Undervisning för elever med utländsk bakgrund och för

advertisement
2006-11-16
NLS Höstmöte 2006
Punkt 5 Temadebatt: Norden en mångkulturell region - Hur integreras
våra invandrare i utbildningssystemet?
Utdrag ur några rapporter från Skolverket i Sverige:
Undervisning för elever med utländsk bakgrund och för
nationella minoriteter
I svensk barnomsorg och skola talas idag fler än hundra olika modersmål. En
del av dessa barn och unga talar något av de nationella minoritetsspråken i
Sverige: samiska, finska, meänkieli, romani chib eller jiddisch.
Ungefär 15 % av alla elever i grundskolan har utländsk bakgrund, de är födda
utomlands eller i Sverige av utlandsfödda föräldrar. De som har fått
uppehållstillstånd för bosättning i Sverige är invandrare. Flyktingar är de som
befinner sig utanför sitt hemland på grund av fruktan för förföljelse på grund
av sin ras, nationalitet, religiösa tro eller politiska uppfattning.
Alla barn och ungdomar i Sverige har samma rätt till utbildning oavsett
bakgrund. Elever i den svenska grundskolan som tillhör landets nationella
minoriteter eller som har ett annat modersmål än svenska har dock vissa
speciella rättigheter knutna till sitt språk och ursprung. I samband med uppehållstillstånd får också de vuxna rätt till kommunal vuxenutbildning och
undervisning i svenska för invandrare.
Flerspråkighet i förskolan
Den svenska läroplanen för förskolan betonar flerspråkiga barns rätt till
utveckling av alla språk. Förskolan ska bidra till att barn med annat modersmål
än svenska får möjlighet att utveckla både sitt modersmål och det svenska
språket. Kommunerna är skyldiga att leva upp till läroplanens krav, exempelvis
genom speciellt modersmålsstöd till barn med annat modersmål än svenska.
Modersmålsundervisning
Barn och unga med ett annat modersmål än svenska har rätt till
modersmålsundervisning i grund- och gymnasieskolan. Utöver
modersmålsundervisning har också elever möjlighet att, om de behöver, få
studiehandledning i andra ämnen på sitt modersmål. Att delta i
modersmålsundervisning är frivilligt men kommunerna är skyldiga att anordna
sådan för alla elever som har ett annat språk än svenska som dagligt
umgängesspråk hemma. Undervisning behöver dock inte anordnas om lämplig
lärare inte finns eller om antalet elever i en undervisningsgrupp understiger
fem. De nationella minoriteterna har mer omfattande rätt till
modersmålsundervisning. Ovanstående begränsningar gäller inte i deras fall.
Elever i grundskolan kan studera ämnet modersmål som s.k. elevens val, som
språkval, inom ramen för skolans val eller helt utanför timplanen. Om eleverna
läser modersmål utanför timplanebunden tid har de rätt till undervisning i modersmål under sammanlagt sju år under sin skoltid i det offentliga
skolväsendet. I gymnasieskolan kan elever läsa modersmål som individuellt val,
som språkval eller som utökad studiekurs. Den elev som vill läsa modersmål i
gymnasieskolan måste ha betyg i ämnet från år nio i grundskolan eller
motsvarande kunskaper.
Modersmålsundervisning förekommer i olika former. Det vanligaste är att
undervisningen äger rum utanför timplanebunden tid men det finns alternativ.
I exempelvis sameskolan är merparten av undervisningen på modersmålet. I
skolor med språkprofil sker undervisning i vissa ämnen på modersmålet.
Förutom att utveckla kunskaperna i det egna språket syftar modersmålsundervisningen till att hjälpa eleverna att få en stark självkänsla och främja deras
utveckling till tvåspråkiga individer med dubbel kulturell identitet och kulturkompetens. Ämnet ska dessutom ge kunskaper om hemlandets kultur och
samhällsskick och hjälpa eleverna att följa utvecklingen i hemlandet. För elever
med begränsade kunskaper i svenska innebär studiehandledning och
undervisning på modersmål att de får möjlighet att utveckla sina kunskaper i
olika ämnen samtidigt som de lär sig svenska.
Svenska som andraspråk
Elever som går i den svenska skolan och som har ett annat modersmål än
svenska har rätt att läsa svenska som andraspråk som ämne. Målet för detta
ämne är att hjälpa eleverna att utveckla språket både som vardagligt
kommunikationsmedel och som ett medel att tillägna sig kunskaper i skolans
ämnesundervisning. Målnivåer och kunskapskrav i svenska som andraspråk är
likvärdiga med de mål och kunskapskrav som finns för ämnet svenska som
modersmål, skillnaderna ämnena emellan rör framför allt första- respektive
andraspråksinlärning.
Rätten och möjligheten att läsa ämnet svenska som andraspråk ges både i
grund- och gymnasieskolan. Ämnet svenska som andraspråk ger motsvarande
behörighet som ämnet svenska som modersmål, när elever söker till fortsatta
studier t. ex. universitet eller högskola.
Asylsökande barn och ungdomar
Asylsökande barn och ungdomar har samma rättigheter till förskola, skolbarnsomsorg samt utbildning i grund- och gymnasieskolan som barn bosatta i
Sverige.
Svenska för invandrare
Nyanlända vuxna över 16 år har rätt till undervisning i svenska för invandrare
(sfi). Kommunerna ansvarar för sfi och bestämmer också hur utbildningen ska
organiseras. Sfi ska ge kunskaper i det svenska språket och om det svenska
samhället. Syftet med sfi är att ge de vuxna kunskaper så att de kan tillvarata
sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter i Sverige.
Kommunal vuxenutbildning
Varje kommun är skyldig att i mån av behov anordna grundläggande vuxenutbildning. Grundläggande vuxenutbildning är en rättighet för alla vuxna, födda i
Sverige och utomlands, som saknar sådana kunskaper som normalt uppnås i
grundskolan. För personer med annat modersmål än svenska kan en del av
undervisningen ges på modersmålet.
Den gymnasiala vuxenutbildningen erbjuder också utbildning som ger motsvarande kompetens som gymnasieskolans utbildning, med undantag av estetiska ämnen samt idrott och hälsa. Utbildningen kan också komplettera
tidigare utbildning eller bygga på en yrkeserfarenhet. Eleverna kan välja att
studera en enda kurs, eller olika kombinationer av kurser.
Elevers migrationsbakgrund definieras enligt följande:
Infödda eller elever med svensk bakgrund: Eleven är född i Sverige och har minst en
förälder som är född i Sverige.
Födda i Sverige med utländsk bakgrund: Eleven är född i Sverige, men båda
föräldrarna är födda utomlands.
Utlandsfödda: Eleven är född utomlands och har därmed invandrat till Sverige.
Skolverkets lägesbedömning 2006: Svenskundervisningen
för elever med utländsk bakgrund måste bli bättre
För att fler ska nå målen i skolan behöver elever med utländsk bakgrund ges
bättre och effektivare svenskundervisning. Det är en viktig förutsättning för
att fler ska kunna nå målen i skolan konstaterar Skolverket i årets
lägesbedömning. Det förutsätter också att lärarna har god kompetens och att
satsningar görs på studiehandledning på modersmål.
Effektivare svenskundervisning
Andelen elever som inte når målen i grundskolan och i gymnasieskolan har
varit i stort sett oförändrad de senaste åren. En av grundorsakerna till att
elever inte når målen är brister i svenska språket. Elevernas kunskaper i
svenska har tydliga samband med deras ämneskunskaper. Elever som inte har
svenska som modersmål tillägnar sig relativt snabbt kunskaper för vardaglig
språkanvändning. Det kan dock ta fem till åtta år att utveckla språket så att
man kan tillägna sig kunskap på en nivå som är jämförbar med elever som har
svenska som modersmål. Elever som inte har svenska som modersmål måste
därför ges möjlighet till en effektiv svenskundervisning.
Svenska som andraspråk är ett ämne som ska anordnas av skolan om elever är
i behov av det. Men kunskapen om svenska som andraspråk är svag bland
rektorer och lärare. Enligt Skolverkets utbildningsinspektion behöver var
fjärde rektorsområde med elever i grundskolan som är i behov av ämnet
svenska som andraspråk förbättra denna verksamhet.
Läsåret 2005/06 var 15 procent av samtliga elever i grundskolan berättigade till
modersmålsundervisning. Bara hälften av dessa elever deltog i
modersmålsundervisning. En orsak till att inte fler undervisas i modersmål är
svårigheter att hitta lämpliga lärare. En annan orsak är att undervisningen ofta
är schemalagd efter skoldagens slut och saknar koppling till undervisningen i
andra ämnen.
Inte heller i gymnasieskolan tillgodoses alltid elevers behov av svenska som
andraspråk eller av studiehandledning på modersmål. För att vara ett stöd för
elever med utländsk bakgrund behöver modersmålsundervisningen knytas
närmare till ämnesundervisningen. Studiehandledning på modersmålet är en
viktig stödåtgärd för att underlätta elevernas inlärning.
Även svenskundervisning för vuxna med utländsk bakgrund behöver utvecklas
för att det ska bli lättare att komma in på arbetsmarknaden. Elever som deltar i
svenskundervisning för invandrare (sfi) måste i större utsträckning erbjudas
språkpraktikplatser.
Stöd avgörande för ökad måluppfyllelse
Det är också viktigt med en hög lärarkompetens i de skolor där det finns en
stor andel utlandsfödda elever. Lärarutbildning och kompetensutveckling ger
lärare självförtroende och tilltro till den egna kompetens vilket är
grundläggande för att ge elever ett gott stöd. Skolverket konstaterar i
lägesbedömningen att arbetet med att stödja elever i skolarbetet behöver
förbättras.
Inspektionen visar att skolor för det mesta har goda rutiner för att identifiera
vilka elever som behöver särskilt stöd. Däremot finns brister i att ge dem det
stöd de behöver. Det brister också i samsyn vad som menas med elever i
behov av särskilt stöd, när elever anses vara i behov av särskilt stöd och när ett
åtgärdsprogram ska upprättas.
När lärarna får värdera sin egen kompetens anser de sig vara betydligt bättre
på att upptäcka elever i behov av stöd än att ge elever ett kvalificerat stöd. Var
tredje lärare uttrycker att de har ganska eller mycket dålig kompetens för att
kunna arbeta med elever med olika social och kulturell bakgrund.
Insatser för ökad arbetsro och tidigt stöd byggt på kunskapsuppföljningar och
analys av elevernas styrkor och svagheter är avgörande för att fler ska nå målen
i skolan. Stat, huvudmän och rektorer måste också ta ett större ansvar när det
gäller lärarnas kompetensutveckling. Lärarna måste ha kompetens att
undervisa elever som har svårigheter i sitt lärande och elever med olika social
och kulturell bakgrund. Det är också nödvändigt att utvidga och fördjupa
kunskaperna om stöd till elever. Bestämmelser som reglerar kraven på
lärarkompetens och särskilt stöd bör förtydligas i den nya skollagen.
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Create flashcards