Diskriminering på bostadsmarknaden

advertisement
Diskriminering
på bostadsmarknaden
Slutrapport år 2
Malmö mot Diskriminering
2014/2015
1 Slutrapport för Malmö mot Diskriminerings projekt:
Diskriminering på bostadsmarknaden
Projektår 2, 2014/2015
Malmö mot Diskriminerings (MmD) projekt om diskriminering på bostadsmarknaden är
ett tvåårigt projekt som har finansierats med hjälp av medel från Malmö Stad.
Hyresgästföreningen Södra Skåne har under hela projektet dessutom utgjort ett stöd för
projektet genom att dela med sig av kunskaper och erfarenheter från bostadsmarknaden i
Malmö. Projektet har utgått från en övergripande målsättning att skapa verktyg och strategier
för att diskriminering på bostadsmarknaden ska kunna uppmärksammas och förhindras
genom förebyggande arbete. Projektets andra år har varit uppbyggt kring tre delar
1. Informationsspridning, 2. Ärendehandläggning och 3. Utbildningsmaterial. Dessa tre delar
redovisas var för sig nedan. Därefter följer en del om 4. Samarbeten och uppmärksamhet i
media och slutligen 5. Avslutande reflektioner för projektet i sin helhet.
Denna slutrapport gäller främst det som har skett under projektets andra år men tar även upp
viss statistik från projektet i sin helhet och beaktar hela projektet i de avslutande
reflektionerna. För en mer ingående redogörelse av det första projektåret hänvisas till
slutrapporten för projektets första år. Rapporten fokuserar på hur arbetet i projektet har
fortlöpt och redogör för vad som har genomförts. MmD har utöver rapporten samlat de
erfarenheter och kunskaper om bostadsdiskriminering som projektet har lett till i det bifogade
”Ett häfte om bostadsdiskriminering” som omfattar resultat från projektets båda år. Bifogat
till rapporten finns även en broschyr som riktar sig till fastighetsägare och en manual om
diskrimineringstester som har tagits fram inom projektet.
1. Informationsspridning
1.1 Miniseminarier och föreläsningar
MmD har under bostadsprojektets andra år varit ute och föreläst om bostadsdiskriminering
i totalt 33 sammanhang vilka sammanlagt har besökts av 652 personer. 22 av dessa
sammanhang har varit så kallade miniseminarier – där MmD har varit ute och föreläst om
bostadsdiskriminering hos olika föreningar, språkcaféer och på andra mötesplatser. Många av
seminarierna har riktat sig till de som besöker mötesplatserna eller är medlemmar i
föreningarna, men några har också riktat sig till personal som kan komma i kontakt med
personer som utsätts för diskriminering. Totalt har 295 personer besökt de olika
miniseminarierna. Under arbetet med att boka in miniseminarierna har MmD tagit kontakt
med över 100 olika aktörer runt om i Malmö.
2 Miniseminarierna har varit mycket uppskattade och har alltid följts av många frågor från
besökarna. Det har varit tydligt att det är väldigt få som har grundläggande kunskaper om den
svenska diskrimineringslagen och att nästan ingen känner till vad som gäller vid
bostadsdiskriminering. Vid ett miniseminarium har dessutom en verksamhet som själv
förmedlar boenden bestämt sig för att se över sina rutiner och riktlinjer vid urvalet av boende
för att säkerställa att den inte råkar diskriminera sökande. Miniseminarierna har lett till att
många fler vet vad bostadsdiskriminering är och vad de kan göra om de blir utsatta. De har
även lett till en ärendetillströmning till MmD både beträffande bostadsdiskriminering och
andra typer av diskriminering. De miniseminarier som varit mer riktade till personer som kan
komma i kontakt med människor som har utsatts för diskriminering, till exempel för
personalen på Individuell Människohjälp, Rädda Barnen och Peace Work Malmö, har
dessutom lett till att dessa personer kan hjälpa människor som utsätts för diskriminering att få
kunskap om sina rättigheter och vetskap om att de kan vända sig till MmD för att få hjälp.
De föreläsningar som varit mer omfattande än miniseminarierna har framförallt varit riktade
till personer som främst riskerar att diskriminera själva eller komma i kontakt med personer
som utsätts för diskriminering. Dessa har totalt varit elva stycken och har besökts av
sammanlagt 357 personer. Det har rört sig om större bostadspolitiska sammanhang som
Bostadsmötet i Uppsala1, Bostadsvrålet i Göteborg och Malmö Stads öppna seminarium om
bostadsdiskriminering ”c/o Malmö”. Det har även rört sig om sammanhang med olika lokala
aktörer som Hyresgästföreningens förtroendevalda, personalen på Miljöförvaltningen i
Malmö Stad, Hyresrådgivningens referensgrupp (som bland annat består av representanter
för olika fastighetsägare i Malmö) och Malmö högskolas program för fastighetsförmedling
och program för fastighetsföretagande.
1.2 Övrig informationsspridning
Från det första projektåret fanns en hypotes att det skulle fortsätta komma in ärenden till
MmD i samma takt som under det första projektåret. Detta visade sig inte stämma fullt ut.
Under det andra projektetårets fyra första månader, då arbetet med miniseminarierna inte
hade inletts, kom det i snitt in två ärenden om bostadsdiskriminering per månad. I jämförelse
med de totalt 40 ärenden som kom in under det första året är detta förhållandevis få ärenden
(även om det är många i förhållande till att MmD innan projekt inleddes totalt enbart hade
fått in tre ärenden som gällde bostadsdiskriminering). Ärendena har varit en grundbult i
projektet eftersom det går att göra ett bättre arbete med information och utbildning kring
1 Arrangerat av Institutet för bostads-­‐ och urbanforskning. 2 Förutom de nya ärenden om bostadsdiskriminering som kom in till MmD ledde kampanjen även till att 100 nya personer gillade MmD:s sida på Facebook, personer som även framöver kommer att nås av den 3 bostadsdiskriminering ju fler verkliga berättelser som MmD kan basera det på. MmD valde
därför i början av projektets femte månad att testa att bedriva en kampanj på Facebook för att
se om det kunde leda till att fler ärenden kom in. Kampanjen tog upp olika situationer som
utgör bostadsdiskriminering baserat på sådant som MmD kunnat se inom projektet.
Kampanjen nådde ut till över 15 000 personer och under projektets femte månad kom sex nya
ärenden om bostadsdiskriminering in till MmD.2
Ärendetillströmningen synliggjorde hur viktigt det är för MmD att bedriva ett utåtriktat
arbete för att Malmös medborgare ska känna till att de kan få kostnadsfri hjälp när de utsätts
för diskriminering. En slutsats som förstärktes av att det under månad sex och sju, när inget
utåtriktat arbete bedrevs, enbart kom in ett ärende totalt och att det under projektets åttonde
och nionde månad, när många av miniseminarierna genomfördes, kom in totalt åtta nya
ärenden. Under projektets tre sista månader har mindre utåtriktat arbete bedrivits och det har
kommit in totalt sju nya ärenden, varav fyra är ärenden som kommit till genom
diskrimineringstester. Den informationsspridning som har gjorts inom projektet har därmed
tydligt kunnat kopplas till en ärendetillströmning, vilken i sig är ett tecken både på att fler
känner till MmD och att fler har fått kunskap om sina rättigheter i samband med
bostadsdiskriminering och har kunskap om hur de kan agera när de blivit utsatta.
För att förvalta och sprida de kunskaper som MmD fått inom projektet kommer MmD även
att presentera projektets resultat för ansvarig beredning i Malmö Stad, Hyresgästföreningens
personal och vid ett öppet rapportsläpp på MmD. Projektansvarig jurist från MmD kommer
dessutom att hålla i ett utbildningspass om bostadsdiskriminering för Hyresgästföreningens
jurister. Häftet om bostadsdiskriminering kommer att skickas ut till olika fastighetsägare,
Boplats Syd, Diskrimineringsombudsmannen (DO) och till övriga antidiskrimineringsbyråer i
Sverige. Resultatet kommer att publiceras på MmD:s hemsida och länkas till från MmD:s sida
på Facebook. MmD kommer därutöver, efter att projektet har avslutats, att skicka ett öppet
brev till Sveriges bostadsminister, Mehmet Kaplan, och ta upp saker som MmD inom
projektet upptäckt inte fungerar inom nuvarande lagstiftning.
2 Förutom de nya ärenden om bostadsdiskriminering som kom in till MmD ledde kampanjen även till att 100 nya personer gillade MmD:s sida på Facebook, personer som även framöver kommer att nås av den information som MmD lägger upp där, och till att flera hörde av sig till MmD rörande andra frågor än just bostadsdiskriminering. 4 2. Ärenden
2.1 Diskrimineringsgrund
Under projektår två har det totalt anmälts 38 ärenden till MmD. Bland dessa har en klar
majoritet gällt diskrimineringsgrunden etnicitet.3 Sex av dessa fall har tillkommit genom att
MmD har utfört så kallade diskrimineringstester vilket det går att läsa mer om nedan. I fyra
fall har det helt saknats koppling till diskrimineringsgrund. I två av dessa har vår anmälare
upplevt sig diskriminerad på grund av sin ekonomiska situation. Under projektets andra år
har det också kommit in anmälningar rörande diskrimineringsgrunderna
funktionsnedsättning, religion och ålder, men inte några från diskrimineringsgrunderna
könsöverskidande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller kön. MmD vill poängtera att
dessa siffror inte säger något om hur fördelningen i diskriminering faktiskt ser ut mellan de
olika diskrimineringsgrunderna utan enbart kan visa vilka grupper som har anmält
diskriminering till MmD.
Anmälningar projektår 2 uppdelat utifrån diskrimineringsgrund
Religion
5%
Ingen
grund
10%
Funktionsnedsättning
10%
Ålder
3%
Etnicitet
72%
Under hela projektet, projektår 1 och projektår 2, har det kommit in totalt 78 ärenden.
Fördelningen mellan diskrimineringsgrunder ser liknande ut för projektet som helhet som det
under det andra året. 60 % av de anmälningar som kommit in har rört etnicitet, 15 % har rört
religion, 9 % har rört funktionsnedsättning, 6 % kön, 5 % ålder, 1 % sexuell läggning och 4 %
har inte fallit under någon diskrimineringsgrund. Under hela projektet har det inte kommit in
ett enda ärende som rör diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck.
3 I svensk diskrimineringslag finns det sju diskrimineringsgrunder, dessa är etnicitet, religion, kön, könsöverskidande identitet eller uttryck, sexuell läggning, funktionsnedsättning och ålder. För att en diskriminering ska anses vara olaglig i svensk lag måste den ha koppling till minst en av dessa diskrimineringsgrunder. 5 Anmälningar under båda projektåren uppdelat utifrån diskrimineringsgrund
Ålder
Kön
5%
6%
Funktionsnedsättning
9%
Religion
15%
Ingen grund
4%
Sexuell
läggning
1%
Etnicitet
60%
2.2 Typ av diskriminering
Det har varit en stor bredd beträffande vad de inkomna ärendena har gällt. Denna bredd har
varit mycket värdefull att ha som grund för arbetet med informationsspridning och
framtagande av utbildningsmaterial kring bostadsdiskriminering. En del av de inkomna
ärendena har gällt situationer som faller utanför svensk lagstiftning men där anmälarna har
utsatts för diskriminerande handlingar. Dessa har varit värdefulla för att kunna se och
synliggöra brister i lagstiftningen.
Av 38 ärenden har 20 gällt ansökan eller byte av hyreslägenhet. Bland dessa har
diskrimineringen gått till på olika sätt. I några fall har anmälaren misstänkt att den blivit
bortsorterad redan tidigt i ett ansökningsförfarande. I andra fall har ett bostadskontrakt i stort
sett varit klart, men den som har förmedlat bostaden har backat när den fått nya uppgifter om
anmälarens, eller nära anhörig till anmälarens, etnicitet. I tre fall har det rört sig om
diskriminering som faller utanför lagen eftersom den är utförd av privatpersoner. I en av
dessa har en privatperson uttalat sig kränkande och uppgett att den inte vill hyra ut till vår
anmälare på grund av anmälarens etnicitet. Att en privatperson kan uttala att den exempelvis
inte vill hyra ut till människor med viss etnisk tillhörighet eller som är transpersoner utan att
det är olagligt är väldigt problematiskt i en stad som Malmö där mångas chans att hitta
någonstans att bo är andrahandsuthyrning. Situationen är en av de som har belysts i häftet om
bostadsdiskriminering. I ett annat fall har en anmälare blivit indirekt diskriminerad på grund
av sin funktionsnedsättning då ett krav i en uthyrningspolicy gjort att anmälaren inte kunde få
en lägenhet på grund av att den har sjukpenning som inkomst.
Förutom fallen som rör ansökan eller byte av hyreslägenhet har fyra fall gällt uppsägning av
lägenhet. I dessa fall blir det tydligt att det är viktigt att upplysa hyresvärdar om att de inte
blint kan lita på de uppgifter som grannar ger beträffande en hyresgäst. En person som
riskerar att utsättas för diskriminering löper också större risk att få klagomål från exempelvis
6 grannar, utan att den varit mer störande än någon annan i ett hyreshus. Sex anmälningar har
gällt trakasserier i bostaden eller bostadsområdet. Tre av dessa har varit utförda av
hyresvärden eller personal hos hyresvärden och tre av grannar. Dessa fall är problematiska på
flera sätt. Trakasserier i anslutning till ens boende är oerhört utsättande och dessutom har
trakasserierna i flera fall antingen riktat sig direkt till barn eller skett framför dem. Det går att
läsa mer om vad som gäller vid trakasserier i bostaden i ”Ett häfte om bostadsdiskriminering”.
Bland övriga ärenden har fyra gällt trångboddhet eller bostadslöshet för barnfamiljer, en
problematik som tas upp redan i rapporten från bostadsprojektets första år, två har gällt
bemötandet av hyresvärden, ett har gällt bodelning, ett har gällt köp av bostad, ett har gällt
underhåll, ett har gällt hyressättningsnivå, ett har gällt en familj som nekats hyra campingplats
på en långtidscamping och två har gällt att inte få ut en kopia på kontraktet på sin lägenhet
eller att inte få ut ett hyresintyg.
Antalet anmälningar av olika typer under projektår 2
Köp av Underhåll, 1
bostad, 1
Hyressättning,
1
Bemötande, 2
Bodelning, 1
Inte få ut
kontrakt/
hyresintyg, 2
Trångboddhet
bostadslöshet,
4
4
Nekad
campingplats,
1
Ansökan om
bostad, 17
Trakasserier, 6
Nekat byte, 3
Uppsägning, 4
När det gäller samtliga anmälningar under hela projektet ser fördelningen av olika typer av
bostadsdiskriminering ut enligt följande.
4 Vissa ärenden har innefattat flera former av diskriminering på en gång. Det totala antalet ärenden, 38, är därför färre än summan av alla dessa ärenden tillsammans. 7 Andelen anmälningar av olika typer under hela projektet
Nekad
campingplats
Trångboddhet /
1%
Bostadslöshet
8%
Uppsägning/
vräkning
11%
Ansökan om
bostad
40%
Underhåll
8%
Nekat
byte
3%
Inte få ut
kontrakt/
hyresintyg
2%
Trakasserier
9%
Bemötande
14%
Hyressättning
1%
Bodelning
1%
Köp av bostad
2%
I en klar majoritet av anmälningarna är det hyresvärden som är anmäld för att ha utfört
diskrimineringen. I häftet om bostadsdiskriminering har MmD därför tagit fram tips för att
en hyresvärd ska kunna undvika att diskriminera eller att någon ska uppleva sig
diskriminerad. En stor del av anmälningarna har också varit mot Socialtjänsten. Dessa har i
många fall inte rört sig om diskriminering utan annan problematik. Det går även att läsa mer
om detta i ”Ett häfte om bostadsdiskriminering”.
Fördelningen anmälningar i relation till vem som har anmält under hela
projektet
Bank
1%
Kommun
2%
Privatperson
4%
Campingplats
1%
Socialtjänst
15%
Mäklare
2%
Hyresvärd
72%
Bostadsförmedling
3%
8 2.3 MmD:s handläggning av ärendena
De inkomna ärendena är väldigt olika sinsemellan och bakom varje ärende står en eller flera
utsatta personer som alla har sitt eget syfte med att vända sig till MmD. MmD:s arbete med en
anmälan sker alltid i samråd med anmälaren och utifrån vad anmälaren själv har för mål.
Både tillvägagångssättet och resultatet kan därför skilja sig betydligt mellan olika ärenden.
MmD gör alltid en första bedömning om det vår anmälare berättar om faller inom den
svenska lagstiftningen eller inte. En del ärenden stannar efter att vi konstaterat att de inte
faller inom lagstiftningen, i fyra fall har det, som ovan nämnts, exempelvis inte funnits någon
koppling till någon av lagens sju diskrimineringsgrunder.
I några fall har det funnits koppling till diskrimineringsgrund men den handling som vår
anmälare har beskrivit har inte varit diskriminering enligt diskrimineringslagen. I vissa av
dessa har handlingen varit klart diskriminerande men ändå inte omfattats av den nuvarande
lagstiftningen. Ovan beskrivna situation med privatpersoners andrahandsuthyrning är ett
sådant exempel, ett annat exempel är att förbudet mot bristande tillgänglighet uttryckligen
undantas när det kommer till bostäder och att sådan diskriminering därför inte omfattas.
Dessa tas upp i ”Ett häfte om bostadsdiskriminering”. En annan situation som är belyst i
häftet är när socialtjänsten hyr bostäder av en hyresvärd som de hyr ut till i andra hand till
personer som står utan boende. Hyresgästen har i denna situation ett svagt skydd både enligt
hyreslagen och diskrimineringslagen.
De ärenden som inte är diskriminering enligt lag stannar oftast antingen direkt efter en första
bedömning och rådgivning eller om de är mer komplicerade efter att MmD har gjort en
rättsutredning i ärendet. Endast i undantagsfall har MmD möjlighet att bistå i ett enskilt
ärende som faller utanför lagstiftningen. Dessa ärenden har likväl varit viktiga för projektet
för att få en helhetsbild av situationen och för att kunna belysa brister i lagstiftningen. Totalt
har 14 ärenden under det andra projektåret avslutats genom rådgivning, i två av dessa har
MmD hänvisat vidare personerna till Hyresgästföreningen när den beskrivna situationen inte
utgjort diskriminering. I de fall där MmD:s jurister bedömer att det som anmälaren berättar
kan vara diskriminering görs alltid en utredning där båda parter får komma till tals. Efter
utredningen bedömer MmD i samråd med anmälaren vad som ska göras i det enskilda
ärendet.
Tre av ärendena som kommit in har fått avslutats när MmD efter utredning kommit fram till
att vår anmälares berättelse inte går att bevisa, detta trots att mycket talar för att det som
anmälaren har uppgett är sant. Fyra ärenden har fått avslutas på grund av att det som skett
varit preskriberat eller för att anmälaren inte har återkommit. I åtta ärenden har det mål som
anmälaren haft med sin anmälan uppfyllts helt. Efter att MmD har kopplats in har två byten
gått igenom, en uppsägning har dragits tillbaka, en person fått en bostad, en person har fått ut
ett hyresintyg och två personer har fått en ursäkt. I ytterligare sex ärenden har anmälarens mål
9 delvis nåtts genom att MmD framfört någon form av kritik till motparten i situationer när
bevisningen inte räckt till för att kunna vidta rättsliga åtgärder. Sju ärenden som kommit in
under projektets andra år och ett från projektets första år pågår fortfarande.
Antalet ärenden som avslutas av olika anledningar under projektår 2
Pågår fortfarande Kritik Ursprungligt mål uppfyllt Bristande bevisning Rådgivning 0 2 4 6 8 10 12 14 16 2.4 Ärenden i domstol
Ett av målen för projektets andra år var att kunna driva ett nytt ärende i domstol för att få till
fler domstolsprövningar gällande bostadsdiskriminering. Detta mål har inte kunnat uppfyllas
inom projekttiden eftersom de ärenden som kommit in och som har haft en tillräcklig
bevisning för att kunna drivas i domstol har löst sig på andra sätt som varit smidigare och
bättre för våra anmälare. Det är visserligen möjligt att målet blir uppfyllt i efterhand eftersom
alla ärenden ännu inte är avslutade, men MmD har fått inse att det kan vara problematiskt att
ha domstolsprocesser som målsättning. Att driva ärenden i domstol har visserligen positiva
effekter i form av att det visar att lagen har kraft bakom sig och då det innebär mer praxis
inom området, men det är samtidigt en lång process för den enskilda och
diskrimineringslagen kan bara ge den enskilda en ekonomisk ersättning och aldrig exempelvis
ge den en bostad. MmD har en styrka att vi som ideell förening kan hjälpa enskilda utifrån
deras egna målsättningar oavsett om de är intresserade av att enbart få hjälp med att framföra
kritik eller om det viktigaste för dem är att få en bostad. MmD märker dock att bara det att
byrån existerar och är beredd på att driva ärenden i domstol innebär att det går smidigare att
nå överenskommelser med exempelvis fastighetsägare. Att det finns en aktör som kan driva
domstolsprocesser när Malmös medborgare utsätts för bostadsdiskriminering verkar
avskräckande i sig, även om det är en liten andel av våra ärenden totalt som i slutändan leder
till en domstolsprocess.
10 Från projektets första år följde två domstolsprocesser med in i projektets andra år. En av dessa
fick MmD återkalla då det framkom saker under processen som gjorde det svårt för MmD att
driva ärendet vidare utan att ta en betydande ekonomisk risk. Det andra gäller en situation där
en hyresvärd skrivit till en person med ett icke-svenskklingande namn att hyresvärden inte är
intresserad eftersom hyresvärden vill ha svensktalande hyresgäster. Hyresvärden har enbart
utifrån namnet utgått från att vår anmälare inte talar svenska. Ärendet har under projektets
andra år prövats av tingsrätten och där förlorade MmD. MmD överklagade domen och har nu
fått prövningstillstånd i Hovrätten. Att få en prövning i en högre instans än tingsrätten är
något som MmD ställer sig mycket positiva till oavsett utgång. Innan projektet inleddes hade
endast totalt fem ärenden rörande bostadsdiskriminering prövats av svensk domstol varav
enbart två i högre instans än tingsrätt. Det senaste, en dom från 2010, gällde ett ärende där
händelsen skedde 2006. MmD:s ärende är det sjätte målet som prövas i domstol och kommer
bli det tredje som prövas av högre instans än tingsrätt vilket får ses som en framgång för
projektet. Om MmD vinner i Hovrätten kommer det att medföra positiva effekter i form av
att det blir en tydlig signal till fastighetsägare att det inte är tillåtet att agera på det här sättet.
Om MmD förlorar kommer MmD med kraft kunna lyfta att vår lagstiftning inte i tillräcklig
grad skyddar personer som utsätts. Oavsett utgång är processen därmed värdefull i arbetet
mot bostadsdiskriminering.
2.5 Diskrimineringstester
Förutom att handlägga de ärenden som har anmälts till MmD under projekttiden har MmD
också arbetat aktivt med att genomföra diskrimineringstester. Diskrimineringstester, som
också kallas för praktiktester, går ut på att låta en testperson, som räknas till någon av
diskrimineringsgrunderna, och en jämförelseperson, som inte räknas till den
diskrimineringsgrunden, söka samma bostad för att se om testpersonen blir bemött på samma
sätt som jämförelsepersonen. Syftet med att genomföra diskrimineringstester inom projektet
har varit att se om det går att använda dessa i en domstolsprocess för att bevisa att någon har
diskriminerat. Testerna har alltså inte genomförts för att visa att diskriminering förekommer.
MmD påbörjade arbetet med diskrimineringstester under det första året av bostadsprojektet
och fortsatte arbetet med testerna under det andra projektåret.
För att kunna nå bästa möjliga resultat med diskrimineringstesterna valde MmD redan i det
inledande sökandet efter testpersoner att avgränsa sig till personer som har ett fast jobb. Detta
för att öka chanserna att överhuvudtaget få svar vid bostadsansökningar i Malmö som är en
stad med stor bostadsbrist. MmD valde även att avgränsa sig till diskrimineringsgrunderna
etnicitet och sexuell läggning. Den avgränsningen grundade sig i att det enkelt kan framgå
redan vid ansökan om en person har ett icke-svensk-klingande namn eller inte och att det är
lätt att skriva in att man ska bo med en partner av ”samma kön” redan i det första stadiet av
en ansökan. Precis som under det första projektåret visade sig sökandet efter testpersoner vara
11 svårt. Många ställer sig skeptiska till att vilja ställa upp på att använda sin egen identitet vid
lägenhetsansökningar. Efter att MmD använt sig av sitt kontaktnät för att hitta engagerade
personer lyckades MmD dock få tag på två personer som var villiga att hjälpa till. Båda dessa
var personer med icke-svensklingande namn, en man och en kvinna, och testerna kom därför
att enbart utföras utifrån diskrimineringsgrunden etnicitet.
MmD har under december 2014 och första halvåret 2015 sökt alla lägenheter i Malmö som
annonserats ut via Blocket. Ansökningarna gick till så att MmD skickade in testpersonernas
ansökningar först och sedan ansökningarna från två påhittade jämförelsepersoner med
svensk-klingande namn men som hade motsvarande förutsättningar som de riktiga
testpersonerna i övrigt. Totalt utfördes 68 tester mot olika fastighetsägare som annonserade på
Blocket. MmD har även utfört 27 tester via telefon där olika fastighetsägare i Malmö har ringts
upp. Totalt har 95 diskrimineringstester utförts under det andra projektåret.
När det kommer till de 68 sökta lägenheter som förmedlas via Blocket har någon av MmD:s
testpersoner fått svar i 30 fall. I sex ärenden har MmD sett en misstänkt diskriminering. Dessa
är fortfarande under utredning och de kommenteras inte närmare för att inte försvåra
bevisläget vid en eventuell domstolsprocess. Utöver dessa är det ett bolag som MmD gjort fem
ansökningar till där våra test- och jämförelsepersoner har fått svar vid olika ansökningar. I det
fallet har MmD inte sett något konkret som tyder på att urvalet varit diskriminerande trots de
olika svaren och MmD har därför inte betraktat dessa som ärenden. I samband med att
projektet avslutas kommer MmD att kontakta bolaget och informera om att vi har utfört
tester och fråga varför de har svarat olika personer beträffande olika lägenheter. MmD har
vidare inte valt att betrakta två andra ansökningar som ärenden trots att det har gått att se
skillnad i testerna. I dessa har den kvinnliga testpersonen och den kvinnliga
jämförelsepersonen fått svar men inte den manliga testpersonen eller jämförelsepersonen. Att
MmD inte i dessa fall har gått vidare med misstänkt könsdiskriminering beror på att MmD
har utformat testerna så att den kvinnliga jämförelsepersonen är lik den kvinnliga
testpersonen och den manliga jämförelsepersonen den manliga testpersonen. Detta innebär
att MmD inte helt kan utesluta att det varit andra anledningar än kön som gjort att männen
har sållats bort och MmD bedömer därmed att det är svårt att bevisa könsdiskriminering
utifrån de utförda testerna. MmD kommer även i dessa fall att kontakta fastighetsägarna i
samband med att projektet avslutas och informera om våra tester och fråga varför de har gjort
det urval de har gjort.
12 MmD anser att diskrimineringstester
kan vara ett mycket bra verktyg för att
kunna bevisa diskriminering i
ansökningsförfarandet på
bostadsmarknaden. Arbetet med
testerna har dock varit väldigt
tidskrävande och MmD har haft svårt att
få fram villiga testpersoner. MmD
kommer att fortsätta att använda sig av
diskrimineringstester efter projektets
slut för att kunna använda som en
stödbevisning i anmälningar som rör misstänkt diskriminering vid ansökan av bostad. MmD
kommer däremot inte själva ha möjlighet att fortsätta det aktiva arbetet med testerna. För att
kunskaperna från diskrimineringstesterna ska leva vidare efter projektet har MmD därför valt
att ta fram en manual för diskrimineringstester. Manualen är tänkt som ett hjälpmedel för att
privatpersoner själva ska kunna utföra diskrimineringstester. I manualen tar MmD upp
konkreta tips på vad man ska tänka på när man utför diskrimineringstester och berättar hur
man bör gå till väga.
3. Utbildningsmaterial
MmD har i samband med de olika utbildningar som genomförts inom projektet tagit fram
presentationer riktade till olika aktörer. MmD har till exempel utformat föreläsningar som
riktar sig till personal hos olika aktörer som förmedlar hyresrätter, till fastighetsmäklare, till
jurister som vill veta mer om bostadsdiskriminering, till personer som själva riskerar att
utsättas för diskriminering och till anställda hos olika aktörer som kan komma i kontakt med
människor som utsätts för diskriminering. Utöver att ha tagit fram föreläsningar som riktar
sig till olika grupper har MmD även samlat den kunskap som MmD har fått genom de
ärenden som kommit in i projektet och i arbetet med att ta fram föreläsningar i häftet om
bostadsdiskriminering. Detta häfte tar upp många konkreta situationer av
bostadsdiskriminering utifrån dagens lagstiftning. Både de utformade föreläsningarna och
häftet om bostadsdiskriminering kommer att användas som en grund i utbildningar som
MmD utför efter att projektet är slut. Den kunskap som har tillkommit inom projektet
kommer att fortsätta att användas och spridas.
13 4. Samarbeten och uppmärksamhet i media
Förutom arbetet med ärendehandläggning, informationsspridning och framtagande av ett
utbildningsmaterial har MmD under det andra projektåret ingått i flera samarbeten med olika
aktörer som arbetar med de bostadsproblem som finns i Malmö utifrån olika utgångspunkter.
MmD har bland annat gått med i Hyresrådgivningens referensgrupp där representanter från
flera större fastighetsägare, socialtjänsten, svenska kyrkan, BoPlats Syd, Hyresgästföreningen,
Kronofogdemyndigheten och Miljöförvaltningen tillsammans träffas och diskuterar utsatta
gruppers boendesituation i Malmö. MmD har varit med i Miljöförvaltningens Operativa
Boendegrupp där MmD tillsammans med Miljöförvaltningen, Räddningstjänsten,
Stadsbyggnadskontoret och Hyresgästföreningen träffas med syfte att samordna
organisationernas arbete mot oseriösa aktörer på bostadsmarknaden i Malmö.
MmD har fördjupat sitt samarbete med Hyresgästföreningen Södra Skåne, ett samarbete som
bland annat kommer att leda till att MmD utbildar föreningens jurister i
bostadsdiskriminering och kommer ut och presenterar resultaten i projektet för all deras
personal. Dessa tillfällen ger en bra grogrund för fortsatt samarbete i frågorna. MmD har även
varit med och arrangerat Malmö Stads öppna seminarium om bostadsdiskriminering ”c/o
Malmö”. MmD har därutöver inlett ett samarbete med två forskare och tillsammans tittat på
inkomstkrav i olika uthyrningspolicys. MmD planerar att tillsammans med forskarna skriva
en debattartikel i de här frågorna efter projektets slut. Projektet har även i övrigt varit
uppmärksammat på flera sätt i media under båda projektårens gång. MmD har bland annat
kommit med tips för att undvika bostadsdiskriminering i Fastighetstidningen, varit med i P1:s
reportageserie ”Tak över huvudet” och varit med i tidningarna Hem & Hyra och Hyresgästen.
5. Avslutande reflektioner för projektet i sin helhet
När MmD startade upp bostadsprojektet var utgångspunkterna att Malmö är en stad som
präglas av bostadssegregation, bostadsbrist och en strukturellt betingad diskriminering och
att allt detta tillsammans skapar grund för diskriminering på bostadsmarknaden i Malmö.
Samtidigt såg MmD att den svenska diskrimineringslagstiftningen inte fått något större
genomslag på bostadsområdet. Under projektet har MmD kommit i kontakt med anställda
inom Malmö Stad som bekräftar bilden av en ohållbar situation i Malmö och MmD har även
kunnat se hur dessa faktorer påverkar våra anmälares situation på ett väldigt negativt sätt.
MmD har inte inom projektet kunnat komma åt de övergripande problemen som finns i
Malmö eller det svenska samhället, men MmD har nått ut med information om vad
bostadsdiskriminering är, hur någon kan agera om den blir utsatt eller hur aktörer på
bostadsmarknaden kan agera för att undvika risken att diskriminera någon. MmD har även
14 hjälpt många människor som har blivit utsatta för diskriminering och utformat ett häfte om
bostadsdiskriminering som främst baseras på berättelser från de människor som vi har mött.
Under de två år som MmD har bedrivit projektet om diskriminering på bostadsmarknaden
har MmD fått in totalt 78 anmälningar om bostadsdiskriminering. Detta är en mycket stor
ökning i jämförelse med att MmD innan projektet inleddes enbart hade fått in tre
anmälningar som rörde bostadsdiskriminering totalt. Det är högst troligt att denna
ärendetillströmning främst beror på det utåtriktade arbete som har genomförts inom
projektet. Ärendetillströmningen visar därför att det finns ett stort behov av ett sådant arbete
för att människor i större mån ska känna till sina rättigheter och veta vart de kan vända sig om
de utsätts för bostadsdiskriminering. MmD har nått ut till många nya grupper och människor
som numera vet vad bostadsdiskriminering är och vad de kan göra om de blir utsatta.
Arbetet med ärenden har gett många konkreta resultat för våra anmälare. I nio ärenden har
exempelvis vår anmälare fått en bostad efter det att MmD har kopplats in och i ytterligare två
har ett byte av lägenhet gått igenom. I tre ärenden har vår anmälare fått renovering eller
underhåll. I tre ärenden har en uppsägning dragits tillbaka. I tre ärenden har MmD kunnat
hjälpa våra anmälare att kunna få ut ett hyresintyg eller få beviljad boendekostnad från
socialtjänsten. I två ärenden har vår anmälare fått en ursäkt för den behandling den utsatts för
och i ett ärende har MmD hjälpt till med medling i en anmälan. I tre ärenden har MmD i
samarbete med Miljöförvaltningen tagit upp kritik angående bristande underhåll av en hel
fastighet och i sex ärenden har MmD utfört någon annan form av kritik. Utöver detta har ett
ärende fått prövningstillstånd i Hovrätt och sex ärenden som har kommit till genom
diskrimineringstester är under utredning för om MmD ska driva vidare något av dessa
rättsligt.
Alla ärenden som MmD har drivit inom projektet har antingen varit värdefulla för att ge kraft
åt diskrimineringslagstiftningen eller för att kunna lyfta brister som finns inom den. Förutom
de konkreta resultaten i de olika ärendena har den stora mängden och variationen på ärenden
som kommit in i projektet varit värdefull för både arbetet med informationsspridning och
framtagande av utbildningsmaterial. Utifrån de situationer som MmD har stött på inom
projektet har ”Ett häfte om bostadsdiskriminering” tagits fram. De föreläsningar som MmD
har utformat inom projektet har också byggt på de erfarenheter MmD har fått genom
ärendehandläggningen. De konkreta situationer MmD stött på i olika ärenden kommer
därutöver att utgöra grunden för den problematik som MmD kommer att belysa i det öppna
brevet till Sveriges bostadsminister.
Något som MmD har kunnat se över de båda projektåren har varit att det i över hälften av alla
ärenden som kommit in så har barn varit drabbade av den anmälda diskrimineringen. Det har
både rört sig om situationer där barn har drabbats direkt av till exempel trakasserier från
15 grannar men också situationer där barn har påverkats indirekt exempelvis genom att en
förälder inte har fått den bostad som den har sökt. MmD har i projektet kunnat se att det
finns ett stort behov av att arbeta aktivt med och lyfta barns utsatthet för diskriminering.
MmD söker därför medel för att kunna genomföra ett projekt som rör just barns utsatthet
för diskriminering. En del av ett sådant projekt skulle gå ut på att lyfta barns utsatthet för
diskriminering på bostadsmarknaden tillsammans med BRIS Region Syd och Rädda Barnen
Region Syd. Andelen ärenden där barn är utsatta under hela projektet
Inget barn
utsatt
42%
Barn utsatt
58%
Efter projektets slut kommer MmD inte ha möjlighet att fortsätta att arbeta lika aktivt med
frågor som rör bostadsdiskriminering som vi har gjort under projektets gång. Detta är
problematiskt då det trots projektets goda resultat fortfarande finns ett behov av att fortsätta
att belysa den bostadsdiskriminering som sker. MmD hoppas att DO kommer att ta ett större
ansvar i dessa frågor framöver. MmD kommer att skicka ut ”Ett häfte om
bostadsdiskriminering” till aktörer som arbetar mot diskriminering, exempelvis DO och de
övriga antidiskrimineringsbyråerna. Den kunskap som MmD fått genom projektet och de
samarbeten som MmD inlett kommer dessutom att leva vidare hos MmD efter projekttidens
slut. MmD kommer fortsätta att vara en aktiv aktör inom bostadsområdet och genom att till
exempel sitta med i både Hyresrådgivningens referensgrupp och Miljöförvaltningens
Operativa Boendegrupp. De som knutits inom projektet, till exempel med
Hyresgästföreningen och Boplats Syd kommer dessutom att fortsätta vara nyttiga för MmD:s
arbete mot diskriminering.
16 
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards