Kolhydrater

Kolhydrater

Kolhydraterna uppkommer som reaktionsprodukter i fotosyntesen:
koldioxid + vatten + solenergi  kolhydrater + syre.
Kolhydraterna indelas i tre huvudgrupper:
1. Monosackarider
2. Disackarider
3. Polysackarider









Kolhydrater är ett gemensamt namn för vardagliga födoämnena...
- Sockerarter (monosacakrider och disackarider)
- Stärkelse (polysackarider)
- Cellulosa (kostfiber alt. polysackarider)
Kolhydraterna är viktiga för metabolismen, d.v.s. alla kemiska processer i
kroppen.
Överskott av glukos lagras som glykogen i musklerna. Det är glykogenet som
används vill lång fysisk aktivitet (kolhydratuppladdning=massor av t.ex. pasta).
Kolhydrater = idrottarens viktigaste energikälla.
58 % av vårt dagliga intag bör bestå av kolhydrater ( 26% fett, 16% protein).
Sockerarter
Sockerarterna ger snabb energi och de enkla sockerarterna går direkt ut i blodet.
Sockerarterna delas upp i enkla eller sammansatta sockerarter.
De sammansatta sockerarterna är uppbyggda av två enkla sockerarter.
Sammansatta sockerarter. måste brytas ned till enkla socker arter för att
kroppen skall kunna ta upp den.
Det är kroppens olika enzym som sköter detta.
Enkla sockerarter
- Druvsocker (Glukos)
- Fruktsocker (Fruktos)
- Galaktos



Sammansatta sockerarter
- Rörsocker (Sackaros, strösocker)
- Mjölksocker (laktos mesost, mjölk)
- Maltsocker ( Maltos )
Glukos är en molekyl som består av sex kol-, 12 väte- och sex syreatomer. Den
skapas genom växternas fotosyntes.
I Dextrosol (druvsocker) finns enbart glukos och ger kroppen snabb energi
Fruktos är en molekyl som bara innehåller fes st. kolatomer och har en sötare
smak än glukos. Fruktosen finns tillsammans med glukos i frukter.
Hur mycket socker man har i blodet beror på ett hormon som heter insulin.
Normalt sett ska insulinet transportera socker från blodet in i cellerna för att ge
dem energi. När man har diabetes fungerar inte den transporten, och
sockermolekylerna stannar kvar i blodet eller i vätskan utanför cellerna. Det
beror antingen på att man inte har tillräckligt med insulin eller på att insulinet
inte kan transportera in sockret i cellerna som det ska.
1. Monosackarider
I frukter och bär finns mycket glukos (druvsocker) och fruktos (fruktsocker).
Båda har molekylformen C6H12O6, alltså är de isomerer.
Glukos
Fruktos
Människan har ca 1 gram glukos per liter blod. Blodsockret regleras av
hormoner och när en sockersjuk får för mycket socker i blodet transporteras det
via njurarna till urinen.
Andra monosackarider som är viktiga i cellens funktion är ribos och deoxiribos
som bygger upp nukleinsyrorna som finns i DNA.
2. Disackarider (byggs upp av två monosackarider)
Den viktigaste disackariden är sackaros (rörsocker) som framställs genom att
extrahera socker från krossade sockerbetor med vatten. När lösningen renas och
mättas börjar sockret utkristallisera.
I en sur miljö eller med hjälp av enzymer bryts sackaros ned till glukos och
fruktos genom en hydrolys reaktion (vatten bryter ner ett stormolekylärt ämne):
sackaros + vatten  glukos + fruktos.
Andra viktiga disackarider är bl.a. laktos (mjölksocker) och maltos (maltsocker).
En människa som är laktosintolerant saknar eller producerar för lite av enzymet
laktas vars uppgift är att bryta ner laktos. Då laktos kommer in i tjocktarmen
fungerar den som näring för bakterier som producerar gas. Detta orsakar
luftbesvär, magknip och gör att magen känns uppblåst.
3. Polysackarider (polymerer av monosackarider)
De viktigaste polysackariderna är stärkelse och cellulosa. Båda två är
kedjeformiga stormolekylära föreningar som byggs upp av glukosenheter. I en
stärkelsemolekyl finns 200 — 2000 och i en cellulosa molekyl 2000 — 5000
glukosenheter. Stärkelsemolekylen har förgrenade kedjor medan cellulosa har
raka glukoskedjor
stärkelse
cellulosa
Stärkelse






Stärkelse ger oss långsam energi.
Består av långa kedjor med 500-2000 st. glukosmolekyler som sitter ihop.
Stärkelse bryts ned till glukos med hjälp av enzymer. Det är glukoset som ger
våra celler energi.
Enzymerna fungerar som saxar som klipper upp de långa kedjorna.
Molekylerna bildar en spiral. Denna spiralform gör att stärkelsen får en kornig
form.
Finns i livsmedel som potatis, pasta, ris m.m.
Cellulosa






Uppbyggda av 2000-3000 druvsockermolekyler.
Utgör skelettet i växter.
Ved = 40 % cellulosa.
De långa molekylerna bryts inte ned av vår kropp, men gör så att tarmarna får
arbeta.
Kor kan bryta ned cellulosa då mikroorganismer hjälper dem med
nedbrytningen.
Förebygger tarmsjukdomar.