EUROPEISKA
KOMMISSIONEN
Bryssel den 3.2.2015
COM(2015) 40 final
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT
om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter
(ansökan EGF/2014/015 GR/Attica Publishing activities)
SV
SV
MOTIVERING
BAKGRUND TILL FÖRSLAGET
1.
De bestämmelser som gäller för ekonomiskt stöd från Europeiska fonden för
justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden) fastställs i
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december
2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) och
om upphävande av förordning (EG) nr 1927/20061 (nedan kallad förordningen om
fonden).
2.
De grekiska myndigheterna lämnade in ansökan EGF/2014/015 GR/Attica
Publishing activities om ekonomiskt stöd från EGF efter uppsägningar i den mening
som avses i artikel 3 i förordningen om fonden (nedan kallade uppsägningar) i 46
företag verksamma i Nace rev. 2 huvudgrupp 58 (Förlagsverksamhet)2 i Nuts 2regionen3 Attika (EL 30) i Grekland.
3.
Efter att ha granskat ansökan har kommissionen i enlighet med alla tillämpliga
bestämmelser i förordningen om fonden dragit slutsatsen att villkoren för ekonomiskt
stöd från fonden är uppfyllda.
SAMMANFATTNING AV ANSÖKAN
Ansökan om stöd från fonden:
EGF/2014/015 GR/Attica Publishing
activities
Medlemsstat:
Region eller regioner som berörs (Nuts 2)
Grekland
Attika (EL 30)
Ansökningsdatum:
4.9.2014
Dag för bekräftande av att ansökan mottagits:
18.9.2014
Dag för begäran om kompletterande
upplysningar:
18.9.2014
Dag för begäran om två extra veckor för att lämna
de begärda upplysningarna:
29.10.2014
Sista inlämningsdag för de kompletterande
upplysningarna:
13.11.2014
Sista dag för slutförande av bedömningen:
5.2.2015
Interventionskriterium:
Artikel 4.1 b i förordningen om fonden
Näringsgren (huvudgrupp i Nace rev. 2):
Huvudgrupp 58 (Förlagsverksamhet)
Referensperiod (nio månader):
Från den 12 september 2013 till och med
den 12 juni 2014.
1
2
3
SV
EUT L 347, 20.12.2013, s. 855.
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om
fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets
förordning (EEG) nr 3037/90 och vissa EG-förordningar om särskilda statistikområden (EUT L 393,
30.12.2006, s. 1).
Kommissionens förordning (EU) nr 1046/2012 av den 8 november 2012 om tillämpning av
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 om inrättande av en gemensam
nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nuts) vad gäller inrapportering av tidsserierna för den
nya regionala uppdelningen (EUT L 310, 9.11.2012, s. 34).
2
SV
Antal uppsägningar eller verksamheter som
upphört under referensperioden:
705
Antal stödberättigade mottagare som förväntas
delta i åtgärderna:
705
Antal unga som varken arbetar eller studerar som
omfattas av åtgärderna:
Budget för de individanpassade tjänsterna (euro):
Budget för genomförande av åtgärderna4 (euro):
Total budget (i euro):
Stöd från fonden (60 %) (euro):
0
6 034 500
210 000
6 244 500
3 746 700
BEDÖMNING AV ANSÖKAN
Förfarande
4.
Den 4 september 2014 lämnade de grekiska myndigheterna in ansökan
EGF/2014/015 GR/Attica Publishing activities, inom tolv veckor räknat från den dag
då interventionskriterierna i artikel 4 i förordningen om fonden uppfylldes.
Kommissionen bekräftade mottagandet av ansökan den 18 september 2014, inom två
veckor efter att den lämnats in. Samma dag begärde kommissionen ytterligare
upplysningar från de grekiska myndigheterna. De grekiska myndigheterna lämnade
in dem inom åtta veckor efter ansökningsdagen efter att sista inlämningsdag hade
flyttats fram två veckor på väl grundad begäran från de grekiska myndigheterna.
Tidsfristen på tolv veckor från och med den dag då den fullständiga ansökan har
mottagits, inom vilken kommissionen bör ha slutfört sin bedömning av huruvida
ansökan uppfyller villkoren för ekonomiskt stöd, löper ut den 5 februari 2015.
Formella krav på ansökan
Berörda företag och stödmottagare
5.
Ansökan gäller 705 arbetstagare som sagts upp5 i 46 företag6 verksamma inom
sektorn Nace rev. 2 huvudgrupp 58 (Förlagsverksamhet) i Nuts 2-regionen Attika
(EL 30).
Insatskriterier
6.
De grekiska myndigheterna lämnade in ansökan enligt insatskriteriet i artikel 4.1 b i
förordningen om fonden, där det krävs att minst 500 arbetstagare blir uppsagda under
en referensperiod på nio månader vid företag som alla verkar inom samma
ekonomiska sektor som definieras som en huvudgrupp i Nace rev. 2 och är belägna i
en region eller två regioner som gränsar till varandra på Nuts 2-nivå i en
medlemsstat.
7.
Referensperioden på nio månader löper från den 12 september 2013 till den 12 juni
2014.
4
5
6
SV
I enlighet med artikel 7.4 i förordning (EU) nr 1309/2013.
I den mening som avses i artikel 3 a i förordningen om fonden.
En förteckning över de berörda företagen och antalet uppsagda arbetstagare i varje företag finns i
bilagan.
3
SV
Beräkning av uppsägningar och verksamheter som upphör
8.
Samtliga uppsägningar har beräknats från den dag då anställningsavtalet de facto
avslutas eller när det upphör.
Berättigade stödmottagare
9.
Det totala antalet stödberättigade mottagare är 705.
Sambandet mellan uppsägningarna och den globala finansiella och ekonomiska krisen
(förordning (EG) nr 546/2009)
10.
För att fastställa att det råder ett samband mellan å ena sidan uppsägningarna och å
andra sidan den globala ekonomiska och finansiella krisen, enligt förordning (EG)
nr 546/2009, hävdar Grekland att landets ekonomi för sjätte året i följd (2008–2013)
befinner sig i en djup recession. Enligt den grekiska statistikmyndigheten Elstat har
BNP, sedan 2008, krympt med 25,7 procentenheter, den offentliga konsumtionen
med 21 procentenheter och den privata konsumtionen med 32,3 procentenheter,
medan arbetslösheten ökat med 20,6 procentenheter. Trots att den grekiska ekonomin
anses vara på väg att ”återgå till tillväxt” och att prognoserna för vissa av dessa
indikatorer redan är positiva för 20147 kommer arbetsmarknaden fortsatt att ha
svårigheter under den närmaste framtiden.
11.
För att klara av återbetalningarna på sin utlandsskuld vidtog grekiska staten under
2008 en rad impopulära åtgärder som att öka skatteuttaget, skära ned de allmänna
utgifterna och minska de offentliganställdas löner. Inom den privata sektorn har
lönerna också minskat, såsom ett led i strävandena att öka den grekiska ekonomins
konkurrenskraft. Sedan 2008 har tusentals företag upphört med sin verksamhet och
lagts ned, så att personalen sagts upp, och dessutom har tusentals egenföretagare
upphört med sin verksamhet, vilket bidragit till att arbetslösheten markant ökat. En
omedelbar effekt av de sänkta inkomsterna har blivit minskad privat konsumtion,
särskilt av varor som kan undvaras.
12.
Under 2009 fortsatte hushållens konsumtion i Grekland att minska på samma sätt
som inom EU-27. Under 2010 och 2011 återhämtade sig hushållens konsumtion
inom EU-27, vilket följdes av en minskning under 2012. Men i Grekland har
hushållens konsumtion minskat alltsedan början av den finansiella och ekonomiska
krisen och siffrorna har försämrats år för år.
Hushållens konsumtion
(procentuell förändring jämfört med fjolåret)
2008
2009
2010
2011
2012
EU-27
0,44
-1,67
1,04
0,26
-0,74
Grekland
4,67
-1,91
-6,39
-7,91
-9,07
Källa: Eurostat.
13.
Enligt Elstats rapport om hushållens inkomster och levnadsförhållanden befann sig
23 % av grekerna under fattigdomströskeln8 2012.
14.
Enligt en färsk undersökning9 som INE-GSEE10 offentliggjorde i juli 2014 uppgav
tre av fyra arbetstagare eller anställda att deras inkomstnivå har minskat 2014 jämfört
7
8
SV
http://ec.europa.eu/economy_finance/eu/forecasts/2014_autumn_forecast_en.htm
I Grekland är fattigdomströskeln 5 708 euro per person och år (för enskilda) och 11 986 euro för hushåll
med två vuxna och två barn upp till 14 års ålder.
4
SV
med fjolåret på grund av lönesänkningar. Dessutom tror 38 % av dem som
medverkade i undersökningen att deras löner kommer att sänkas igen under nästa
kvartal. En majoritet av de medverkande har därför minskat sina utgifter, särskilt när
det gäller icke-nödvändiga föremål såsom tidskrifter och dagstidningar.
15.
Hittills har förlagsverksamhet varit föremål för en annan ansökan11 till fonden, även
den med hänvisning till den globala finansiella och ekonomiska krisen.
Händelser som föranlett uppsägningar och upphörande av verksamhet
16.
Enligt de grekiska myndigheterna ligger främst två händelser till grund för
uppsägningarna, nämligen: 1) att hushållens disponibla inkomster minskat, till följd
av att skattetrycket ökat och lönerna minskat (för anställda både inom den privata
och inom den offentliga sektorn), vilket tillsammans med att arbetslösheten ökat lett
till en kraftigt minskad köpkraft och ett behov av att prioritera inköpen och undvara
sådant som inte uppfattas som nödvändigt för vardagslivet, 2) att utlåningen till
företag och privatpersoner drastiskt minskat på grund av de grekiska bankernas
likviditetskris. Enligt Greklands nationalbank har den årliga ökningen av lån till
hushåll och företag (med undantag för finansföretag) varit negativ sedan 2010, till
följd av att de grekiska bankerna saknat likviditet12.
17.
Under åren 2009–2012 har massmedieföretag antingen lagt ned sin verksamhet eller
sänkt lönen till sina anställda13. Massmedieföretagens inkomster har krympt,
eftersom en av deras viktigaste inkomstkällor, annonsintäkter, har minskat drastiskt:
1,14 miljarder euro spenderades på reklam 2012 mot 2,67 miljarder euro 2008, vilket
är en minskning med 57 %14.
18.
Därför började alla typer av massmedieföretag få allvarliga problem med att betala
sina skulder. Betalningsbalansen visar att massmedieföretagens samlade skuldbörda
uppgick till mer än 3,2 miljarder euro under 2010 och 2011, varvid 50 % av dessa
var kortfristiga skulder15.
19.
Förlagen har till följd av detta fått problem med sin bärkraft; deras ekonomiska
situation och resultat har försämrats ytterligare under krisperioden. I tabellen nedan
visas förlagsbranschens omsättning som belyser den konstant nedåtgående trenden
under de senaste åren: omsättningsindex för företag i förlagsbranschen (huvudgrupp
58) har minskat med mer än 40 % under de sista tre åren (2010–2013). Samma
nedåtgående trend förutspås för 2014.
Tabell 1: Utveckling för omsättningsindex i förlagsbranschen
(huvudgrupp 58 NACE rev. 2) i Grekland, 2010-2014
2010
huvudgrupp 58:
Förlagsverksamhet
(basår:2005=100)
9
10
11
12
13
14
15
SV
76,3
2011
2012
55,9
47,8
2013
45,5
Förändring
2010-13
-40,4
2014
43,8
(uppskattning)
http://www.inegsee.gr/wp-content/uploads/2014/07/Symperasmata.pdf
Den grekiska Landsorganisationens (GSEE) Institut för arbete
EGF/2009/024 NL Noord Holland och Zuid Holland, KOM(2010) 532
http://www.bankofgreece.gr/BogEkdoseis/Summary_Annrep2013.pdf
http://www.efsyn.gr/?p=5033
http://www.3comma14.gr/pi/?survey=16005
http://www.efsyn.gr/?p=5033
5
SV
20.
Nedgången i den grekiska ekonomin ledde till en likviditetsbrist som gjorde det ännu
svårare för företagen i förlagsbranschen.
21.
Företagen (dagstidningar, tidskrifter etc.) upplevde en minskning i försäljning med
60 % under perioden 2009-2013, orsakad av minskad efterfrågan på deras produkter.
Grekiska konsumenters allt mindre inkomster gjorde att de ändrade sina
konsumtionsmönster och koncentrerade sig på primära behov. Denna nedåtgående
trend är typisk för tidningsföretagen i Attika, vilka tillsammans utgör en stor del av
tidningsbranschen som förlorade hälften av sina läsare under krisperioden (se tabell
2).
Tabell 2: Utveckling för tidningsutgivningen i Attika, valda typer (2008 – 2013)
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Dagstidningar
(söndagsupplaga)
1 130 178
1 115 732
971 287
861 111
730 425
676 537
Dagstidningar
(morgonupplaga)
59 581
52 280
41 262
31 686
28 385
6 916
Dagstidningar
(kvällsupplaga)
254 694
226 055
203 961
174 804
130 100
101 754
Affärstidningar
(veckoutgåva)
43 065
27 621
34 665
20 721
15 206
9 016
1 487 518
1 421 688
1 251 175
1 088 322
904 116
794 223
TOTALT
22.
Sysselsättningsnivåerna föll märkbart och under perioden 2010–2013 minskade
sysselsättningen i förlagsbranschen (huvudgrupp 58 Nace) med 28,7 procentenheter16
enligt det grekiska Institutet för arbete.
De väntade konsekvenserna av uppsägningarna för den lokala, regionala eller nationella
ekonomin och sysselsättningen
23.
16
SV
Uppsägningarna får betydande negativa konsekvenser för den lokala, regionala och
nationella ekonomin. Antalet arbetslösa i Grekland under perioden 2008 – 2013 steg
fyrfaldigt.
http://www.inegsee.gr
6
SV
Arbetslöshet
Källa: Eurostat17.
24.
Samtidigt var arbetslösheten i regionen Attika under det första kvartalet 2014 28 %
(mot genomsnittet i Grekland på 27,8 %)18. Regionen bidrar med 43 % till Greklands
BNP, varför en kris för företag i regionen påverkar hela den grekiska ekonomin. Den
har också en större andel arbetslösa än andra regioner i Grekland, vilket innebär att
situationen för arbetskraften i Attika påverkas negativt.
25.
Det har dessutom visat sig att de flesta av företagen i och kring Aten har liknande
lönsamhetsproblem. Det är således uppenbart att uppsägningarna i tidningsbranschen
har knäckt en region som redan drabbats hårt av de negativa konsekvenserna av
krisen.
Berörda stödmottagare och föreslagna åtgärder
Berörda stödmottagare
26.
Det beräknade antalet stödberättigade arbetstagare som förväntas delta i åtgärderna är
705, dvs. alla de berörda uppsagda arbetstagarna. Fördelningen av dessa arbetstagare
efter kön, medborgarskap och åldersgrupp är följande:
Kategori
Kön:
Antal stödmottagare
Män:
391
(55,46 %)
Kvinnor:
314
(44,54 %)
693
(98,30 %)
Icke EUmedborgare:
12
(1,70 %)
15–24 år
12
(1,70 %)
25-29 år
40
(5,67 %)
30-54 år
576
(81,71 %)
Medborgarskap: EU-medborgare:
Åldersgrupp:
17
18
SV
Kod: tsdec450
Källa: Grekiska statistikmyndigheten, arbetskraftsundersökningar, uppgifter från första kvartalet
7
SV
55-64 år
över 64 år
71
(10,07 %)
6
(0,85 %)
De föreslagna åtgärdernas stödberättigande karaktär
27.
De individanpassade tjänsterna för de uppsagda arbetstagarna består av följande
åtgärder:
–
Yrkesvägledning: Denna kompletterande åtgärd kommer att erbjudas alla
deltagare och består av följande delar:
1. Registrering och undersökning av behoven Denna första åtgärd, som
erbjuds alla deltagare, omfattar registrering av uppgifter och behovsprövning
på ett personligt, yrkesmässigt och socialt plan samt orientering dels om utbud
av stöd och kurser, dels om krav på färdigheter och utbildning.
2. Individuell sysselsättningsplan Denna åtgärd ska hjälpa arbetstagarna att
kartlägga vilka färdigheter och möjligheter de har utifrån vad de själva är
intresserade av, samt att upprätta en realistisk karriärutvecklingsplan. I
kompetensbedömningen ingår intensiv och individanpassad rådgivning som
lagts upp i form av olika etapper där arbetstagaren och rådgivaren arbetar
tillsammans med någon frågeställning (t.ex. möjligheter, intressen, analys av
motivering och förväntningar, hinder etc.). Efter denna bedömning
sammanställs ett dokument med uppgifter om person och yrke, där det görs en
sammanfattning av deltagarens färdigheter och individuella planer samt en
handlingsplan.
3. Individuell utvecklingsstrategi Detta omfattar att 1) sätta upp
sysselsättningsmål och söka jobb, 2) hitta och värdera anställningsmöjligheter,
3) titta på olika sätt att ansöka om anställning, 4) skriva ett CV och ett
följebrev, 5) förbereda en anställningsintervju, 6) inhämta grundläggande
kunskaper om arbetsmarknaden och om samhälls-, arbets-, näringslivs- och
rättsfrågor.
4. Genomförande av den individuella handlingsplanen Stödpersonalen
kommer att hjälpa arbetstagarna när de genomför sina kursprogram och
individuella planer för återinträde på arbetsmarknaden. Deltagare som vill
starta ett företag kommer att få övergripande stöd och rådgivning med
inriktning på företagande inom ramen för denna yrkesvägledningsåtgärd.
5. Uppföljning Detta innebär en uppföljning av deltagarna under det halvår
som följer på åtgärderna.
SV
–
Utbildning. Kurser kommer att erbjudas arbetstagarna i enlighet med de behov
som fastställdes under vägledningsfasen och på de områden, i de branscher där
goda ekonomiska förutsättningar och erkända anställningsbehov finns. Två
typer av utbildning planeras: Allmänna kurser och specialiserade kurser.
–
Stöd till egenföretagare. Arbetstagare som önskar starta eget kommer att få upp
till 15 000 euro i bidrag för att täcka startkostnaderna. Finansieringen är en av
de stora svårigheterna för personer som vill starta eget i Grekland. Bankerna är
finansiellt svaga och ger för det mesta avslag på en låneansökan. Åtgärden
syftar därmed till att främja entreprenörskap genom ekonomiskt stöd.
8
SV
–
Arbetssökar- och utbildningsbidrag. För att täcka kostnaderna under
yrkesvägledningsåtgärden, kommer varje deltagare att få 50 euro per dag. Ett
utbildningsbidrag på 6 euro i timmen kommer vidare att utgå.
–
Flyttbidrag. Arbetstagare som accepterar en anställning på annan ort och måste
flytta kommer att få ett engångsbidrag på 2 000 euro för att täcka de
nödvändiga utgifterna.
28.
De här beskrivna åtgärderna utgör aktiva arbetsmarknadsåtgärder som är
stödberättigande enligt artikel 7 i förordningen om fonden. De ersätter inte passiva
socialskyddsåtgärder.
29.
De grekiska myndigheterna har lämnat de nödvändiga upplysningarna om åtgärder
som är obligatoriska för det berörda företaget enligt nationell rätt eller kollektivavtal.
De har bekräftat att ekonomiskt stöd från fonden inte kommer att ersätta sådana
åtgärder.
Beräknad budget
30.
De beräknade totalkostnaderna uppgår till 6 244 500 euro, vilket innefattar utgifter
för individanpassade tjänster på 6 034 500 euro och utgifter för förberedande
åtgärder, förvaltning, information och marknadsföring samt kontroll och rapportering
på 210 000 euro.
31.
Det sammanlagda begärda stödet från fonden är 3 746 700 euro (60 % av de totala
kostnaderna).
Beräknad
kostnad per
deltagare
(euro)
Beräknat antal
deltagare
Åtgärder
Beräknad
totalkostnad
(euro)
Individanpassade tjänster (åtgärder enligt artikel 7.1 a och c i förordningen om fonden)
Yrkesvägledning
705
1 250
881 250
Utbildning
460
2 400
1 104 000
245
4 000
980 000
80
15 000
1 200 000
Specialiserad utbildning
Stöd till egenföretagare
Delsumma a:
Procentandel av paketet med individanpassade
tjänster
4 165 250
—
(69,02 %)
Bidrag och incitament (åtgärder enligt artikel 7.1 b i förordningen om fonden)
705
1 250
881 250
Arbetssökarbidrag
SV
9
SV
Utbildningsbidrag
460
1 800
828 000
80
2 000
160 000
Flyttbidrag
Delsumma (b):
Procentandel av paketet med individanpassade
tjänster
1 869 250
—
(30,98 %)
1. Förberedande åtgärder
—
40 000
2. Förvaltning
—
40 000
3. Information och marknadsföring
—
100 000
4. Kontroll och rapportering
—
30 000
—
210 000
Åtgärder enligt artikel 7.4 i förordningen om fonden
Delsumma c:
Procent av totalkostnaden:
(3,36 %)
Totalkostnader (a + b + c):
—
6 244 500
Stöd från fonden (60 % av de totala kostnaderna)
—
3 746 700
32.
Kostnaderna för de åtgärder som i tabellen angetts som åtgärder enligt artikel 7.1 b i
förordningen om fonden överstiger inte 35 % av de sammanlagda kostnaderna för det
samordnade paketet av individanpassade tjänster. De grekiska myndigheterna har
bekräftat att ett villkor för åtgärderna är att de berörda stödmottagarna aktivt söker
arbete eller deltar i utbildning.
33.
De grekiska myndigheterna har bekräftat att kostnaderna för investeringar för
egenföretagare, nya företag och anställdas övertagande av företag inte kommer att
överstiga 15 000 euro per stödmottagare.
Period under vilken utgifter är stödberättigande
34.
De grekiska myndigheterna började tillhandahålla de individanpassade tjänsterna till
de berörda stödmottagarna den 28 november 2014. Utgifterna för de åtgärder som
avses i punkt 27 ska därför berättiga till ekonomiskt stöd från fonden från och med
den 28 november 2014 till och med den 28 november 2016.
35.
De grekiska myndigheterna började få administrativa kostnader för genomförandet
av fonden den 3 november 2014. Utgifterna för förberedande åtgärder, förvaltning,
information och marknadsföring samt kontroll och rapportering kommer därför att
berättiga till ekonomiskt stöd från fonden från och med den 3 november 2014 till och
med den 28 maj 2017.
Komplementaritet med åtgärder som finansieras med nationella medel eller unionsmedel
SV
36.
Den nationella förfinansieringen eller samfinansieringen kommer från det grekiska
utvecklingsministeriets program för offentliga investeringar.
37.
De grekiska myndigheterna har bekräftat att de ovan beskrivna åtgärderna som
berättigar till ekonomiskt stöd från fonden inte samtidigt kommer att få ekonomiskt
stöd från något annat av unionens finansieringsinstrument.
10
SV
Samråd med de berörda stödmottagarna eller deras företrädare eller arbetsmarknadens
parter samt med lokala och regionala myndigheter
38.
De grekiska myndigheterna har uppgett att det samordnade paketet med
individanpassade tjänster har tagits fram tillsammans med företrädare för de berörda
stödmottagarna (journalistförbundet för dagstidningarna i Aten (ΕΣΗΕΑ), förbundet
för de anställda vid dagstidningar i Aten (ΕΠΗΕΑ) och den grekiska
Landsorganisationens (GSEE) Institut för arbete). Den 17 juni 2014 skickade de en
skrivelse till arbetsmarknadsministern och dennes biträdande minister om den
rådande krisen i massmediebranschen som uppstått på grund av den ekonomiska
nedgången, varvid de också informerade om det stora antalet massmedieföretag som
lade ned sin verksamhet, skar ner personalens löner, avskedade arbetstagare etc. samt
bad myndigheterna att undersöka förutsättningarna för en eventuell ansökan om stöd
från fonden. Den 27 juni 2014 organiserades ett första möte mellan ledningen för den
fondförvaltande myndigheten i Grekland (Eysekt) och företrädarna för ΕΣΗΕΑ,
ΕΠΗΕΑ och GSEE:s Institut för arbete. Ett andra möte hölls den 31 juli 2014 med
företrädare för Myndigheten för samordning och övervakning av ESF-åtgärder
(Eysekt), företrädare för ΕΣΗΕΑ, ΕΠΗΕΑ och GSEE:s Institut för arbete samt
företrädare för arbetstagarna. I detta möte gav företrädarna för arbetstagarna
information om förutsättningarna och företrädarna för ΕΣΗΕΑ, ΕΠΗΕΑ och GSEE:s
Institut för arbete åtog sig att informera alla arbetstagarna om ansökan om stöd från
EGF. Därefter diskuterade alla deltagarna utformningen av de föreslagna
individanpassade åtgärderna för stödmottagarna.
39.
Förslaget från företrädarna för de anställda baserades på deras behov och på
synpunkter från arbetsmarknadens parter, vilka beaktade den lokala
arbetsmarknadens behov och särdrag.
40.
Eysekt samarbetade med alla inblandade parter om utformningen av de föreslagna
individanpassade åtgärderna för stödmottagarna.
Förvaltnings- och kontrollsystem
41.
Ansökan innehåller en beskrivning av förvaltnings- och kontrollsystemet och av
skyldigheterna för de berörda organen. Grekland har meddelat kommissionen att det
ekonomiska stödet kommer att förvaltas och kontrolleras av samma organ som
förvaltar och kontrollerar stöden från Europeiska socialfonden (ESF) i Grekland.
Myndigheten för samordning och övervakning av ESF-åtgärder (Eysekt) kommer att
fungera som förvaltande myndighet, kommittén för finanspolitisk revision (Edel)
som kontrollmyndighet och den särskilda utbetalande myndighetstjänsten som
attesterande myndighet.
Den berörda medlemsstatens åtaganden
42.
SV
De grekiska myndigheterna har gett alla nödvändiga garantier om
–
att principerna om likabehandling och icke-diskriminering kommer att följas i
fråga om vilka som ska få ta del av de föreslagna åtgärderna och
genomförandet av dem,
–
att de krav som rör kollektiva uppsägningar i den nationella lagstiftningen och i
EU-lagstiftningen är uppfyllda,
–
att de företag som sagt upp arbetstagare och därefter fortsatt sin verksamhet har
uppfyllt sina rättsliga skyldigheter i samband med uppsägningarna och har
vidtagit vederbörliga åtgärder med tanke på sina anställda,
11
SV
–
att de föreslagna åtgärderna kommer att bli till stöd för enskilda arbetstagare
och inte användas till omstrukturering av företag eller sektorer,
–
att de föreslagna åtgärderna inte kommer att få något ekonomiskt stöd från
andra av unionens fonder eller finansieringsinstrument och att all
dubbelfinansiering kommer att förhindras,
–
att de föreslagna åtgärderna kommer att komplettera de åtgärder som
finansieras genom strukturfonderna,
–
att det ekonomiska stödet från fonden kommer att vara förenligt med unionens
förfaranderegler och materiella regler för statligt stöd.
BUDGETKONSEKVENSER
Budgetförslag
43.
Det högsta årliga beloppet från fonden får i enlighet med artikel 12 i rådets
förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga
budgetramen för 2014–202019 inte överskrida 150 miljoner euro (i 2011 års priser).
44.
Efter att kommissionen prövat om ansökan uppfyller villkoren i artikel 13.1 i
förordningen om fonden och tagit i betraktande antalet berörda stödmottagare, samt
de föreslagna åtgärderna och de beräknade kostnaderna, föreslår kommissionen att
man med anledning av ansökan ska betala ut ekonomiskt stöd genom att anslå 3 746
700 euro ur fonden, vilket utgör 60 % av de sammanlagda kostnaderna för de
föreslagna åtgärderna.
45.
Det föreslagna beslutet om att utnyttja fonden kommer att antas av
Europaparlamentet och rådet, i enlighet med punkt 13 i det interinstitutionella avtalet
av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om
budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning20.
Anknytande rättsakter
46.
Samtidigt med förslaget till beslut om utnyttjande av fonden kommer kommissionen
att förelägga Europaparlamentet och rådet ett förslag om överföring av ett belopp på
3 746 700 euro till den berörda budgetposten.
47.
Samtidigt som kommissionen antar förslaget till beslut om utnyttjande av fonden
kommer kommissionen att anta ett beslut om ekonomiskt stöd, i form av en
genomförandeakt, som kommer att träda i kraft samma dag som Europaparlamentet
och rådet antar förslaget till beslut om utnyttjande av fonden.
19
20
SV
EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
12
SV
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT
om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter
(ansökan EGF/2014/015 GR/Attica Publishing activities)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT
DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den
17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020)
och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/200621, särskilt artikel 15.4,
med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan
Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor
och sund ekonomisk förvaltning22, särskilt punkt 13,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och
av följande skäl:
(1)
Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad
fonden)inrättades för att ge stöd till arbetstagare som blivit uppsagda och till
egenföretagare vars verksamhet upphört till följd av genomgripande
strukturförändringar inom världshandeln på grund av globaliseringen, till följd av en
fortsatt global finansiell och ekonomisk kris som behandlas i Europaparlamentets och
rådets förordning (EG) nr 546/200923, eller till följd av en ny global finansiell och
ekonomisk kris, och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.
(2)
Det högsta årliga beloppet för fonden får i enlighet med artikel 12 i rådets förordning
(EU, Euratom) nr 1311/201324 inte överskrida 150 miljoner euro (i 2011 års priser).
(3)
Den 4 september 2014 lämnade Grekland in en ansökan om att utnyttja fonden efter
uppsägningar25 i 46 företag verksamma i Nace Rev. 2 huvudgrupp 58
(Förlagsverksamhet)26 i Nuts 2-regionen Attika (EL 30) i Grekland. Den
kompletterades med ytterligare information i enlighet med artikel 8.3 i förordning
(EU) nr 1309/2013. Ansökan uppfyller villkoren för fastställande av det ekonomiska
stödet från fonden enligt artikel 13 i förordning (EU) nr 1309/2013. Kommissionen
föreslår därför att ett belopp på 3 746 700 euro anslås.
21
EUT L 347, 20.12.2013, s. 855.
EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
EUT L 167, 29.6.2009, s. 26.
Rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen
för 2014–2020 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 884).
I den mening som avses i artikel 3 a i förordningen om fonden.
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om
fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets
förordning (EEG) nr 3037/90 och vissa EG-förordningar om särskilda statistikområden (EUT L 393,
30.12.2006, s. 1).
22
23
24
25
26
SV
13
SV
(4)
Fonden bör därför utnyttjas för att ge ekonomiskt stöd med anledning av Greklands
ansökan.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Fonden ska belastas med 3 746 700 euro i åtagande- och betalningsbemyndiganden ur
Europeiska unionens allmänna budget för 2015.
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.
Utfärdat i Bryssel den
På Europaparlamentets vägnar
Ordförande
SV
På rådets vägnar
Ordförande
14
SV
