Uploaded by User1180

planering 7 och 8 kemi

Lokal pedagogisk planering
https://studylibsv.com/doc/1105931/lpp-kemi-%C3%A5k-7-del-2
Ämne: Kemi
Arbetsområde:
Kemiska reaktioner, syror och baser
Årskurs: 7
Vi kommer arbeta med
:
Följande mål
- Kunna att basiskt är motsatsen till surt
- Kunna vad som menas med neutralisation
- Kunna ge exempel på syror som finns i livsmedel
- Kunna vad en indikator är
- Kunna ge exempel på två indikatorer och vilka fär ger dessa har i sur, neutral och basisk
lösning
- Kunna vilka pH-värden som motsvarar surt, neutralt och basiskt
- Kunna ge exempel på syror och baser i vardagen
- Kunna namn och kemisk formel för de tre starka syrorna
- Kunna berätta om de starka syrornas egenskaper och användningsområden
- Veta att det finns joner och att dessa kan vara positiva eller negativa
Det vi bedömer är din förmåga att:
• Göra en undersökning’
• Planera en undersökning
•Laborera säkert
•Dokumentera
•Använda fakta, begrepp, modeller och teorier för att förklara samband
•Se samband
Bedömningen kommer att ske genom
•läxförhör, skriftliga och muntliga
•delaktighet i muntliga diskussioner
•skriftligt prov
•laboration
•laborationsredogörelser
Viktigt är också att försöka vara aktiv och visa engagemang så att allt du kan i ämnet blir
tydligt.
UNDERVISNING
Arbetet kommer att innehålla teoretiska genomgångar där det är bra om DU antecknar.
Du kommer att få ett häfte med arbetsuppgifter.
Film kommer att visas som bekräftar och vidareutvecklar de teorier vi går igenom.
Laborationer kommer att ske både efter färdig instruktion och utifrån en mer öppen
frågeställning.
Lärare: Gulbhar och Joel
Page:of 3
Automatic Zoom
Sofia skola
Stockholm stad
Ämne:
Kemi
Läsår:
16/17
Klass:
7a, 7b, 7c, 7d
Lärare: LHE
Avsnittets namn:
Kemins grunder
Syfte
Att genom baskunskaper om atomens uppbyggnad och egenskaper, om molekylers och
jonföreningars uppbyggnad samt bildning och egenskaper förstå olika blandningar och förstå
hur man kan separera ämnen från blandningar. Dessutom en viss inblick i kemins histori a och
vad som styr den vetenskapliga utvecklingen genom de tankemönster som skapas hos
människor.
Arbetsgång:
Lärarens genomgång om varje delmoment följt av att eleverna besvarar repetitionsfrågor i
läroboken enskilt eller i små diskussionsgrupper om 2-3elever i varje. Frågorna gås sedan
igenom av läraren tillsammans i klassen. Därefter går vi till nästa delmoment.
Delmomenten är:
-Atomernas uppbyggnad och egenskaper
-Molekylers uppbyggnad
-Grundämnen och kemiska föreningar
-Kemiska reaktioner
-Materians olika former, gas, flytande, fast
-Kemiska formler och beteckningar
-Joner och jonföreningar
-Olika blandningar
-Hur blandningar av olika ämnen kan separeras
-Kemins utveckling genom historien
Insprängt i detta kommer även:
-Filmvisningar från främst Youtube om kemiska reaktioner av olika slag
-Problemlösningar kring de olika baskunskaperna
-Laborationer kring baskunskaperna
-Projektlab tillsammans med fysikämnet kring fast, flytande och gasform.
Material:
 Läroboken ”Titano Kemi”
 Instuderingsfrågor inför examination
 Youtubeklipp kring kemiska reaktioner
 Laboration kring några kemiska reaktioner
 Laboration kring materians former, gas, flytande, fast
Tidplan:
Vecka
Arbetsmoment
Utdelning av fysikbok och genomgång
av läsårets fysikstudier
35
36
37
Atomens uppbyggnad och egenskaper
(1.1)
36
Molekyler (1.2) Frågor kring 1.1 och 1.2
37
Grundämnen och kemiska föreningar
(1.3) samt frågor kring dessa
38
Kemiska reaktioner (1.4) med laboration
och filmvisning Youtubeklipp
39
Fast, flytande och gas (1.5) med
projektlaboration kring detta.
40
Fast, flytande och gas (1.5). Frågor från
1.4 och 1.5
41
Kemiska formler (1.6)
42
Joner och jonföreningar
(1.7)
43
Södermalmsveckan.
44
HÖSTLOV (Studielov)
45
Blandningar (1.8). Frågor kring kapitel
1.7, 1.7, 1.8
46
Separationer (1.9)
47
Repetition
48
PROV kapitel 1
Instuderingsfrågor:
Se särskilt dokument ”Instuderingsfrågor kemins grunder åk 7 lå16/17”
Examination:
-Skriftligt prov för de teoretiska kunskaperna
-Inlämningsuppgift kring lab om temperaturens förändring då värmeenergi tillförs is, atten
och vattenånga.
-Instruktion enligt särskilt dokument ”Inlämningsuppgift vattnets fasomvandlingar”
Bedömning:
Formativt-dvs. hela tiden i det vardagliga arbetet både teoretiskt genomgångar och
diskussioner och praktiskt arbete samt i skriftliga inlämningar typ laborationsrapporter,
läxuppgifter, förhör samt skriftligt prov
I det skriftliga provetkommer jag att dels prova dina teoretiska kunskaper i förhållande till det
som förmedlats i avsnittet. Men även hur du kan använda dina kunskaper till att resonera kring
olika naturfenomen och finna förklaringar till dessa.
INSTUDERINGSFRÅGOR Spektrum Kemi kapitel 1
1.) Förklara med en mening och några exempel vad kemi handlar om?
2.) Ge exempel på några naturliga ämnen och några konstgjorda ämnen
3.)Vilka var allkemisterna och vad ville de helst av allt göra?
4.)Svensken Georg Brandt och fransmannen Antoine Lavoiser ansågs som två
banbrytare vad gjorde deegentligen?
---------------------5.)Ge några exempel på egenskaper som ett ämne kan ha
6.)Varför ska man inte lukta och smaka på okända ämnen?
7.)Vad är vanligast, rena ämnen eller blandningar?
8.)Vad menas med ett ämnes smältpunkt? kokpunkt och fryspunkt?
9.)Är smält-, kok-och fryspunkten lika för alla ämnen? Varför/varför inte?
10.)Hur ska du göra för att få socker i te att lösa sig så snabbt som möjligt?
11.)Vad är en blandning, uppslamning och en lösning för något?
Är det någon skillnad mellan dessa?
12.)Vad menas med ett lösningsmedel?
13.)Vad menas med en mättad lösning?
14.)Ge exempel på några sätt man kan separera ämnen åt
15.)Hur framställer man salt ur havsvatten?
-----------------------------------------------------16.) Rita en bild av en atom
17.)Hur stor är ungefär en atom?
18.)Vad menas med ett grundämne?
19.)Vilka är de två huvudgrupperna av grundämnen?
20.)Vad har gjort Demokritos och Dalton berömda?
21.)Nämn några egenskaper som alla metaller har
22.)Vad menas med en legering?
23.)Hur fungerar kemins egna språk och vem kom på det?
24.)Skriv det kemiska tecknet för 10 valfria ämnen-tag gärna hjälp av det periodiska
systemet
25.)Vad är en molekyl?
26.)Vad är det för skillnad på hur molekylerna rör sig i fastflytande och gasform?
27.)Vad menas med en fysikalisk förändring?
ääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääää
ääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääää
ääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääääää
Avsnittets namn:
Luft och vätgas, vatten och mark
Syfte:
Att genom baskunskaper om atomens uppbyggnad och egenskaper samt molekylers
uppbyggnad och egenskaper samt tillämpning av dessa i samband med atmosfären,
vattenområden och markområden. Miljöfrågor kopplade till kemi som berör atmosfären,
vattenområden och markområden. Teknologi kopplade till kemi som berör atmosfär,
vattenområden och markområden.
Arbetsgång:
Lärarens genomgång om varje delmoment följt av att eleverna besvarar repetitionsfrågor i
läroboken enskilt eller i små diskussionsgrupper om 2-3 elever i varje.
Frågorna gås sedan igenom av läraren tillsammans i klassen. Därefter går vi till nästa
delmoment.
Delmomenten är:
-Kapitel 2, luft och vätgas
Luftens egenskaper, ädelgaser, ozon, koldioxid, smog och giftiga oxider, vätgas som framtida
bränsle. Växthuseffekten och klimatförändringarna.
-Kapitel 3, vatten
Vattnets egenskaper, kretsloppet för vatten och vattenrening. Vattenbristen.
-Kapitel 4, mark
Markens beståndsdelar, bergarter, mineraler, vad jord består av, övergödningsproblemet.
Insprängt i detta kommer även:
-Filmvisningar från främst Youtube omkemiska reaktioner av olika slag
-Problemlösningar kring de olika baskunskaperna
-Laborationer kring baskunskaperna. Material:
 Läroboken ”Spektrum Kemi kapitel 2,3 och 6
 Instuderingsfrågor inför examination
 Youtubeklipp och film kring luft, vätgas, vatten och mark
 Laboration om kemiska reaktioner för att tillverka syre och väte samt syre och vätets
egenskaper
Tidplan
Vecka
Arbetsmoment
3.
Atmosfärens kemiska sammansättning (2.1)
4
Några gaser i luften, syre och kväve (2.1)
5
Ädelgaser och
Ozon (2.2, 2.3)
6
Koldioxiden (2.4 och PERSPEKTIV)
7
Giftiga oxider och smog (2.5)
.
Instuderingsfrågor till E
test.
8
Vätgas, framtidens bränsle (2.6)
9
SPORTLOV
10
Repetition
(1 lekt)
11
E
test kapitel 2
(1 lekt)
16
Vattnets förekomst på Jorden (3.1)
, Vattnets speciella egenskaper (3.2),
17
Vattnets speciella egenskaper (3.2
),
Vattnets kretslopp (3.3)
18
Vattenrening (3.4), Stenar, mineraler, bergarter (6.1)
19
Stenar, mineraler, bergarter, jord (6.1,6.2), Näringsämnen från jorden
(6.3, 6.4)
20
E + C,A prov
21
Rest
22
Rest sista dag 31/5.
Instuderingsfrågor
:
Se särskilt dokument ”Instuderingsfrågor luft, vätgas, mark, vattenåk 7 lå 16/17”
i Learnify
och utdelat i pappersform
Examination:
-Ett skriftligt provpå E,C,A nivåför de teoretiska kunskaperna kring kapitel 2,3,6.
-E-test efter avsnitt, Kapitel 2”Luftoch vätgas”
Bedömning:
I det skriftliga provetkommer jag att dels prova dina teoretiska kunskaper i förhållande till
det som förmedlats i avsnittet. Men även hur du kan använda dina kunskaper till att resonera
kring olika naturfenomen och finna förklaringar till dessa.
Vi utgår från följande hela eller delar av de centrala innehållen då vi genomför avsnittet:
Kemin i naturen
Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och
oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till moleky-och jonföreningar
genom kemiska reaktioner.
Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och
spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark.
Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, tillexempel i mark, växter och
människokroppen. Lösningar, fällningar, syror och baser samt pH-värde.
Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö-och hälsosynpunkt.
Kemin i vardagen och samhället
Människans användning av energi-och naturresurser lokalt och globalt samt vad det
innebär för en hållbar utveckling.
Processer för att rena dricksvatten och avloppsvatten lokalt och globalt
.
Aktuella samhällsfrågor som rör kemi
.
Kemin och världsbilden
Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för
världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor
Page:of 3
Automatic Zoom
Kemi,syror, baser och salter åk 7, vt 17
Detta arbetsområde behandlar följande delar av läroplanens centrala innehållför kemi:
•Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl-och jonföreningar genom
kemiska reaktioner.
•Syror och baser samt pH-värde.
•Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö-och hälsosynpunkt.
•Vanliga kemikalier i hemmetoch i samhället, till exempel rengöringsprodukter, kosmetika,
färger och bränslen samt hur de påverkar hälsan och miljön.
•Aktuella samhällsfrågor som rör kemi.
•Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande
och utvärdering.
•Separations-och analysmetoder, till exempel destillation och identifikation av ämnen.
•Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och
teorier.
•Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Detta kommer att bedömas:
Kunskapskrav för betyget E
Du ska hagrundläggandekunskaper om de kemiska begrepp som området behandlar.
Du ska kunna kemiområdets påverkan på miljön med enklamotiveringar.
Du ska kunnakan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar.
Du ska kunna göraenkladokumentationer av områdets laborationer.
Kunskapskrav för betyget C
Du ska hagoda kunskaper om de kemiska begrepp som området behandlar.
Du ska kunna kemiområdets påverkan på miljön med utvecklade motiveringar.
Du ska kunnakan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar.
Du ska kunna göra utvecklade dokumentationer av områdets laborationer.
Kunskapskrav för betyget A
Du ska hamycket goda kunskaper om de kemiska begrepp som området behandlar.
Du ska kunna kemiområdets påverkan på miljön med välutvecklade motiveringar.
Du ska kunna kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar.
Du ska kunna göra välutvecklade dokumentationer av områdets laborationer.
Detta ska vi göra:
Under arbetet kommer vi ha föreläsningar, diskussioner, se filmer, laborera, skriva
labbrapporter och göra hemlaboration.Arbetet och läxorna följer planeringen.
https://studylibsv.com/doc/906261/kemi--syror--baser-och-salter-%C3%A5k-7--vt-17
måndag
repetition av astronomi och
kraft
17
läxa till onsdag
onsdag
4.1
4.2 syror
onsdag
neruralisation
19
onsdag
lab, vad är surt och basiskt
18
läxa till onsdag
4.3 baser
läxa till måndag nästa vecka
måndag
4.1
läxa till måndag nästa vecka
måndag
4.2 syror
onsdag
4.3 baser
4.3
4.3
onsdag
läxa till måndag nästa vecka
måndag
115
onsdag
MATTE (prov på matten på
torsdag)
A
1.
material du behöver
(kemiboken
2.
(
samt s 68
!
135)
!
4.4 starka syror, baser och
supersyror
5.1 joner, salter
5.1, gör din egen indikator,
filma och visa Kristina
försurning s 68, 114
läxa till onsdag
genomgång inläsningsblad
torsdag
rbetsområdet avslutas med
ett prov. Gör på följande sä
!
, anteckningar, detta blad
och något att
!
5.1
.
Läs/lyssna på all text i häftet
(s 104
4.
läxa till onsdag
4.4 starka syror, baser och
supersyror
onsdag
20
anteckningar
onsdag
KEMIPROV (på matten)
tt när du läser på inför
provet:
Samla ihop allt
anteckna i).
Läs sammanfattningarna på
sidan 119 och sidan 135
)
3.
-
Arbetsområdet avslutas med ett prov. Gör på följande sätt när du läser på
inför provet:
1.Samla ihop allt material du behöver (kemiboken, anteckningar, detta blad och något att
anteckna i).
2.Läs sammanfattningarna på sidan 119 och sidan 135(5.1)samt s 68.
3.Läs/lyssna på all text i häftet (s 104-135)
4.Läs dina anteckningar noga. Om du har varit frånvarande på någon lektion måste du skriva
av någons anteckningar.
5.Skriv svar på frågorna nedan.
6.Lär dig svaren på frågorna på detta inläsningsblad.
7.Be någon förhöra dig på inläsningsbladet.
1 I vilka vardagsämnen finns syror?
2 I vilka vardagsämnen finns baser?
3 Namnge de tre starkaste syrorna och skriv deras kemiska beteckning.
4 Namnge tre svaga syror.
5 Namnge två starka baser och deras kemiska beteckningar.
6 Namnge två svaga baser.
7 Vad är det som gör att ett surt ämne är surt?
8 Vad är det som gör att ett basiskt ämne är basiskt?
9 Vad är en indikator?
10 Nämn fyra olika indikatorer och hur de fungerar.
11 Vilket är farligast syror eller baser, förklara?
12 Vad innebär det att något är neutralt?
13 Hur gör man för att neutralisera?
14 Beskriv pH –skalan.
15 Förklara orden atom och jon.
16 Rita tre atomer (ni ska kunna detta
med hjälp av periodiska systemet).
17 Rita tre joner. (ni ska kunna detta med hjälp av periodiska systemet)
18 Vad är speciellt med vätejonen?
19 Rita en vätejon och en hydroxidjon (för högre betyg).
20Vad är det för skillnad på en stark och en svag syra?
21 Vad är det för skillnad på en koncentrerad och en utspädd syra?
22 Vad kan man ha för medicinsk nytta av en bas?
23 Vad innebär en buffert?
24 Hur uppkommer försurning och vad gör man åt det?
25 Vad innebär SIV?
26 Kan man späda ut något tills det blir
neutralt, förklara?
27 Kan man neutralisera en syra med socker, förklara?
28 Vad använder man följande ämnen till i ”verkligheten”?
a.
SVAVELSYRA
b.
SALTSYRA
c.
SALPETERSYRA
d.
SVAVELSYRA
e.
KOLSYRA
f.
ÄTTIKSSYRA
g.
NATRIUMHYDROXID
h.
AMMONIAK
29 Vad är ett salt?
30 Förklara hur ett salt kan bildas (s 124).
31 Ge exempel på olika salter och vad man använder dem till.
32 Vad är en metalloxid?
33 Beskriv det som händer när en metall reagerar med syre.
Page:of 2
Automatic Zoom
Veckoplanering i NO
VT -14
8A
Kemi: Syror och baser
Fredag
vecka v 6: Prov kap 7
Kemi: Jonföreningar
Tis
dag v 9: Skriftligt läxförhör kap 8
Vecka
Område
Läxa (till tisdag
veckan efter)
2
Väder och vind, Värmeenergi
kap 8.3 - 8.4
3
Repetition
kap 8.1 - 8.4
Vecka
Område
Läxa (till tisdag
veckan efter)
4
Syror och baser..., Joner är laddade
byggstenar, Syror lämnar ifrån sig vätejoner
7.1 - 7.3
5
Baser tar upp vätejoner, pH-skalan
7.4- 7.5
6
Repetition
Vecka
Område
Läxa (till tisdag
veckan efter)
8
Salter, Metalloxider, Mineraler
kap 8.1 - 8.3
Kemi: Kol- och kolföreningar
Tisdag v 13:
Prov kap 9
Kemi: Livets kemi
Fredag v 17: Prov kap 10
Biologi: Vår miljö
Fredag v 22: Prov kap 10
Vecka
Område
Läxa (till tisdag
veckan efter)
9
Kol finns i många former, Kolväten
kap 9.1 - 9.2
10
Omättade kolväten, Fossila bränslen
kap 9.3 - 9.4
11
Alkoholer, Organiska syror
kap 9.3 - 9.4
12
Estrar, Repetition
kap 9.5
Vecka
Område
Läxa (till tisdag
veckan efter)
13
Kolhydrater, Fetter
kap 10.1 -10.2
14
Proteiner, Vitaminer och mineraler, Tvål och
tvättmedel
kap 10.3 -10.5
15
LOV
16
Hudvård och smink, Läkemedel och gifter
kap 10.6 -10.7
17
Repetition
Vecka
Område
Läxa (till tisdag
veckan efter)
20
Människans ekosystem, Växthuseffekten,
Ozonskicktet
kap 10.1 -10.3
21
Förorenad luft, Övergödning, Miljögifter
kap 10.4 - 10.6
22
Lösningar inom räckhåll, Repetition
Läs dina anteckningar noga. Om du har varit frånvarande på någon lektion måste du skriva av
någons
anteckningar.
5.
!
Skriv svar på frågo
rna nedan.
6.
!
Lär dig svaren på frågorna på detta inläsningsblad.
7.
!
Be någon förhöra dig på inläsningsbladet.
1 I vilka vardagsämnen finns syror?
2 I vilka vardagsämnen finns baser?
3 Namnge de tre starkaste syrorna och skriv deras kemiska beteckning.
4N
amnge tre svaga syror.
5 Namnge två starka baser och deras kemiska beteckningar.
6 Namnge två svaga baser.
7 Vad är det som gör att ett surt ämne är surt?
8 Vad är det som gör att ett basiskt ämne är basiskt?
9 Vad är en indikator?
10 Nämn fyra olika indik
atorer och hur de fungerar.
11 Vilket är farligast syror eller baser, förklara?
12 Vad innebär det att något är neutralt?
13 Hur gör man för att neutralisera?
14 Beskriv pH
–
skalan.
15 Förklara orden atom och jon.
16 Rita tre atomer (ni ska kunna detta
med hjälp av periodiska systemet).
17 Rita tre joner. (ni ska kunna detta med hjälp av periodiska systemet)
18 Vad är speciellt med vätejonen?
19 Rita en vätejon och en hydroxidjon (för högre betyg).
20
Vad är det för skillnad på en stark och en svag syra?
21 Vad är det för skillnad på en koncentrerad och en utspädd syra?
22 Vad kan man ha för medicinsk nytta av en bas?
23 Vad innebär en buffert?
24 Hur uppkommer försurning och vad gör man åt det?
25 Vad innebär SIV?
26 Kan man späda ut något tills det blir
neutralt, förklara?
27 Kan man neutralisera en syra med socker, förklara?
28 Vad använder man följande ämnen till i ”verkligheten”?
a.
SVAVELSYRA
b.
SALTSYRA
c.
SALPETERSYRA
d.
SVAVELSYRA
e.
KOLSYRA
f.
ÄTTIKSSYRA
g.
NATRIUMHYDROXID
h.
AMMONIAK
29 Vad är ett salt?
30 Förklara hur ett salt kan bildas (s 124).
31 Ge exempel på olika salter och vad man använder dem till.
32 Vad är en metalloxid?
33 Beskriv det som händer när en metall reagerar med syre.
.
Automatic Zoom