kundernas ärrvärmeanvändning ger nu helt nya möjligheter där energianvändningen kan mätas med mycket stor
upplösning, typiskt mvärden. Därigenom går det a
etablera verkliga effektbehov, exempelvis u ryckta som
högsta m- eller dygnsvärde.
BAS FÖR EFFEKTAVGIFTEN – VERKLIG EFFEKT JÄMFÖRT MED KATEGORITAL
Fördelar
Nackdelar
• Rä vist, varje kund får en verklig effektnivå
• Priset förmedlar informa on om verkliga bakomliggande
kostnader för produk onen
• Ger kunderna möjlighet a påverka sina kostnader
• Kan leda ll större intäktsvaria oner för ärrvärmeföretaget mellan olika år
• Minskar incitament för energisparande
• Omfa ande hantering av mätvärden
Effektavgi ens defini on, vad den baseras på och konsekvenser av olika val är e område som kommer a analyseras vidare inom projektet.
Januari 2011
Kontakta oss: info@ arrvarmensaffarsmodeller.se
