Situationen kring sociala rättigheter i Sverige – för bostadslösa och

advertisement
Kommentar
till Helenelund
Joaki m Nergelius
Situationen kring sociala
rättigheter i Sverige –
för bostadslösa och andra
I
anslutning till Jan-Erik Helenelunds mycket intressanta
artikel om rätten till boende i det finska grundrättighets-
systemet har jag blivit ombedd att säga några ord, kort, om
hur det förhåller sig med motsvarande frågor i den svenska
rätten. En viktig utgångspunkt är därvidlag att de sociala rättigheterna enligt Regeringsformen (RF) 1 kap 2 § inte är juridiskt bindande. Detta stadgande är nämligen, i likhet med
flertalet bestämmelser i RF 1 kap ett s.k. målsättningsstadgande, som anger mål för samhällsutvecklingen men inte
är rättsligt bindande. I stället anger bestämmelsen de mål –
välfärd, rätt till hälsa, arbete, bostad och utbildning, liksom
god miljö m.m. – som skall vara styrande för den offentliga
verksamheten.1 Några planer på att ändra detta förhållande
finns f.ö. inte inom ramen för nu pågående grundlagsreform.
Här är således skillnaden gentemot den nya finska grundlagen och reformerna 1995 och 2000 – vilka ju beskrivs i den
nämnda artikeln – högst påtaglig.
Beträffande internationella konventioner, t.ex. FN-konventioner, gäller f.ö. sedan länge i Sverige att dessa inte blir
gällande i den nationella rätten om de inte införlivas genom
en inkorporering eller transformation i någon form. Det faktum att Sverige skrivit under ett flertal sådana konventioner
innebär således ingen förändring härvidlag.
Detta svaga konstitutionella skydd för de sociala rättigheterna förvånar kanske den utomstående betraktaren,
med tanke på Sveriges goda rykte som välfärdsstat. Själva
idén om välfärdsstaten bygger f.ö. rent principiellt på en
tanke om att staten distribuerar eller fördelar rättigheter till
164
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT
V O L . 2 3 . 2 0 0 6 . 2–3
Kommentar till Helenelund
enskilda, vilket strider mot den traditio-
förutsättningarna för kommunernas och
nella rättighetsideologin enligt vilken
andra myndigheters möjligheter att för-
medborgarna snarare behöver skyddas
verkliga de krav på sådana rättigheter som
mot en elak och besvärlig eller rentav far-
ändå är så vanliga? Nej, det är ingalunda
lig statsmakt, som hotar att träda hans rät-
säkert. Härvidlag har den förre Uppsala-
tigheter för när. Följaktligen kan det kon-
professorn och justitierådet Fredrik Ster-
stateras, utan att i det lägga någon kritisk
zel gjort några intressanta iakttagelser i en
värdering, att föreställningen om sociala
artikel som både heter och behandlar just
och ekonomiska rättigheter ligger närmare
Rättighetslagar och skyldighetslagar.2 Som
välfärdsstatens ideal än de klassiska, civila
Sterzel framhåller finns en paradox däri
och politiska fri- och rättigheterna.
att medan politikerna kunnat enas om att
Internationellt var det emellertid främst
skriva in flertalet i dag erkända klassiska
de senare, traditionella rättigheterna som
fri- och rättigheter i grundlagen så har den
kom att få ett uppsving under efterkrigsti-
politiska oenigheten om huruvida de skall
den, som reaktion mot de irrläror de tota-
kunna prövas i domstol alltid varit stor.
litära ideologierna i Europa spritt och det
Samtidigt saknas i grundlagen regler om
enorma lidande nazism, fascism och kom-
de sociala rättigheter som sedan lång tid
munism vållat; samtliga dessa totalitära
garanterats enskilda i en omfattande soci-
system byggde mer än något annat på ett
allagstiftning (t.ex. i Socialtjänstlagen och
förnekande av att enskilda individer över-
Hälso- och sjukvårdslagen), medan förvalt-
huvudtaget kunde ha några rättigheter.
ningsdomstolar här regelmässigt har möj-
Troligen beror nu detta svaga skydd
lighet att pröva enskildas, i allmänhet mot
för sociala rättigheter på en allmänt svag
kommunerna riktade krav. Särskilt under
svensk konstitutionell tradition, där tilltron
den ekonomiska krisen på 1990-talet kom
till grundlagens normerande makt bland
dock detta att leda till stora problem för
de partier som ömmat just för de sociala
många kommuner, eftersom de av staten
och ekonomiska rättigheterna under långa
genom lag ålades allt större förpliktelser,
tider tycks ha varit i det närmaste obefint-
samtidigt som deras ekonomiska möjlighe-
ligt. Man kan också peka på den klassiska
ter att uppfylla dessa ständigt minskade.
invändning mot dem som brukar framhål-
Följden av denna ohållbara situation blev
las i rättsteoretisk och (rätts)ekonomisk
inte minst ett omfattande lagtrots från flera
litteratur, nämligen att förverkligandet av
kommuner, som alltså helt sonika strun-
dessa rättigheter, till skillnad från t.ex. ytt-
tade i att efterleva domar om utbetalning
randefrihet eller rörelsefrihet, är beroende
av sociala förmåner. Detta torde nu inte
av statens ekonomiska resurser. Ett mo-
längre vara möjligt.3
dernt exempel är Spanien, där rätten till
Följaktligen befinner vi oss i dag i den
arbete är inskriven i grundlagen trots att
något paradoxala situationen att staten ge-
landet länge haft den högsta arbetslöshe-
nom lagstiftning, som ju normalt gäller på
ten i Västeuropa.
samma sätt för alla Sveriges kommuner,
Men skulle då en ändring av detta för-
kan förplikta dessa att fullgöra allehanda
hållande, där de sociala rättigheterna ge-
krav på sociala och ekonomiska rättighe-
nom RF blev juridiskt bindande, ändra
ter, trots att staten själv aldrig varit mån
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT
V O L . 23. 2006 . 2–3
165
Kommentar till Helenelund
om att säkerställa dessa rättigheters rätts-
heter att förverkliga dem av ekonomiska
liga genomslagskraft i grundlag.4 Dessa rät-
skäl (vilket väl torde vara det vanligaste
tigheter är sålunda enligt min mening, om
problemet i sammanhanget). Det enda re-
vi nu väljer att använda den finska termi-
ella problemet, vilket alltså varit ganska
nologin, att se som ”sådana som inte grun-
stort särskilt under 1990-talet, är väl om
dar subjektiva rättigheter för den enskilda,
en kommun med hänvisning till bristande
utan enbart innebär en objektiv förpliktel-
ekonomi vägrar att betala ut någon social
se för den offentliga sektorn”.
förmån till en behövande och det sedan vi-
Det kan erinras om att sociala och an-
sar sig att kommunen därvid faktiskt brutit
dra mänskliga rättigheter i princip gäller i
mot en klar lag. Denna typ av frågor lär då
samma utsträckning för utländska som för
hamna i förvaltningsdomstol och det får
svenska medborgare (jfr RF 2 kap. 22 §).
numera anses klart att kommunen sedan
Frågan vad en begränsning av en grund-
måste följa den dom som ges.
rättighet egentligen innebär, slutligen, har
Sammanfattningsvis tycks de sociala
faktiskt diskuterats ganska livligt i svensk
rättigheterna ha en något starkare ställ-
rätt, inte minst av mig själv. Jag kan här-
ning i Finland än i Sverige, både genom
vidlag hänvisa till vad jag skrivit i min av-
det faktiska grundlagsskyddet för dem och
handling Konstitutionellt rättighetsskydd
genom den mer teoretiskt djupgående dis-
från 1996, särskilt kap. 1.3 och 17.1. Det
kussion om deras status som sedan länge
bör dock observeras att denna diskussion
förts i den för övrigt mycket högtstående
så gott som helt gällt medborgerliga och
finska doktrinen på området. Den enda
politiska rättigheter. Någon egentlig dok-
kritik man som utomstående kan rikta mot
trin som problematiserat frågan om de
denna diskussion är att den i alltför hög
sociala rättigheterna och möjligheterna att
grad förts på finska.
begränsa dem finns därför faktiskt inte i
Sverige. I slutänden är det nog därför ändå,
i brist på tydliga argument för motsatsen,
så att de alltid kan begränsas av lagstiftare
och statliga eller kommunala förvaltningsmyndigheter t.ex. då det saknas möjlig-
Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap
Institutionen för beteende-, social- och
rättsvetenskap, Örebro universitet,
Fakultetsgatan 1
SE-701 82 Örebro
E-post: [email protected]
Noter
1) Den fullständiga lydelsen är: ”Den offentliga makten skall utövas med respekt
för alla människors lika värde och för den
enskilda människans frihet och värdighet.
Den enskildes personliga, ekonomiska och
kulturella välfärd skall vara grundläggande
mål för den offentliga verksamheten. Det
skall särskilt åligga det allmänna att trygga
166
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT
rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och
trygghet. Det allmänna skall främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö
för nuvarande och kommande generationer.
Det allmänna skall verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes
V O L . 2 3. 2 0 0 6 . 2–3
Kommentar till Helenelund
privatliv och familjeliv. Det allmänna
skall verka för att alla människor skall
kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i
samhället. Det allmänna skall motverka
diskriminering av människor på grund
av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt
ursprung, språklig eller religiös tillhörighet,
funktionshinder, sexuell läggning, ålder
eller annan omständighet som gäller den
enskilde som person.
Etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla
ett eget kultur- och samfundsliv bör främjas.”
2) I boken Författning i utveckling, Uppsala
1998 s. 177–204.
3) Ett stort arbete om denna fråga är Wiweka
Warnling-Nerep, Kommuners lag- och domstolstrots, Stockholm 1995. I dag torde dock
råda viss enighet om att denna utveckling
inte är godtagbar och att en lagakraftvunnen dom om en kommunal ekonomisk
förpliktelse torde vara möjlig att verkställa
mot kommunen. Jfr Sterzel s. 198 f med
hänvisning till fallet NJA 1993 s. 99. – Det
kan noteras att både Sterzel och andra som
behandlat frågan tycks vara mindre kritiska
mot skyldighetslagar, som ålägger kommunerna att införa viss service eller vissa
bestämda nyttigheter, än mot rättighetslagar
som ger enskilda rätt att kräva ekonomisk
fullgörelse från kommunerna.
4) Ett förhållande som enligt min, måhända
provokativa uppfattning, förutom allmän
ekonomisk försiktighet kan förklaras med
att vänsterblocket misstrott grundlagen och
de borgerliga partierna varit skeptiska mot
sociala rättigheter.
NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT
V O L . 23. 2006 . 2–3
167
Download
Random flashcards
organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards