inledning till filosofi

INLEDNING TILL FILOSOFI
Distis introduktionskurs i filosofi
Amy
Filosofi - tänkandets konst
I denna kurs övar vi oss i tänkandets konst och bygger på det kunskapsfält som kallas filosofi.
Det här betyder att vi skall lära oss att tänka på nya sätt och undersöka vår världsbild, dvs filosofera. För filosoferandet behöver vi nödvändigtvis inte fakta om filosofer ur historien, nyfikenhet och intresse att granska olika fenomen i världen räcker. Men (och detta är ett stort ”men”)
våra ögon öppnas för nya sätt att se på saker och ting då vi tar del av tidigare filosofers tankar.
Det finns också en annan orsak till att filosofikurser ofta handlar om tidigare filosofers tankar,
nämligen uppfattningen att filosofi är ett ”samtal” mellan tänkare i olika tider. I den akademiska
filosofin som kan studeras vid universitetet handlar det till stor del just om tolkning, prövning
och påbyggande till tidigare filosofers idéer. Ofta handlar det om att förstå vad människor
egentligen menat med det de sagt. Att alltid uttrycka sig klart, så att alla förstår samma sak med
det man säger, är nämligen lättare sagt än gjort, i vissa fall omöjligt.
Att ifrågasätta våra invanda sätt att uppfatta verkligheten kan bli kusligt och blir lätt svårt att
göra ensam. Det är ofta när någon eller något visar för oss något vi inte kan förklara, när vi får
hjälp ”utifrån”, som vi öppnar oss för nya idéer; då man seglat runt jorden och ser att man kommit tillbaka till landet där man startade förstår man att jorden inte kan vara platt. Men ibland vill
en filosof att vi skall se ett redan bekant fenomen på ett nytt sätt och ifrågasätta vår gällande
förklaring, trots att denna tycks fungera bra. Då måste vi, om vi vill tänka vidare, hjälpa till genom att lägga vår förklaring åt sidan och granska saken och vår egna uppfattning på nytt. Tänk på
ett vardagligt exempel: en vän har brutit mot en överenskommelse. Han vill förklara varför han
svikit dig, kanske han varit med om en olycka. Du har ändå redan en färdig, fungerande förklaring, nämligen att din vän inte bryr sig om dig. Din ”teori” tycks förklara hans beteende bättre
än någon annan förklaring. För att komma vidare måste du dock lägga dina farhågor åt sidan och
lyssna på vad din vän berättar. Kanske du har fel. Även orsaken till att du hittade just den förklaring du hittade först kan studeras, vilka skäl har du att tro som du gör. Risken finns att om du
envist håller fast vid din teori om din sjunkade popularitet, så kommer den att besannas.
Vi kan säga att vår tankevärld är fylld av liknande faror, onda cirklar och självuppfyllande profetior. Under denna kurs är det meningen att vi skall kasta ljus över dessa. Det handlar inte
nödvändigtvis om personliga saker och ting, även på mindre bekanta områden kan vi tänka snett.
Tänk på frågan om livets mening, en fråga som många tror att är filosofers speciella problem. Ett
sätt att tänka snett i denna fråga är att förstå ”mening” som ”syfte”. ”Mening” är ett begrepp
som inte nödvändigtvis betyder samma sak som begreppet ”syfte”. För att något skall ha ett
syfte måste det finnas en plan, en avsikt, bakom detta något. Men kan vi, om vi vill tänka över
det, utgå ifrån att livet har ett syfte? Kan vi utgå ifrån att det finns en avsikt bakom vår existens?
Om vi känner att livet inte har något syfte, betyder det då, att det är meningslöst? Är livet utan
syfte ett liv utan mening? När man studerar religioner skulle man kunna tro det, eftersom det
i dessa så mycket vikt läggs vid vårt syfte. Meningen med människotillvaron uppstår i dennas
relation till något heligt. Det heliga ger livet en mening och riktning. I filosofin kan vi dock skilja
på heligt syfte och mening. I religiös förkunnelse tas innebörden hos många begrepp förgivna, i
filosofin granskar vi dessa begrepp och därigenom vår världsbild och livsåskådning.
För många filosofer är filosofin själv ett filosofiskt problem. Med andra ord finner många filosofer
det svårt att slå sig till ro med någon enskild definition av, eller bestämmning av, filosofi. Eftersom
dessa män och kvinnor ändå anser sig syssla med filosofin tycks de ha någonslags uppfattning om
vad det är.
Det finns också olika uppfattningar om vad filosofin borde vara, och filosofins historia är full av
gräl och dispyter om detta. Det finns t.ex de som vill bevisa att endast förnuftigt och rationellt
tänkande får benämnas filosofi, medan sådant tänkande som vi kallar intuitivt och poetiskt inte hör
hemma under samma rubrik.
Under denna kurs kommer vi inte att direkt gå in på detta slagfält, eftersom striden om den frågan
förs med färdiga filosofiska argument och begrepp som vi inte ännu är bekanta med. Som tumregel
gällande detta föreslår jag hellre, att det som känns inspirerande och väcker nya insikter om saker
och ting i vår tillvaro, dvs sådant som berikar och nyanserar vår världs- och livsåskådning, är tillräckligt filosofiskt för oss.
Kursens uppbyggnad
Kursen är endast ett skelett när vi börjar: 6 rubriker med korta inledningar som du får efterhand då
vi går vidare. Resten bygger vi tillsammans genom den brevdialog vi för.Vilket det exakta innehållet
blir, vilka ord som är de rätta, vet vi först när kursen är över: precis som i vilken öppna diskussion
som helst har vi inte beslutit oss för det totala innehållet på förhand. Det är möjligt att du tar denna
kurs som en del av filosofiundervisningen i gymnasiet. Det är också möjligt att du är pensionär. Eller
något annat. Det vi väljer att ta upp för granskning, inom ramarna som våra teman utstakar, beror
på många saker. Observera alltså att denna kurs inte har som primärt mål att göra dig förtrogen
med filosofins historia, en annan kurs för detta ändamål är vid skrivandet av detta på väg. Det är ett
medvetet val att börja i denna ända: kunskapsmängden är i-sig inget mått på filosofisk excellens.
Nedan ser du läroplanen för gymnasiets kurs 1 i filosofi:
MÅL
Kursens mål är att de studerande skall
• kunna gestalta filosofiska problem och olika tänkbara lösningar på dem och förstå hur man inom
filosofin försöker strukturera verkligheten, kunskap, verksamhet och värderingar begreppsligt
• känna till olika slags filosofiska, vetenskapliga och alldagliga uppfattningar om
verkligheten, uppfattningar om vår kunskap om den och om vårt handlande i den
• kunna se skillnader mellan deskriptiva och normativa påståenden och kunna motivera
olika uppfattningar om det goda och det rätta.
CENTRALT INNEHÅLL
• vad filosofi är, de filosofiska frågornas natur och deras förhållande till praktiska,
vetenskapliga och religiösa spörsmål; filosofins centrala delområden
• filosofiska grundtankar om verklighetens natur: förhållandet mellan ande och materia,
mellan frihet och tvång
• grundläggande filosofiska uppfattningar om kunskap och vetande samt om hur
de förhåller sig till vetenskapliga och alldagliga synsätt: kunskap, sanning och
argumentering, förhållandet mellan teori och erfarenhet när kunskapen utformas
• förhållandet mellan individen och samhället som en filosofisk fråga, begreppen rättvisa och
frihet
• det goda och det rätta som filosofiska begrepp, arten av de moraliska värderingar som styr
människans handlande, dessa värderingars förhållande till fakta och andra värdeomdömen;
filosofiska uppfattningar om skönhet, om ett gott liv och om lycka.
Oavsett om du avlägger kursen för gymnasiet eller inte, kommer vi att vid kursens slut ha
överblickat detta område. Som gymnasie-elev är det dock viktigt att bli förtrogen med sådant
som de gymnasiala tillvalskurserna och studentexamen kräver. Ett slutprov med genomgång av
centrala begrepp och idéer ingår därför i gymnasievarianten av denna kurs. Stoffet för provet
ges under kursen. För elever som tar kursen som fri bildning ordnas inget slutprov, varje brev
är ett prov i-sig.
Studietakten bestäms av dialogen: minst ett och högst två svar per vecka.Vi måste hålla takten
uppe, men inte hasta. Med två svar i veckan tar kursen ca 3 månader, med ca 3 timmar aktivt
arbete per vecka.
Har du lust att beträda tänkadets stig, gå vidare och se fortsättningen? Tag gärna kontakt!
Kim Wikström, lärare
Richard Riley

inledning till filosofi

Related documents

Products

Support

inledning till filosofi

Related documents

Add this document to collection(s)

Add this document to saved

Suggest us how to improve StudyLib