Philosophy as a way of life
Andreas Rydberg
Institutionen för Idé- och lärdomshistoria
Matthieu Ricard
Den glömda visheten
• Öst och väst
• Visdom, en bristvara i väst?
• Har det alltid varit så här?
En ny syn på filosofin
• Pierre Hadot och omtolkningen av den
antika filosofin
– Filosofin som ett sätt att leva
– Filosofin som theoria och praxis
Den grekiska världen ca 500 f.Kr.
Filosofins uppkomst
• Grekiska stadsstater
• Kulturutbyte genom handel
• Relativisering
• Filosofin uppstår som en mer abstrakt
reflektion över naturen och människan
Aten ca 400 f.Kr.
• 200 000–300 000 invånare
• Demokratiskt styre
• Endast manliga medborgare
rösträttsberättigade (ca 20% av
befolkningen)
• Kvinnor starkt underordnade männen
• Slavar en central del av ekonomin
Aten ca 400 f.Kr.
Agora – torget
Filosofen
• En grekisk medborgare
• Verkade i offentligheten
• Lärare i vishet, i hur man skall leva det
goda livet
• Fungerade som levande konkret modell
Sokrates (469–399)
• Arketypen för en filosof
• Verkade muntligt i Aten
• Känd genom Platons
skrifter
• Ifrågasatte människors
sätt att leva
• Uppmanade till reflektion
och till ett liv i visdom
• Dömdes till döden av den
Atenska staten
”Känn dig själv”
Det filosofiska livet som
övning i dygd
De fyra kardinaldygderna
• Visdom (prudentia)
• Rättvisa (iustitia)
• Måttlighet (temperantia)
• Uthållighet (fortitudo)
Visdom
• Kunskap om naturen
• Kunskap om människans plats i naturen
• Kunskap om den egna själen
Den egna själen
• Platons Staten
• Kampen mellan förnuft och begär
• Det goda livet kan endast förverkligas då
förnuftet styr över begären
• Detta sker genom att man odlar
dygderna
Det goda filosofiska livet
• Stärka förnuftet genom att odla dygderna
• Vad kan Sokrates säga oss?
• Ett orimligt ideal?
• Nödvändigheten av övning
Filosofiska skolbildningar efter
Sokrates
• Uppkomsten av ett antal skolbildningar
som alla på olika sätt utgjorde svar på
frågan om hur man skall leva det goda
livet. För samtliga dessa var det
självklart att filosofin utgjorde en slags
ständig pågående övning som omfattar
livets alla områden.
Filosofins blomstring efter
Sokrates
Stoicismen som exempel
• Grundades av Zenon från Kition under
300-talet före Kristus
• Blomstrade under mer än ett halvt
millenium
• Upphöjdes till något av en romersk
statfilosofi
• Praktiserades av alltifrån slavar till
kejsare
• Har präglat och präglar fortfarande
filosofin
Stoicismen
• Stoikerna fördjupade den Sokratiska
analysen
• Visdom som kunskap om naturen och
människans plats i naturen
• Naturen, världsalltet eller kosmos som
en perfekt ordnad, lagbunden helhet
Människans plats i naturen
• Förstå och acceptera människans plats i
naturen dvs. att hon är ett ändligt väsen
utelämnad åt naturens gång. Dvs. åldrande,
sjukdom och död är ofrånkomliga delar av livet
• Skilja mellan det man kan och inte kan
kontrollera
• Yttre omständigheter är bortom vår kontroll
• Vi kan kontrollera endast våra attityder till det
som händer
Dygder och passioner
• De faktiska händelserna är adiophora,
likgiltiga ting
• Endast dygderna är goda
• Endast passionerna är onda
Dygderna
• Dygderna har sin upprinnelse in kunskap om
naturen och i en vilja att acceptera och
underkasta sig naturens ordning
• Den stoiske vise skulle acceptera och inrätta sitt
liv i enlighet med det faktum att vi lever på en
planet med ändliga resurser
Passionerna
• Har sin upprinnelse i att vi inte kan
acceptera det som sker och som vi inte
kan kontrollera
• Otillfredsställelsen härrör alltså ur en
diskrepans mellan det vi önskar och det
som är realiteten
• Exempel: avundsjuka, svartsjuka,
missunnsamhet och äregirighet
Det stoiska goda livet
• Kunskap om skillnaden mellan det vi kan
och inte kan kontrollera
• Förmåga att acceptera och inrätta oss
efter denna kunskap
• Stoikern är inte apatisk utan handlar
efter bästa förmåga och accepterar
sedan resultatet utan att förtäras av
missnöje och otillfredsställelse
Exemplet Marcus Aurelius
(121–180 e.Kr.)
• Kejsare av Rom 161–180 e.Kr.
• En person i maktens absoluta centrum
• Praktiserade den stoiska filosofin
• Skrev Självbetraktelser
Aurelius Självbetraktelser
• Självbetraktelser var ej avsedd för
publikation
• En uppsättning stoiska aforismer som
fungerade som påminnelser och
uppmaningar till honom själv
Exempel ur Självbetraktelser
• ”17 Den mänskliga livstiden är ett ögonblick lång,
människans väsen är som en rinnande ström, hennes
förnimmelser är dunkla, kroppens vävnad är hemfallen åt
förruttnelse, själen är ett snurrande hjul, dess öde är en
gåta, människans dom över människan godtycklig. Kort
sagt, vad till kroppen hör är en ilande flod, vad till själen
hör är dröm och dunst; livet är en kamp och en färd i
främmande land; eftermälet är glömska. Vad finns då
som kan leda oss igenom? Endast och allenast filosofin.
Den åter består i att man bevarar den gudomliga anden
inom sig okränkt och fläckfri, står höjd över lust och olust,
aldrig handlar i fåvitsko, aldrig tillgriper lögn och
förställning och att man förblir oavhängig av andras
göranden och låtanden.”
Exempel ur Självbetraktelser
• ”6:19Tänk inte när något förefaller dig svårt att det är
omöjligt för en människa att utföra, utan när något står i
människomakt, så anse att också du kan utföra det.”
• ”7:10 Allt materiellt försvinner åter i alltets urstoff, och
varje andlig kraft återupptas snabbt i allförnuftet. Och
likaså sjunker snabbt minnet av allt i tidens grav.”
• ”8:52 Den som inte vet vad världen är vet ej var han
lever. Den som inte vet varför världen är till vet ej vem
han själv är och ej heller vad världen är. Den som är
okunnig om något av detta kan inte heller säga varför han
själv är till. Hurdan tycks dig då den människa som
traktar efter bifall av sådana som inte vet var eller vad de
själva är.”
Exempel ur Självbetraktelser
• ”9:22 Träng in i din egen, världsalltets och din nästas själ:
i din egen för att vända dess håg till rättfärdighet, i
världsalltets för att påminna dig om din samhörighet med
det, i din nästas för att utforska om där råder okunnighet
eller insikt, och för att betänka att den är befryndad med
din egen.”
• ”9:26 Du har lidit oändligt emedan du ej velat finna dig i
att ditt förnuft handlade i enlighet med sin bestämmelse.
Låt det vara nog nu!”
Självbetraktelser
• Mer än bara visdomsord
• Avsedd att stärka dygderna
• Stärka och levandegöra dygderna i sitt
medvetande för att på så sätt kunna
handla på ett vist sätt
• Som kejsare med ansvar för miljontals
människor så tog Aurelius den stoiska
praktiken på största allvar
Stoicismen – sammanfattning
• Filosofi som ett sätt att leva
• Kunskap om naturen och åtskillnaden
mellan det man kan och inte kan
kontrollera
• Förmåga att acceptera och inrätta sitt liv
i enlighet med denna kunskap
Den filosofiska visdomen under
medeltiden
Filosofi och religion
• Det filosofiska visdomsidealet
kanaliseras in i kristendomen
• Reproduceras och förändras i kristna
praktiker som exempelvis bönen
• Dessa praktiker handlar om att komma
nära Gud snarare än att leva i enlighet
med naturen
En kristen visdomspraktik
• Syndafallet
• Ett liv i begär och
otillfredsställelse
• Botemedlet i kristen
bön och meditation
• Bön och meditation
som sätt att odla dygd
• Munkar, nunnor och
eremiter som kristna
vishetslärare
• Komma närmare Gud
Ignatius av Loyola (1491–1556)
• Skriver Andliga övningar 1534
• Grundar Jesuitorden 1540
Andliga övningar
• Andliga övningar som sätt att undersöka
vår själ genom meditation, kontemplation
samt tyst eller talad bön
• Rena oss själva från synd
• Föra oss närmare Gud
Tre andliga övningar om dagen
• På morgonen: var vaksam på eventuella
synder och begär som hotar att förleda
oss under dagen
• På eftermiddagen: reflektera över den
gångna dagen, de synder i tanke och
handling som begåtts samt hur bättring
kan göras
• På kvällen: reflektera över den gångna
dagen och registrera i detalj de synder
som begåtts
Den kristna visdomstraditionen
• Kristendomen som ett sätt att leva
• Syndafallet
• Vägen tillbaka till Gud genom bön och
meditation, dvs. praktiker som går ut på
att odla dygd och kämpa mot passioner
och begär
Den nya vetenskapen
Den nya vetenskapen
• Nya tekniker som teleskop och
mikroskop
• Nya vetenskapliga praktiker
• Ifrågasättandet av den kristna
världsbilden è Kris och framväxten av
den nya moderna världsbilden
Det nya visdomsidealet
• Naturen som Guds logiskt
sammanhängande, lagbundna och
perfekta skapelse
• Naturen som Guds bok
• Människan är en del av och har också
tillgång till denna skapelse genom
förnuftet
• Perfektion av förnuftet
• Perfektion av förnuftet genom
vetenskapen
Vetenskap som andlig övning
• Vetenskap genom metod
• Metod som självpraktik
• Metod som disciplinering av och övning i
systematiskt tänkande
• Metod som som kultiverande av dygder
såsom visdom, måttfullhet och
uthållighet
Framväxten av den moderna
objektiva vetenskapen
Sökandet efter objektiv kunskap
• Sökandet efter vetenskaplig kunskap
• Vetenskaplig kunskap är objektiv
• Objektivitet genom metod
• Metod garanterar skiljelinjen mellan
objektivt och subjektivt
• Ej låta egna värderingar och känslor
färga det man studerar
• Härmed bryts länken mellan naturen och
människan
Den värdefria vetenskapen
• Vetenskapen skall hållas fri från
värderingar
• Vetenskapen är moralisk neutral
• Vetenskapen är ett yrke och inte ett sätt
att bli en vis människa
Den moderna filosofin
• Filosofin som en vetenskaplig aktivitet
bland andra
• Filosofin handlar om att lösa filosofiska
problem på ett så vetenskapligt objektivt
och neutralt sätt som möjligt
• Filosofin är en profession och inte ett sätt
att leva
• Filosofin är inte en övning i visdom och
handlar inte om att bli en vis människa
Den förlorade visheten
• Matthieus erfarenhet
• Från visdom till värdefri vetenskap
• Från filosof till värdefri vetenskapsman
• Filosofen som en av många stressade
karriärister i vår tids sekulariserade,
individualiserade och kommersialiserade
begärssamhälle
Käll- och litteraturtips
•
Annas, Julia (1993) The Morality of Happiness
•
Aurelius, Marcus (1967) Självbetraktelser
•
Brown, Peter (1988) The Body and Society
•
Corneanu, Sorana (2012) Regimens of the Mind
•
Daston, Lorraine & Galison, Peter (2007) Objectivity
•
Hadot, Pierre (1995) Philosophy as a Way of Life
•
Hadot Pierre (1998) The Inner Citadel
•
Nussbaum, Martha (1994) The Therapy of Desire
•
Ricard, Matthieu (1998) The Monk and the Philosopher
•
Shapin, Steven (1996) The Scientific Revolution
•
Ricard, Matthieu, http://www.youtube.com/watch?v=NFS0dZSTPLg
•
Stoicism on the internet: https://sites.google.com/site/thestoiclife/
