12558 Allt om hjärtat och blodomloppet infoblad.indd

advertisement
Allt om hjärtat och
blodomloppet
Om alla blodkärl i hela kroppen sattes ihop till ett enda skulle detta sträcka
sig 4000 mil – ett helt varv runt jorden! Ett sådant kretslopp kräver ett starkt
hjärta. Varje sekund skickas blodet runt i hela din kropp för att nå minsta
cell med livsnödvändigt syre, näring och för att frakta bort avfallet. Filmen
tar upp hur hjärtat och blodomloppet fungerar. Du får veta mer om bl.a.
blodkroppar, vener, artärer, blodplättar, blodplasma, blodgrupper m.m
Efter filmen följer ett experiment.
Filmens mål är att
- förklara hur hjärtat och blodomloppet fungerar
- förklara vad röda och vita blodkroppar är samt beskriva deras olika funktioner
- berätta om blodplättarnas funktion
- förklara begrepp som bl.a. blodgrupp, blodplasma, koldioxid, artärer, vener och
kapillärer
- visa på vilka sätt hjärtat och blodomloppet är nödvändiga för din överlevnad
- genom experiment förtydliga hur hjärtat och blodomloppet fungerar
Speltid: 21 min.
Hjärtat
Hjärtat och blodomloppet har flera viktiga uppgifter i kroppen, bland annat att
•
förse kroppens celler med viktig näring
•
föra bort avfall som bildas vid ämnesomsättningen
•
transportera syre från lungorna till vävnaderna, och koldioxid i andra
riktningen
•
sprida olika hormoner och signalsubstanser som styr olika funktioner i
kroppen
•
vara en del av kroppens immunförsvar
•
hjälpa till att hålla kroppstemperaturen
Produktion: Schlessinger Media, USA 2003
Hjärtat fungerar som en pump. Tack vare hjärtats rytmiska sammandragningar pumpas
blodet runt i det sammanhängande rörsystem som blodkärlen bildar. Pumpkraften gör
att det uppstår ett tryck, det så kallade blodtrycket. Under fosterstadiet börjar hjärtat
slå redan när fostret är tre veckor gammalt. Hjärtat slår sedan ungefär tre miljarder
gånger under en människas liv. Hjärtat har två ihåliga halvor. Var och en består av ett
förmak dit blodet först kommer, och en kammare som pumpar blodet vidare. Mellan
halvorna finns en tät skiljevägg. Mellan hjärtats olika hålrum finns klaffar, som öppnas
och sluts i takt med sammandragningarna. Hjärtats förmak har tunna väggar. Höger
förmak tar emot blod som kommer tillbaka från kroppen genom den övre och nedre
hålvenen. Vänster förmak tar emot blod som syresatts i lungorna.
Årk: 4-7
Ämne: Biologi: människan
Originaltitel: All about blood
and the heart
Svensk version:
Cinebox Media, 2006
Ansvarig utgivare:
Mats Högberg
Filmnr: 12558
CINEBOX MEDIA
Vretenvägen 12
171 54 Solna
Tel: 08-445 25 50
Fax: 08-445 25 60
Epost: [email protected]
Allt om hjärtat och blodomloppet - Studiehandledning
Kamrarna har tjockare väggar eftersom de pumpar blodet vidare. De utför alltså ett större arbete än förmaken. Höger kammare
pumpar blodet till lungorna för syresättning, och kallas lilla kretsloppet. Vänster kammare pumpar det syresatta blodet ut till
kroppen via stora kroppspulsådern, som även kallas aorta. Pumpandet av syresatt blod kallas stora kretsloppet. Störst kraft går
åt till detta arbete, därför är muskelväggen i vänster kammare tjockast. Tack vare klaffar mellan förmaken och kamrarna, samt
vid blodkärlen som går ut från hjärtat, förs blodet hela tiden vidare i samma riktning.
Klaffarna tillåter bara att blodet pumpas ut ur kamrarna. Om blodet försöker ta motsatt väg stängs klaffarna automatiskt. När
klaffarna öppnas och stängs uppstår ett ljud som läkaren kan höra på bröstkorgen med hjälp av ett stetoskop. För varje hjärtslag
hörs två toner. Vid vila brukar antalet hjärtslag, eller hjärtfrekvensen normalt ligga mellan 60 och 80 slag per minut. Vältränade
personer kan ha ännu lägre vilopuls. Om man anstränger sig blir hjärtfrekvensen mycket högre, och kan närma sig 200 slag per
minut. Blodvolymen ökar inte vid ansträngning, utan det är samma blod som pumpas runt. När man vilar eller bara rör sig lite
pumpas fem till sex liter blod per minut från hjärtat ut i kroppen. Detta kallas hjärtats minutvolym. Det är också den mängd
blod som finns i kroppen. Om man anstränger sig mycket kan hjärtat pumpa ut 25–30 liter blod i kroppen per minut.
Blodomloppet
Blodomloppet är kroppens transportsystem. Tack vare blodomloppet, som även kallas cirkulationen, kan syre, näringsämnen
samt olika hormoner och signalsubstanser föras runt i kroppen. Blodet cirkulerar i blodkärlen och tar med sig de olika ämnena.
Blodet för även bort avfall som har bildats vid ämnesomsättningen. Blodkärlen bildar ett sammanhängande nätverk i kroppen.
De är huvudsakligen av tre slag: Artärer, vener och kapillärer. Varje gång hjärtat pumpar ut blod i artärerna utvidgas de lite.
Detta kan man känna i pulsen, till exempel vid handleden. Venerna samlar upp blodet ute i kroppen och leder det tillbaka till
hjärtat. Vid muskelsammandragningar i armarna och benen trycks venerna ihop. Blodet pressas i rätt riktning tack vare klaffarna.
Venerna är antingen djupa eller ytliga. Ofta går två djupa vener bredvid varje artär. Vener har ofta kontakt med varandra och
bildar nätverk i kroppen.
Kapillärerna är de minsta blodkärlen. I kapillärerna sker ett ständigt utbyte av näringsämnen och slaggprodukter. Totalt finns
det cirka 100 000 kilometer kapillärer i kroppen. Genom kapillärernas tunna väggar avger blodet syre och näringsämnen till
vävnaderna. Samtidigt gör sig vävnaderna av med koldioxid och andra avfallsprodukter från ämnesomsättningen. Blodomloppet
består av ett sammanhängande system av blodkärl. Men det brukar ändå delas upp i två delar: stora och lilla kretsloppet. Vid
varje hjärtsammandragning pumpas lika mycket blod ut i stora och lilla kretsloppet. Med blodtrycket menar man det tryck som
uppstår i kärlen när hjärtat pumpar ut blodet. Blodtrycket varierar med åldern. Barn har lägre blodtryck än vuxna. Ett blodtryck
som är högt hos en ung person kan vara lagom för en lite äldre person.
Diskussionsfrågor
1.
Vad har blodet för uppgift i kroppen?
2.
Ungefär hur långa skulle alla kroppens blodkärl bli om man satte ihop
dem?
3.
Vilka pyttesmå beståndsdelar är kroppen uppbyggd av?
4.
På vilket sätt är blodomloppet livsviktigt för cellerna?
5.
Ungefär hur mycket blod har en baby? Jämför gärna det med en vuxen.
6.
Vad har plasman för uppgift?
7.
Vad händer då kroppen t.ex. ska transportera syre till cellerna. Beskriv
förloppet!
8.
Vad har de vita blodkropparna för uppgift?
9.
Vilka olika blodgrupper finns det – ge några exempel!
10.
Beskriv vad som händer när hjärtat arbetar.
11.
Vad är vener och artärer för någonting?
12.
Vilka är de allra minsta blodkärlen i kroppen?
Här kan du hämta mer information
http://www.infomedica.se/artikel.asp?CategoryID=17644&PreView= - länktips
http://www.google.com - användbar sökmotor
http://www.lakartidningen.se – organ för Sveriges Läkarförbund
http://www.aftonbladet.se - Aftonbladet
http://www.dn.se - Dagens Nyheter
http://www.skolutveckling.se/ - Hjälp till skolor
http://lankskafferiet.skolutveckling.se - länkskafferiet
http://www.mamma.com - bra sökmotor 2
CINEBOX MEDIA
Vretenvägen 12
171 54 Solna
Tel: 08-445 25 50
Fax: 08-445 25 60
Epost: [email protected]
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Svenska

105 Cards Anton Piter

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards