Sju år med UV-ljus men inget klor på

advertisement
1
Sju år med UV-ljus men inget klor på ytvattenverket –
Vad händer i ledningsnätet?
Halten 7d heterotrofa bakterier i ledningsnätet har sjunkit sedan vi gick över från
klorering till UV-belysning för desinfektion av dricksvattnet. Halterna av 2d
heterotrofa, koliforma respektive E-coli-bakterier har inte ändrats i någon större
utsträckning men har i vart fall inte ökat. Vår slutsats är att vi inte behöver någon klor
”för ledningsnätets skull” och vi har idag inga som helst funderingar på att börja
klorera igen. Inte minst eftersom både smaken på vattnet och arbetsmiljön på
vattenverket blivit betydligt bättre.
Vattenverket vid Långasjön
Kommunen försörjer ca 29 000 personer med dricksvatten. Den producerade vattenvolymen
uppgick 2001 till 3,3 miljoner kubikmeter. Vattenverket vid Långasjön står för nästan hela
produktionen.
Vattenbehandlingen omfattar kemisk fällning med sedimentering och snabbfiltrering samt
UV-belysning. Filtrering sker i ett första steg med sand som filtermedia. Vid
efterbehandlingen som sker före andra filtersteget tillsätts kolsyra och kalk för att höja pHvärdet och hårdheten. Det andra filtersteget utgörs av aktivt kol. Därefter belyses vattnet med
UV-ljus för desinfektion. Vattenverksslammet pumpas till avloppsreningsverket.
Flödesschema:
Sil
Kalk
Alfälln.
Fl ock-
kammar e Sed iment er i ng
Kalk och
Sandfilter kolsyra
Kolfilter
UV-ljus
M ixer
UV-anläggningen
Mi xer
Utjämning
UV-belysningen togs i drift i september 1995. Alltså för ganska exakt 7 år sedan. Den är av så
kallad medeltrycks-typ. Installationen gjordes av egen personal.
Samhällsbyggnadsförvaltningen · Va-verket
Inger Hansson, VA-chef, 0454-81404, fax 0454-81440, [email protected]
Anders Eriksson, maskinmästare, 0454-321830, fax 0454-321690, [email protected]
2
Klor i reserv
Reservanläggning för klorering finns kvar men har inte använts sedan UV-anläggningen togs i
bruk. Vi har inget klor som står på lager och åldras utan har istället en överenskommelse med
badhuset om att hämta natriumhypoklorit där vid behov.
Provtagning på ledningsnätet
Nätet består av ca 30-40 mil huvudvattenledningar. Varannan månad tas vattenprover i 20
punkter på detta nät. Bakteriologiskt analyseras 7d heterotrofa, 2d heterotrofa, koliforma och
E-coli-bakterier. Vi har sammanställt statistik från och med 1989. Alltså sju år med klor och
sju år med UV.
7d heterotrofa bakterier på ledningsnätet - medel (tert ial)
1 600
1 400
antal/ml
1 200
1 000
800
600
400
200
0
1989 19 90 1991 1992 199 3 1994 19 95 1996
klor
2d heter otrofa bakterier på lednings nätet - m edel (tertial)
Koliforma bakter ier på ledningsnät et - medel (ter tial)
<4 ,0
25
antal/ 10 0 ml
20
antal/m l
1997 1998 1999 2000 2001 2002
UV
15
10
<3 ,0
<2 ,0
<1,0
5
<0 ,0
0
1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002
klor
UV
1 989 1 990 19 91 1992 199 3 19 94 1 995 1996 1 997 1998 199 9 2 000 200 1 2002
kl or
UV
Prov tagna på 19 platser varannan månad. Varje stapel visar medelvärdet av två mättillfällen, d.v.s. av 38 värden per
tertial.
Statistiska beräkningar visar att halten heterotrofa 7d bakterier har varit lägre under de s ju år
som gått sedan vi installerade UV-belysningen än under sjuårsperioden dessförinnan. M ed
99% säkerhet låg medelvärdet på ledningsnätet mellan 300 och 480 st/ml under perioden före
övergången till U V medan medelvärdet efter övergången legat mellan 28 och 98 st/ml. Alltså
är halten 7d bakterier åtminstone mindre än en tredjedel av vad den var före övergången till
UV.
För 2d bakterierna däremot måste vi gå ner i konfidensnivå till 75% för att kunna hävda att
även de har minskat i antal.
3
Vad gäller koliforma bakterier är konfidensintervallen överlappande nästa oavsett
konfidensnivå. Att det blir så beror på den mycket höga andelen värden som är <1 st/100 ml.
För E Coli bakterier har vi inte ens gjort några diagram eller beräkningar eftersom nära nog
alla analysresultat, både före och efter övergången till UV är<1 st/100 ml.
Halten 7d heterotrofa bakterier har, som sagt, blivit lägre. M en en regressionsanalys visar att
övergången till U V endast förklarar ca 5% av hur halten 7d heterotrofa bakterier varierar i tid
och rum i ledningsnätet.
Halten bakterier på ledningsnätet förklaras förmodligen i betydligt högre grad av faktorer som
hygienen i tappunkten, händelser på ledningsnätet (läckor, luft-/vattenspolningar, uttag ur
brandposter, ändring av ventiler), ut gående halt från vattenverket, temperatur, uppehållstid
o.s.v.
Smak
1999 deltog Karlshamns kommun i en enkät om smak som SCB skickade ut på kommunernas
uppdrag (via dåvarande VAV).
Kundenkät - Smak
Kundenkät - smak
Umeå
Umeå
Mora
Mora
Karlstad
Karlstad
H almstad
H almstad
Helsingborg
Helsingborg
Järfälla
Järfälla
K arlshamn
K arlshamn
Falköping
Falköping
Linköping
Linköping
Uppl. Väsby
Uppl. Väsby
Trelleborg
Trelleborg
Skellefteå
Skellefteå
Göteborg
Göteborg
Västervik
Västervik
Lund
Lund
Uppsala
Uppsala
Norrtälje
Norrtälje
K arlskrona
K arlskrona
0%
20%
40%
60%
80%
100%
and el som svarat "mycket bra" eller "ganska b ra"
0%
20%
40%
60%
80%
100%
andel som svarat "mycket b ra" eller "ganska bra"
De fem kommuner som toppar listan med nöjda kunder vad gäller vattnets smak har alla
grundvatten eller konstjord infiltration som vattentäkt. Gemensamt är också att de inte har
någon desinfektion. Alltså ingen klor.
En statistisk beräkning på materialet i diagrammen visar att 42% av variationen mellan hur
kunderna upplever smaken förklaras av om man klorerar eller inte. M otsvarande siffra för typ
2
av vattentäkt blir bara 20%. (Regressionsanalys: r =0,42 respektive 0,20.)
4
M en egentligen kan man inte dra någon avgörande slutsats eftersom endast en kommun av de
i undersökningen (Uppsala) klorerar trots att de har grund- /infiltrerat vatten och en kommun
låter bli att klorera (Karlshamn) fast vi har ytvatten. Förhoppningsvis deltar fler kommuner
nästa gång svenskt Vatten ordnar en enkätundersökning. Då vore det intressant att se en ny
beräkning. Och då skulle man helst ta hänsyn till vilken typ av klor som används, vilka
resthalterna är hos kunderna o.s.v.
Vi har tyvärr inga kundenkäter från perioden innan vi gick över till UV men vi får inte sällan
höra att smaken är bättre nu än tidigare. M en antalet klagomål på dålig smak har minskat
markant och är nu bara två till tre om året. Tidigare var det ungefär fyra gånger så mycket. Vi
är därför, trots bristen på statistiska bevis, övertygade om att smaken blivit bättre sedan vi
slutade med klor.
Mer om vår UV-anläggning
Idén att installera UV-belysning fick Anders redan på 80-talet. Kommunen hade då redan
UV-anläggningar i två mindre grundvattenverk.
M an kunde läsa i olika tidningar om eventuella hälsoeffekter av klororganiska föreningar och
ville därför gå ifrån kloreringen. Samtidigt var kostnaderna då för höga för såväl U V som
ozon mot bakgrund av att man inte kunde vara riktigt säker på att det skulle fungera. När
frågan åter studerades vid mitten av 90-talet såg ekonomin betydligt bättre ut.
Anläggningen köptes av firman Uvedes och märket är Hanovia. Den ursprungliga
installationen gjordes med två UV lampor: en som klarar normalflödet och en som klarar
hälften. Detta innebar att anläggningen även klarade de flödestoppar som vi ibland har. Sedan
december 1999 har vi installerat ytterligare en lampa som också den klarar hela normalflödet.
På så sätt har vi minskat risken att behöva klorera.
Funktion
Vattnet virvlar förbi lampan som liknar ett vanligt lysrör. Lampan producerar samma
ultravioletta ljus som vanligt solsken men mycket starkare. UV-ljuset bryter ner
mikroorganismernas DNA eller RNA vilket gör att de inte kan föröka sig och därmed kan de
inte heller orsaka sjukdomar eller annan skada.
Arbetsmiljö och driftsäkerhet
Driften har blivit säkrare. Förut var det ett evigt pillande med klordoseringen för att vi skulle
hålla klorhalten inom ett smalt intervall, för att klara både desinfektion och smak och lukt.
Det var ofta larm, ungefär ett i veckan. Det har blivit mycket bättre men anläggningen måste
startas om efter strömavbrott. Vi har valt att förregla den så för att erhålla extra säkerhet ,de
få gånger den utlöser.
Förutom att man slipper ifrån själva kloren som i sig är en besvärlig kemikalie (lukt bl.a.)
slipper man hanteringen av DPD som användes för driftanalyser av klorhalten och som ansågs
vara cancerframkallande.
Ekonomi
Driftkostnaden för klorering var 96 000 kr/år. För UV-belysningen är den 48 000 kr. Alltså en
halvering. Vårt senaste UV-aggregat, som i sig klarar hela normalflödet och lite till, kostade
218 000 kr. I både drift- och investeringskostnaden har egen arbetstid räknats in.
5
Huruvida det är strikt ekonomiskt lönsamt att gå över till UV för en kommun beror alltså på
vilken säkerhetsnivå man väljer (säkerhet att slippa klorera vid driftproblem). Alltså ett eller
två aggregat. Och vilken ränta och avskrivningstid man räknar med.
M en i en lite vidare mening anser vi att investeringen är klart lönsam. M ot en ganska liten
kostnad får man många pluseffekter!
Samarbete med miljökontoret
M iljökontorets M arita Bergkvist var med i projektet från ett tidigt skede och har hela tiden
varit positiv. Hon hjälpte bl.a. till att utforma ett program för utökad egenkontroll på
ledningsnätet vid införandet. Likaså var kommunens egna miljölab en värdefull resurs.
Några sidor på Internet:
www.karlshamn.se/ va-verk
www.uvedes.se
www.hanovia.co.uk
Download
Random flashcards
Create flashcards