Kursplanering Allmänkemi år 9, v.34-41, ht-16
Begrepp
Atommassa
Atommassenhet, u
Atommodell
Atomnummer
Rutherfords
guldfolieexperiment
Valenselektroner
Bohrs atommodell
Elektron
Elementarpartikel
Neutron
Proton
Deuterium
Elektronskal
Isotop
Kol-12
Kol-14 (-metoden)
Tungt väte/tungt vatten
Alkalimetaller
Halogener
Periodiska systemet
(period, grupp)
Ädelgaser
Övergångsmetaller
Elektronparbindning,
kovalent bindning
Jon
Jonbindning
Jonförening
Ammoniak
Bas
BTB
Citronsyra
destillerat vatten
Hydroxidjon
indikator
Kaliumhydroxid KOH
Kolsyra
koncentration (M=molar)
Mjölksyra
Myrsyra
Natriumhydroxid(kaustiks
oda) NaOH
neutral lösning
Neutralisation
pH-värde
Salpetersyra HNO3
saltsyra HCl
SIV-regeln
stark bas
stark syra
svag bas
svag syra
Svavelsyra H2SO4
syra
Vätejon, proton
(oxoniumjon)
Ättiksyra
Metallbindning
Metaller/icke-metaller,
halvmetaller/halvledare
Stål
Brons
Förzinkning
Galvanisering
Mässing
Rödguld
Vitguld
Färskning
Legering
Masugn
alkaliskt
batteri
elektrolys
galvaniskt element
Kalciumkarbonat (kalk)
Kaliumnitrat
Fällning
anod
katod
metallernas
spänningsserie
Natriumklorid (koksalt)
Oxidation
Reduktrion
rost
rostskydd
bergart
berggrund
Blodstensmalm
fältspat
glimmer
gnejs
granit
kvarts
malm
mineral
Råjärn
sandsten
Slagg
Svartmalm,magnetit
Veckoplan:
v.34 UR-filmer om kemi
v.35 Repetera 7ans kurs, Joner, vätejon, hydroxidjon, syror o baser, neutraliseringslabb
v.36 Atommodell, elementarpartiklar, periodiska systemet, rödkålslabb
v.37 Metaller, metalljoner, syror, baser, salter, metallabb
v.38 Kemisk bindning, elektrokemi, elektrolabb
v.39 Mark och material
v.40 Repetition och prov
v.41 Efterarbete
Bedömning, examinationsform:
Skriftligt prov 5 oktober
Bedömning, du ska kunna:
Du ska kunna beskriva vad materia är, utifrån atomens uppbyggnad.
Du ska kunna använda dig av periodiska systemet för att berätta om elementarpartiklar och
isotoper samt om ämnens övergripande egenskaper.
Du ska kunna förklara skillnaden mellan jonbindning, kovalent bindning och metallbindning.
Du ska veta det viktigaste om syror och baser och kunna förklara vad salter är.
Du ska veta något om bergarter och mineraler
Du ska veta något om järnmalm, järngruvor, stål, stålindusstri.
Du ska kunna förklara ett batteri och vad elektrolys är.
Läs igenom veckologgen så får du också en inblick i vad du ska kunna.
Förmågor och centralt innehåll enligt Skolverket:
Kemi
…har kunskaper… visar med med användning av NVs begrepp, modeller och teorier,
…kan föra resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas med
kunskapen…
… kan beskriva centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors
levnadsvillkor… …ge exempel…
Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i mark, växter och
människokroppen. Lösningar, fällningar, syror och baser samt pH-värde.
Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och
oförstörbarhet.
Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv.
Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt.
Aktuella forskningsområden inom kemi, till exempel materialutveckling och nanoteknik.
Aktuella samhällsfrågor som rör kemi.
Kemiska processer vid framställning och återvinning av metaller
Olika faktorer som gör att material, till exempel järn och plast, bryts ner och hur nedbrytning
kan förhindras.
Teknik
...resonemang kring hur några föremål förändras över tid
...drivkrafter för teknikutvecklingen
...konsekvenser för individ, samhälle och miljö.
Bearbetning av råvara till färdig produkt och hantering av avfall i någon industriell process, till
exempel papperstillverkning och livsmedelstillverkning.
Återvinning och återanvändning av material i olika tillverkningsprocesser. Hur tekniska
lösningar kan bidra till hållbar utveckling.
Exempel på kunskapskällor
Kemi Direkt s.60-61, 64-70, 146-189
Filmer och klipp räknas upp i veckologgen på NO och TK-sidan (no.sjostadsskolan.se)
