Inför 9-ans biologiprov om ”Nervsystemet och våra sinnen”
HT20
Provet kommer att omfatta biologiboken sid. 230-249 + sid. 255-267. Observera att det enbart är fakta
som angivits nedan som du behöver läsa på! Bildspel finns på ”www.ullassida.weebly.com”.
För att få betyget E måste du:
-
Förstå varför vi har en hjärna och ett nervsystem
Känna till att vårt nervsystem består av hjärnan och ryggmärgen (= det centrala nervsystemet)
och perifera nerver
Känna till att nervimpulser är svaga elektriska signaler som leds till och från det centrala
nervsystemet med hjälp av olika nerver
Känna till att vissa nerver kan vi styra med viljan, medan nerver till inre organ kan vi inte styra (det
autonoma nervsystemet)
Kunna nervcellens uppbyggnad och förstå att en nerv är uppbyggd av flera nervceller
Känna till att hormoner också används för att skicka signaler i kroppen, t.ex. könshormoner
Känna till hjärnans tre olika delar, samt veta vilka olika funktioner de har
Känna till några av storhjärnans olika centra
Känna till något om hur minnen lagras och vad du kan göra för att förbättra din minnesförmåga
Känna till att hjärnan har två halvor som är bra på olika saker
Känna till hur ryggmärgen är uppbyggd
Veta vad en reflexrörelse är för något och varför den är livsnödvändig. Även kunna ge exempel på
medfödda och inlärda reflexer
Känna till något om hur stress och sömn påverkar din kropp
Känna till olika skador och sjukdomar i nervsystemet
Känna till lite om hur våra sinnen samarbetar för att ge hjärnan information om vad som händer i
och utanför din kropp
Förstå ljuset väg genom ögat till syncentrum i hjärnan där du faktiskt ser
Känna till några olika synfel och ögonsjukdomar
Förstå ljudets väg genom örat till hörselcentrum i hjärnan där du faktiskt hör
Känna till att kroppens balansorgan finns i örat
Känna till olika sjukdomar i örat
Förstå hur lukten, smaken och känseln fungerar
För att få högre betyg måste du dessutom kunna:
-
Beskriva mer utförligt hur nerver och hormoner samarbetar för att skicka information till
kroppens olika delar
Beskriva hjärnans uppbyggnad och de olika områdena i stora hjärnan
Förstå hur hjärnan har utvecklats under miljontals år och vilken betydelse det har fått för hur
tankar och känslor styr våra liv
Beskriva mer utförligt hur inlärning och minne fungerar, samt förstå att det finns olika former av
intelligens och kreativitet
Beskriva mer utförligt vad som händer vid en fara; t.ex. om ett barn springer framför din cykel
och du måste tvärbromsa
Beskriva en reflexrörelse samt förstå skillnaden mellan medfödda och inlärda reflexer
Beskriva hur stress och sömn påverkar kroppen, och ge exempel på vad som kan hända vid för
mycket stress och/eller för lite sömn
Beskriva några vanliga skador och sjukdomar som kan drabba nervsystemet
Beskriva ögats uppbyggnad och utförligt förklara ljusets väg genom ögat till syncentrum i hjärnan
Förklara hur ögat anpassar sig till olika avstånd med hjälp av linsen
Förklara skillnaden mellan ögats tappar och stavar och vad det har för betydelse för vårt
mörkerseende och vår förmåga att se olika färger
Beskriva några vanliga synfel och ögonsjukdomar och hur de kan åtgärdas
Beskriva örats uppbyggnad och förklara ljudets väg genom örat till hörselcentrum i hjärnan
Beskriva hur kroppens balansorgan fungerar
Beskriva några vanliga skador och sjukdomar i öronen
-
Beskriva hur lukten och smaken kompletterar varandra, och hur olika känselkroppar fungerar
Dessutom: Ha en mycket god överblick av människans förmåga att använda sin hjärna och sina
fem sinnen för att förstå sin omgivning, tänka, lära sig och minnas
Sammanfattning E-del ”Nervsystemet och våra sinnen”
Vårt nervsystem, med hjärnan i centrum, tar emot och bearbetar olika intryck från omvärlden.
Hjärnan bestämmer sedan hur kroppen ska agera genom att styra våra muskler. Utan hjärna och
nervsystem skulle vi inte kunna leva.
Nervsystemet består av hjärnan, ryggmärgen och de perifera nerverna (nerver som går från
ryggmärgen och ut till olika delar av kroppen). Hjärnan tillsammans med ryggmärgen kallas för
det centrala nervsystemet. När våra sinnesorgan reagerar på något i omgivningen (t.ex. ögat ser
något, handen känner att det är varmt), skickas svaga elektriska signaler till det centrala
nervsystemet. I hjärnan tolkas signalerna och vi blir medvetna om vad som finns omkring oss.
Hjärnan och ryggmärgen skickar också ut signaler till olika muskler och får dem att dra ihop sig
(t.ex. handen rör sig, hjärtat slår). Vissa nerver kan vi styra med viljan, t.ex. nerver till armar och
ben. Nerver som styr hjärtat och de inre organen kan vi inte styra med viljan = det autonoma
nervsystemet (det självständiga nervsystemet).
Nervsystemet är uppbyggt av nervceller som har förmåga att leda de elektriska signalerna. Den
ena ändan av nervcellen består av cellkropp och korta utskott. Den andra består av nervcellens
långa utskott som är skyddade av ett fetthölje. Den elektriska signalen går från cellkroppen och
ut i det långa utskottet och vidare till nästa nervcell eller till en muskel. Övergången mellan två
nervceller eller mellan en nervcell och en muskel, kallas en synaps. En nerv är uppbyggd av
många nervceller. Hastigheten på den elektriska signalen i en nerv kan vara upp till 100 m/s!
Kroppen använder sig även av hormoner för att skicka signaler till olika delar av kroppen.
Hormonerna produceras i specifika körtlar. Exempel på hormoner är testosteron (produceras i
mannens testiklar) och östrogen (produceras i kvinnans äggstockar).
Hjärnan är uppbyggd av miljarder av nervceller. Den kräver mycket energi som den får från
socker vi äter och syre vi andas. Hjärnan består av tre delar: stora hjärnan, lilla hjärnan och
hjärnstammen. Stora hjärnan ansvarar för dina tankar och minnen, men även för din
personlighet och dina känslor. Här finns också alla sinnescentra (syn, hörsel, känsel, smak,
rörelse, tal o.s.v.). Det är alltså först när nervsignalerna från t.ex. ögat når syncentrum i hjärnan,
som du faktiskt ser! Lilla hjärnan kontrollerar balans och samordnar muskelrörelser.
Hjärnstammen ansvarar för livsviktiga funktioner i kroppen, t.ex. andning, kroppstemperatur,
blodtryck, hunger/törst och fortplantning.
Hjärnan är även uppdelad i två halvor som är förbundna med varandra. Den vänstra hjärnhalvan
är den logiska, analyserande halvan, medan den högra är den kreativa halvan (se bild sid. 243).
Minnen lagras på många ställen i hjärnan. För att minnas lättare är det bra att lyssna, titta,
anteckna och repetera.
Ryggmärgen är förbindelselänken mellan hjärnan och de perifera nerverna. Nervcellerna i
ryggmärgen ligger skyddade inne i ryggradens kotor. Om ryggmärgen skadas så att nervcellerna
går av kan kroppen bli helt eller delvis förlamad och utan känsel.
En reflexrörelse är en rörelse som ”sker med ryggmärgen”. Om du t.ex. lägger handen på en het
platta så skickas en signal från handens känselnerver till ryggmärgen. Där sker en direkt
omkoppling till nerver som går till handens muskler så att du drar undan handen. Till sist går en
signal upp till hjärnan och du känner att det gör ont. Men då har du redan ryckt undan handen.
Denna reflex är medfödd. Andra medfödda reflexer är t.ex. blinkreflexen och sugreflexen hos
nyfödda barn. Dessa reflexrörelser är livsnödvändiga. Andra reflexer är inlärda, t.ex. att gå, cykla
och skriva. Dessa reflexer är inte livsnödvändiga men rörelserna går snabbare än om hjärnan
måste styra det hela.
Stress är ett tillstånd där kroppen tror att den är i fara och förbereder sig på flykt eller att slåss.
Men om stressen inte beror på att vi är jagade av en tiger, utan på t.ex. för mycket att göra, höga
krav eller på att tiden inte räcker till, då kan vi bli sjuka av stress. Därför är det viktigt att vi
undviker långvarig stress och vilar. När vi sover kan kroppen återhämta sig, då sorterar t.ex.
hjärnan dagens händelser och muskler byggs upp. Brist på sömn gör oss trötta och irriterade och
kan t.o.m. göra oss sjuka eftersom immunförsvaret försvagas.
Huvudvärk beror ofta på spända muskler i nacken och ansiktet. Andra skador och sjukdomar i
nervsystemet är migrän, hjärnskakning, CP (cerebral pares, en skada som beror på syrebrist
under fostertiden eller vid förlossningen), epilepsi, depression, Alzheimers sjukdom (nervcellerna
dör vilket bl.a. ger minnesförlust) och stroke (hjärnblödning och propp i hjärnan).
Dina sinnen samarbetar för att hjärnan ska få information om vad som händer utanför och i din
kropp:
Ögat och synen: Ljuset väg genom ögat går via hornhinnan, regnbågshinnan och pupillen
(öppningen in i ögat), linsen och glaskroppen till näthinnan. Hornhinnan, linsen och glaskroppen
bryter ljuset mot gula fläcken på näthinnan så synupplevelsen blir skarp. Pupillens storlek
reglerar ljusinsläppet så vi inte blir bländade. I näthinnan finns sinnesceller (stavar och tappar)
som reagerar för ljus och sänder signaler via synnerven till syncentrum i hjärnan. Det är först då
vi blir medvetna om att vi ser. Vanliga synfel är närsynthet, översynthet, ålderssynthet och starr.
Örat och hörseln: Ljudets väg genom örat går via ytterörat (öronmusslan, hörselgången och
trumhinnan), mellanörat (hammaren, städet och stigbygeln) till innerörat (snäckan). I snäckan
finns sinnesceller som reagerar för ljud och sänder signaler via hörselnerven till hörselcentrum i
hjärnan, och vi blir medvetna om att vi hör. I innerörat finns också vårt balansorgan. Vanliga
hörselskador beror på öroninflammation, hörselnedsättning och tinnitus.
Luktsinnescellerna sitter i slemhinnan högst upp i näsan och reagerar på tiotusentals dofter (=
kemiska ämnen i luften). Från sinnescellerna går nerver till hjärnans luktcentrum. Luktsinnet är
välutvecklat och varnar oss för t.ex. dålig mat eller om det brinner.
Smaksinnescellerna sitter på tungan och reagerar endast för fem olika smaker: sött, salt, surt,
beskt och umami. Från sinnescellerna går nerver till hjärnans smakcentrum. Lukt- och
smaksinnet kompletterar varandra så att det mesta vi kallar smak egentligen är lukt (det finns
t.ex. inga ”chokladsinnesceller” utan det är lukten av choklad som vi uppfattar som smak).
Känselkroppar finns i huden och reagerar för tryck, beröring, smärta, kyla och värme. Från
känselkropparna går nerver till hjärnans känselcentrum. Smärtreflexen som gör att du t.ex. drar
undan handen från en het platta, är livsviktig så att du undviker allvarliga skador.
Instuderingsfrågor ”Nervsystemet och våra sinnen”
1. Varför har vi en hjärna och ett nervsystem?
2. Vilka delar består nervsystemet av?
3. Vad är nervimpulser?
4. Hur snabbt kan en nervimpuls röra sig?
5. Hur är en nervcell uppbyggd? Rita!
6. Hjärnan består av tre delar; vilka?
7. Vilka olika funktioner har hjärnans tre delar?
8. Nämn några av storhjärnans olika centra.
9. Hur lagras minnen? Vad kan du göra för att förbättra din minnesförmåga?
10. Hur är ryggmärgen uppbyggd?
11. Vad är en reflexrörelse? Varför är reflexer livsviktiga?
12. Vilken skillnad är det mellan medfödda och inlärda reflexer? Ge exempel.
13. Hur påverkar stress och brist på sömn din kropp?
14. Beskriv några skador och sjukdomar i nervsystemet.
15. Vilka fem sinnen har vi?
16. Beskriv ögats uppbyggnad och förklara hur vi ser, dvs. hur ljuset från ett föremål passerar
genom ögat och till syncentrum i hjärnan.
17. Vilken är skillnaden mellan ögats tappar och stavar?
18. Beskriv några vanliga synfel och hur de kan åtgärdas.
19. Beskriv örats uppbyggnad och förklara hur vi hör, dvs. hur ljud passerar genom örat och
till hörselcentrum i hjärnan.
20. Beskriv balansorganet i örat.
21. Beskriv några vanliga skador och sjukdomar i öronen.
22. Beskriv hur lukt och smak kompletterar varandra.
23. Var finns våra känselkroppar? Hur fungerar de olika känselkropparna?
