EXAMENSARBETE
En litteraturstudie om schizofreni bland
barn
Zozan Fathi
2016
Filosofie kandidatexamen
Psykologi
Luleå tekniska universitet
Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle
EN LITTERATURSTUDIE OM SCHIZOFRENI
BLAND BARN
Zozan Fathi
Filosofie kandidat
Psykologi
Luleå tekniska universitet
Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle
Teknisk psykologi
I
Sammanfattning
Schizofreni är en psykossjukdom som drabbar män och kvinnor världen om och även
barn. Symtomen är vanföreställningar, hallucinationer, tillbakadragenhet,
beteendestörningar och försämrat tal. Schizofreni hos barn (eng. Childhood-Onset
Schizophrenia, COS), är ovanligt. Schizofreni hos barn är samma sjukdom som hos
vuxna, men drabbar tidigare i livet och har ett genomgripande inflytande på barnets
beteende och utveckling. Hos barn innebär schizofreni speciella utmaningar för
diagnos- och behandling, genom att såväl sjukdomen som behandlingen har stora
effekter på den känslomässiga och sociala utvecklingen. Syftet med detta
examensarbete är att undersöka om den öppna informationen om diagnoskriterier
och behandling av schizofreni hos barn överensstämmer med det aktuella
kunskapsläget. Frågeställningarna är: stämmer informationen om diagnostisering
och
stämmer
informationen
om
rekommenderade
behandlingar?
Informationsmaterial på Internet söktes upp och jämfördes med artiklar där Bartletts
(2014), översikt tjänade som den viktigaste vetenskapliga källan. Resultaten visar att
informationen på Internet stämmer väl överens med vad forskningen har kommit
fram till. Att ställa diagnos vid COS är problematisk bland annat därför att symtomen
kan vara gemensamma för andra diagnoser. Farmakologisk behandling är vanligt,
men kompletteras med psykologisk behandling för att bli effektiv. Risken för
biverkningar som påverkar barnets utveckling i kombination med osäkerheten vid
diagnos gör att läkare ofta tvekar att ställa diagnosen COS.
Nyckelord: Very early onset schizophrenia, Childhood-onset schizophrenia
(COS), barn, schizofreni och behandlingsmetoder.
II
Abstract
Schizophrenia is a psychotic disorder that affects men and women around the world.
Symptoms include delusions, hallucinations, withdrawal, behavioral disorders and
impaired speech. Chizophrenia in children (Childhood-Onset Schizophrenia, COS) is
rare. Schizophrenia in children is the same disease as in adults, but it occurs earlier in
life and has a radical influence on the child’s behaviour and development.
Schizophrenia in children presents particular challenges for diagnosis and treatment
because of the profound effects on the emotional and social development. The aim of
this thesis is to examine if the public information on diagnostic criteria and treatment
of schizophrenia in children is consistent with the current state of knowledge. The
research questions are: is the information on diagnostics and recommended
treatments correct? Information on the Internet were searched and compared with
articles where Bartlett’s (2014) overview served as the main scientific source. The
results show that the information on the Internet is consistent with what research has
concluded. Diagnosis of COS is problematic partly because the symptoms can be
common to other diagnoses. Pharmacological treatment is common, but is
complemented with psychological therapy to be effective. The risk of side effects
affecting the child's development, combined with the uncertainty in diagnosis often
makes doctors reluctant to make the diagnosis of COS.
Keywords: Very early onset schizophrenia, Childhood-onset schizophrenia,
child, schizophrenia and treatments.
III
Innehållsförteckning
Inledning ................................................................................................................................ 1
Bakgrund ............................................................................................................................ 1
Schizofreni gällande barn ........................................................................................... 1
Orsaker till COS. .......................................................................................................... 2
Diagnos. .......................................................................................................................... 2
Behandling. .................................................................................................................... 2
Antipsykotiska läkemedel. ..................................................................................... 2
Individuell- och familjeterapi. .............................................................................. 3
Syfte och frågeställningar ........................................................................................... 3
Metod ....................................................................................................................................... 4
Avgränsning ...................................................................................................................... 4
Resultat ................................................................................................................................... 5
Schizofreniförbundet- Intresseförbundet för personer med schizofreni
och liknande psykoser (www.schizofreniforbundet.se/)............................... 5
Diagnos. .......................................................................................................................... 5
Behandling..................................................................................................................... 5
Stämmer informationen med kunskapsläget?................................................ 6
1177Vårdguiden (http://www.1177.se/Norrbotten/Fakta-ochrad/Sjukdomar/Schizofreni/). .................................................................................. 6
Behandling............................................................. Fel! Bokmärket är inte definierat.
Antipsykotiska läkemedel. ...................................................................................... 7
Psykoterapi. ................................................................................................................... 7
Stämmer informationen med kunskapsläget?................................................ 7
Svenskpsykiatri
(http://www.svenskpsykiatri.se/Riktlinjer/rp_schizofreni_tryck.pdf) . 8
Diagnos. .......................................................................................................................... 8
Behandling..................................................................................................................... 8
Stämmer informationen med kunskapsläget?................................................ 8
Healthy Place, America’s Mental Health Channel
(http://www.healthyplace.com/thought-disorders/schizophreniachildren/schizophrenia-in-children-symptoms-causes-treatments/). .... 9
Riskfaktorer för tidig schizofreni: .................................................................................. 9
IV
Behandling..................................................................................................................... 9
Läkemedel.................................................................................................................... 10
Familje- psykoterapi............................................................................................... 10
Individuell psykoterapi. ........................................................................................ 10
Stämmer informationen med kunskapsläget?.............................................. 10
Mayo Clinic Staff, (http://www.mayoclinic.org/diseasesconditions/childhood-schizophrenia/basics/causes/con-20029260). .. 10
Diagnos. ........................................................................................................................ 10
Behandling................................................................................................................... 11
Effekt av behandling. .............................................................................................. 11
Stämmer informationen med kunskapsläget?.............................................. 11
Olobot hälsa, Svensk vårdcentral,
(http://o.cotot.com/schizofreni/schizofreni-hos-ungdomar)................... 12
Diagnos och behandling. ........................................................................................ 12
Antipsykotiska läkemedel och humörstabiliserade medel. ...................... 12
Terapi. ........................................................................................................................... 12
Stämmer informationen med kunskapsläget?.............................................. 12
Sammanfattning ............................................................................................................... 13
Slutsats .............................................................................................................................. 14
Källkritik .......................................................................................................................... 14
Kommentarer ................................................................................................................. 14
Referenser ........................................................................................................................... 16
1
Inledning
Både kvinnor och män världen om blir drabbade av schizofreni vilken är den
vanligaste psykossjukdomen och skiljer sig från anda psykossjukdomar. Begreppet
psykos är ett tillstånd som innebär att verklighetsuppfattningen förändras (Vård och
stöd till patienter med schizofreni- en kunskapsöversikt, socialstyrelsen, 2003).
Personer med schizofreni kan höra röster som inte existerar, de kan vara övertygade
om att andra läser deras tankar och kontrollerar dem vilket i sin tur leder antingen
till rädsla och extrem upprördhet eller till tillbakadragenhet. Personer som lider av
sjukdomen har svårt att kommunicera med andra, vilket leder till att de är svåra att
tala med samt att de kan verka helt normala tills de börjar prata och dela med sig av
sina tankar (The National Institute of Mental Health, 2015). Fysiologisk
överbelastning och stressfaktorer såsom sömnbrist eller näringsbrist ökar risken för
ett psykosutbrott (Vård och stöd till patienter med schizofreni- en kunskapsöversikt,
socialstyrelsen, 2003). Sjukdomen förekommer dock oftare hos vuxna än hos barn,
och skillnaden är att den drabbar tidigare i livet hos barn samt att den har särskilt
stor påverkan på ett barns beteende och utveckling. Ett barn som lider av schizofreni
har det svårare i livet eftersom sjukdomen för med sig speciella utmaningar vid
diagnos och behandling, och därför att utvecklingsbehoven samt den känslomässiga
och sociala utvecklingen påverkas (Olobot hälsa, Svensk vårdcentral, 2014).
Bakgrund
Forskare har länge vetat att schizofreni kan vara genetiskt betingad. Sjukdomen
förekommer hos en procent av befolkningen, och hos cirka tio procent av personer
som har föräldrar eller syskon med schizofreni. När en mer avlägsen släkting, till
exempel moster, farbror, kusin eller mor- och farförälder har schizofreni utvecklas
sjukdomen oftare än hos befolkningen i övrigt. Den största risken löper dock
enäggstvillingar där 40-65 procent drabbas om den andre tvillingen har drabbats
(Vård och stöd till patienter med schizofreni- en kunskapsöversikt, socialstyrelsen,
2003). Sjukdomen är kronisk och delas in i kategorierna positiva och negativa
symtom. De positiva symtomen består av hallucinationer, vanföreställningar,
oorganiserat tänkande, avvikande talmönster samt motoriskt beteende, det vill säga
underliga rörelser. De negativa symtomen innefattar bristande motivation, minskat
talmönster, minskad intresse för social interaktion och brist på intresse för att göra
något med sin vardag.
Schizofreni gällande barn
Sjukdomen schizofreni förekommer oftast hos individer mellan 16-30 år, men kan
även uppstå under barndomen. Diagnosen schizofreni hos barn (eng. ChildhoodOnset Schizophrenia, COS) görs på ett barn när sjukdomen uppkommer före 13 års
ålder. Eftersom COS är en mycket sällsynt sjukdom är den kliniska erfarenheten
begränsad, vilket gör det svårt att ställa korrekt diagnos. På grund av detta är det
viktigt att läkare har fördjupad förståelse av COS för att kunna behandla sjukdomen
på rätt sätt. Läkare använder samma diagnoskriterier för barn som vuxna.
En sen kunskapsöversikt med titeln Childhood-onset schizophrenia: what do we
really know? (Bartlett, 2014) presenterar vad som hittills är känt vad gäller
diagnosticering och behandling av COS. Ett av de svåraste problemen som stötts på
när diagnosen COS ska ställas är att det är svårt att skilja sanna hallucinationer och
vanföreställningar från ett barns fantasi. Många barn har fantasivänner som kan
förväxlas med en psykos. På liknande sätt kan barn med dålig eller underutvecklad
2
språkkunskap efterlikna oorganiserad tanke- och talmönster, vilka är två av
symtomen på COS (Bartlett, 2014).
Orsaker till COS.
Orsakerna till COS varierar och är dåligt förstådda. Det finns forskning om faktorer
som bidrar till utveckling av schizofreni hos vuxna, men mycket få studier av COS.
Det finns teorier om att de vanligaste orsakerna till debut av schizofreni och även
COS är etiologiska riskfaktorer där familjära faktorer, genetik, nervsystemets
utveckling och även förlossnings- och prenatala komplikationer ingår (Bartlett,
2014).
Diagnos.
Det är svårt att ställa diagnosen COS eftersom symtomen ofta förknippas med andra
sjukdomar innan läkare upptäcker att det rör sig om COS. De diagnoser som kan
blandas ihop med COS är Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD), bipolär
sjukdom, autism och depression. Eftersom det finns hög frekvens av komorbiditet
hos patienter med COS är det svårare att ställa en diagnos för en patient med COS.
Bedömningen kan även vara mycket komplex och kräver både formell testning och
observation. Det finns dock inget enskilt test eller procedur som kan bestämma
närvaro av COS, vilket är ännu ett skäl till att diagnostisering av COS är svårt
(Bartlett, 2014).
Behandling.
För behandling av COS krävs insatser av flera experter inom hälso- och sjukvård som
psykiatriker, psykologer, barnläkare, socialarbetare och psykiatri-sjuksköterskor
(Bartlett, 2014).
Antipsykotiska läkemedel.
Den främsta formen av behandling är antipsykotiska läkemedel, även om få studier
har undersökt effekten och säkerheten för dessa läkemedel. Det finns två kategorier
av antipsykotiska läkemedel, typiska och atypiska som skiljer sig i effekt och
biverkningar. Exempel på typiska antipsykotiska läkemedel är haloperidol och
loxapin. Dessa läkemedel har mer negativa biverkningar som motoriska rubbningar,
vilket kan yttra sig i ofrivilliga rörelser hos ansiktsmuskler, tunga, ben och händer.
Andra biverkningar kan vara viktökning, ångest och rastlöshet. På grund av de
negativa biverkningarna är typiska antipsykotiska läkemedel en av de sista
behandlingsformer som erbjuds ett barn med schizofreni. Atypiska antipsykotiska
läkemedel tenderar att ha färre biverkningar än typiska antipsykotiska läkemedel,
därför används de först och främst i behandling vid COS. Biverkningarna som
atypiska läkemedel kan ge är diabetes, högt kolesterolvärde, kramp, viktökning och i
vissa fall rörelsestörningar (Bartlett, 2914).
Klozapin, Risperidon och Olanzapin är de mest förskrivna atypiska antipsykotiska
läkemedlen för behandlingen vid schizofreni. Det läkemedel som hävdas vara mest
effektivt är Klozapin, dock kan den ha farliga biverkningar när det gäller behandling
av barn eftersom barnet kan bli drabbat av neutropeni vilket innebär nedgång i
antalet vita blodkroppar. I en studie av 87 barn och ungdomar som hade behandlats
med Klozapin påvisades mild till måttlig neutropeni. Detta resultat visar att det är
mycket högre risk för barn att bli drabbade än vuxna (Bartlett, 2014).
3
Trots att de flesta av dessa läkemedel inte har godkänts för behandling av barn, får
barn ändå dessa läkemedel utskrivna. Anledningen till att läkemedlen saknar
godkännande är otillräcklig klinisk prövning (Bartlett, 2014).
Individuell- och familjeterapi.
Individuell terapi hjälper barnet att minska sina symtom genom att det lär sig att
hantera olika dagliga påfrestningar och utmaningar. Terapi hjälper även barnet att
förbättra sin skolprestation och förmågan att upprätthålla relationer med kamrater.
Familjeterapi fokuserar inte endast på barnet utan även familjen. Familjemedlemmar
kan lära sig mer om sjukdomens innebörd, lära sig att hantera sjukdomen, förbättra
sin kommunikationsförmåga, ta sig an konflikter och stress. Målet med familjeterapi
är att utbilda familjen om COS, hjälpa familjen att undvika stress, utveckla olika
tekniker för att förbättra förmågan att lösa problem i familjen. Anledningen till att
familjer erbjuds denna hjälp är att den även hjälper de enskilda familjemedlemmarna
genom att minska deras ångest och eventuella depression. Detta avspeglas i sin tur i
minskad risk för återfall för barnet med COS (Bartlett, 2014).
Närstående till barn med COS, men även andra som berörs av barnets sjukdom
behöver korrekt information om sjukdomens innebörd, problematiken vid
diagnostisering och behandling för att kunna förhålla sig på bästa sätt till barnet och
barnets situation. Via internet kan sådan information hämtas från ett flertal källor.
Men hur väl stämmer den informationen när den vetenskapliga och kliniska
kunskapen om VOS är så begränsat som framgått av Bartlett (2014) översikt?
Syfte och frågeställningar
Syftet med detta examensarbete är att genom en litteraturstudie undersöka om den
öppna informationen om diagnoskriterier och behandling av schizofreni hos barn
överensstämmer med det aktuella kunskapsläget.
Frågeställningar är:
•
•
Stämmer informationen om diagnostisering?
Stämmer information om rekommenderade behandlingar?
4
Metod
Arbetet är en studie av websidor på Internet. Datainsamlingen började med sökning
på Internet efter för allmänheten tillgänglig information om sjukdomen och dess
orsaker och behandling. Web-information söktes upp genom Luleå tekniska
universitets databaser och Google Scholar. Sökningarna resulterade i träffar på
websidor hos Socialstyrelsen, landstingen, anhörigföreningar och några konsulter.
Sökningarna gav många träffar angående hjärnan och schizofreni, men få om
sjukdomen hos barn. Totalt förekom 22 träffar som berörde barn och schizofreni. De
engelska sökord som användes var Very early onset schizophrenia, Childhood-onset
schizophrenia, child, schizophrenia, causes and treatments. Svenska sökord var
schizofreni bland barn, orsaker och behandling av schizofreni.
Avgränsning
Arbetet berör enbart barn från sex till 13 års ålder. Arbetet har avgränsats sig till
websidor som har förklarat sjukdomen och Bartletts (2014) kunskapsöversikt.
5
Resultat
Resultatdelen består av olika källor där varje websida tas upp och beskriver vad COS
är, dess diagnos och behandling. Avslutningsvis jämförs varje websida med
kunskapsläget (Bartlett, 2014).
1. Schizofreniförbundet- Intresseförbundet för personer med
schizofreni och liknande psykoser
(www.schizofreniforbundet.se/)
Schizofreni är den största psykossjukdomen där individens uppfattning om jaget
alltid är störd. Patienten har svårare att tolka och förstå upplevelser och känslor blir
starkare. Den psykotiska världen blir för individen ofta väldigt skrämmande eftersom
gränsen mellan egna tankar, syn- och hörselupplevelser är oskarpa. En psykos kan
beskrivas som en förändrad verklighetsuppfattning. En psykos kan pågå i flera
veckor, månader och ibland år. Anhöriga har beskrivit patienten som mindre
medveten om vad som händer runtomkring, fått mindre kontakt med patienten och
att noterat att patienten blir tillbakadragen och håller sig för sig själv. De har även
beskrivit att patienten sover mindre eller att dygnsrytmen förändrats.
Diagnos.
För att en patient ska få diagnosen schizofreni krävs en kombination av symtom och
kontinuerliga sjukdomstecken i minst sex månader.
Varningstecken är svåra att urskilja eftersom de kan blandas ihop med tecken på
normala tonårsproblem. Tidiga varningstecken på psykos kan vara att patienten hör
röster som ingen annan hör, upplever sig ha unika egenskaper, hygien och aptit
försämras, koncentrationssvårigheter, får ångest, blir tillbakadragen med mera.
Personen med negativa symtom saknar vissa egenskaper som till exempel energi eller
motivation, som fanns innan sjukdomen debuterade. Dessa egenskaper kan yttra sig i
att personen tappar intresse för aktiviteter, att personen inte bryr sig om eller orkar
sköta sin personliga hygien, och även i att personen håller sig mer för sig själv och
drar sig undan från familj och vänner.
Behandling.
Psykodynamisk terapi handlar om att se tillbaka i patientens barndom och uppväxt,
det vill säga det förflutna. Denna metod har fått hård kritik av anhöriga till patienter,
ibland har det gått så långt att behandlingen har avbrutits.
Insulinbehandling innebar att patienten sattes i koma och fick åtföljande
krampanfall. Denna metod var inte heller lyckad eftersom patienter kom tillbaka ett
år senare med ny psykos. På senare år har man med hjälp av läkemedel och
psykologisk hjälp åstadkommit förbättringar och patienternas ställning har stärkts.
Utvecklingen har till skillnad mot förr i tiden varit väldigt stor både när det gäller
läkemedel och även andra behandlingar som psykoterapeutiska, pedagogiska och
sociala metoder. Till och med synen på patienter har ändrats, från att patienten är
passiv till att patienten lär sig att samarbeta och vara deltagande i behandlingarna.
Syftet med medicinering är bland annat att lindra symtom, minimera biverkningar
och stress.
6
Medicinering är en viktig del av behandlingen, men den ska kompletteras med andra
behandlingsformer som psykologiska och sociala stödfunktioner, tillexempel samtal,
utbildning om sjukdomen tillsammans med en anhörig, ett bra boende och
meningsfull
sysselsättning.
De antipsykotiska läkemedel som rekommenderas är först och främst Haldol och
Risperdal, och därefter Zyprexa.
Stämmer informationen med kunskapsläget?
Denna hemsida har överlag bra information om sjukdomen schizofreni med bra
information om vad sjukdomen är för något, behandling och syftet med
behandlingar. Dock finns det mycket lite information om sjukdomen hos barn.
Bartlett(2014) rapporterar att det är brist på information om barn med schizofreni
(COS), och påpekar i samband med att informationen på amerikanska hemsidor
relateras att det bör finnas mer information om COS. En svensk hemsida som
Schizofreniförbundets bör ha mer information om COS och inte bara allmänt om
sjukdomen schizofreni.
Slutsatsen som kan dras om Schizofreniförbundets hemsida är att den till viss del
överensstämmer med kunskapsläget enligt Bartlett (2014), men är begränsad till
allmän information om sjukdomen.
2. 1177Vårdguiden http://www.1177.se/Norrbotten/Fakta-ochrad/Sjukdomar/Schizofreni/).
Schizofreni är en form av psykos som innebär att personen uppfattar verkligheten på
ett annat sätt än friska individer. Det finns olika typer av schizofreni där den
vanligaste typen är att sjukdomen utvecklas under en tid. Vissa patienter får psykos
endast en gång, och hos andra individer är det återkommande. Ungefär en tredjedel
av patienterna blir nästan helt friska, dock krävs det fortsatt medicinering så att
symtomen inte kommer tillbaka och patienten hamnar i återfall. Ytterligare en
tredjedel har kvar symtomen men mår bättre av behandling, och övriga patienter blir
inte av med symtomen trots behandling, vilket kan leda till att det blir svårare för
dem att återgå till ett normalt liv. Sjukdomen schizofreni går inte att bota.
Symtomen för schizofreni är att patienten blir tillbakadragen och drar sig undan från
familj och vänner, hallucinationer och vanföreställningar blir allt vanligare och oro,
sömnlöshet eller plötsliga känsloutbrott förekommer allt oftare.
Sjukdomen är genetisk betingad och beror på en kombination av arv och miljö. Det är
lättare att få en psykos om man utsätts för påfrestningar, och risken att få en ökar om
man till exempel röker cannabis eller är med som svåra upplevelser.
När en person först insjuknar är de oftast unga, och ju tidigare sjukdomen upptäcks
blir det lättare att dämpa symtom och patienten har lättare för att kunna hantera sin
vardag.
Behandling.
Patienten behandlas med antipsykotiska läkemedel där syftet är att minska
symtomen, men även med psykoterapi där samtal med andra individer och
psykologer ingår.
Om en patient inte söker vård i tid och får behandling kan sjukdomen bli akut, vilket
innebär att patienten hör röster, känner sig hotat eller förföljd. Dessa symtom kallas
7
för positiva symtom och innebär att upplevelser som läggs till utöver vad en frisk
person upplever. Det finns även negativa symtom som innebär att patienten känner
sig apatisk och osäker. Många blir även oroliga och aggressiva samt lider av
sömnbristhet.
Antipsykotiska läkemedel.
I många fall minskar antipsykotiska läkemedel vanföreställningar och
hallucinationer, samt dämpar symtomen. Beroende på person får patienter
medicinen olika länge, dock behöver många antipsykotiska läkemedel under en
längre tid.
Forskning fokuserar mest på de läkemedel som blockerar signalsubstanserna
dopamin och serotonin. Nya mediciner har färre biverkningar än de äldre när det
gäller motoriska störningar. De flesta forskare menar att de nya medicinerna har
bättre effekt på patienten, till exempel genom minskad passivitet.
Antipsykotiska läkemedel har inte alltid effekt vid ett psykostillstånd. Därför bör
läkare minska dosen på medicinen snarare än öka den efter att utan framgång ha
provat flera preparat. Om patienten inte blir bättre av läkemedlen blir hen erbjuden
medicinen Klozapin som är det mest effektiva antipsykotiska läkemedlet, dock kan
biverkningarna bli värre, exempelvis kan patienten förlora förmågan att bilda vita
blodkroppar vilket resulterar i dåligt immunförsvar. Klozapin är det sista alternativet
och tillgrips bara när andra läkemedel inte har fungerat eller när andra läkemedel
gett svåra muskelbiverkningar.
Psykoterapi.
När psykostillståndet börjar lindras brukar patienten få hjälp genom någon form av
psykoterapi. Att patienten kan tala om sin historia och sina känslor är viktigt
eftersom det ger en känsla av sammanhang. Beroende på vad det är för klinik och
vilka resurser som finns och vilka behov patienten har utformar läkarna en
behandling som passar patienten bäst.
Trots läkemedelsbehandling har de flesta kvar psykiska symtom som
vanföreställningar eller depression, därför är det viktigt att patienten har någonstans
att gå för att tala om sina upplevelser och erfarenheter. Genom kognitiv
beteendeterapi får patienten hjälp med att behandla symtomen, vilket också sker
genom musikterapi som även det kan minska symtomen. Oftast behandlas patienten
med läkemedel och terapi samtidigt.
Stämmer informationen med kunskapsläget?
Informationen som hemsidan 1177, Vårdguiden (2014) ger är information som
stämmer överens med Bartlett (2014). Den allmänna informationen som ges är
densamma, men COS tas inte alls upp i Vårdguiden (2014).
8
3. Svenskpsykiatri
(http://www.svenskpsykiatri.se/Riktlinjer/rp_schizofreni_try
ck.pdf)
Barn som har föräldrar som lider av schizofreni har tio gånger ökad risk att själva
utveckla sjukdomen eftersom den beror på ärftliga faktorer men även på emotionella
och sociala faktorer i barnets omgivning. Det har även visats att schizofreni i tidiga
tonår uppvisar högre grad av ärftlig belastning, mer negativa symtom, sämre prognos
och sämre svar på antipsykotiska läkemedel. Patienten uppvisar även ökad känslighet
för biverkningar, blir mer våldsam och har lättare att hamna i missbruk såsom
alkohol och droger.
Flera kohortstudier har genomförts och resultatet av dessa har visat att tidiga
kognitiva funktionsnedsättningar under barndomen ofta förekommer hos
patienterna. Barn som senare i livet utvecklar sjukdomen schizofreni uppvisar lägre
resultat både på verbala och icke-verbala neuropsykologiska test. Barnen uppvisar
detta i åldrarna fyra till sju år. Lägre IQ vid sju års ålder och svaga skolprestationer är
vanliga i jämförelse med helt friska barn och barn med emotionella problem.
Diagnos.
Att ställa diagnosen schizofreni för unga individer upplevs ofta som obehagligt, vilket
ibland kan det förlänga diagnosprocessen och fördröja adekvat behandling. För att få
säker diagnos behövs det en klinisk utredning som är baserad på en diagnostisk
intervju.
Behandling.
Målen med behandling är att minska symtom, helst till remission, och förebygga
återfall så att patienten kan återgå till ett normalt liv. Behandlingen innefattar ofta
antipsykotisk medicinering och psykosociala interventioner för att minska stress.
Läkemedelsbehandling är en av de behandlingar som patienter får och är den
effektivaste behandlingen vid schizofreni, dock behövs det kombination med andra
behandlingar för att få bäst effekt. Antipsykotiska läkemedel brukar delas upp i första
och andra generationens preparat och är kategoriserade i typisk respektive atypisk. I
första generationens preparat hör till exempel prefenazin, zuklopentixol och
haloperidol. I andra generationens preparat hör läkemedel som risperidon, olanzapin
och klozapin.
Stämmer informationen med kunskapsläget?
Bartlett (2014) hävdar att barn som har en familjehistoria av sjukdomen har större
risk att själva drabbas. Detta hävdar även svenskpsykiatri (2009) och orsaken är
ärftliga samt emotionella och sociala faktorer i barnets omgivning.
Svenskpsykiatri (2009) nämner väldigt lite om att ställa diagnosen COS vilket gör det
svårt att värdera informationen. Däremot nämns att det är speciellt att ställa diagnos
på barn eftersom det ofta upplevs som obehagligt, vilket kan förlänga diagnos- och
behandlingsprocessen för barnet. Svenskpsykiatri anger andra anledningar till att det
är svårt att diagnostisera barn, och en av de viktigaste är att det är svårt att skilja
mellan sanna hallucinationer och vanföreställningar och ett barns fantasi.
9
Uppgifterna om behandling vid schizofreni stämmer överens med Bartlett (2014),
dock står det inget om behandling som just barn får. Slutsatsen som kan dras är att
barn får samma behandling som vuxna.
4. Healthy Place, America’s Mental Health Channel
(http://www.healthyplace.com/thoughtdisorders/schizophrenia-children/schizophrenia-in-childrensymptoms-causes-treatments/).
Schizofreni hos barn är mycket ovanligt, men är en allvarlig psykisk sjukdom som
kräver omedelbar läkarvård och behandling. Schizofreni är en psykisk sjukdom som
kännetecknas av
vanföreställningar, förvrängd tänkande,
hörsel- och
synhallucinationer samt irrationellt beteende. Vårdpersonalen missar ofta tidiga
tecken på sjukdomen hos patienter som är under 12 år eftersom det är en
psykossjukdom som sällan uppträder hos barn.
Vissa beteenden förekommer före sju års ålder, och kan antyda tidig debut av
schizofreni. Exempel på tidiga tecken som ett barn kan prata om med sina föräldrar
är ifall barnet ständigt klagar på att hen hör röster som pratar negativt till barnet,
röster som pratar med varandra om barnet, eller om hen stirrar på saker som hen
finner skrämmande som egentligen inte är det. När detta sker är det bra att ta
kontakt med läkare för en konsultation. Efterföljande utvärderingar kan tyda på att
barnet har en levande och kreativ fantasi, det vill säga att barnet inte lider av
schizofreni.
Det är oklart varför barn blir drabbade av schizofreni, men forskning har visat att det
utvecklas på liknande sätt som vuxna. Det har visats att obalanser i signalsubstanser
kan spela en roll i tidig uppkomst av schizofreni, och även att genetik och
miljöfaktorer spelar en stor roll i utvecklandet av sjukdomen.
Riskfaktorer för tidig schizofreni:
- Historia av första- eller andragrads genetiska släktingar med schizofreni
- Moder gravid i sen ålder
- Stressig livsmiljö, tillexempel fysiska eller känslomässiga övergrepp, svåra
skilsmässor, föräldrars separation, eller andra stressande situationer.
Drogmissbruk, exempelvis av LSD, MDMA (ecstasy) under tidiga tonåren
(Healthy Place, America’s Mental Health Channel, 2014).
Behandling.
Behandlingen vid schizofreni är komplex, och en kombination av olika behandlingar
är ofta nödvändig för att möta de individuella behoven hos barn eller ungdomar.
Behandlingarnas syfte är att minska symtomen, och balansera så att barnet kan
fungera normalt.
Särskild behandling av schizofreni avgörs av barnets läkare och baseras på barnets
ålder, den allmänna hälsan och annan sjukdomshistoria. Läkaren ser även till vilken
typ av schizofreni det är, och vilken tolerans barnet har för vissa läkemedel och
behandlingar. Läkaren tillsammans med föräldrarna går även igenom
förväntningarna på sjukdomsförloppet. Föräldrarna får även framföra sina åsikter
och komma med önskemål om behandlingen.
10
Behandlingsstrategierna farmakologisk behandling och psykosocial behandling
fokuserar på att minska symtomen, dock finns det inget botemedel för barn med
schizofreni.
Behandlingar är antipsykotiska läkemedel, humörstabiliserade medel, och även
terapi där individ- och familjepsykoterapi, självhjälp och stödgrupper ingår.
Läkemedel.
Nyare antipsykotiska läkemedel bär lägre risk för vanliga biverkningar som är
förknippade med första generationens antipsykotiska läkemedel, och hanterar
symtomen bättre än traditionella mediciner. De vanligaste biverkningarna för nya
mediciner är viktökning, och därför kontrollerar vårdpersonalen insulinresistens
annars kan insulinresistensen förvärras och leda till att patienten utvecklar diabetes.
Familje- psykoterapi.
Familje-psykoterapi går ut på att familjen får en utbildning om sjukdomen. I denna
typ av behandling ingår hur anhöriga ska handskas med sjukdomen, bland annat vad
de ska göra när symtomen intensifieras. Familjeterapi brukar oftast erbjudas under
utbrott och kris hos patienten.
Individuell psykoterapi.
Individuell psykoterapi hjälper barnet att utveckla grundläggande sociala färdigheter
som krävs för att samspela effektivt med andra individer i patientens omgivning.
Behandlingarna som erbjuds när det gäller individuell psykoterapi är justeringar av
utbildningsprogram och även kognitiv beteendeterapi (KBT).
Stämmer informationen med kunskapsläget?
Påståenden som Bartlett (2014) tar upp stämmer bra överens med hemsidan
America’s Mental Health Channel (2014). Informationen som den vetenskapliga
källan angett stämmer väldigt bra överens med denna hemsida eftersom Bartlett
(2014) delvis använt sig av denna hemsida i sin artikel.
Hemsidan America’s Mental Health Channel skriver om COS och ger bra förklaringar
till sjukdomen och hur den diagnostiseras och behandlas. Den tar även upp brister
med behandling vid COS och bakomliggande orsaker till sjukdomen.
5. Mayo Clinic Staff, (http://www.mayoclinic.org/diseasesconditions/childhood-schizophrenia/basics/causes/con20029260).
Sjukdomen är i princip densamma hos barn som hos vuxna, men uppträder tidigare i
livet och har en djupgående inverkan på ett barns beteende och utveckling.
Schizofreni hos barn innebär speciella utmaningar vid diagnostisering, behandling,
tillfredsställande av utvecklingsbehoven, samt den känslomässiga och sociala
utvecklingen.
Diagnos.
Ibland kan det ta lång tid att diagnostisera ett barn som schizofren eftersom
sjukdomen kan ha liknande symtom som andra sjukdomar, som depression eller
bipolär sjukdom. Barnets psykiatriker kan vilja övervaka barnets beteende,
uppfattningar och tankemönster i minst sex månader. Barnpsykiatrikern kan
exempelvis vilja veta problemen i hemmet eller i skolan. Vissa läkemedel som barnet
11
kan börja ta innan diagnosen schizofreni ställs kan begränsa aggression eller tanken
av att vilja skada sig själv, vilket kan hjälpa barnet att fungera normalt i sin
omgivning.
För att säkerhetsställa om det är schizofreni patienten lider av gör läkare tester på
patienten. Dessa tester kan inkludera blodtest som hjälper till att utesluta tillstånd
med liknande symtom. Läkaren kan även göra magnetisk resonanstomografi (MRT)
eller datortomografi (CT) för att leta avvikelser i hjärnans struktur, och även
elektroencefalogram (EEG) för att leta avvikelser i hjärnans funktion, detta kan ge
indikationer på förklaringar om patienten till exempel har kramper.
Läkaren kan även göra psykologisk utvärdering som innebär att observera utseendet
på patienten och hur patienten uppträder. Läkaren pratar även med patienten om
barnets tankar, till exempel tankar om att vilja skada sig själv och andra personer,
utvärderar förmågan att tänka och fungera på en ”ålder-lämplig” nivå, bedömer
ångest, humör samt eventuella psykotiska symtom.
Behandling.
Det är bra att tidigt identifiera och påbörja behandlingen hos ett barn för att kunna få
förbättringar på lång sikt. Behandlingen av barn brukar beslutas av en
barnpsykiatriker, och barnet brukar få medicinering för att dämpa hallucinationerna
och vanföreställningarna, samt för att lättare kunna kontrollera sina känslor.
Effekt av behandling.
Barn som lider av schizofreni får liksom vuxna patienter antipsykotiska läkemedel för
att minska hallucinationer och vanföreställningar, motverka förlust av motivation och
bristande emotioner. Det kan ta upp till flera veckor innan barnet känner en
förbättring av psykoserna vid behandling med antipsykotiska läkemedel. Målet med
doseringen av antipsykotiska läkemedel är att patienten ska kunna kontrollera
symtom och andra sjukdomstecken med lägsta möjliga dos.
Effekten av antipsykotiska läkemedel på barn och tonåringar är inte densamma som
på vuxna. Effekten är större hos barn eftersom barn inte har kapacitet att förstå vad
läkemedlen är och skälen till medicineringen. Barn saknar även kunskap om att
kunna kommunicera om medicinen och problemen som medicinen kan föra med sig,
samt om att läkemedlen kan ha farliga ämnen i sig som påverkar barnets kropp
negativt. Barn ges också psykoterapi, som till exempel kognitiv beteendeterapi som
hjälper barnet att hantera stress och utmaningar som vardagen för med sig. Terapi
kan även hjälpa till att minska symtom, ge familjemedlemmar mer kunskap kring
sjukdomen och hantering av sjukdomen. Detta minskar konflikter och stress i
samband med barnets tillstånd vilket lugnar barnet och minskar risken att en psykos
utlöses.
Stämmer informationen med kunskapsläget?
Bartlett (2014) använde sig delvis av den forskning som Mayo Clinic Staff (2014)
presenterar, vilket gör att informationen hos källorna av naturliga skäl stämmer väl
överens.
12
6. Olobot hälsa, Svensk vårdcentral,
(http://o.cotot.com/schizofreni/schizofreni-hos-ungdomar).
Schizofreni hos barn under 12 år är svår att identifiera. Plötslig psykotiska symtom
förekommer oftast i mitten till slutet av ett barns tonår. Enligt statistiken blir cirka
2,7 miljoner människor drabbade av schizofreni. Familjer som redan har personer
som lider av schizofreni har större risk att deras barn blir drabbade av sjukdomen än
ett barn där familjehistoria visar att de inte har någon schizofren.
Insjuknande i schizofreni före puberteten är väldigt sällsynt men vanligare i tonåren.
Hos barn med schizofreni kan beteendeförändringar ske långsamt, eller plötsligt.
Barnet blir gradvis mer blygt och tillbakadraget, hen kan börja prata om rädsla eller
underliga idéer, och börja hålla sig fast till föräldrarna. Barn kan få symtom på olika
sätt, men en av de mest störande egenskaperna hos schizofreni är plötsliga psykotiska
symtom, det vill säga uppfattningar eller känslor som är grovt förvrängda från
verkligheten. Ett barn som kommer från en familj där en eller flera
familjemedlemmar lider av schizofreni har större risk att utveckla schizofreni än ett
barn vars familj inte har schizofrena gener.
Diagnos och behandling.
Diagnostisering på barn görs av barn- och ungdomspsykiatriker, men annan
vårdpersonal deltar oftast i slutförandet av patientens fall för att bestämma
individuella behandlingsbehov.
Vid schizofreni hos barn är en kombination av behandlingar ofta nödvändigt för att
möta de individuella behoven. Syftet med behandlingen är att minska symtomen.
Exempel på behandlingar som ges till barn är läkemedel som tillexempel
antipsykotiska läkemedel, humörstabiliserade medel, individ- och familjepsykoterapi,
specialiserade utbildnings- och/eller strukturerade aktivitetsprogram samt
självhjälps- och stödgrupper.
Antipsykotiska läkemedel och humörstabiliserade medel.
Antipsykotiska läkemedel reagerar mot symtomen, och kan minska symtomen eller
minska svårighetsgraden av symtom. Dessa läkemedel används för att behandla
radikala, påträngande och störande tankar hos en individ med schizofreni.
Läkemedlen ska hjälpa till att minimera svårighetsgraden av vanföreställningar och
hallucinationer som barnet har.
Terapi.
Terapin som erbjuds ett barn är individ-och familj psykoterapi där kognitivbeteende
terapi är den största behandlingen. Barnet blir även erbjuden självhjälp och
stödgrupper.
Stämmer informationen med kunskapsläget?
Fakta som Olobot Hälsa (2014) meddelat på sin hemsida stämmer överens med
kunskapsläget och studier och informationen beskrivs på liknande sätt som i Bartlett
(2014). Olobot Hälsa (2014) ger fördjupad informationen om COS och ger alltså
information som stämmer bra överens med kunskapsläget.
13
Sammanfattning
Den offentliga informationen som tas upp i detta arbete stämmer bra överens med
kunskapsläget Bartlett (2014). De svenska hemsidorna informerar inte om
sjukdomen COS utan ger allmän information om schizofreni och ger råd om att ta
kontakt med läkare och olika schizofreniföreningar om någon familjemedlem är sjuk.
De amerikanska websidorna har fördjupat sig i COS och har gett förklaringar till
varför COS kan uppstå, vad som bör göras, hur behandling och diagnostik går till.
Eftersom de amerikanska websidorna ger den informationen bekräftas att den
offentliga informationen åtminstone där stämmer bra överens med kunskapsläget.
Svenska websidor med information om schizofreni brister när det gäller information
om schizofreni specifikt hos barn, de har mer information om schizofreni hos vuxna.
De svenska websidor som tar upp COS ger samma information som Bartlett (2014).
Bartlett refererar inte till svenska websidor, men till amerikanska som också de ger
information som överensstämmer med kunskapsläget, enligt Bartlett (2014). Den
överenstämmelsen är dock naturlig eftersom de amerikanska sajterna presenterar
information som till viss del tagits med i Bartlett (2024). Slutsatsen är att websidorna
ger korrekt och i huvudsak relevant information. Bartlett (2014) påpekar dock att det
är svårt att hitta fullständig information om COS, även om det finns vissa studier
kring sjukdomen.
14
Slutsats
Diskussion
Informationen på olika websidor ger bra information om sjukdomen schizofreni. Det
är däremot brist på information om just COS vilket gör det svårt att hitta relevant
fakta. Svenska hemsidor ger bra information och redovisar viktig forskning kring
sjukdomen, men återigen är det brist på fakta om barn som har schizofreni vilket gör
att det är svårt att värdera påståenden om sjukdomen. Saklig allmän information om
schizofreni presenteras, men saknas nästan helt för COS, vilket, i sig, måste anses
vara en brist.
Det är kartlagt att det är brist på information och forskning kring COS vilket är ett
problem eftersom det leder till att det blir svårare att ge rätt diagnos och behandling
till ett barn. Eftersom det brister i information bör forskare ta denna sjukdom på
större allvar, och de bör med tidigare studier som grund utveckla metoderna för
diagnos och behandling.
Det är svårt att veta ifall ett barn har COS på grund av att symtomen kan förknippas
med andra sjukdomar, och detta leder även till förskjutning av diagnostik som
påverkar barnets behandling. För att undvika feldiagnostik bör forskare utveckla en
annan lösning än att gå efter vuxna kriterier för diagnostik. Barn är barn och de kan
vara svårare att diagnostisera, därför bör behandlingsmetoder utvecklas och inte
endast handla om de mediciner och terapier som vanligtvis erbjuds vuxna patienter,
även om de ofta hjälper. Förslag på behandlingsmetoder utöver de som erbjuds kan
vara andra terapiformer än till exempel KBT. Barn har inte samma kompetens som
vuxna att prata om sina tankar och känslor, därför kan KBT kompletteras med
aktivitet kring något intresse som ett barn har. Det kan röra sig om allt från att rita
till att sjunga och skriva ned sina tankar och känslor. De läkemedel som erbjuds idag
är bra och hjälper barnen, dock finns det många biverkningar därför bör läkare se
över medicineringen och exempelvis byta läkemedel för optimal behandlingseffekt.
Källkritik
I detta arbetes inledningsskede var det inte känt att en sen artikel (Bartlett, 2014)
presenterar kunskapsläget kring barn och schizofreni. Jämförelsen av de öppna
källornas tillförlitlighet kom därefter att nästan helt baseras på vad som hävdas av
Bartlett. Det var svårt att få fram fakta eftersom schizofreni hos barn är mycket
sällsynt. Många hemsidor och böcker handlar om sjukdomen hos vuxna, men få berör
schizofreni hos barn, något som försvårat föreliggande arbete. De öppna källorna på
Internet visade sig också upprepa nästan samma begränsade information.
Kommentarer
Att det används vuxna kriterier när det gäller att ställa diagnos på barn anser jag
borde ändras eftersom vuxna personer är utvecklade på alla fronter jämfört med
barn. Ett barn kan inte kontrollera sig och sina handlingar, det vet inte hur man bör
bete sig och barnet har ingen aning om att de är sjuka. Vuxna som blir drabbade av
schizofreni har lärt sig hantera saker och ting på andra sätt än barn, de är medvetna
om att det är något fel på dem samt att de har en aning om vad det är som händer i
deras hjärna.
Olika studier kring schizofreni och barns reaktioner på mediciner har gjorts. Jag
anser att det är bra att forskning kring mediciner till barn har gjorts eftersom det ger
en inblick i hur och varför ett barn blir påverkat av medicinen, dock anser jag att mer
forskning behövs eftersom det är viktigt att barn får rätt medicin så att de inte bli
15
påverkade negativt och även för att biverkningarna inte ska vara så kraftiga.
Exempelvis skulle forskare kunna jämföra mediciners positiva och negativa effekter.
Begränsad forskning och få studier försvårade uppgiften att undersöka om
informationen om COS stämmer eller inte, men eftersom de olika hemsidorna gav
samma information stöddes slutsatsen att informationen är rätt och korrekt.
16
Referenser
Anonym. (u.å.). Schizofreniförbundet- Intresseförbundet för personer med
schizofreni och liknande psykoser. Hämtad från:
http://www.schizofreniforbundet.se/
Anonym, (u.å.). Beteendeterapeutiska föreningen. Hämtad från:
http://www.kbt.nu
Bartlett, J. (2014). Childhood-onset schizophrenia: what do we really know? Health
Psychology and Behavioral Medicine, 1(2), 735-747. doi:
10.1080/21642850.2014.927738
Healthy Place, America’s Mental Health Channel (2014). Hämtad från:
http://www.healthyplace.com/thought-disorders/schizophreniachildren/schizophrenia-in-children-symptoms-causes-treatments/
Leva med Schizofren (2012). Hämtad från:
http://www.levamedschizofreni.se/patienter/omschizofreni?gclid=CO2n7sGjucUCFev7cgod3L0A-g
Mayo Clinic Staff (2014). Mayo Clinic. Hämtad från:
http://www.mayoclinic.org/diseases-conditions/childhoodschizophrenia/basics/causes/con-20029260
Medscape (2015). Hämtad från:
http://emedicine.medscape.com/article/914840-treatment#a1127
Olobot hälsa, Svensk vårdcentral (2014). Hämtad från:
http://o.cotot.com/schizofreni/schizofreni-hos-ungdomar
Schizofreniföreningar, Stockholm Läns Landsting, (2008). Hämtad från:
http://www.schizofreniforeningarna.se/files/RV_Psykos_utg2-1.pdf
Svenskpsykiatri, (2009). Hämtad från:
http://www.svenskpsykiatri.se/Riktlinjer/rp_schizofreni_tryck.pdf
Taylor, E. H. (1998). Advances in the diagnosis and treatment of children with
serious mental illness. Child Welfare, 77(3), 311–332.
The National Institute of Mental Health (2015). Hämtad från:
http://www.nimh.nih.gov/health/topics/schizophrenia/index.shtml
Vård och stöd till patienter med schizofreni, en kunskapsöversikt (2003).
Socialstyrelsen.
1177Vårdguiden (2014). Hämtad från:
http://www.1177.se/Norrbotten/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Schizofreni/
