Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge

Analys av kompetensbehov
inom Småland och Blekinge
Rapport utarbetad i samverkan mellan regionförbunden i Blekinge,
Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län samt Arbetsförmedlingens
analysavdelning, 2011-2012
Innehåll
Bakgrund ...................................................................................................................... 5
Disposition: .............................................................................................................. 6
FA-regioner .............................................................................................................. 6
Faktorer som påverkar kompetensförsörjning.......................................................... 7
OECD Territorial Reviews Småland-Blekinge ........................................................ 8
Nuläge .......................................................................................................................... 9
Demografi................................................................................................................. 9
Befolkningsutveckling i länen .............................................................................. 9
Befolkningsutveckling per FA i Jönköpings län ................................................ 10
Befolkningsutveckling per FA i Kronobergs län ............................................... 10
Befolkningsutveckling per FA i Kalmar län ...................................................... 11
Befolkningsutveckling FA i Blekinge län .......................................................... 11
Arbetskraften .......................................................................................................... 12
Tillskott av unga ..................................................................................................... 14
Sysselsättning ............................................................................................................. 15
Procentuell förändring av sysselsatta ................................................................. 15
Årsvis förändring av antalet sysselsatta ............................................................. 16
Andel sysselsatta (förvärvsfrekvens) ..................................................................... 18
Näringsgrenar ......................................................................................................... 18
Andel sysselsatta per näringsgren och län 2010................................................. 18
Andel sysselsatta per näringsgren och FA-region 2010 ..................................... 19
Pendling .................................................................................................................. 20
Jönköpings län .................................................................................................... 20
Kronobergs län ................................................................................................... 20
Kalmar Län ......................................................................................................... 21
Blekinge län........................................................................................................ 21
Analys......................................................................................................................... 22
Branschutveckling Jönköpings län och dess FA-regioner ..................................... 22
Branschutveckling Kronobergs län och dess FA-regioner ..................................... 31
Branschutveckling Kalmar län och dess FA-regioner............................................ 36
Branschutveckling Blekinge län och dess FA-region ............................................ 42
Yrken och yrkesavgångar ........................................................................................... 45
Yrkesavgångar Jönköpings län............................................................................... 46
Yrkesavgångar Kronobergs län .............................................................................. 47
Yrkesavgångar Kalmar län ..................................................................................... 48
Yrkesavgångar Blekinge län .................................................................................. 49
Yrkesavgångar FA5 (Gislaved, Gnosjö, Tranemo och Värnamo) ......................... 50
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
2
Yrkesavgångar FA6 (Aneby, Habo, Mullsjö, Jönköping, Vaggeryd, Nässjö, Eksjö)
................................................................................................................................ 51
Yrkesavgångar FA7 (Sävsjö, Vetlanda) ................................................................. 52
Yrkesavgångar FA8 (Tranås, Ydre ........................................................................ 54
Yrkesavgångar FA9 (Osby, Älmhult) .................................................................... 55
Yrkesavgångar FA10 (Ljungby, Markaryd) .......................................................... 56
Yrkesavgångar FA11 (Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge, Växjö) ............. 57
Yrkesavgångar FA12 (Borgholm, Emmaboda, Kalmar, Mörbylånga, Nybro,
Torsås) .................................................................................................................... 59
Yrkesavgångar FA13 (Hultsfred, Vimmerby) ....................................................... 60
Yrkesavgångar FA14 (Västervik) .......................................................................... 61
Yrkesavgångar FA15 (Högsby, Mönsterås, Oskarshamn) ..................................... 62
Yrkesavgångar FA17 (Karlshamn, Karlskrona, Olofström, Ronneby) ................. 64
Slutsats yrkesavgångar ........................................................................................... 65
Antalsmässigt ..................................................................................................... 65
Andelsmässigt .................................................................................................... 66
Utbildningsutbud ........................................................................................................ 67
Gymnasieskolan: .................................................................................................... 67
Jönköpings län 2010/2011 ................................................................................. 67
Kronobergs län 2010/2011 ................................................................................. 67
Kalmar län 2010/2011 ........................................................................................ 68
Blekinge län 2010/2011 ..................................................................................... 69
Yrkeshögskolan: ..................................................................................................... 69
YH-myndighetens redovisning av antalet platser totalt per utbildningsområde och
län 2012 .................................................................................................................. 72
Högskola och universitet:....................................................................................... 73
Sammanfattning ......................................................................................................... 75
Störst utmaningar fram till 2019 i respektive län och dess FA .............................. 78
Jönköpings län.................................................................................................... 78
Kronobergs län ................................................................................................... 78
Kalmar län .......................................................................................................... 79
Blekinge län ....................................................................................................... 80
Källförteckning .......................................................................................................... 81
Bilagor……………………………………………………………………………….80
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
3
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
4
Bakgrund
Näringsdepartementet gav under våren 2010 Regionala självstyrelseorgan och
samverkansorgan i uppdrag1 att etablera kompetensplattformar för samverkan inom
kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och lång sikt. Respektive län
ska ta fram kunskapsunderlag och behovsanalyser som förhåller sig till funktionella
arbetsmarknadsregioner. Etableringen av kompetensplattformar ska bygga på redan
etablerade samverkansformer inom kompetensförsörjningsområdet i länet. Syftet är
bl.a. att få ökad kunskap och samverkan inom kompetensförsörjningsområdet och då
särskilt inom analys och utbildningsplanering. I uppdraget finns inget mandat att på
regional nivå styra utbildningsinriktning eller dimensionering.
Regionala behovsanalyser efterfrågas av utbildningsanordnare som underlag för
ansökningar till myndigheten för yrkeshögskolan. Analysen fungerar också som
kunskaps- informations- och beslutsunderlag för bl.a. programråd, politiker,
branschföreträdare, studie- och yrkesvägledare samt offentliga organisationer.
Många regioner har redan gjort kartläggningar och analyser över kompetensbehov
utifrån olika metoder och tillgänglig statistik. Omfattningen av dessa beror till största
delen på tillgängliga resurser.
Inom våra län finns en lång tradition av samverkan kring
kompetensförsörjningsfrågor. Nätverk och råd finns mer eller mindre etablerade.
Regeringsuppdraget gör dock att strukturen behöver tydliggöras, vissa centrala
funktioner behöver förstärkas och andra behöver nyskapas. En del av detta görs i
samverkan med angränsande län och inom RegLab.
Sedan tidigare finns också etablerad samverkan i kompetensförsörjningsfrågor
mellan Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Blekinge län. Det gäller framförallt
inom yrkeshögskoleutbildning men även kompetensfrågor i ett EU-perspektiv under
ett gemensamt Brysselkontor samt framtagande av en OECD-rapport.
Enligt grunduppdraget ska vi ta fram kunskapsunderlag och behovsanalyser som
förhåller sig till funktionella arbetsmarknadsregioner (FA-regioner).
Våren 2011 startade en arbetsgrupp arbetet med att ta fram en gemensam
behovsanalys. Gruppen består av sakkunniga och analytiker från respektive
Regionförbund tillsammans med prognosansvariga för länen på Arbetsförmedlingens
analysavdelning. Vår ambition är att skapa en modell som går att uppdatera årsvis
och där resultaten presenteras både på läns- och FA-nivå. Underlagsbilagor finns att
tillgå i anslutning till rapporten på regionförbundens hemsidor.
Behovsanalysen har sammanställts av Ola Olsson på Regionförbundet Jönköpings
län. Detsamma gäller statistikbearbetning och samordning av gruppens arbete.
1
Regeringsbeslut Näringsdepartementet, 2009-12-17
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
5
I arbetsgruppen har Diana Unander Nordle och Annika Sandström på
Regionförbundet Södra Småland, Lennart Werner Regionförbundet Kalmar, Katarina
Johansson Region Blekinge. Från Arbetsförmedlingens analysavdelning har Ronnie
Kihlman, Karin Berndtsson, Maria Lykke, Victor Tanaka och Jens Lotterberg
deltagit. Avstämning av resultatet har också gjorts med Arbetsförmedlingens
branschstrateg Ola Lindblom i Småland och företrädare för näringslivets
branschorganisationer. Hänsyn har också tagits till olika branschers egna analyser
över rekryteringsbehov.
Disposition:



Bakgrund (kompetensplattformsuppdraget)
Innehåll
Nuläge län och FA-regioner* (demografi, näringsgrensindelning, pendling,
sysselsättning, etc.)
 Analys uppdelad på:
- Branschutveckling 2007-2010 (utvecklingen av delbranscher)
- Åldersavgångar inom olika yrken t.o.m. 2019
- Utbud (studerande i utbildningssystemen)
 Sammanfattning. Olika näringars utveckling och mismatch, d.v.s. behov som
måste lösas med hjälp av utbildning eller inflyttning
 Underlagsbilagor
FA-regioner
Indelning i funktionella analysregioner (FA) enligt Tillväxtverkets definition; ”En
FA-region är en region, inom vilken människor kan bo och arbeta utan att behöva
göra alltför tidsödande resor”.
FA5
Gislaved, Gnosjö, Tranemo och Värnamo kommuner
FA6
Aneby, Eksjö, Habo, Jönköping, Mullsjö, Nässjö och Vaggeryds
kommuner
FA7
Sävsjö och Vetlanda kommuner
FA8
Tranås och Ydre kommuner
FA9
Osby och Älmhults kommuner
FA10
Ljungby och Markaryds kommuner
FA11
Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö kommuner
FA12
Borgholm, Emmaboda, Kalmar, Mörbylånga, Nybro och Torsås
kommuner
FA13
Hultsfred och Vimmerby kommuner
FA14
Västerviks kommun
FA15
Högsby, Mönsterås och Oskarshamns kommuner
FA17
Karlshamn, Karlskrona, Olofström och Ronneby kommuner
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
6
Faktorer som påverkar kompetensförsörjning
Att göra en analys är ett komplext arbete. Det finns många faktorer som påverkar
utvecklingen och därmed också kompetensförsörjningen både på kort och lång sikt.
Denna rapport berör i huvudsak demografisk utveckling, näringslivets utveckling,
och generationsskiftets effekter på kompetensförsörjningen framöver. Ungas
utbildningsval, pendling och hur vi tar tillvara arbetskraftsreserven är också
avgörande faktorer för fortsatt utveckling, tillväxt och sysselsättning i Småland och
Blekinge.
Behovsanalysen redovisar yrkesavgångar t.o.m. 2019 men vi kan inte göra exakta
antaganden hur olika delbranscher kommer att utvecklas under denna tid.
Oavsett utveckling kommer en generell baskompetens att vara nödvändig för att
platsa på framtidens arbetsmarknad.
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
7
OECD Territorial Reviews Småland-Blekinge
Tillsammans har Småländslänen och Blekinge genomfört en så kallad Territorial
Review. Studien lyfter fram de förutsättningar regionerna har samt de möjligheteter
och utmaningar vi står inför. OECD lyfter i rapporten fram att de fyra regionerna är
några av de mest hälsosamma, säkra och stabila regionerna i OECD att bo, turista
och etablera företag i men de pekar också särskilt på ett antal utmaningar.
Kompetensförsörjning är en nyckelfråga.
OECD säger att vi är en paradox. Med detta menar man att vi har en
näringslivsstruktur som till stor del består av tillverkningsindustri och till skillnad
från andra regioner i OECD har vi fortfarande tillväxt i denna sektor. Dock menar
OECD att om vi vill fortsätta att utvecklas så måste vi jobba med förnyelse och
innovation i våra företag, vi måste också utveckla fler kunskapsintensiva företag.
Detta kräver att vi arbetar med koppling mellan universitet och näringsliv samt
starkare forskningsmiljöer.
Vi har också en utmaning i att inkludera unga, kvinnor och invandrare på
arbetsmarknaden. Detta lyfter också OECD fram som en viktig faktor för tillväxt och
förnyelse i näringslivet. Kompetensförsörjning för företagen är också en viktig
utmaning inför framtiden och den frågan hänger dessutom tätt ihop med regionens
attraktivitet. För att locka och behålla utbildad arbetskraft krävs satsningar som gör
regionen attraktiv att leva, jobba och bo i.
Dålig matchning på arbetsmarknaden är ett problem som måste lösas för att
övergången till en kunskapsdriven ekonomi ska lyckas. De fyra länen har en högre
andel lågutbildade och en lägre andel högutbildade än det nationella genomsnittet.
Högutbildade ungdomar (i synnerhet kvinnor) tenderar att flytta från regionen,
särskilt till storstäderna. Därtill stämmer de flesta invandrares utbildning och
kunnande dåligt överens med den lokala ekonomins behov. Detta innebär att
tillverkningsföretag som vill utvecklas till en kunskapsbaserad affärs- och
produktionsmodell har problem med att rekrytera personal med de färdigheter som
krävs lokalt.
Stödet till kunskapsintensiv entreprenörsverksamhet måste ges parallellt med att man
lockar till sig och kan hålla kvar kunniga människor. På grund av den nuvarande
bristen på lämpligt utbildad arbetskraft i många delar av Småland–Blekinge kan en
för snabb ökning av nya kunskapsbaserade industriella företag, med de krav på
kvalificerad arbetskraft som följer, helt enkelt leda till att dessa nya företag flyttar
från regionen. Anpassningsförmågan hos de fyra länens industriella struktur är
avhängig av dess förmåga att locka, behålla och integrera välutbildade människor, i
synnerhet ungdomar, invandrare och kvinnor.
Utöver alla dessa frågor pekar OECD på vikten av en förbättrad infrastruktur. Vi är
nära men långt bort säger OECD. Det borde gå snabbare att förflytta sig inom
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
8
regionerna men även att ta sig hit och härifrån. En bättre infrastruktur österut skulle
dessutom kunna öppna upp nya marknader.
Nuläge
Demografi
Befolkningsutveckling i länen
Indexutveckling av folkmängd sedan år 2000
0,08
Jönköpings län
0,06
Kronobergs län
Kalmar län
0,04
Blekinge län
Riket
0,02
0
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
-0,02
Folkmängdsutvecklingen i länen varierar. Jönköpings- och Kronobergs län har haft
en ökning under hela perioden. Blekinge län tappade första åren men har sedan 2004
sakta ökat sin folkmängd. Kalmar län har inte ökat folkmängden alls utan ligger kvar
på en avvikande negativ nivå jämfört med övriga riket. Alla våra län har haft en
svagare utveckling än riket under perioden. Samma tendens som i alla län belägna
utanför storstadsregionerna.
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
9
Befolkningsutveckling per FA i Jönköpings län
Indexutveckling av folkmängd sedan år 2000
0,07
0,06
FA5
0,05
FA6
0,04
FA7
0,03
FA8
0,02
0,01
0
-0,01
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
-0,02
-0,03
Inom Jönköpings län är det endast FA6 Jönköping som haft befolkningstillväxt.
Befolkningsutveckling per FA i Kronobergs län
Indexutveckling av folkmängd sedan 2000
0,07
0,06
FA9
0,05
FA10
0,04
FA11
0,03
0,02
0,01
0
-0,01
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
-0,02
Inom Kronobergs län har FA11 Växjö haft stadig befolkningstillväxt medan FA9
Älmhult har ökat något under senare år.
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
10
Befolkningsutveckling per FA i Kalmar län
Indexutveckling av folkmängd sedan 2000
0,03
0,02
0,01
0
-0,01
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
-0,02
FA12
-0,03
FA13
-0,04
FA14
-0,05
FA15
-0,06
-0,07
Inom Kalmar län är det endast FA12 Kalmar som haft en måttlig befolkningstillväxt.
Befolkningsutveckling FA i Blekinge län
Indexutveckling av folkmängd sedan 2000
0,02
FA17
Blekinge län
0,01
0
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
-0,01
I Blekinge län har FA 17 Blekinge haft en måttlig befolkningstillväxt sedan 2005.
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
11
Arbetskraften
Tillgången på arbetskraft varierar i länen. Under lång tid har Smålandslänen haft en
god arbetsmarknad och präglats av låg arbetslöshet jämfört med övriga landet.
Blekinge avviker och har under senare år haft en betydligt högre arbetslöshet än
övriga län.
En åldrande befolkning, lågt barnafödande och negativt flyttnetto har stor påverkan
på tillgänglig arbetskraft kommande år. Trots att många 19-22-åringar är på väg in i
arbetslivet är det fler 40-talister som är på väg ut. Många som fyllt 65 vill dock inte
släppa kontakten helt utan jobbar vidare ett par år eftersom de känner sig vitalare än
tidigare generationer. Det är inget som hindrar att man blir nyföretagare på ålderns
höst för att kunna fortsätta använda sina kunskaper så länge det finns en efterfrågan.
Arbetsförmedlingens prognos för länens utveckling kan ses skrämmande i
perspektivet försörjningsbörda, d.v.s. att färre ska försörja allt fler.
Vi kan dock inte prata om arbetskraftsbrist eftersom det finns många som idag står
utanför arbetsmarknaden av olika anledningar. Tillskottet från
sjukförsäkringssystemen kan påverka kurvorna men endast i begränsad omfattning.
Däremot kommer det att finnas kompetensbrist inom de områden som har stora
pensionsavgångar och inom de sektorer och branscher där det sker en snabb
utveckling.
Arbetskraften 16-64 år i Jönköpings län
2025
2023
2021
2019
2017
2015
2013
2011
2009
2007
2005
2003
2001
1999
1997
1995
170 000
169 000
168 000
167 000
166 000
165 000
164 000
163 000
162 000
161 000
Jönköpings län har nu god tillgång på arbetskraft. Prognosen visar en minskning på
ca 3 000 individer fram till år 2025.
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
12
Arbetskraften 16-64 år i Kronobergs län
93 000
92 000
91 000
90 000
89 000
88 000
87 000
1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 2023 2025
Kronobergs län har en liknande situation. Prognosen visar också på en minskning på
ca 3 000 individer fram till år 2025.
Arbetskraften 16-64 år i Kalmar län
120 000
115 000
110 000
105 000
100 000
95 000
2025
2023
2021
2019
2017
2015
2013
2011
2009
2007
2005
2003
2001
1999
1997
1995
90 000
Kalmar län har haft en stadig minskning av tillgänglig arbetskraft över tid. Prognosen
visar en fortsatt minskning på ytterligare ca 9 000 individer fram till år 2025.
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
13
Arbetskraften 16-64 år i Blekinge län
76 000
74 000
72 000
70 000
68 000
66 000
2025
2023
2021
2019
2017
2015
2013
2011
2009
2007
2005
2003
2001
1999
1997
1995
64 000
Blekinge län har liksom Kalmar län haft en stadig minskning av tillgänglig
arbetskraft över tid. Prognosen visar en fortsatt minskning på ca 4 000 individer fram
till år 2025.
Den demografiska utvecklingen kommer att medföra kompetensbrist inom många
områden, både geografiskt och yrkesmässigt. Den totala befolkningen beräknas
fortsätta öka sett över hela regionen med huvudorterna i Jönköpings- och Kronobergs
län som dragare. Kustlänen, men framförallt Kalmar, kommer att ha en stor utmaning
framför sig att förse arbetslivet med kompetent arbetskraft.
Tillskott av unga
Ålderskullar 0-25 år per län 2011
6000
5000
4000
06 Jönköpings län
07 Kronobergs län
08 Kalmar län
10 Blekinge län
3000
2000
1000
0
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25
år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år år
Ålderskullarna bland unga har stor påverkan på utbildningssystemen och tillförseln
av ny arbetskraft i framtiden. De stora kullar som föddes mellan 1990-1993 är nu i
gymnasieskolan eller på väg ut. Många har valt att fortsätta på högskola för att öka
sina chanser till jobb. Andra som inte fått in en fot på arbetsmarknaden bidrar just nu
till den höga ungdomsarbetslösheten.
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
14
Om man bara gör en framskrivning utan hänsyn till in- och utflyttning kommer det
att vara ca 10 000 färre elever på åk 1-3 i gymnasieskolan inom Småland och
Blekinge om 5 år! Jönköpings län – 3 600, Kronobergs län – 1 900, Kalmar län – 2
900 och Blekinge län – 1 300
Sysselsättning
Procentuell förändring av sysselsatta
Årsvis procentuell förändring (jämfört med året innan) av
förvärvsarbetande dagbefolkning 2001-2010
4,0%
3,0%
2,0%
1,0%
0,0%
-1,0%
-2,0%
-3,0%
-4,0%
-5,0%
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Jönköpings län
Kronobergs län
Kalmar län
Blekinge län
Riket
-6,0%
Länens näringslivsstruktur spelar roll hur sysselsättingen förändrats vid
konjunktursvängningarna under de senaste 4-5 åren. Alla län drabbades hårt under
hösten 2008. I Blekinge började nedgången redan ett år tidigare och fallet blev störst
i Jönköpings län. Sysselsättningen ökade igen mellan 2009-2010 lika snabbt som den
minskade åter innan. I alla fyra länen dominerar tillverkningsindustrin när det gäller
förvärvsarbetande dagbefolkning, d.v.s. den som har sin huvudsakliga arbetsinkomst
i respektive län.
Sysselsättningsutvecklingen är väldigt beroende av världsekonomins utveckling.
Sverige är ett exportland på en global marknad och vår egen köpkraft är beroende på
räntor, kronkurs, regeringens finanspolitik, osv. Alla företag optimerar sina intäkter
genom att rationalisera och effektivisera produktionen av varor och tjänster. Politiken
har stor möjlighet att få fler personer i sysselsättning genom införande av olika typer
av stimulansåtgärder.
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
15
Årsvis förändring av antalet sysselsatta
Jönköpings län
168000
166000
164000
162000
160000
158000
156000
154000
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Antalet förvärvsarbetande i Jönköpings län började minska 2007 och har sedan
krisen 2008-2009 inte ökat till samma nivåer som innan. Återhämtningen 2010 var
nästan 4 600 personer.
Kronobergs län
91000
90000
89000
88000
87000
86000
85000
84000
83000
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Antalet förvärvsarbetande i Kronobergs län fortsatte öka även 2008 för att endast
minska under 2009. Återhämtningen 2010 var drygt 1 500 personer.
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
16
Kalmar län
111000
110000
109000
108000
107000
106000
105000
104000
103000
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Antalet förvärvsarbetande i Kalmar län började minska redan 2007 och har sedan
krisen 2008-2009 inte ökat till samma nivåer som innan. Återhämtningen 2010 var
nästan 2 600 personer.
Blekinge län
71000
70000
69000
68000
67000
66000
65000
64000
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Antalet förvärvsarbetande i Blekinge län började minska redan 2007 och har sedan
krisen 2008-2009 inte ökat till samma nivåer som innan. Återhämtningen 2010 var
nästan 1 100 personer. Trots detta ligger man lägre än i mitten av 2000-talet.
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
17
Andel sysselsatta (förvärvsfrekvens)
Andel förvärvsarbetande av befolkningen 20-64 år 2004-2010
84
82
80
78
76
Jönköpings län
74
Kronobergs län
72
Kalmar län
70
Blekinge län
Riket
68
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Andelen förvärvsarbetande, eller förvärvsfrekvensen som man benämner det i vissa
sammanhang, ligger traditionellt ganska högt i Smålandslänen. Blekinge ligger sedan
2007 på en lägre andel är riket. Förutom 2009 har Jönköpings län haft en
förvärvsandel över 80 % under hela 2000-talet.
Näringsgrenar
Andel sysselsatta per näringsgren och län 2010
Tillverkning och utvinning
Vård och omsorg; sociala tjänster
Utbildning
Offentlig förvaltning och försvar
Handel
Företagstjänster
Byggverksamhet
Transport och magasinering
Kulturella och personliga tjänster m.m.
Information och kommunikation
Jordbruk, skogsbruk och fiske
Hotell- och restaurangverksamhet
Fastighetsverksamhet
Okänd verksamhet
Energiförsörjning; miljöverksamhet
Finans- och försäkringsverksamhet
Blekinge
19%
18%
11%
9%
9%
8%
6%
4%
3%
3%
2%
2%
2%
1%
1%
1%
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
Jönköping
24%
18%
10%
5%
12%
6%
6%
6%
3%
2%
2%
2%
1%
1%
1%
1%
Kalmar
20%
19%
11%
5%
10%
7%
7%
4%
4%
2%
4%
3%
1%
2%
2%
1%
Kronoberg
21%
17%
10%
4%
12%
7%
6%
5%
4%
3%
3%
2%
1%
2%
1%
1%
18
Andel sysselsatta per näringsgren och FA-region 2010
Jordbruk, skogsbruk och fiske
Tillverkning och utvinning
Energiförsörjning; miljöverksamhet
Byggverksamhet
Handel
Transport och magasinering
Hotell- och restaurangverksamhet
Information och kommunikation
Finans- och försäkringsverksamhet
Fastighetsverksamhet
Företagstjänster
Offentlig förvaltning och försvar
Utbildning
Vård och omsorg; sociala tjänster
Kulturella och personliga tjänster
m.m.
Okänd verksamhet
Jordbruk, skogsbruk och fiske
Tillverkning och utvinning
Energiförsörjning; miljöverksamhet
Byggverksamhet
Handel
Transport och magasinering
Hotell- och restaurangverksamhet
Information och kommunikation
Finans- och försäkringsverksamhet
Fastighetsverksamhet
Företagstjänster
Offentlig förvaltning och försvar
Utbildning
Vård och omsorg; sociala tjänster
Kulturella och personliga tjänster
m.m.
Okänd verksamhet
FA5
2%
39%
1%
5%
12%
4%
2%
1%
1%
1%
5%
2%
9%
14%
FA6
2%
17%
1%
6%
12%
7%
3%
2%
1%
1%
8%
6%
10%
20%
FA7
5%
34%
1%
7%
11%
3%
2%
0%
1%
1%
4%
2%
9%
16%
FA8
5%
30%
1%
6%
11%
5%
2%
1%
1%
1%
6%
3%
10%
14%
FA9
3%
20%
0%
5%
21%
6%
1%
3%
2%
1%
13%
3%
8%
10%
FA10
4%
34%
1%
6%
10%
4%
3%
1%
1%
1%
6%
3%
9%
16%
2%
1%
4%
1%
3%
1%
3%
2%
3%
1%
3%
1%
FA11
3%
18%
1%
6%
11%
5%
2%
3%
1%
1%
7%
4%
11%
18%
FA12
4%
15%
1%
7%
12%
4%
3%
2%
1%
2%
8%
5%
11%
19%
FA13
5%
30%
1%
5%
10%
4%
2%
1%
1%
2%
5%
4%
10%
15%
FA14
4%
18%
1%
6%
9%
4%
3%
1%
1%
1%
6%
6%
10%
25%
FA15
3%
26%
6%
7%
8%
5%
2%
0%
1%
1%
8%
2%
9%
17%
FA17
2%
19%
1%
6%
8%
3%
2%
3%
1%
1%
8%
10%
11%
18%
4%
3%
4%
2%
5%
1%
3%
2%
3%
2%
3%
1%
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
19
Pendling
Jönköpings län
Utpendling 2010
14 Västra Götalands län
01 Stockholms län
07 Kronobergs län
05 Östergötlands län
12 Skåne län
08 Kalmar län
13 Hallands län
18 Örebro län
03 Uppsala län
10 Blekinge län
Antal
2373
1725
1439
1168
707
656
593
120
99
89
Inpendling 2010
Antal
14 Västra Götalands län
3085
05 Östergötlands län
2146
07 Kronobergs län
1358
13 Hallands län
1100
08 Kalmar län
920
01 Stockholms län
842
12 Skåne län
794
18 Örebro län
182
04 Södermanlands län
140
17 Värmlands län
138
Nettopendling totalt: 1 938 (inpendling minus utpendling)
Kronobergs län
Utpendling 2010
12 Skåne län
06 Jönköpings län
08 Kalmar län
01 Stockholms län
10 Blekinge län
14 Västra Götalands län
13 Hallands län
05 Östergötlands län
18 Örebro län
04 Södermanlands län
Antal
1557
1358
975
884
591
529
433
146
51
49
Inpendling 2010
12 Skåne län
08 Kalmar län
06 Jönköpings län
10 Blekinge län
13 Hallands län
14 Västra Götalands län
01 Stockholms län
05 Östergötlands län
17 Värmlands län
03 Uppsala län
Antal
3879
1500
1439
1268
764
501
468
173
77
73
Nettopendling totalt: 3 697 (inpendling minus utpendling)
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
20
Kalmar Län
Utpendling 2010
07 Kronobergs län
01 Stockholms län
06 Jönköpings län
05 Östergötlands län
10 Blekinge län
12 Skåne län
14 Västra Götalands län
13 Hallands län
03 Uppsala län
04 Södermanlands län
Antal
1500
1388
920
873
781
609
499
113
81
80
Inpendling 2010
07 Kronobergs län
05 Östergötlands län
10 Blekinge län
06 Jönköpings län
12 Skåne län
01 Stockholms län
14 Västra Götalands län
03 Uppsala län
13 Hallands län
18 Örebro län
Antal
975
830
819
656
505
503
322
102
82
63
Nettopendling totalt: -2 018 (inpendling minus utpendling)
Blekinge län
Utpendling 2010
12 Skåne län
07 Kronobergs län
08 Kalmar län
01 Stockholms län
14 Västra Götalands län
06 Jönköpings län
05 Östergötlands län
13 Hallands län
04 Södermanlands län
23 Jämtlands län
Antal
3199
1268
819
684
310
98
77
61
38
38
Inpendling 2010
12 Skåne län
08 Kalmar län
01 Stockholms län
07 Kronobergs län
14 Västra Götalands län
05 Östergötlands län
06 Jönköpings län
18 Örebro län
13 Hallands län
03 Uppsala län
Antal
2884
781
696
591
434
91
89
82
80
63
Nettopendling totalt: -756 (inpendling minus utpendling)
Ovan redovisas de 10 största ut- och inpendlingslänen för respektive län. Största
pendlingsströmmarna sker åt samma håll, oftast beroende på befintliga
kommunikationsmöjligheter och geografiskt läge. Notera också att många pendlar
långt till storstadsregionerna. Eftersom pendlingsbenägenheten ökar ju högre
utbildningsnivå individer har kan man anta att många av långpendlarna har
kvalificerade yrken. Dessa siffror betyder inte att man reser dagligen utan många
veckopendlar.
Den inomregionala pendlingen är större och nödvändig för boende på landsbygd eller
i mindre orter. Familj, barnens uppväxtmiljö och sociala strukturer är oftast viktigare
faktorer än var ett arbete är lokaliserat. Den globala utvecklingen medför också att
livsmiljön spelar stor roll för invånarnas nätverk, både privata och arbetsrelaterade.
Bra boende och IT-kommunikationer är minst lika viktigt faktor som tillgång till bra
vägar och kollektivtrafik.
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
21
Analys
Olika näringsgrenarnas utveckling har tillsammans med åldersavgångar störst
påverkan på efterfrågan av olika yrkeskompetenser framöver. Det är utifrån
antaganden av denna utveckling vår analys utmynnar i en prognos över kommande
behov. Branschutvecklingen visar endast hur sysselsättningen förändras inom
respektive bransch men inget om vilka yrkeskategorier som ökar respektive minskar.
Detta får ses mer som en generell bild av utvecklingen senaste åren och den trend
som delbranscher uppvisar. Mer generella yrkesgrupper som chefer, ekonomer,
administratörer, försäljare, IT/data-tekniker, etc. återfinns inom de flesta branscher.
Efterfrågan på enskilda yrkeskompetenser måste därför i huvudsak grundas på
ersättningsrekrytering av pensionsavgångar samt med hänsyn till branschutveckling
nedan.
Nya unika kompetenser kopplade till snabbväxande branscher är omöjliga att förutse.
Dessa behov kan bara tillgodoses genom individer som har rätt baskunskaper,
personliga egenskaper och ett brinnande intresse.
Sammanställningarna är en aggregering av de näringar som ingår i varje delbransch.
Mer detaljerad statistik finns i rapportens underlagsbilagor.
Branschutveckling Jönköpings län och dess FA-regioner
Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter
delbransch (5-siffrig SNI2007), region och tid (bearbetad SCB-data)
06 Jönköpings län
Totalt jordbruk
Totalt skogsbruk
Totalt mineral och utvinning
Totalt livsmedel
Totalt textil o skinn
Totalt trä
Totalt massa o papper
Totalt kemi
Totalt gummi o plast
Totalt glas
Totalt keramik, betong o sten
Totalt metall
Totalt elektronik
Totalt maskin
Totalt fordon
Totalt möbel
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
2007
1986
1509
148
1259
399
4897
2755
409
4624
189
164
12470
2803
6843
2967
4366
2008
1976
1626
125
1394
439
4734
2750
366
4248
174
184
12267
3056
7005
2656
4155
2009
2008
1683
132
1459
410
4178
2594
384
3620
171
128
10299
2703
5683
2135
3777
2010
2155
1748
122
1412
430
4298
2487
382
3801
186
152
11046
2821
5242
2523
3760
22
Totalt reparation
Totalt el
Totalt energi o vatten
Totalt återvinning
Totalt bygg
Totalt handel
Totalt transport
Totalt lager o logistik
Totalt hotell o restaurang
Totalt förlag o tidningsverksamhet
Totalt data, IT o telekom
Totalt finans o försäkring
Totalt fastighet
Totalt juridik o revision
Totalt tekniska konsulter
Totalt reklam o media
Totalt uthyrning fordon o maskin
Totalt bemanning
Totalt resor o turism
Totalt offentlig förvaltning
Totalt utbildning
Totalt vård o omsorg
611
614
219
486
9136
20206
4979
2959
3428
566
2115
1309
1954
1035
1368
631
214
2459
304
7410
15839
28583
531
505
282
472
9342
20044
4995
2725
3536
528
2204
1323
2253
1085
1463
635
227
1997
311
7386
15555
28609
522
495
350
465
9315
19299
4932
2424
3580
492
2240
1232
2010
1112
1417
655
258
1493
293
7431
15300
28370
515
481
349
502
9562
20057
4997
2502
3795
466
2237
1213
1981
1123
1460
793
319
2680
284
7496
15902
28967
Sammanställningen ovan visar hur antalet anställda per delbransch i Jönköpings län
förändrats under de senaste 4 åren. Effekten av konjunkturnedgången 2008-2009
syns tydligt inom tillverkande industri och inom vissa kringtjänster.
Delbranscher som visar en tydlig trend på att öka i Jönköpings län är:
Jord- och skogsbruk, energi- och vatten, bygg, hotell- och restaurang, juridik o
revision, reklam o media och uthyrning av fordon och maskiner.
Delbranscher som visar en tydlig trend på att minska är:
Tillverkande industri, som inte återhämtat sig efter 2009, inom trä, massa o papper,
maskin och möbel. Elproduktion, förlags- o tidningsverksamhet samt resor o turism.
Övriga delbranscher visar både upp och nedgångar över tid eller ligger kvar på en
relativt oförändrad nivå.
Inom delbranscherna finns näringar som växer snabbt respektive minskar.
Näringar som visar en tydlig trend att öka i Jönköpings län är:
Jordbruksföretag med blandad produktion, skogsägare och skogsskötselföretag,
tobaksindustri, industri för presenningar och specialtyger, vatten- och reningsverk,
återvinning av icke-farligt avfall, firmor för byggnadssnickeriarbeten, takarbeten,
mark- och grundarbeten samt specialiserade mark- och byggnadsentreprenörer,
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
23
handel med lastbilar, bussar och specialfordon, bilverkstäder, partihandel med frukt o
grönsaker, ljud- och bildanläggningar, elartiklar och apoteksvaror, radio- och tvaffärer, järnvägsbolag godstrafik, godsterminaler, stugbyar, rastauranger,
personalmatsalar, utgivare av programvara, datakonsulter, försäkringsmäklare,
fastigbetsbolag och fastighetsförmedlare, redovisnings- och bokföringsbyråer,
organisationskonsulter, tekniska konsulter inom industriteknik, mediebyråer,
inredningsbyråer, fotografer, veterinärkliniker, uthyrning av fordon och maskiner,
fastighetsserviceföretag, företag för skötsel och underhåll av grönytor, myndigheter
som administrerar hälso- och sjukvård, polisen, Komvux, gymnasiesärskolor, skolor
för yrkesförarutbildning, slutenvårdskliniker för somatisk sjukvård,
specialistläkarmottagningar (ej på sjukhus), hem för personer med
missbruksproblem, hemtjänst och personlig assistans för funktionshindrade,
stödföretag till artistisk verksamhet, artister, författare och journalister,
gymanläggningar, professionella idrottsutövare och sportarrangörer,
möbeltapetserare, industri- och konsumenttvätterier, skönhetssalonger, inrättningar
för kroppsvård samt övriga konsumenttjänstföretag.
Näringar som minskar antalet anställda över tid redovisas inte här utan finns med i
beräkningarna till behovsanalysen.
Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter
delbransch (5-siffrig SNI2007), region och tid (bearbetad SCB-data)
FA5 Värnamo
Totalt jordbruk
Totalt skog
Totalt utvinning
Totalt livsmedel
Totalt textil o skinn
Totalt trä
Totalt massa o papper
Totalt kemi
Totalt gummi o plast
Totalt glas
Totalt keramik, betong o sten
Totalt metall
Totalt elektronik
Totalt maskin
Totalt fordon
Totalt möbel
Totalt reparation
Totalt el
Totalt energi o vatten
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
2007
445
368
72
102
325
944
572
118
4408
595
312
6393
936
1318
1753
1276
237
102
23
2008
445
424
69
98
338
934
601
104
3885
580
256
6356
1416
1289
1626
1284
177
105
16
2009
453
428
57
103
270
853
563
100
3302
522
69
5371
1281
1050
1275
1187
194
101
84
2010
500
483
56
101
247
851
571
69
3393
529
78
5922
1350
699
1279
1195
206
93
85
24
Totalt återvinning
Totalt bygg
Totalt handel
Totalt transport
Totalt lager o logistik
Totalt hotell o restaurang
Totalt förlag o tidningar
Totalt telekom, IT o data
Totalt finans o försäkring
Totalt fastighet
Totalt juridik o revision
Totalt tekniska konsulter
Totalt reklam o media
Totalt uthyrning fordon o maskiner
Totalt bemanning
Totalt resor o turism
Totalt offentlig förvaltning
Totalt utbildning
Totalt vård o omsorg
78
2191
4856
1043
658
581
126
295
297
480
202
237
88
20
667
24
874
3936
5838
102
2294
4954
1106
580
616
88
305
290
468
218
250
95
13
563
23
885
3850
5906
95
2172
4663
1083
501
609
76
265
281
443
222
230
94
20
309
20
878
3718
5873
101
2240
4857
1117
557
651
71
259
269
400
217
257
93
38
632
26
919
3705
5849
FA Värnamo består av Gislaved, Gnosjö, Tranemo och Värnamo kommuner.
Sammanställningen ovan visar hur antalet anställda per delbransch i FA Värnamo
förändrats under de senaste 4 åren. Effekten av konjunkturnedgången 2008-2009
syns tydligt inom tillverkande industri och inom vissa kringtjänster.
Delbranscher som visar en tydlig trend på att öka i FA Värnamo är:
Jord- och skogsbruk, energi- och vatten, hotell- och restaurang och offentlig
förvaltning.
Delbranscher som visar en tydlig trend på att minska i FA Värnamo är:
Tillverkande industri, som inte återhämtade sig efter 2009, inom trä, textil och skinn,
kemisk produktion, keramik o betong och maskin. Förlags- och tidningsverksamhet,
finans och försäkring, fastighet och utbildning. Det finns en osäkerhet i vissa
delbranschers utveckling p.g.a. inhyrning från bemanningsföretag.
Övriga delbranscher visar både upp och nedgångar över tid eller ligger kvar på en
relativt oförändrad nivå.
Inom delbranscherna finns näringar som växer snabbt respektive minskar.
Näringar som visar en tydlig trend att öka i FA Värnamo är:
Jordbruksföretag med blandad produktion, skogsägare och skogsskötselföretag,
industri för bearbetat planglas, industri för icke-elektriska hushållsmaskiner,
reningsverk, ventilationsfirmor, målerier, handel med lastbilar, bussar och
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
25
specialfordon, partihandel med skinn o läder och elartiklar, rastauranger,
programvaruproducenter, försäkringsmäklare, tekniska konsulter inom bygg- och
anläggning, rekryteringsföretag, researrangörer, stats- och kommunledande organ,
myndigheter inom brand- och räddningsverksamhet, Komvux,
tandläkarmottagningar, hemtjänst och personlig assistans för funktionshindrade,
socialkontor samt övriga konsumenttjänstföretag.
Näringar som minskar antalet anställda över tid redovisas inte här utan finns med i
beräkningarna till behovsanalysen.
Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter
delbransch (5-siffrig SNI2007), region och tid (bearbetad SCB-data)
FA6 Jönköping
Totalt jordbruk
Totalt skog
Totalt utvinning
Totalt livsmedel
Totalt textil o skinn
Totalt trä
Totalt massa o papper
Totalt kemi
Totalt gummi o plast
Totalt glas
Totalt keramik, betong o sten
Totalt metall
Totalt elektronik
Totalt maskin
Totalt fordon
Totalt möbel
Totalt reparation
Totalt el
Totalt energi o vatten
Totalt återvinning
Totalt bygg
Totalt handel
Totalt transport
Totalt lager o logistik
Totalt hotell o restaurang
Totalt förlag o tidningar
Totalt telekom, IT o data
Totalt finans o försäkring
Totalt fastighet
Totalt juridik o revision
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
2007
1120
772
96
1081
131
2196
1909
448
459
90
99
3448
2313
4338
1540
1891
311
394
186
320
5738
12339
3165
3682
2432
358
1532
872
1277
664
2008
1129
802
72
1088
165
2251
1868
403
478
72
99
3374
2092
4273
1336
1720
273
361
169
285
5949
12176
3136
3576
2497
356
1594
866
1546
693
2009
1151
829
74
1146
156
2033
1743
422
413
73
98
2744
1893
3417
1088
1676
258
360
175
273
5996
11828
3142
3278
2571
337
1623
798
1330
723
2010
1211
830
68
1056
156
2017
1630
432
460
71
114
2780
1963
3248
1498
1678
239
356
177
289
6095
12450
3171
3249
2728
330
1595
792
1311
741
26
Totalt tekniska konsulter
Totalt reklam o media
Totalt uthyrning fordon o maskiner
Totalt bemanning
Totalt resor o turism
Totalt offentlig förvaltning
Totalt utbildning
Totalt vård o omsorg
907
481
162
1440
140
6015
10007
19252
997
493
181
1174
140
5957
9870
19401
982
517
186
1010
134
6060
9763
19275
1014
628
236
1732
136
6153
10298
19990
FA Jönköping består av Aneby, Eksjö, Habo, Jönköping, Mullsjö, Nässjö och
Vaggeryds kommuner.
Sammanställningen ovan visar hur antalet anställda per delbransch i FA Jönköping
förändrats under de senaste 4 åren. Effekten av konjunkturnedgången 2008-2009
märks inom tillverkande industri och vissa kringtjänster.
Delbranscher som visar en tydlig trend på att öka i FA Jönköping är:
Jord- och skogsbruk, bygg, hotell och restaurang, juridik o revision, reklam o media,
uthyrning av fordon och maskiner, vård och omsorg.
Delbranscher som visar en tydlig trend på att minska i FA Jönköping är:
Tillverkande industri inom massa och papper, maskin och möbel. Reparation, el,
lager och logistik, förlag och tidningar samt finans- och försäkring. Det finns en
osäkerhet i vissa delbranschers utveckling p.g.a. inhyrning från bemanningsföretag.
Övriga delbranscher visar både upp och nedgångar över tid eller ligger kvar på en
relativt oförändrad nivå.
Inom delbranscherna finns näringar som växer snabbt respektive minskar.
Näringar som visar en tydlig trend att öka i FA Jönköping är:
Jordbruksföretag med blandad produktion, skogsägare och skogsskötselföretag.
Industri för tält, segel och presenningar. Firmor för mark- och grundarbeten,
rörfirmor, firmor för byggnadssnickeri, golv- och väggbeläggningsfirmor, målerier,
entreprenörer för takarbeten. Handel med reservdelar och tillbehör till motorfordon.
Partihandel med växter, frukt, grönsaker och köttvaror, elektriska hushållsmaskiner,
ljud- och bildanläggningar, metaller och emballage. Radio- och TV-affärer, e-handel.
Järnvägsbolag godstrafik, övriga godsterminaler, stugbyar, restauranger. Utgivare av
annan programvara, ljudinspelningsstudior, datakonsulter, webbportaler,
fastighetsförmedlare, redovisnings- och bokföringsbyråer, organisationskonsulter,
konsulter inom industri- och elteknik, mediebyråer, fotografer, uthyrare inom sportoch fritidsutrustning, turistbyråer, fastighetsserviceföretag, företag för skötsel och
underhåll av grönytor, förpackningsfirmor, stödmyndigheter till offentlig förvaltning,
myndigheter som administrerar hälso- och sjukvård samt social verksamhet, polisen,
Komvux, gymnasiesärskolor, skolor för yrkesförarutbildning, institutioner vid
högskolor, slutenvårdskliniker för somatisk sjukvård, allmänpraktiserande
läkarmottagningar, enheter för fysioterapi, hemtjänst och dagcentraler för äldre och
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
27
funktionshindrade. Stödföretag till artistisk verksamhet. Artister, författare och
journalister, tävlingsstall, möbeltapetserare, industritvätterier, inrättningar för
kroppsvård.
Näringar som minskar antalet anställda över tid redovisas inte här utan finns med i
beräkningarna till behovsanalysen.
Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter
delbransch (5-siffrig SNI2007), region och tid (bearbetad SCB-data)
FA7 Vetlanda
Totalt jordbruk
Totalt skog
Totalt mineral o utvinning
Totalt livsmedel
Totalt textil o läder
Totalt trä
Totalt massa o papper
Totalt kemi
Totalt gummi o plast
Totalt glas
Totalt keramik, betong o sten
Totalt metall
Totalt elektronik
Totalt maskin
Totalt fordon
Totalt möbel
Totalt reparation
Totalt el
Totalt energi o vatten
Totalt återvinning
Totalt bygg
Totalt handel
Totalt transport
Totalt lager o logistik
Totalt hotell o restaurang
Totalt förlag o tidningar
Totalt telekom, IT o data
Totalt finans o försäkring
Totalt fastighet
Totalt juridik o revision
Totalt tekniska konsulter
Totalt bemanning
Totalt offentlig förvaltning
Totalt utbildning
Totalt vård o omsorg
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
2007
349
351
5
151
11
1897
270
70
0
67
29
2699
52
315
131
546
55
98
0
77
1043
1682
506
86
243
33
67
95
112
95
77
188
338
1598
2812
2008
357
402
6
186
20
1697
278
73
5
69
31
2617
65
323
129
517
55
17
83
79
926
1756
489
79
248
27
34
123
119
96
64
163
383
1561
2709
2009
358
416
6
199
37
1431
285
73
5
64
0
2261
8
252
112
450
54
12
81
90
990
1655
468
96
248
27
32
106
117
94
56
124
362
1531
2633
2010
378
428
0
235
43
1577
284
75
5
74
0
2420
7
260
120
508
55
15
73
108
1089
1639
446
61
257
27
36
113
147
94
58
221
345
1581
2616
28
FA Vetlanda består av Sävsjö och Vetlanda kommuner.
Sammanställningen ovan visar hur antalet anställda per delbransch i FA Vetlanda
förändrats under de senaste 4 åren. Effekten av konjunkturnedgången 2008-2009
märks tydligt i många branscher. Det är därför svårt att bedöma utvecklingen.
Delbranscher som visar en tydlig trend på att öka i FA Vetlanda är:
Jord- och skogsbruk, livsmedel, textil o läder, återvinning och fastighetsförvaltning.
Delbranscher som visar en tydlig trend på att minska i FA Vetlanda är:
Tillverkande industri inom keramik, betong och sten samt elektronik. Transport,
vård- och omsorg.
Övriga delbranscher visar både upp och nedgångar över tid eller ligger kvar på en
relativt oförändrad nivå.
Inom delbranscherna finns näringar som växer snabbt respektive minskar.
Näringar som visar en tydlig trend att öka i FA Vetlanda är:
Jordbruksföretag med blandad produktion, skogsägare, skogsskötselföretag samt
virkesmätningsföreningar. Livsmedelsindustri för tillverkning av charkuteri och
tobak. Industri för tält, segel och presenningar, trädörrar, kontors- och
butiksinredningar och madrasser. Anläggningar för insamling av icke-farligt avfall.
Anläggningsentreprenörer och firmor för byggnadssnickeri. Bilserviceverkstäder.
Partihandel med möbler, mattor och belysning. Järn- och VVS-varuhandel samt
affärer för kläder. Fastighetsbolag och förvaltare. Hem för vuxna med
missbruksproblem. Humanitära hjälporganisationer. Konsumenttvätterier och övriga
konsumenttjänstföretag.
Näringar som minskar antalet anställda över tid redovisas inte här utan finns med i
beräkningarna till behovsanalysen.
Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter
delbransch (5-siffrig SNI2007), region och tid (bearbetad SCB-data)
FA8 Tranås
Totalt jordbruk
Totalt skogsbruk
Totalt utvinning
Totalt livsmedel
Totalt textil o läder
Totalt trä
Totalt massa o papper
Totalt gummi o plast
Totalt betong o sten
Totalt metall
Totalt maskin
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
2007
181
140
0
15
40
112
0
44
32
297
1094
2008
187
147
0
107
38
112
0
135
35
272
1331
2009
186
163
7
107
42
100
12
112
34
220
1115
2010
211
173
6
102
43
95
13
155
36
221
1171
29
Totalt fordon
Totalt möbel
Totalt reparation
Totalt el
Totalt energi o vatten
Totalt återvinning
Totalt bygg
Totalt handel
Totalt transport
Totalt lager o logistik
Totalt hotell o restaurang
Totalt telekom, IT o data
Totalt finans o försäkring
Totalt fastighet
Totalt juridik o revision
Totalt tekniska konsulter
Totalt reklam o media
Totalt uthyrning av fordon o maskiner
Totalt bemanning
Totalt resor o turism
Totalt offentlig förvaltning
Totalt utbildning
Totalt vård o omsorg
215
727
16
28
16
7
524
1191
444
48
193
22
55
109
58
35
38
20
182
125
300
954
1441
213
721
22
27
11
8
527
1073
445
44
203
49
55
143
68
33
35
22
110
133
274
931
1379
150
662
16
26
12
9
509
1064
421
40
191
54
51
138
71
21
14
30
57
124
250
880
1385
142
640
26
24
20
9
514
1024
434
45
219
44
45
134
62
22
37
36
127
111
230
907
1342
FA Tranås består av Tranås och Ydre kommuner.
Sammanställningen ovan visar hur antalet anställda per delbransch i FA Tranås
förändrats under de senaste 4 åren. Effekten av konjunkturnedgången 2008-2009
märks tydligt i många branscher. Det är därför svårt att bedöma utvecklingen.
Delbranscher som visar en tydlig trend på att öka i FA Tranås är:
Uthyrning av fordon och maskiner. I övrigt går det åt båda håll under perioden.
Delbranscher som visar en tydlig trend på att minska i FA Tranås är:
Tillverkande industri inom trä, metall, fordon och möbel. Handel, finans- och
försäkring samt offentlig förvaltning.
Övriga delbranscher visar både upp och nedgångar över tid eller ligger kvar på en
relativt oförändrad nivå.
Inom delbranscherna finns näringar som växer snabbt respektive minskar.
Näringar som visar en tydlig trend att öka i FA Tranås är:
Jordbruksföretag med blandad produktion, skogsägare samt avverkningsföretag.
Sportaffärer, campingplatser, uthyrare av övrigt material och övriga maskiner (icke
fordon och maskiner inom jordbruk, bygg och anläggning) samt hem för barn och
ungdomar med sociala problem. I övrigt är det så små förändringar numerärt att det
inte går att tala om en tydlig trend.
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
30
Näringar som minskar antalet anställda över tid redovisas inte här utan finns med i
beräkningarna till behovsanalysen.
Branschutveckling Kronobergs län och dess FA-regioner
Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter bransch (5-siffrig
SNI2007) region och tid
07 Kronobergs län
Totalt jordbruk
Totalt skog
Totalt mineral och utvinning
Totalt livsmedel
Totalt textil o skinn
Totalt trä
Totalt massa o papper
Totalt kemi
Totalt gummi o plast
Totalt glas
Totalt keramik, betong o sten
Totalt metall
Totalt elektronik
Totalt maskin
Totalt fordon
Totalt möbel
Totalt reparation
Totalt el
Totalt energi o vatten
Totalt återvinning
Totalt bygg
Totalt handel
Totalt transport
Totalt lager o logistik
Totalt hotell o restaurang
Totalt förlag o tidningsverksamhet
Totalt data, IT o telekom
Totalt finans o försäkring
Totalt fastighet
Totalt juridik o revision
Totalt tekniska konsulter
Totalt reklam o media
Totalt uthyrning fordon o maskin
Totalt bemanning
Totalt resor o turism
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
2007
977
1414
58
768
107
2191
1452
132
780
486
434
4024
1357
6279
1533
1674
736
171
261
98
5270
11088
2765
2066
1840
693
2060
1270
1069
513
1096
1323
122
1136
126
2008
1006
1563
118
789
114
2062
1343
126
782
475
448
3734
761
7100
1553
1583
805
171
240
109
5447
11286
2803
2048
1921
693
2074
1201
1033
541
1147
1351
96
818
133
2009
1081
1679
128
776
114
1795
1330
95
706
364
381
3105
734
5901
1284
1500
725
152
246
100
5331
10787
2726
1895
1938
646
2069
1201
1111
582
1097
1478
90
781
117
2010
1162
1681
102
780
100
1784
1333
108
753
377
404
3159
791
6477
899
1541
652
154
249
124
5442
10824
2837
1876
2097
591
2102
1196
1065
584
1085
1541
108
1189
109
31
Totalt offentlig förvaltning
Totalt utbildning
Totalt vård o omsorg
3368
8897
15364
3401
9082
15157
3523
8921
15010
3595
8963
15337
Sammanställningen ovan visar hur antalet anställda per delbransch i Kronobergs län
förändrats under de senaste 4 åren. Effekten av konjunkturnedgången 2008-2009
syns tydligt inom tillverkande industri och inom vissa kringtjänster.
Delbranscher som visar en tydlig trend på att öka i Kronobergs län är:
Jord- och skogsbruk, hotell- och restaurang, juridik o revision, reklam o media och
offentlig förvaltning.
Delbranscher som visar en tydlig trend på att minska är:
Tillverkande industri, som inte återhämtade sig efter 2009, inom trä och fordon.
Lager och logistik, förlags- och tidningsverksamhet samt finans- och försäkring.
Övriga delbranscher visar både upp och nedgångar över tid eller ligger kvar på en
relativt oförändrad nivå.
Inom delbranscherna finns näringar som växer snabbt respektive minskar.
Näringar som visar en tydlig trend att öka i Kronobergs län är:
Stuterier och andra hästuppfödare, fjäderfäföretag, blandat jordbruk, serviceföretag
till växtodling, skogsägare, skogsskötselföretag, charkuterier och industri för
köttvaror, skoindustri, planglasverk, verktygs- och redskapsindustri, industri för
elektriska ledningar och kablar, industri för övriga specialmaskiner, elverk,
anläggningar för återvinning av källsorterat material, firmor för
byggnadssnickeriarbeten, golv- och väggbeläggningsfirmor, uthyrningsfirmor för
bygg- och anläggningsmaskiner med förare, handel med husvagnar och husbilar,
partihandel med kött och köttvaror, partihandel med kläder och skor, partihandel med
elektronikkomponenter, partihandel med diverse maskiner och utrustning,
partihandel med virke och byggmaterial, varuhus och stormarknader, ambulerande
handel med livsmedel, linjebussföretag, hotell, stugbyar, restauranger, utgivare av
annan programvara, produktionsbolag för film, video o tv-program, telekombolag
trådlöst, programvaruproducenter, patentbyråer, PR- och kommunikationskonsulter,
reklambyråer, industri- och produktdesignföretag, veterinärkliniker, inkassoföretag,
polisen, enheter för fysioterapeutisk verksamhet, hem för barn och ungdomar med
sociala problem, hemtjänst o dagcentraler för äldre och funktionshindrade, humana
hjälporganisationer, enskilda artister, författare och journalister, sportklubbar och
idrottsföreningar, bransch-, arbetsgivar- och intresseorganisationer, övriga
konsumenttjänstföretag.
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
32
Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter bransch (5-siffrig
SNI2007) region och tid
FA9 Älmhult
Totalt jordbruk
Totalt skog
Totalt utvinning
Totalt livsmedel
Totalt textil o läder
Totalt trä
Totalt massa o papper
Totalt plast o gummi
Totalt glas
Totalt betong o sten
Totalt metall
Totalt elekronik
Totalt maskin
Totalt fordon
Totalt möbel
Totalt reparation
Totalt el
Totalt energi o vatten
Totalt återvinning
Totalt bygg
Totalt handel
Totalt transport
Totalt lager o logistik
Totalt hotell o restaurang
Totalt förlag o tidningar
Totalt telekom, IT o data
Totalt finans o försäkring
Totalt fastighet
Totalt juridik o revision
Totalt tekniska konsulter
Totalt reklam o media
Totalt bemanning
Totalt resor o turism
Totalt offentlig förvaltning
Totalt utbildning
Totalt vård o omsorg
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
2007
114
216
55
11
15
371
88
64
58
10
558
87
693
309
856
30
20
16
35
639
2727
320
609
224
333
50
279
119
51
53
959
75
30
282
1111
1553
2008
121
217
52
0
16
355
6
17
64
19
553
111
698
322
757
19
13
14
32
674
3064
305
607
225
330
50
213
126
53
45
954
40
34
259
1101
1460
2009
131
215
51
5
14
307
6
26
57
11
479
127
557
330
716
14
7
15
28
659
2855
280
533
155
317
78
263
136
64
36
1058
88
25
342
1032
1401
2010
158
237
49
0
11
311
6
29
52
17
543
116
597
306
729
20
7
13
29
699
2867
273
515
180
310
95
232
143
64
47
1150
94
33
365
1054
1375
33
Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter bransch (5-siffrig
SNI2007) region och tid
FA10 Ljungby
Totalt jordbruk
Totalt skog
Totalt utvinning
Totalt livsmedel
Totalt textil o läder
Totalt trä
Totalt massa o papper
Totalt kemi
Totalt gummi o plast
Totalt keramik, betong o sten
Totalt metall
Totalt elektronik
Totalt maskin
Totalt fordon
Totalt möbel
Totalt reparation
Totalt el
Totalt energi o vatten
Totalt återvinning
Totalt bygg
Totalt handel
Totalt transport
Totalt lager o logistik
Totalt hotell o restaurang
Totalt förlag o tidningar
Totalt telekom, IT o data
Totalt finans o försäkring
Totalt fastighet
Totalt juridik o revision
Totalt tekniska konsulter
Totalt reklam o media
Totalt bemanning
Totalt resor o turism
Totalt offentlig förvaltning
Totalt utbildning
Totalt vård o omsorg
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
2007
198
301
0
125
18
281
825
34
191
127
1162
183
3369
526
244
44
33
38
23
983
1466
595
134
394
68
78
112
184
76
81
8
228
5
398
1651
3039
2008
198
303
50
131
19
272
811
34
214
120
811
185
3592
487
246
90
25
41
26
981
1484
608
135
416
70
76
111
158
87
91
8
209
5
401
1666
3073
2009
201
336
63
147
19
197
822
12
178
113
590
169
3241
404
242
80
22
49
21
992
1448
547
119
433
70
85
101
169
89
85
9
113
11
393
1649
2992
2010
252
376
39
165
6
222
759
19
207
118
568
188
3236
264
230
80
21
43
28
1025
1595
550
126
469
75
72
94
115
92
68
12
273
14
457
1683
3013
34
Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter bransch (5-siffrig
SNI2007) region och tid
FA11 Växjö
Totalt jordbruk
Totalt skog
Totalt utvinning
Totalt livsmedel
Totalt textil o läder
Totalt trä
Totalt massa o papper
Totalt kemi
Totalt gummi o plast
Totalt glas
Totalt keramik, betong o sten
Totalt metall
Totalt elektronik
Totalt maskin
Totalt fordon
Totalt möbel
Totalt reparation
Totalt el
Totalt energi o vatten
Totalt återvinning
Totalt bygg
Totalt handel
Totalt transport
Totalt leger o logistik
Totalt hotell o restaurang
Totalt förlag o tidningar
Totalt telekom, IT o data
Totalt finans o försäkring
Totalt fastighet
Totalt juridik o revision
Totalt tekniska konsulter
Totalt reklam o media
Totalt uthyrning av fordon o maskiner
Totalt bemanning
Totalt resor o turism
Totalt offentlig förvaltning
Totalt utbildning
Totalt vård o omsorg
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
2007
655
979
34
626
66
1782
535
40
584
486
299
2558
520
2861
861
680
674
117
206
51
3895
7400
1941
1396
1246
284
1393
888
801
382
944
325
103
852
105
2749
6634
11469
2008
689
1119
36
641
71
1654
519
36
563
475
314
2599
497
2846
916
684
695
127
181
60
4046
7245
1990
1378
1298
281
1387
895
785
401
991
361
82
580
114
2805
6762
11274
2009
728
1199
36
613
68
1476
491
34
524
364
252
2237
463
2145
706
624
629
115
185
56
3926
6976
1981
1302
1369
249
1352
852
850
434
961
381
78
591
93
2842
6677
11262
2010
749
1157
34
605
69
1442
547
38
539
377
272
2281
503
2709
499
674
551
119
194
69
3993
6862
2079
1314
1481
195
1330
876
851
430
955
341
99
850
82
2840
6685
11597
35
Branschutveckling Kalmar län och dess FA-regioner
Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter bransch (5-siffrig
SNI2007) region och tid
08 Kalmar län
Totalt jordbruk
Totalt skog
Totalt fiske
Totalt mineral o utvinning
Totalt livsmedel
Totalt textil o skinn
Totalt trä
Totalt massa o papper
Totalt kemi
Totalt plast o gummi
Totalt glas
Totalt keramik, betong o sten
Totalt metall
Totalt elektronik
Totalt maskin
Totalt fordon
Totalt möbel
Totalt reparation
Totalt el
Totalt energi o vatten
Totalt återvinning
Totalt bygg
Totalt handel
Totalt transport
Totalt lager o logistik
Totalt hotell o restaurang
Totalt förlag o tidningar
Totalt telekom, IT o data
Totalt finans o försäkring
Totalt fastighet
Totalt juridik o revision
Totalt tekniska konsulter
Totalt reklam o media
Totalt uthyrning fordon o maskiner
Totalt bemanning
Totalt resor o turism
Totalt offentlig förvaltning
Totalt utbildning
Totalt vård o omsorg
2007
2428
1197
65
92
1695
101
3507
1592
436
757
806
696
4140
1326
2848
3944
927
385
1230
311
404
6702
10604
3312
1322
2900
486
1228
991
1404
644
1102
608
132
972
147
4860
11227
19793
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
2008
2499
1340
69
80
1681
72
3413
1622
364
778
725
690
3836
1341
2956
3790
837
527
1302
314
450
6896
10873
3278
1304
2876
561
1229
982
1405
658
1113
670
129
879
156
4824
11164
19162
2009
2618
1397
65
78
1787
71
2864
1591
342
620
548
669
3350
1207
2494
3035
792
354
1323
311
462
6927
10379
3257
1245
2947
461
1215
925
1511
672
1207
716
140
701
132
4883
10852
19298
2010
2721
1461
73
76
1828
76
2868
1623
370
719
506
718
3382
1207
2533
3123
813
495
1283
313
483
7087
10666
3278
1229
3048
452
1123
930
1555
685
1415
714
151
958
142
4912
10818
19663
36
Sammanställningen ovan visar hur antalet anställda per delbransch i Kalmar län
förändrats under de senaste 4 åren. Effekten av konjunkturnedgången 2008-2009
syns tydligt inom tillverkande industri och inom vissa kringtjänster.
Delbranscher som visar en tydlig trend på att öka i Kalmar län är:
Jord- och skogsbruk, livsmedel, återvinning, bygg, fastighet, juridik o revision,
reklam o media samt uthyrning av fordon och maskiner.
Delbranscher som visar en tydlig trend på att minska är:
Tillverkande industri, som inte återhämtade sig efter 2009, inom glas och elektronik.
Lager och logistik. Telekom, IT och data samt utbildning.
Övriga delbranscher visar både upp och nedgångar över tid eller ligger kvar på en
relativt oförändrad nivå.
Inom delbranscherna finns näringar som växer snabbt respektive minskar.
Näringar som visar en tydlig trend att öka i Kalmar län är:
Nötköttsproducenter, får- och getuppfödare, äggproducenter, blandat jordbruk,
serviceföretag till växtodling, skogsägare, skogsskötselföretag, övriga serviceföretag
till skogsbruk, fjäderfäslakterier, ölbryggerier, industri för träfönster, industri för
förädlade träbränslen, tidskriftstryckerier, övrig industri för ickemetalliska
mineralprodukter, reparationsverkstäder för maskiner, installationsföretag för
industrimaskiner, värmeverk, anläggning för insamling av avfall,
anläggningsentreprenörer för allmännyttiga projekt, firmor för mark- och
grundarbeten, rörfirmor, firmor för byggnadssnickeriarbeten, golv- och
väggbeläggningsfirmor, målerier, glasmästerier, handel med husvagnar och husbilar,
handel med reservdelar till motorfordon, partihandel med spannmål och djurfoder,
icke-specialiserad partihandel med livsmedel o drycker, partihandel med kläder och
skor, partihandel med elartiklar, partihandel med emballage, övriga specialbutiker
med livsmedel, byggvaruhandel, cykelaffärer, båt- och båttillbehörshandel, e-handel
med övriga varor, övriga kollektivtrafikföretag, charterbussföretag, flyttfirmor,
konferensanläggningar, datakonsulter, företag för datordrifttjänster, webbportaler,
andra kreditinstitut, fastighetsbolag, fastighetsförmedlare, advokatbyråer, tekniska
konsultbyråer inom industriteknik, tekniska konsultbyråer inom elteknik, tekniska
konsultbyråer inom energi-, miljö- och vvs-teknik, övriga reklamföretag, design- och
reklamfotoföretag, företag för bevakning och säkerhetstjänst, företag för rengöring
av byggnader, kriminalvårdsanstalter, skolor för yrkesförarutbildning och
trafikskolor, personalutbildningsinstitut, hemtjänst o dagcentraler för äldre och
funktionshindrade, byråer för öppna sociala insatser, flyktingförläggningar, enskilda
artister, författare och journalister, gymanläggningar, nöjes- och temaparker,
reparationsverkstäder för hushållsmaskiner, industri- och institutionstvätterier, övriga
konsumenttjänstföretag.
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
37
Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter bransch (5-siffrig
SNI2007) region och tid
FA12 Kalmar
Totalt jordbruk
Totalt skog
Totalt fiske
Totalt utvinning
Totalt livsmedel
Totalt textil o läder
Totalt trä
Totalt massa o papper
Totalt gummi o plast
Totalt glas
Totalt keramik, betong o sten
Totalt metall
Totalt elektronik
Totalt maskin
Totalt fordon
Totalt möbel
Totalt reparation
Totalt el
Totalt energi o vatten
Totalt återvinning
Totalt bygg
Totalt handel
Totalt transport
Totalt lager o logistik
Totalt hotell o restaurang
Totalt förlag o tidningar
Totalt telekom, IT o data
Totalt finans o försäkring
Totalt fastighet
Totalt juridik o revision
Tekniska konsulter
Totalt reklam o media
Totalt uthyrning fordon o maskiner
Totalt bemanning
Totalt resor o turism
Totalt offentlig förvaltning
Totalt utbildning
Totalt vård o omsorg
2007
1505
501
35
45
1046
57
1897
584
426
802
299
829
344
2276
746
383
87
242
137
192
3764
6178
1722
715
1793
306
1082
566
796
353
656
406
69
658
111
2917
6196
10270
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
2008
1535
562
29
31
1029
34
1793
583
363
722
290
794
306
2320
819
313
98
238
133
227
3890
6500
1797
664
1762
374
1069
528
828
362
632
452
68
558
115
2938
6156
9915
2009
1614
601
29
32
1120
28
1549
542
296
544
280
698
289
2053
590
180
101
236
139
239
3889
6179
1782
641
1790
305
1075
532
880
387
672
491
69
446
109
2966
5991
10130
2010
1667
642
37
38
1129
43
1507
530
375
503
285
694
242
2093
518
177
119
225
150
241
3915
6338
1761
634
1930
292
993
533
878
395
821
502
82
656
107
3026
6088
10446
38
Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter bransch (5-siffrig
SNI2007) region och tid
FA13 Vimmerby
Totalt jordbruk
Totalt skog
Totalt utvinning
Totalt livsmedel
Totalt trä
Totalt massa o papper
Totalt gummi o plast
Totalt keramik, betong o sten
Totalt metall
Totalt elektronik
Totalt maskin
Totalt fordon
Totalt möbel
Totalt reparation
Totalt el
Totalt energi o vatten
Totalt återvinnning
Totalt bygg
Totalt handel
Totalt transport
Totalt lager o logistik
Totalt hotell o restaurang
Totalt förlag o tidningar
Totalt telekom, IT o data
Totalt finans o försäkring
Totalt fastighet
Totalt juridik o revision
Totalt tekniska konsulter
Totalt reklam o media
Totalt bemanning
Totalt resor o turism
Totalt offentlig förvaltning
Totalt utbildning
Totalt vård o omsorg
2007
282
280
6
473
1012
119
30
50
1676
187
243
122
200
48
18
14
35
613
1137
415
140
301
79
36
109
180
74
56
113
84
5
526
1367
1971
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
2008
296
309
8
501
1112
138
86
57
1452
193
230
106
187
44
14
22
32
592
1164
445
151
232
88
43
103
182
77
58
105
63
9
464
1362
1912
2009
327
302
5
500
905
158
72
55
1070
183
169
120
315
39
14
20
28
617
1107
435
121
240
71
32
99
185
83
78
109
51
7
463
1338
1920
2010
334
313
0
527
930
202
65
55
1262
187
172
130
325
40
24
19
26
672
1142
444
130
237
75
27
100
210
83
100
100
72
12
454
1298
1936
39
Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter bransch (5-siffrig
SNI2007) region och tid
FA14 Västervik
Totalt jordbruk
Totalt skog
Totalt fiske
Totalt livsmedel
Totalt trä
Totalt massa o papper
Totalt kemi
Totalt gummi o plast
Totalt betong o sten
Totalt metall
Totalt elektronik
Totalt maskin
Totalt fordon
Totalt möbel
Totalt reparation
Totalt el
Totalt energi o vatten
Totalt bygg
Totalt handel
Totalt transport
Totalt lager o logistik
Totalt hotell o restaurang
Totalt förlag o tidningar
Totalt telekom, IT o data
Totalt finans o försäkring
Totalt fastighet
Totalt juridik o revision
Totalt tekniska konsulter
Totalt reklam o media
Totalt uthyrning fordon o maskiner
Totalt bemanning
Totalt offentlig förvaltning
Totalt utbildning
Totalt vård o omsorg
2007
303
156
20
119
143
17
304
233
295
997
256
173
245
169
48
29
84
818
1267
400
118
371
48
10
147
193
85
58
16
17
109
801
1664
3828
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
2008
306
184
26
103
140
17
284
246
301
990
265
218
258
178
55
39
83
860
1236
382
157
414
49
35
148
178
85
61
46
13
100
830
1613
3717
2009
310
169
19
101
106
23
264
188
285
872
179
169
135
151
72
40
72
879
1184
375
168
417
43
32
139
201
88
64
43
12
87
877
1589
3700
2010
338
178
20
103
126
13
282
211
315
890
188
177
131
161
84
37
75
948
1242
405
165
436
46
37
149
207
94
81
38
17
100
896
1548
3809
40
Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter bransch (5-siffrig
SNI2007) region och tid
FA15 Oskarshamn
Totalt jordbruk
Totalt skog
Totalt fiske
Totalt utvinning
Totalt livsmedel
Totalt trä
Totalt massa o papper
Totalt gummi o plast
Totalt keramik, betong o sten
Totalt metall
Totalt elektronik
Totalt maskin
Totalt fordon
Totalt möbel
Totalt reparation
Totalt el
Totalt energi o vatten
Totalt återvinning
Totalt bygg
Totalt handel
Totalt transport
Totalt lager o logistik
Totalt hotell o restaurang
Totalt förlag o tidningar
Totalt telekom, IT o data
Totalt finans o försäkring
Totalt fastighet
Totalt juridik o revision
Totalt tekniska konsulter o FOU
Totalt reklam o media
Totalt uthyrning fordon o maskiner
Totalt bemanning
Totalt resor o turism
Totalt offentlig förvaltning
Totalt utbildning
Totalt vård o omsorg
2007
233
248
9
37
36
413
861
70
33
599
525
129
2885
171
401
927
63
160
1432
1537
747
333
391
38
75
150
191
113
377
24
31
121
19
588
1932
3673
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
2008
263
268
13
35
34
323
874
64
27
556
560
166
2650
153
410
995
66
170
1477
1501
634
308
428
42
62
166
186
114
389
29
31
158
15
556
1957
3556
2009
283
309
16
34
43
274
857
48
29
671
540
82
2239
138
227
1018
65
175
1461
1413
638
286
450
34
67
137
217
94
435
29
29
117
0
541
1863
3496
2010
297
312
14
30
33
280
865
48
31
502
572
62
2411
141
348
986
59
196
1483
1421
645
273
414
34
46
134
226
98
451
27
24
130
5
505
1821
3444
41
Branschutveckling Blekinge län och dess FA-region
Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter bransch (5-siffrig
SNI2007) region och tid
10 Blekinge län
Totalt jordbruk
Totalt skog
Totalt fiske
Totalt utvinning o mineral
Totalt livsmedel
Totalt textil o skinn
Totalt trä
Totalt massa o papper
Totalt kemi
Totalt gummi o plast
Totalt keramik, betong o sten
Totalt metall
Totalt elektronik
Totalt maskin
Totalt fordon
Totalt möbel
Totalt reparation
Totalt el
Totalt energi o vatten
Totalt återvinning
Totalt bygg
Totalt handel
Totalt transport
Totalt lager o logistik
Totalt hotell o restaurang
Totalt förlag o tidningar
Totalt telekom, IT o data
Totalt finans o försäkring
Totalt fastighet
Totalt juridik o revision
Totalt tekniska konsulter
Totalt reklam o media
Totalt uthyrning fordon o maskiner
Totalt bemanning
Totalt resor o turism
Totalt offentlig förvaltning
Totalt utbildning
Totalt vård o omsorg
2007 2008 2009 2010
950
963
967 1010
389
488
505
548
101
99
92
100
75
69
50
44
1361 1406 1337 1268
140
150
170
179
612
567
572
584
792
795
757
744
80
92
87
86
1215
962
888
912
55
72
64
92
1203 1400 1089 1139
2252 2329 2179 2146
1883 1701 1319 1349
3802 3503 2767 2905
21
12
17
18
908
929
896
784
321
349
332
316
267
258
253
270
218
221
218
226
4133 4259 4092 4203
5667 5671 5528 5568
1460 1460 1371 1327
1011
984
982
985
1385 1382 1521 1651
351
304
289
270
1674 1746 1664 1604
584
542
534
531
996
961
989 1003
355
369
376
392
1085 1109
794
810
625
623
658
643
61
66
78
86
879
744
774
858
84
89
85
97
6551 6034 6008 6312
7473 7180 7013 7128
12420 12348 11844 12137
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
42
Sammanställningen ovan visar hur antalet anställda per delbransch i Blekinge län
förändrats under de senaste 4 åren. Effekten av konjunkturnedgången 2008-2009
syns tydligt inom tillverkande industri och inom vissa kringtjänster.
Delbranscher som visar en tydlig trend på att öka i Blekinge län är:
Jord- och skogsbruk. Tillverkande industri inom textil och skinn. Hotell o restaurang,
juridik o revision samt uthyrning av fordon och maskiner.
Delbranscher som visar en tydlig trend på att minska är:
Utvinning o mineral. Tillverkande industri, som inte återhämtade sig efter 2009,
inom glas, massa o papper. Transport, förlags- och tidningsverksamhet samt finansoch försäkring.
Övriga delbranscher visar både upp och nedgångar över tid eller ligger kvar på en
relativt oförändrad nivå.
Inom delbranscherna finns näringar som växer snabbt respektive minskar.
Näringar som visar en tydlig trend att öka i Blekinge län är:
Stuterier och andra hästuppfödare, får- och getuppfödare, skogsägare,
skogsskötselföretag, industri för presenningar, tält o segel, industri för övriga
kemiska produkter, fritidsbåtbyggerier, firmor för mark- och grundarbeten, firmor för
byggnadssnickeriarbeten, uthyrningsfirmor för bygg- och anläggningsmaskiner med
förare, bilserviceverkstäder, varuhus och stormarknader med brett sortiment,
brödbutiker, övriga specialbutiker med livsmedel, byggvaruhandel, övriga
serviceföretag till landtransport, personalmatsalar, andra telekombolag, andra
fastighetsbolag, konsultbyråer avseende företags organisation, samhällsvetenskapliga
och humanistiska fou-institutioner, veterinärkliniker, personbilsuthyrare,
researrangörer, turistbyråer, stödmyndigheter till offentlig förvaltning, myndigheter
som administrerar andra näringslivsprogram, försäkringskassa, andra
gymnasieskolor, institutioner vid universitet och högskolor, hem för unga med
sociala problem, hemtjänst o personlig assistans för funktionshindrade personer,
sportklubbar och idrottsföreningar, övriga konsumenttjänstföretag.
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
43
Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter bransch (5-siffrig
SNI2007) region och tid
FA17 Blekinge
Totalt jordbruk
Totalt skog
Totalt fiske
Totalt utvinning
Totalt livsmedel
Totalt textil o läder
Totalt trä
Totalt massa o papper
Totalt kemi
Totalt gummi o plast
Totalt betong o sten
Totalt metall
Totalt elektronik
Totalt maskin
Totalt fordon
Totalt möbel
Totalt reparation
Totalt el
Totalt energi o vatten
Totalt återvinning
Totalt bygg
Totalt handel
Totalt transport
Totalt lager o logistik
Totalt hotell o restaurang
Totalt förlag o tidningar
Totalt telekom, IT o data
Totalt finans o försäkring
Totalt fastighet
Totalt juridik o revision
Totalt tekniska konsulter o FOU
Totalt reklam o media
Totalt uthyrning av fordon o
maskiner
Totalt bemanning
Totalt resor o turism
Totalt offentlig förvaltning
Totalt utbildning
Totalt vård o omsorg
2007
684
373
45
75
948
134
565
766
14
1251
33
812
2228
1836
3361
15
897
282
267
218
3432
4954
1301
907
1238
337
1640
521
908
306
1050
608
2008
679
473
43
69
1026
144
515
760
23
996
44
1000
2301
1648
3104
6
916
313
258
221
3552
4961
1276
872
1243
285
1730
469
878
314
1066
611
2009
693
486
41
50
1002
138
528
742
25
917
37
774
2153
1274
2468
12
882
297
253
218
3507
4849
1200
876
1333
272
1641
472
893
324
759
645
2010
730
525
49
44
922
147
544
733
27
936
62
845
2146
1300
2572
13
769
284
270
226
3567
4871
1187
867
1444
253
1566
474
899
340
777
623
57
867
79
6403
6707
11201
57
727
78
5919
6468
11147
69
760
74
5881
6352
10722
76
831
85
6181
6437
11002
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
44
Yrken och yrkesavgångar
Arbetsförmedlingens rapport om generationsväxlingen 2010 gav en bra bild av hur
stor del av arbetskraften som kommer att lämna arbetsmarknaden under perioden
2010-2025. I rapporten har vi använt den basdata som finns tillgänglig per län och
kommuner uppdelat på yrken (SSYK 3-siffernivå) och per 5-års intervall. Materialet
har bearbetats för att stämma överens med FA-indelningen i våra fyra län.
Avgångarna utgår i huvudsak från att personer lämnar sitt arbete vid 65 års ålder. I
verkligheten är det så att en del lämnar tidigare och en del jobbar längre, t.ex. till 67
års ålder. För vissa yrkeskategorier jobbar man generellt ännu längre, t.ex. inom
jordbruk och vissa legitimations- och serviceyrken eller som egen företagare.
Oavsett om man ska ersättas i någon form, efterfrågan avtar, yrkesrollen
rationaliseras bort p.g.a. förändrade arbetsformer eller annan omvärldsförändring, så
är det troligt att arbetsgivaren rekryterar en helt annan kompetens som behövs på
arbetsplatsen. Det är därför svårt att göra en skattning på återrekryteringsgrad utifrån
yrkets aktualitet framöver. Inom offentlig verksamhet, oavsett huvudman, finns
yrken som i huvudsak styrs av demografiska förhållanden (vård, omsorg och
utbildning) som har en hög återrekryteringsgrad. Hänsyn tas givetvis till att vi får en
allt äldre befolkning med andra vårdbehov samt att ungdomskullarna inom
gymnasiet är lägre framöver.
Yrken som påverkas av både teknik- och samhällsutveckling har en lägre
återrekryteringsgrad. Avgångar inom yrken med snabb förändring i kunskapsinnehåll
och genom globala utvecklingstrender ersätts oftast av personer med helt annan
kunskap. Ekonomisk utveckling och politiska reformer är också faktorer som inte går
att förutse i nuläget när det gäller efterfrågan på olika yrkeskompetenser. Ambitionen
är att göra en konjunkturneutral bedömning men det går inte att bortse från att
omvärlden påverkar Sverige. Det är därför ännu svårare än tidigare att skatta behov
på längre sikt.
Ambitionen med rapporten är att redovisa ett samlat faktaunderlag för de som
ansvarar för rekryterings-, väglednings- och utbildningsinsatser. Utgångspunkten är
att visa på de större förändringarna som sker inom olika delbranscher och vilka
branscher och geografiska regioner som har de största utmaningarna kommande år.
Nära kontakter mellan utbildningsaktörer på olika nivåer och arbetsgivare (både
privata och offentliga) och Arbetsförmedlingen är enda sättet att få fram vilka
kompetenser som efterfrågas framöver. Myndigheten för Yrkeshögskolan gör också
årliga analyser över kommande behov. Regionförbunden har endast en samordnande
och stöttande roll i denna process.
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
45
Nedan följer en sammanställning över de 10 största yrkeskategorierna som har flest
antal avgångar samt störst andel avgångar inom 10 år (2010 - 2019) i varje län
respektive FA-region. Alla sifferunderlag är hämtade från Arbetsförmedlingens
generationsrapport 20102. Mer utförlig statistik finns i rapportens underbilagor.
Yrkesavgångar Jönköpings län
Högst antal avgångar t.o.m. 2019
SSYK:
513
112-131
821-827
232-234
712-713
341
411, 419
522
311
832
Yrkeskategori:
Vård- och omsorgspersonal
VD’ar och chefer
Maskinoperatörer
Lärare på grundskole- och gymnasienivå
Byggnadsarbetare
Säljare, inköpare och mäklare
Kontorssekreterare och övrig kontorspersonal
Försäljare detaljhandel
Ingenjörer och tekniker
Fordonsförare
Antal:
4 721
2 769
2 185
1 885
1 582
1 565
1 455
1 077
1 047
1 041
Årssnitt:
472
277
218
188
158
156
145
108
105
104
Högst andel avgångar t.o.m. 2019 (fler än 10 berörda)
SSYK:
112
234
314
613
414
247
248
743
612
246
2
Yrkeskategori:
Chefstjänstemän i intresseorganisationer
Speciallärare
Piloter, fartygsbefäl, m.fl.
Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift
Biblioteksassistenter, m.fl.
Administratörer i offentlig förvaltning
Administratörer i intresseorganisationer
Skräddare, tillskärare, tapetserare, m.fl.
Djuruppfödare och djurskötare
Präster
Andel:
89 %
89 %
88 %
63 %
57 %
49%
48 %
43 %
42 %
42 %
Arbetsförmedlingen. Ura 2010:1, Ura 2010:5, Ura 2010:6
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
46
Yrkesavgångar Kronobergs län
Högst antal avgångar t.o.m. 2019
SSYK:
513
112-131
232-234
712-713
821-827
341
411, 419
311
832
522
Yrkeskategori:
Vård- och omsorgspersonal
VD’ar och chefer
Lärare på grundskole- och gymnasienivå
Byggnadsarbetare
Maskinoperatörer
Säljare, inköpare och mäklare
Kontorssekreterare och övrig kontorspersonal
Ingenjörer och tekniker
Fordonsförare
Försäljare detaljhandel
Antal:
2 629
1 503
1 036
915
893
870
804
680
606
564
Årssnitt:
263
150
104
91
89
87
80
68
61
56
Högst andel avgångar t.o.m. 2019 (fler än 10 berörda)
SSYK:
234
314
613
011
732
812
914
831
743
612
Yrkeskategori:
Speciallärare
Piloter, fartygsbefäl, m.fl.
Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift
Militärer
Drejare, glashyttearbetare, dekorationsmålare
Processoperatörer vid stål- och metallverk
Tidningsdistributörer, vaktmästare, m.fl.
Lokförare
Skräddare, tillskärare, tapetserare, m.fl.
Djuruppfödare och djurskötare
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
Andel:
96 %
76 %
74 %
72 %
63 %
59 %
55 %
51 %
49 %
48 %
47
Yrkesavgångar Kalmar län
Högst antal avgångar t.o.m. 2019
SSYK:
513
112-131
712-713
232-234
821-827
411, 419
311
522
341
832
Yrkeskategori:
Vård- och omsorgspersonal
VD’ar och chefer
Byggnadsarbetare
Lärare på grundskole- och gymnasienivå
Maskinoperatörer
Kontorssekreterare och övrig kontorspersonal
Ingenjörer och tekniker
Försäljare detaljhandel
Säljare, inköpare och mäklare
Fordonsförare
Antal:
4 127
1 858
1 438
1 307
1 163
978
859
857
855
755
Årssnitt:
413
186
144
131
116
98
86
86
85
75
Högst andel avgångar t.o.m. 2019 (fler än 10 berörda)
SSYK:
615
234
831
314
414
743
248
247
731
611
Yrkeskategori:
Fiskare och jägare
Speciallärare
Lokförare
Piloter, fartygsbefäl, m.fl.
Biblioteksassistenter, m.fl.
Skräddare, tillskärare, tapetserare, m.fl.
Administratörer i intresseorganisationer
Administratörer i offentlig förvaltning
Finmekaniker, m.fl.
Växtodlare inom jordbruk och trädgård
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
Andel:
94 %
84 %
72 %
71 %
66 %
64 %
60 %
54 %
53 %
51%
48
Yrkesavgångar Blekinge län
Högst antal avgångar t.o.m. 2019
SSYK:
513
112-131
232-234
712-713
311
411, 419
341
522
829
912
Yrkeskategori:
Vård- och omsorgspersonal
VD’ar och chefer
Lärare på grundskole- och gymnasienivå
Byggnadsarbetare
Ingenjörer och tekniker
Kontorssekreterare och övrig kontorspersonal
Säljare, inköpare och mäklare
Försäljare detaljhandel
Övriga maskinoperatörer och montörer
Städare, m.fl.
Antal:
2 421
1 100
917
834
706
677
518
496
449
388
Årssnitt:
242
110
92
83
71
68
52
50
45
39
Högst andel avgångar t.o.m. 2019 (fler än 10 berörda)
SSYK:
615
613
414
234
314
248
812
246
247
611
Yrkeskategori:
Fiskare och jägare
Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift
Biblioteksassistenter, m.fl.
Speciallärare
Piloter, fartygsbefäl, m.fl.
Administratörer i intresseorganisationer
Processoperatörer vid stål- och metallverk
Präster
Administratörer i offentlig förvaltning
Växtodlare inom jordbruk och trädgård
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
Andel:
81 %
71 %
70 %
70 %
70 %
59 %
53 %
52 %
49 %
49 %
49
Yrkesavgångar FA5 (Gislaved, Gnosjö, Tranemo och
Värnamo)
Tillträdande och avgående på arbetsmarknaden i
FA5 Värnamo
1200
1000
800
600
Åldersavgångar
400
Tillträdande
200
0
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025
Högst antal avgångar t.o.m. 2019
SSYK:
821-827
513
112-131
232-234
341
712-713
411, 419
828
311
932
Yrkeskategori:
Maskinoperatörer
Vård- och omsorgspersonal
VD’ar och chefer
Lärare på grundskole- och gymnasienivå
Säljare, inköpare och mäklare
Byggnadsarbetare
Kontorssekreterare och övrig kontorspersonal
Montörer
Ingenjörer och tekniker
Paketerare och andra fabriksarbetare
Antal:
985
882
687
368
341
321
312
254
227
210
Årssnitt:
98
88
69
37
34
32
31
25
23
21
Högst andel avgångar t.o.m. 2019 (5 eller fler berörda)
SSYK:
242
234
243
816
743
Yrkeskategori:
Jurister
Speciallärare
Arkivarier, bibliotekarier
Driftmaskinister m.fl.
Skräddare, tillskärare, tapetserare, m.fl.
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
Andel:
56 %
50 %
45 %
44 %
44 %
50
414
247
223
121
246
Biblioteksassistenter, m.fl.
Administratörer i offentlig förvaltning
Barnmorskor, sjuksköterskor med särsk kompetens
VD’ar, verkschefer
Präster
43 %
39 %
38 %
38 %
37 %
Yrkesavgångar FA6 (Aneby, Habo, Mullsjö, Jönköping,
Vaggeryd, Nässjö, Eksjö)
Tillträdande och avgående från arbetsmarknaden i FA6 Jönköping
3000
2500
2000
1500
Åldersavgångar
1000
Tillträdande
500
0
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025
Högst antal avgångar t.o.m. 2019
SSYK:
513
112-131
232-234
341
712-713
411, 419
832
522
419
331
Yrkeskategori:
Vård- och omsorgspersonal
VD’ar och chefer
Lärare på grundskole- och gymnasienivå
Säljare, inköpare och mäklare
Byggnadsarbetare
Kontorssekreterare och övrig kontorspersonal
Fordonsförare
Försäljare detaljhandel
Övrig kontorspersonal
Förskollärare och fritidspedagoger
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
Antal:
2 913
1 621
1 184
993
914
911
652
648
635
496
Årssnitt:
291
162
118
99
91
91
65
65
63
50
51
Högst andel avgångar t.o.m. 2019 (5 eller fler berörda)
SSYK:
112
111
234
831
246
414
223
247
121
344
Yrkeskategori:
Chefstjänstemän intresseorganisationer
Högre ämbetsmän och politiker
Speciallärare
Lokförare
Präster
Biblioteksassistenter, m.fl.
Barnmorskor, sjuksköterskor med särsk kompetens
Administratörer i offentlig förvaltning
VD’ar och verkschefer
Tull, taxerings- och socialförsäkringsmän
Andel:
65 %
53 %
48 %
41%
40 %
39 %
38 %
37 %
37 %
37 %
Yrkesavgångar FA7 (Sävsjö, Vetlanda)
Tillträdande och avgående på arbetsmarknaden i
FA7 Vetlanda
600
500
400
300
200
Åldersavgångar
100
Tillträdande
0
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
52
Högst antal avgångar t.o.m. 2019
SSYK:
513
112-131
821-827
712-713
232-234
411, 419
832
522
341
311
Yrkeskategori:
Vård- och omsorgspersonal
VD’ar och chefer
Maskinoperatörer
Byggnadsarbetare
Lärare på grundskole- och gymnasienivå
Kontorssekreterare och övrig kontorspersonal
Fordonsförare
Försäljare detaljhandel
Säljare, inköpare och mäklare
Ingenjörer och tekniker
Antal:
644
293
292
253
221
153
148
143
137
130
Årssnitt:
64
29
29
25
22
15
15
14
14
13
Högst andel avgångar t.o.m. 2019 (5 eller fler berörda)
SSYK:
332
414
344
342
324
412
816
246
612
247
Yrkeskategori:
Andra lärare och instruktörer
Biblioteksassistenter, m.fl.
Tull, taxerings- och socialförsäkringsmän
Agenter, förmedlare, m.fl.
Biomedicinska analytiker
Bokförings- och redovisningsassistenter
Driftmaskinister m.fl.
Präster
Djuruppfödare och djurskötare
Administratörer i offentlig förvaltning
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
Andel:
63 %
49 %
46 %
44 %
43 %
43 %
43 %
43 %
41 %
40 %
53
Yrkesavgångar FA8 (Tranås, Ydre)
Tillträdande och avgående från arbetsmarknaden i
FA8 Tranås
400
350
300
250
200
150
Åldersavgångar
100
Tillträdande
50
0
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025
Högst antal avgångar t.o.m. 2019
SSYK:
513
112-131
232-234
341
712-713
522
411, 419
821-827
742
832
Yrkeskategori:
Vård- och omsorgspersonal
VD’ar och chefer
Lärare på grundskole- och gymnasienivå
Säljare, inköpare och mäklare
Byggnadsarbetare
Försäljare detaljhandel
Kontorssekreterare och övrig kontorspersonal
Maskinoperatörer
Möbelsnickare, modellsnickare, m.fl.
Fordonsförare
Antal:
222
134
84
76
73
68
66
59
56
44
Årssnitt:
22
13
8
8
7
7
7
6
6
4
Högst andel avgångar t.o.m. 2019 (5 eller fler berörda)
SSYK:
914
514
234
342
612
613-615
Yrkeskategori:
Tidningsdistributörer, vaktmästare, m.fl.
Frisörer, servicepersonal och personliga tjänster
Speciallärare
Agenter, förmedlare, m.fl.
Djuruppfödare och djurskötare
Medarbetare inom jord, skog, trädgård o fiske
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
Andel:
59 %
48 %
42 %
42 %
41 %
41 %
54
247
235
743
249
Administratörer i offentlig förvaltning
Andra pedagoger med teoretisk specialistkompetens
Skräddare, tillskärare, tapetserare, m.fl.
Psykologer, socialsekreterare, m.fl.
41 %
40 %
39 %
39 %
Yrkesavgångar FA9 (Osby, Älmhult)
Tillträdande och avgående från arbetsmarknaden i FA9 Älmhult
400
350
300
250
200
150
Åldersavgångar
100
Tillträdande
50
0
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025
Högst antal avgångar t.o.m. 2019
SSYK:
513
112-131
232-234
411, 419
821-827
413
341
712-713
311
832
Yrkeskategori:
Vård- och omsorgspersonal
VD’ar och chefer
Lärare på grundskole- och gymnasienivå
Kontorssekreterare och övrig kontorspersonal
Maskinoperatörer
Lager- och transportassistenter
Säljare, inköpare och mäklare
Byggnadsarbetare
Ingenjörer och tekniker
Fordonsförare
Antal:
182
119
100
96
89
75
67
66
60
46
Årssnitt:
18
12
10
10
9
7
7
7
6
5
Högst andel avgångar t.o.m. 2019 (5 eller fler berörda)
SSYK:
Yrkeskategori:
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
Andel:
55
344
234
611
346
232
223
247
233
612
415
Tull, taxerings- och socialförsäkringsmän
Speciallärare
Växtodlare
Behandlingsassistenter, fritidsledare, m.fl.
Gymnasielärare
Barnmorskor, sjuksköterskor med särsk kompetens
Administratörer i offentlig förvaltning
Grundskollärare
Djuruppfödare och djurskötare
Brevbärare, m.fl.
75 %
68 %
51 %
44 %
43 %
43 %
43 %
40 %
38 %
38 %
Yrkesavgångar FA10 (Ljungby, Markaryd)
Tillträdande och avgående på arbetsmarknaden i
FA10 Ljungby
500
450
400
350
300
250
200
Åldersavgångar
150
Tillträdande
100
50
0
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025
Högst antal avgångar t.o.m. 2019
SSYK:
513
112-131
821-827
828
712-713
232-234
341
Yrkeskategori:
Vård- och omsorgspersonal
VD’ar och chefer
Maskinoperatörer
Montörer
Byggnadsarbetare
Lärare på grundskole- och gymnasienivå
Säljare, inköpare och mäklare
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
Antal:
535
303
280
182
179
172
166
Årssnitt:
53
30
28
18
18
17
17
56
411, 419
832
522
Kontorssekreterare och övrig kontorspersonal
Fordonsförare
Försäljare detaljhandel
137
124
122
14
12
12
Högst andel avgångar t.o.m. 2019 (5 eller fler berörda)
SSYK:
121
242
344
826
231
324
234
612
247
343
Yrkeskategori:
Vd, verkschefer
Jurister
Tull, taxerings- och socialförsäkringsmän
Maskinoperatörer textil-, skinn och läder
Universitets- och högskollärare
Biomedicinska analytiker
Speciallärare
Djuruppfödare och djurskötare
Administratörer i offentlig förvaltning
Redovisningsekonomer, adm. assistenter
Andel:
49 %
47 %
45 %
42 %
42 %
40 %
40 %
39 %
39 %
38 %
Yrkesavgångar FA11 (Alvesta, Lessebo, Tingsryd,
Uppvidinge, Växjö)
Tillträdande och avgående på arbetsmarknaden i
FA11 Växjö
1800
1600
1400
1200
1000
800
600
Åldersavgångar
400
Tillträdande
200
0
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
57
Högst antal avgångar t.o.m. 2019
SSYK:
513
112-131
232-234
712-713
341
411, 419
821-827
311
832
522
Yrkeskategori:
Vård- och omsorgspersonal
VD’ar och chefer
Lärare på grundskole- och gymnasienivå
Byggnadsarbetare
Säljare, inköpare och mäklare
Kontorssekreterare och övrig kontorspersonal
Maskinoperatörer
Ingenjörer och tekniker
Fordonsförare
Försäljare detaljhandel
Antal:
1 870
1 040
748
660
613
556
508
485
425
389
Årssnitt:
187
104
75
66
61
56
51
48
42
39
Högst andel avgångar t.o.m. 2019 (5 eller fler berörda)
SSYK:
234
344
111
314
414
324
315
248
121
612
Yrkeskategori:
Speciallärare
Tull, taxerings- och socialförsäkringsmän
Högre ämbetsmän och politiker
Piloter, fartygsbefäl, m.fl.
Biblioteksassistenter, m.fl.
Biomedicinska analytiker
Säkerhets- och kvalitetsinspektörer
Administratörer i intresseorganisationer
Vd, verkschefer
Djuruppfödare och djurskötare
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
Andel:
48 %
42 %
42 %
42 %
40 %
39 %
39 %
39 %
38 %
37 %
58
Yrkesavgångar FA12 (Borgholm, Emmaboda, Kalmar,
Mörbylånga, Nybro, Torsås)
Tillträdande och avgående på arbetsmarknaden i
FA12 Kalmar
1800
1600
1400
1200
1000
800
600
Åldersavgångar
400
Tillträdande
200
0
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025
Högst antal avgångar t.o.m. 2019
SSYK:
513
112-131
232-234
712-713
821-827
411, 419
341
522
311
832
Yrkeskategori:
Vård- och omsorgspersonal
VD’ar och chefer
Lärare på grundskole- och gymnasienivå
Byggnadsarbetare
Maskinoperatörer
Kontorssekreterare och övrig kontorspersonal
Säljare, inköpare och mäklare
Försäljare detaljhandel
Ingenjörer och tekniker
Fordonsförare
Antal:
1 858
959
810
663
535
524
475
425
404
362
Årssnitt:
186
96
81
66
53
52
47
42
40
36
Högst andel avgångar t.o.m. 2019 (5 eller fler berörda)
SSYK:
831
234
248
223
Yrkeskategori:
Lokförare
Speciallärare
Administratörer i intresseorganisationer
Barnmorskor, sjuksköterskor med särsk kompetens
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
Andel:
55 %
52 %
43 %
42 %
59
324
344
247
121
315
235
Biomedicinska analytiker
Tull, taxerings- och socialförsäkringsmän
Administratörer i offentlig förvaltning
Vd, verkschefer
Säkerhets- och kvalitetsinspektörer
Andra pedagoger med teoretisk specialistkompetens
41 %
39 %
38 %
38 %
38 %
38 %
Yrkesavgångar FA13 (Hultsfred, Vimmerby)
Tillträdande och avgående från arbetsmarknaden i FA13
Vimmerby
450
400
350
300
250
200
150
Åldersavgångar
100
Tillträdande
50
0
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025
Högst antal avgångar t.o.m. 2019
SSYK:
513
112-131
712-713
232-234
821-827
832
814
522
411, 419
341
Yrkeskategori:
Vård- och omsorgspersonal
VD’ar och chefer
Byggnadsarbetare
Lärare på grundskole- och gymnasienivå
Maskinoperatörer
Fordonsförare
Processoperatörer trä och papper
Försäljare detaljhandel
Kontorssekreterare och övrig kontorspersonal
Säljare, inköpare och mäklare
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
Antal:
520
227
220
190
176
127
110
109
108
87
Årssnitt:
52
23
22
19
18
13
11
11
11
9
60
Högst andel avgångar t.o.m. 2019 (5 eller fler berörda)
SSYK:
816
414
345
234
247
344
223
121
343
412
Yrkeskategori:
Driftsmaskinister
Biblioteksassistenter, m.fl.
Poliser
Speciallärare
Administratörer i offentlig förvaltning
Tull, taxerings- och socialförsäkringsmän
Barnmorskor, sjuksköterskor med särsk kompetens
Vd, verkschefer
Redovisningsekonomer, adm. assistenter
Bokförings- och redovisningsassistenter
Andel:
66 %
56 %
49 %
47 %
47 %
45 %
45 %
44 %
41 %
39 %
Yrkesavgångar FA14 (Västervik)
Tillträdande och avgående från arbetsmarknaden i FA14
Västervik
600
500
400
300
200
Åldersavgångar
100
Tillträdande
0
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025
Högst antal avgångar t.o.m. 2019
SSYK:
513
112-131
232-234
712-713
821-827
Yrkeskategori:
Vård- och omsorgspersonal
VD’ar och chefer
Lärare på grundskole- och gymnasienivå
Byggnadsarbetare
Maskinoperatörer
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
Antal:
820
266
261
228
195
Årssnitt:
82
27
26
23
19
61
411, 419
323
522
341
832
Kontorssekreterare och övrig kontorspersonal
Sjuksköterskor
Försäljare detaljhandel
Säljare, inköpare och mäklare
Fordonsförare
163
141
128
121
103
16
14
13
12
10
Högst andel avgångar t.o.m. 2019 (5 eller fler berörda)
SSYK:
234
921
248
223
731
231
246
742
122
414
Yrkeskategori:
Speciallärare
Medhjälpare jord och trädgård
Administratörer i intresseorganisationer
Barnmorskor, sjuksköterskor med särsk kompetens
Finmekaniker, m.fl.
Universitets- och högskollärare
Präster
Möbelsnickare, modellsnickare, m.fl.
Drifts- och verksamhetschefer
Biblioteksassistenter, m.fl.
Andel:
57 %
54 %
53 %
49 %
49 %
49 %
48 %
46 %
45 %
45 %
Yrkesavgångar FA15 (Högsby, Mönsterås, Oskarshamn)
Tillträdande och avgående från arbetsmarknaden i FA15
Oskarshamn
700
600
500
400
300
Åldersavgångar
200
Tillträdande
100
0
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
62
Högst antal avgångar t.o.m. 2019
SSYK:
513
112-131
712-713
311
232-234
821-827
522
411, 419
341
832
Yrkeskategori:
Vård- och omsorgspersonal
VD’ar och chefer
Byggnadsarbetare
Ingenjörer och tekniker
Lärare på grundskole- och gymnasienivå
Maskinoperatörer
Försäljare detaljhandel
Kontorssekreterare och övrig kontorspersonal
Säljare, inköpare och mäklare
Fordonsförare
Antal:
839
350
300
261
256
181
171
161
148
146
Årssnitt:
84
35
30
26
26
18
17
16
15
15
Högst andel avgångar t.o.m. 2019 (5 eller fler berörda)
SSYK:
242
414
223
314
234
344
743
248
711
121
Yrkeskategori:
Jurister
Biblioteksassistenter, m.fl.
Barnmorskor, sjuksköterskor med särsk kompetens
Piloter, fartygsbefäl
Speciallärare
Tull, taxerings- och socialförsäkringsmän
Skräddare, tillskärare och tapetserare, m.fl.
Administratörer i intresseorganisationer
Gruv- och bergarbetare, stenhuggare
Vd, verkschefer, m.fl.
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
Andel:
62 %
61 %
57 %
51 %
50 %
50 %
47 %
43 %
43 %
42 %
63
Yrkesavgångar FA17 (Karlshamn, Karlskrona, Olofström,
Ronneby)
Tillträdande och avgående på arbetsmarknaden i
FA17 Blekinge
2000
1800
1600
1400
1200
1000
800
Åldersavgångar
600
Tillträdande
400
200
0
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025
Högst antal avgångar t.o.m. 2019
SSYK:
513
112-131
232-234
712-713
311
411, 419
341
522
829
821-827
Yrkeskategori:
Vård- och omsorgspersonal
VD’ar och chefer
Lärare på grundskole- och gymnasienivå
Byggnadsarbetare
Ingenjörer och tekniker
Kontorssekreterare och övrig kontorspersonal
Säljare, inköpare och mäklare
Försäljare detaljhandel
Övriga maskinoperatörer och montörer
Maskinoperatörer
Antal:
2 123
963
798
720
657
619
457
418
389
330
Årssnitt:
212
96
80
72
66
62
46
42
39
33
Högst andel avgångar t.o.m. 2019 (5 eller fler berörda)
SSYK:
246
414
111
Yrkeskategori:
Präster
Biblioteksassistenter, m.fl.
Högre ämbetsmän och politiker
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
Andel:
49 %
44 %
43 %
64
234
121
921
248
247
411
Speciallärare
Vd, verkschefer, m.fl.
Medarbetare inom jord, skog, trädgård o fiske
Administratörer i intresseorganisationer
Administratörer i offentlig förvaltning
Kontorssekreterare och dataregistrerare
42 %
41 %
40 %
40 %
39 %
39 %
Slutsats yrkesavgångar
Antal
Det står ganska klart att antalsmässigt finns de största ersättningsbehoven inom vårdoch omsorg i alla län och FA-regioner. Inom SSYK 513 ingår t.ex. undersköterskor,
vårdare, personliga assistenter, hemtjänstpersonal, m.fl. som i huvudsak kräver
omvårdnadsutbildning på gymnasienivå i någon form som lägsta utbildningsnivå.
Hälso- och sjukvårdsspecialister har sammantaget många avgångar. Bristen kan
befaras bli störst på mindre orter långt från regioncentra.
En annan stor grupp som lämnar arbetsmarknaden är chefer på olika nivåer och
befattningar. Oftast väger personliga egenskaper högt för denna yrkesgrupp men det
behövs olika typer av ledarskapsutbildning som komplement om man lyfter upp
personal inom egna organisationen. Blir det en stor brist kan man anta att
rationaliseringar kommer att ske, inte minst inom offentlig sektor. När det gäller
företagsledare och VD’ar finns en annan problematik. I många mindre företag, ofta
familjeägda och inom tillverkande industri, krävs kapitalstarka nya ägare eller
intresserade barn som kan ta över, i annat fall upphör verksamheten och maskiner
och inventarier säljs samma dag som ägaren slutar.
Lärare inom grund- och gymnasieskolan lämnar arbetsmarknaden i ganska stor
omfattning men återrekryteringen styrs till stor del av ungdomskullarnas storlek
framöver. Närmaste åren förväntas bli ett överskott av gymnasielärare trots stora
pensionsavgångar inom yrkesgruppen.
Vi ser också stora avgångar av byggnadsarbetare samt maskinoperatörer inom
industrin. Den antalsmässiga variationen är dock betydande mellan FA-regionerna
beroende på näringslivsstrukturen. Elevantalen inom gymnasieskolan har en
avgörande roll för att motverka en framtida brist. Byggprogrammen har traditionellt
sett ett bra söktryck medan industriprogrammen har svårt att få tillräckligt med
elever.
När det gäller gruppen fordonsförare behövs fördjupade studier i vilka typer av
fordon som avses och vilka förarbevis, etc. som krävs innan man kan redovisa vilka
yrken och specifika kompetenser som egentligen behövs.
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
65
Säljare, inköpare och mäklare samt sekreterare och övrig kontorspersonal är också
kategorier med många pensionsavgångar. För dessa grupper behövs också fördjupade
analyser över vilka unika yrkeskompetenser som behöver ersättas. En ekonomisk
grundutbildning är den enda gemensamma faktorn. Språkkunskaper och kännerdom
om olika affärskulturer är tillgångar som gör att fler utlandsfödda med fördel skulle
vara en nyckelkompetens i många företag.
Ingenjörer och tekniker är en grupp, som inte bara genom åldersavgångar, utan också
genom industrins strukturomvandling och teknisk utveckling inom alla branscher och
sektorer kommer att behöva rekrytera relativt stora volymer fram t.o.m. 2019.
Utvecklingen inom data- och IT-sektorn går snabbt och det behövs hela tiden nya
yrkeskompetenser.
Arbetsförmedlingen räknar med en generell återrekryteringsgrad på cirka 80 %, dock
med hänsyn till konjunkturläge och yrkesroll. Utöver denna volym tillkommer
rekrytering p.g.a. normal personalomsättning och olika delbranschers tillväxt.
Andelar
Åldersstrukturen inom olika yrken och i olika regioner påverkar i stor grad hur stor
andel från respektive yrkeskategori som försvinner från arbetsmarknaden t.o.m. år
2019.
Vissa yrkesgrupper är mer framträdande i de flesta län och FA-regioner, t.ex.
Speciallärare, biblioteksassistenter, chefstjänstemän och administratörer i
intresseorganisationer, växtodlare, djuruppfödare och fiskare, piloter och
fartygsbefäl, lokförare, tull-, taxerings och socialförsäkringsmän, jurister,
barnmorskor och sjuksköterskor med särskild kompetens, högre ämbetsmän och
politiker, präster, administratörer inom offentlig förvaltning samt
tidningsdistributörer och vaktmästare.
Udda hantverksyrken har ofta en hög medelålder. Det är viktigt att möjligheter för
utbildning och lärlingsplatser bevaras ur ett nationellt intresse så att inte tradition och
kunnande försvinner.
För många yrkesroller krävs akademisk utbildning med påbyggnad inom
verksamhetsområdet, alltså en ganska lång utbildnings- och etableringsfas. Andra
yrken kräver baskompetens, vilket i de flesta fall betyder en slutförd
gymnasieutbildning, rätt förutsättningar och intresse.
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
66
Yrken som biblioteksassistenter, tidningsdistributörer och vaktmästare kommer inte
att ha samma arbetsinnehåll om fem år som idag. Traditionellt generella yrken som
administratörer, sekreterare och assistenter kräver också mycket bredare kompetens
inom data, ekonomi och språk, än vad som krävdes för bara 5-10 år sedan.
Utbildningsutbud
Gymnasieskolan3:
Jönköpings län 2010/2011
Elever
Barn- och fritidsprogrammet
Byggprogrammet
Elprogrammet
Energiprogrammet
Estetiska programmet
Fordonsprogrammet
Handels- och adm.programmet
Hantverksprogrammet
Hotell- och restaurangprogrammet
International baccalaureate
Individuellt program
Industriprogrammet
Livsmedelsprogrammet
Medieprogrammet
Naturbruksprogrammet
Naturvetenskapsprogrammet
Omvårdnadsprogrammet
Samhällsvetenskapsprogrammet
Specialutformat program
Teknikprogrammet
År 1
154
214
284
43
290
255
153
126
137
92
730
67
14
139
145
512
241
769
250
361
År 2
137
212
322
39
235
286
237
103
122
89
274
144
0
134
122
430
254
781
328
366
År 3
175
201
311
38
264
275
221
108
140
82
214
167
11
161
130
394
218
809
369
320
År 1
112
142
182
57
134
År 2
71
96
145
29
130
År 3
115
89
148
47
159
Kronobergs län 2010/2011
Elever
Barn- och fritidsprogrammet
Byggprogrammet
Elprogrammet
Energiprogrammet
Estetiska programmet
3
Skolverket
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
67
Fordonsprogrammet
Handels- och adm.programmet
Hantverksprogrammet
Hotell- och restaurangprogrammet
International baccalaureate
Individuellt program
Industriprogrammet
Livsmedelsprogrammet
Medieprogrammet
Naturbruksprogrammet
Naturvetenskapsprogrammet
Omvårdnadsprogrammet
Samhällsvetenskapsprogrammet
Specialutformat program
Teknikprogrammet
137
52
72
96
31
413
24
17
90
159
241
133
366
166
183
155
83
59
124
31
32
11
17
97
174
222
100
408
214
154
146
79
81
114
31
0
42
14
76
165
232
121
442
243
104
År 1
101
86
203
57
147
143
136
112
142
0
485
70
15
132
154
325
123
636
165
240
År 2
73
97
158
48
137
152
145
93
126
0
100
56
25
141
145
249
114
606
188
144
År 3
99
98
179
58
133
138
151
98
136
0
52
84
19
130
135
297
144
649
161
180
Kalmar län 2010/2011
Elever
Barn- och fritidsprogrammet
Byggprogrammet
Elprogrammet
Energiprogrammet
Estetiska programmet
Fordonsprogrammet
Handels- och adm.programmet
Hantverksprogrammet
Hotell- och restaurangprogrammet
International baccalaureate
Individuellt program
Industriprogrammet
Livsmedelsprogrammet
Medieprogrammet
Naturbruksprogrammet
Naturvetenskapsprogrammet
Omvårdnadsprogrammet
Samhällsvetenskapsprogrammet
Specialutformat program
Teknikprogrammet
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
68
Blekinge län 2010/2011
Elever
Barn- och fritidsprogrammet
Byggprogrammet
Elprogrammet
Energiprogrammet
Estetiska programmet
Fordonsprogrammet
Handels- och adm.programmet
Hantverksprogrammet
Hotell- och restaurangprogrammet
International baccalaureate
Individuellt program
Industriprogrammet
Livsmedelsprogrammet
Medieprogrammet
Naturbruksprogrammet
Naturvetenskapsprogrammet
Omvårdnadsprogrammet
Samhällsvetenskapsprogrammet
Specialutformat program
Teknikprogrammet
År 1
113
100
140
16
69
49
75
88
55
0
368
12
0
38
41
197
40
362
277
132
År 2
93
105
159
13
86
77
70
80
57
16
91
42
0
49
33
193
47
308
265
123
År 3
140
130
138
15
82
65
57
81
62
23
41
32
0
32
33
175
46
308
400
103
Yrkeshögskolan4:
Jönköpings län
Antal platser och slutår
Utbildning från A till Ö
2012
2013
2014
3D-teknik för effektiv produktion
25
25
Affärsinriktad redovisningsekonom
35
35
Behandlingsarbete med ungdomar
18
Behandlingspedagog
22
22
Byggproduktionsledare
30
30
Designkoordinator inom möbel och inredning
20
20
Digital design - formbestämning
25
25
25
Digital visualisering - arkitektur o design
25
25
Driftledare lantbruk
20
20
16
Energieffektiv driftteknik- fjärr och kraftproduktion
25
Energisamordnare
25
25
Energitekniker
25
25
30
Exportförsäljning -interkulturellt affärsmannaskap
30
30
Framtidens produktionstekniker
20
Hotel Management
25
25
4
2015
60
25
16
25
30
Myndigheten för Yrkeshögskolan
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
69
Inköpslogistiker
Kvalificerad företagssäljare
Kvalificerad försäljning
Kvalificerad trähusprojektör
Lean förbättringsledare
Logistiker inom lager, transport och distribution
Logistikprogrammet
Marknadsinriktad företagssäljare
Möbelproduktion och design
Ombyggnad o renovering för bygghantverkare
Ortopedtekniker
Produktionsledare inom snickeri, möbel o inredning
Produktionslogistik
Redovisningsekonom
Robottekniker
Skogsbrukstekniker
Specialistutbildad undersköterska - psykiatri
Tandsköterska
Teamleader inom måltidsverksamhet (distans)
Webbutvecklare inriktning informationshantering
Vårdadministration
Kronobergs län
Utbildning från A till Ö
Avancerad CNC-tekniker -blått certifikat
Drift- och servicetekniker
Driftteknik inom energisektorn
Försäljning och entreprenörskap
Industriell försäljning
Inköp & Supply Management
Inredare med säljkompetens
IWS - International welding specialist
Kvalificerad servicetekniker för tunga fordon
Logistiker
Lönekonsult
Marknadsföring och försäljning till företag
Nätapplikationsprogrammerare
Omsorgsassistent, specialist
funktionsnedsättning
Produktionsledare, tillverkningsindustri
Produktionstekniker
Produktionsutvecklare
Service Managemet för tunga fordon
Skötare/boendestödjare i vuxenpsykiatri
(distans)
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
25
30
30
20
25
20
30
20
30
20
20
35
35
30
20
30
25
35
20
20
25
35
20
20
22
20
30
30
32
20
24
25
28
24
28
60
25
30
32
24
24
30
30
30
30
Antal platser och slutår
2012 2013 2014 2015
40
20
20
22
22
30
30
30
30
32
32
25
20
20
20
35
35
35
35
25
25
30
30
25
25
25
24
15
20
24
15
25
25
26
20
20
26
20
25
70
Specialistundersköterska barn (distans)
Specialistundersköterska äldre (distans)
Storytelling - för strategisk kommunikation
(distans)
Styrning av intelligenta hus
System- och nätverksadministratör
Säljare med inredningskompetens
Teknikinformatör (distans)
Kalmar län
Utbildning från A till Ö
Automationsingenjör
Automationstekniker/Automationsingenjör
Avancerade Maskintekniker
Behandlingspedagog
Behandlingspedagogutbildning
Byggproduktionsledare
Composite Tekniker
Design och konstglas
Drift- och underhållstekniker, energi
Fotograf för reklam och magasin
Gårdsmästare/Driftledare
Hälso- och vårdadministratör
Konstglas
Kvalificerad logistiker mot lager och marknad
Produktionsplanerare
Psykosocialt arbete
Redovisningsekonom
Specialistutbildad undersköterska äldreomsorg
(distans)
STI- Ingenjör Livsmedelsprocess
Systemutvecklare .NET
Tandsköterska
Teknik- och produktionsledning
Teknisk Säljare
Trafiklärare
Trafiklärare
TV-produktionsspecialist
Webbutveckling för kreativa näringar
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
30
18
24
20
25
20
25
30
18
24
30
30
27
Antal platser och slutår
2012
2013
2014
20
20
20
20
22
22
24
25
25
25
20
20
16
16
20
20
22
24
24
24
20
14
30
25
32
20
24
25
20
22
24
15
20
25
25
32
25
35
30
30
20
8
2015
20
35
30
8
30
20
40
32
25
32
25
32
32
71
Blekinge län
Utbildning från A till Ö
Automations- och robotingenjör
Digital Media
Energitekniker med specialisering inom vindkraft
Industriingenjör
Kvalificerad Säljare/Key Account Manager
Kvalificerad Trädgårdsmästare,
park/kulturlandskap
Mobile Application Developer and Designer
Mobile Applications
Motion Graphics Designer
Produktionstekniker (distans)
Psykiatri
Teknisk säljare (distans)
Underhållstekniker (distans)
Utvecklingspedagog för digitalt lärande
Vård och omsorg med två inriktningar
Antal platser och slutår
2012
2013
2014
18
35
35
30
45
45
30
30
28
35
35
30
40
35
30
28
35
30
40
30
2015
18
28
35
28
35
30
24
24
35
30
YH-myndighetens redovisning av antalet platser totalt per
utbildningsområde och län 2012
Län:
Jönköping
Jönköping
Jönköping
Jönköping
Jönköping
Jönköping
Jönköping
Jönköping
Kronoberg
Kronoberg
Kronoberg
Kronoberg
Kronoberg
Kronoberg
Kronoberg
Kalmar
Kalmar
Kalmar
Kalmar
Utbildningsområde:
Ekonomi, administration och försäljning
Teknik och tillverkning
Samhällsbyggnad och byggteknik
Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske
Hälso- och sjukvård samt socialt arbete
Hotell, restaurang och turism
Transporttjänster
Data/IT
Teknik och tillverkning
Ekonomi, administration och försäljning
Hälso- och sjukvård samt socialt arbete
Data/IT
Journalistik och information
Kultur, media och design
Transporttjänster
Teknik och tillverkning
Kultur, media och design
Hälso- och sjukvård samt socialt arbete
Ekonomi, administration och försäljning
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
Platser:
714
524
250
168
165
140
80
75
408
386
190
98
87
85
70
340
270
232
174
72
Kalmar
Kalmar
Kalmar
Kalmar
Kalmar
Blekinge
Blekinge
Blekinge
Blekinge
Blekinge
Blekinge
Blekinge
Data/IT
Samhällsbyggnad och byggteknik
Pedagogik och undervisning
Transporttjänster
Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske
Teknik och tillverkning
Hälso- och sjukvård samt socialt arbete
Kultur, media och design
Ekonomi, administration och försäljning
Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske
Data/IT
Pedagogik och undervisning
110
100
60
30
15
264
140
140
120
112
105
70
Högskola och universitet:
Inom Småland och Blekinge finns Linnéuniversitetet, Högskolan i Jönköping och
Blekinge Tekniska Högskola. De studenter som nu är inne i olika program med olika
slutår har inte bara vår region som framtida arbetsmarknad utan också Sverige,
Europa och världen. Det är därför viktigt att arbetsgivare inom olika sektorer
efterfrågar akademisk kompetens och erbjuder både examensjobb och anställning i
god tid innan de slutar.
För akademiska yrken är det därför svårare att matcha åldersavgångar mot utbudet i
pågående program inom vår region. En del yrkeskategorier utbildas inte alls medan
andra ger tillskott till övriga landet. Det blir för omfattande att redogöra för alla
programinriktningar utan vi hänvisar till respektive lärosätes hemsida. Där kan man
bl.a. läsa:
Linnéuniversitetet hade ca 15 500 helårsstudenter 2011
Högskolan i Jönköping hade ca 8 700 helårsstudenter 2011
Blekinge Tekniska Högskola hade ca 4 400 helårsstudenter 2011
I genomsnitt försvinner hälften av studenterna från våra län efter studierna. För vissa
utbildningsinriktningar är flykten än större. Det är viktigt att både näringsliv och
offentlig sektor i större grad tar tillvara de elever som tar examen vid våra universitet
och högskolor.
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
73
Hemortslän 2010 för de som tog examen 2007/2008 jämfört med utbildningslän5:
Jönköpings län
50,1 %
Kronobergs län
52,8 %
Kalmar län
46,6 %
Blekinge län
46,4 %
Källor till behov av högskoleutbildade i framtiden finns bl.a. i följande:
SCB´s Trender och Prognoser beskriver utvecklingen inom områdena befolkning,
utbildning och arbetsmarknad fram till 2030.
SACO´s Framtidsutsikter för 60 akademikeryrken till 2016
Arbetsförmedlingens Yrkeskompassen som beskriver efterfrågan på olika yrken på 5
och 10-års sikt.
5
OECD Territorial Reviews Småland-Blekinge, Tabell 2.1.
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
74
Sammanfattning
Störst mismatch, d.v.s. skillnad i efterfrågan och utbildningsutbud idag, finns för
yrkesgrupper med krav på lägst gymnasieutbildning inom industri och teknik. På sikt
även yrken med specialkunskaper inom vård- och omsorg.
Inom alla yrkeskategorier förändras arbetssinnehållet över tid med hänsyn till ökad
teknikanvändning och omedelbar tillgång till information i en global värld.
Konjunktursvängningarna blir allt kortare beroende på ekonomisk utveckling både
internationellt och nationellt. Produktion av varor och tjänster styrs till största delen
av omedelbar efterfrågan.
Flexibilitet, kunskap och förmåga till omställning är avgörande faktorer för framgång
och fortsatt tillväxt. En mix av olika kunskaper och ett ökat kompetensspann blir
därför avgörande för våra läns industriella överlevnad på sikt.
För all tillverkande produktion är därför en kompetensförskjutning nödvändig, d.v.s.
ökad utbildningsnivå och kompetenstillskott bland de anställda.
Industrins betydelse för länens utveckling är fortfarande stor trots att
produktionsformerna har förändrats drastiskt. Utflyttning, automatisering och
rationalisering av enkel produktion har pågått under lång tid. Antalet enkla
montörsjobb blir allt färre.
Mellan år 2000 och 2010 har det sammanlagt försvunnit 26 500 arbetstillfällen inom
näringsgrenen tillverkning och utvinning i våra fyra län. Mellan 1990 (toppnivå) och
2010 är summan minus 40 000. En del av sysselsättningsminskningen återfinns dock
inom näringsgrenen företagstjänster (bemanningsbranschen) istället.
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
75
Ökningen av kompetensspannet gäller också tjänsteproduktion. Ska tjänstenäringarna
utvecklas måste kunskapsinnehållet öka. Det är bara mindre delar av tjänstenäringen
som kan utföras enbart som service.
EU´s 8 nyckelkompetenser6 för livslångt lärande är ytterst avgörande för en persons
anställningsbarhet, oavsett vilken utbildningsnivå en individ har eller kan skaffa sig.
1. Kommunikation på modersmålet.
2. Kommunikation på främmande språk.
3. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens.
4. Digital kompetens.
5. Lära att lära.
6. Social och medborgerlig kompetens.
7. Initiativförmåga och företagaranda.
8. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer.
Olika initiativ pågår för närvarande för att tydliggöra dessa kompetenser som en
merit i en individs kompetensbeskrivning. ”New skills for new jobs” är en del av
målen i EU:s 2020 strategi och en uppföljare till den tidigare Lissabonstrategin för
tillväxt och arbete. Att bättre kunna matcha färdigheter och kompetenser är en
prioriterad fråga för ökad rörlighet och matchning på arbetsmarknaden.
Antalet sysselsatta inom jord- och skogsbruk ökar i de flesta regioner men man kan
inte dra för stora slutsatser om att det handlar om basverksamhet. Idag förekommer
allt mer produktion av varor och tjänster knutet till en jord- och skogsbruksfastighet
(häst, trädgård, turism, närproducerade livsmedel, entreprenad, energi, osv.).
Satsningar på besöksnäring och kulturella- och kreativa näringar (KKN) pågår på
många håll. Det är viktigt för att öka antalet verksamma branscher och möta behov
som finns men det är svårt att skatta några större sysselsättningsökningar på årsbasis
inom dessa områden. Efterfrågan styrs till största delen av köpkraften hos de som
förväntas nyttja dessa tjänster.
Utvecklingen inom handeln styrs främst av efterfrågan, ekonomisk utveckling och
konsumenttrender. Inget talar idag för färre sysselsatta inom branschen eftersom
konsumtionen hänger ihop med befolkningsutveckling. Variationer kan dock
förekomma inom länen beroende på geografiskt läge och hur vi konsumenter handlar
varor och tjänster. Partihandeln växer medan detaljhandeln minskar. Allt mer varor
beställs via e-handel. Trenden enligt branschföreträdare går mot att affärskedjor
etablerar ”showrooms” för att kunder ska kunna känna och prova på varor som sedan
beställs hem via nätet från ett centralt lager.
6
EU-kommissionen 2007
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
76
De stora pensionsavgångarna av chefer och företagsledare kommer i många fall att
leda till omstruktureringar. För många småföretag inom näringslivet är valet att lägga
ner, sälja eller låta anställda ta över ett svårt och strategiskt beslut. I de fall det
handlar om familjeföretag är de ekonomiska förutsättningarna avgörande för att
yngre familjemedlemmar ska kunna ta över eller inte.
Inom offentlig sektor finns många traditionella organisationsstrukturer som kan
behöva ses över innan man återrekryterar nya chefer på mellannivå. Oavsett detta
kommer det att uppstå många karriärmöjligheter när redan anställda kommer att
lyftas till chefspositioner kommande år. Det bör därför uppstå en kraftig efterfrågan
på ledarskapsutbildning i olika former.
Störst skillnad i yrkesavgångar och befintligt utbildningsutbud, finns för
yrkesgrupper med krav på lägst gymnasieutbildning inom vård- och omsorg samt
industri och teknik. Inte helt okänt för de flesta. Inte ens hälften av de som går i
pension av vård- och omsorgspersonal samt maskinoperatörer kan närmsta åren
ersättas med de ungdomar som idag befinner sig i gymnasieprogrammen för dessa
yrken. Tack vare att många äldre fått möjlighet att skaffa omvårdnadsutbildning via
Yrkesvux så har ändå tillskottet till yrket varit betydande. Värre är det för industrin!
För branscher med stora rekryteringsbehov krävs insatser för att höja attraktiviteten
(Employer branding), både hos enskilda arbetsgivare för att få medarbetare att tala
gott om arbetsplatsen, samt från arbetsgivar- och branschorganisationer för att locka
fler att utbilda sig till dessa yrken.
Det krävs också regelförändringar och stimulansåtgärder från regering och olika
myndigheter för att stimulera fler äldre till omskolning, validering och komplettering
av befintlig kompetens. Likaså för att stimulera fler att starta egen verksamhet.
Det finns branscher som inte omnämns så mycket i analysen, exempelvis har
servicesektorn, handel, lager- och logistik, hotell- och restaurang många sysselsatta.
Kännetecken för dessa branscher är att de har en lägre medelålder och lägre krav på
utbildning, men givetvis behöver även de att behöva rekrytera kvalificerad
kompetens framöver.
Till sist tillkommer det yrken framöver som vi inte har en aning om idag. Minsta
gemensamma nämnaren, som alla nationella aktörer och prognosmakare är överens
om, är att slutförd gymnasieutbildning är grunden för anställningsbarhet. Det är
också en nödvändighet för att kunna studera vidare.
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
77
Störst utmaningar fram till 2019 i respektive län och dess FA
Jönköpings län
För närvarande har länets största näringsgren, tillverkningsindustrin stora behov av
kvalificerad arbetskraft men det är få ungdomar som väljer industriell och teknisk
utbildning. Branschen måste vidta åtgärder för att skapa attraktivitet och hitta nya
vägar till kompetensförsörjning. Industriell produktion är basen för fortsatt tillväxt
och en förutsättning för många andra branschers överlevnad.
Den demografiska utvecklingen med en allt äldre befolkning får konsekvenser i
många delregioner. FA Jönköping har förutsättningar att klara sig bra. FA-regioner i
länets ytterkanter får svårare att tillgodose arbetslivet med kompetent arbetskraft.
Skatteintäkterna till offentlig produktion kommer att bli mindre med en negativ
befolkningsutveckling och färre inkomsttagare. Hela offentliga sektorn kommer att
prövas i sin nuvarande organisationsform. Å andra sidan kommer nya behov av
service att skapa förutsättningar för nya tjänstenäringar att etableras.
Länets formella utbildningsnivå behöver höjas. Lite skämtsamt brukar folk säga att
det finns mycket dold kunskap. Det hjälps inte eftersom det rimligen borde finnas i
andra delar av Sverige också. Vi måste ändra attityder till utbildning och
nödvändigheten av verifierbar kunskap för att hänga med i strukturomvandlingen till
mer kunskapsintensiv produktion av varor och tjänster. Det gäller framförallt FAregionerna ute i länet men även i vissa kommuner som tillhör FA Jönköping.
Hela befolkningsökningen under många år har bestått av inflyttning från utlandet.
Dessa personer har tidigare varit en resurs framförallt inom enkla
produktionsprocesser i länets tillverkningsindustri och är idag överrepresenterade
som arbetssökande. All denna mångkulturella kompetens bör vara en tillgång för
hela arbetslivet framöver, inte minst offentlig sektor, bara vi har förmågan att ta
tillvara den.
Regionens högskola måste ses mer som en resurs och vara en leverantör av
spetskompetens till länets arbetsliv. Kopplingen mellan utbildning och ett arbete bör
bli högre så att fler studenter stannar kvar i regionen efter sin examen.
Attraktiva boendemiljöer är också en viktig faktor för inflyttning av högutbildade. En
större del av de som idag pendlar in till regionen skulle också kunna bo och leva här
om rätt förutsättningar fanns.
Kronobergs län
Kronobergs län har en sedan länge stabil befolkningsökning. Det är framförallt
Växjö kommun som bidrar till befolkningsökningen, men på senare år även
kommuner som Älmhult och Ljungby. Inflyttningen till Kronoberg sker till stor del
från angränsande län, men också en betydande del från utlandet. Åldersstrukturen
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
78
visar just nu en relativt låg andel barn i låg- och mellanstadieåldrar, en hög andel
unga vuxna samt en hög andel 60-67 år. Den demografiska försörjningsbördan
kommer att öka i takt med att antalet äldre ökar.
Befolkningen i länet som helhet är välutbildad. Andelen med eftergymnasial
utbildning ökar och är högre i Kronoberg än i övriga Smålandslän. Av befolkningen i
åldrarna 25-34 år har 27 % minst treårig eftergymnasial utbildning. Utbildningsnivån
varierar dock mycket mellan kommunerna.
Förvärvsfrekvensen i länet är högre än i riket (2008). Åldersfördelningen hos de som
är förvärvsarbetande visar att det idag är en större andel äldre, 55-64 år, jämfört med
år 2005. Andelen unga, 20-24 år, har ökat, medan andelen 25-34 år är i stort sett
samma som 2005.
Pendlingen till och från länets kommuner har ökat betydligt sedan 2004. Älmhult och
Tingsryds kommuner har haft en mycket kraftig ökning i andelen inpendlare. Det är
fler kvinnor än män som pendlar.
Linnéuniversitetets expansion under senare år kommer att bidra till fortsatt optimism
och tillväxt i regionen.
Kalmar län
För Kalmar län är befolkningsutvecklingen en nyckelfråga.
Den negativa befolkningsutvecklingen samt en allt äldre befolkning leder till att allt
färre ingår i arbetskraften vilket kommer att försvåra generationsväxling och
omställning i arbetslivet. Det gäller samtliga FA-regioner i länet.
För att möta den negativa befolkningsutvecklingen samtidigt som arbetsmarknaden
utvecklas och förnyas måste regionen har fortsatt hög förvärvsfrekvens. Länets
infrastruktur med fokus på ökade pendlingsmöjligheter måste utvecklas. Fler
invånare måste vilja och kunna pendla inom ett större geografiskt område.
Länets utbildningsutbud måste i högre grad matchas mot den efterfrågan och de
branscher som är viktiga för regionen. Det gäller yrkesutbildning på såväl
gymnasienivå, yrkeshögskola och universitet-högskolenivå. Utbildning och
fortbildning av redan yrkesverksamma måste planeras och genomföras i nära
samverkan mellan utbildningsanordnare och arbetslivet.
Utvecklad samverkan med högre utbildning, forskning och innovation är också en
viktig faktor. Det gäller främst Linnéuniversitetet men också andra lärosäten i vår
närregion är centrala aktörer.
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
79
Blekinge län
Blekinge avviker från Smålandslänen när det gäller sysselsättningsnivå och
demografisk struktur. Förvärvsnivån är traditionellt lägre och arbetslösheten högre.
Liksom Kalmar län har man en vikande volym av arbetskraft mellan 20-64 år vilket
kommer att påverka utbudet av kompetent arbetskraft. Offentlig förvaltning och
försvar är tillsammans fortfarande betydande sektorer.
Det geografiska läget gör att det finns starka samband mot Skåneregionen, vilket
bl.a. syns i pendlingsströmmarna. Alla kommuner utom Sölvesborg ingår i FAregion Blekinge och den måttliga folkmängdsökning man haft sedan 2004 vände
nedåt igen 2010.
Länet har en större andel högteknologisk produktionen än de andra smålandslänen
men den har minskat i under senare år. IT- och telekombranschen var tillsammans
med Blekinges tekniska högskola den största framgångssektorn under lång men det
har långsamt skett en förflyttning av denna utveckling till storstadsregionerna.
Att tillgodose behoven av kompetens för de regionala arbetsgivarna är en mycket
stor och viktig utmaning inför framtiden. Här är bl.a. vård och omsorg, teknik och
data – IT viktiga. Med ett vikande befolkningsantal samt hög pensionsavgång
kopplat till få ingångsjobb i bl.a. handel, tillsammans med höga krav på främst
arbetslivserfarenhet, yrkeserfarenhet och kompetens, så kommer utmaningarna att
vara mycket stora.
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
80
Källförteckning
SCB
Offentlig statistik från hemsida och rAps-ris
Arbetsförmedlingen
Ura 2010:1. Generationsväxlingen och
regionernas befolkning
OECD
Territorial Reviews Småland-Blekinge
Skolverket
Offentlig statistik från hemsidan
Myndigheten för yrkeshögskolan
Offentlig statistik från hemsidan
Högskolan i Jönköping
Nyckeltal från hemsidan
Linnéuniversitetet
Nyckeltal från hemsidan
Blekinge Tekniska Högskola
Nyckeltal från hemsidan
Europeiska kommissionen
Nyckelkompetenser för livslångt lärande
Bilagor
Bilaga 1: Totalt sysselsatta delbranscher
Bilaga 2: Sysselsatta per bransch (5-siffernivå, SNI2007)
Bilaga 3: Anställda och avgångar
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
81
Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge
82