Sjukdomsgenanalys för ärftlig Ménières sjukdom och Kostmanns
syndrom
Christin Hansson
Örat består av tre delar: ytterörat, mellanörat och innerörat. Vid Ménières sjukdom
sker en ansamling av vätska i ett organ som kallas snäckan. Snäckan befinner sig i
innerörat och vid sjukdom fås tre symptom där det primära är att individen ej hör ljud
med låg frekvens (basnedsättning) och det sekundära är tinnitus och yrsel. Alla sjuka
individer har basnedsättning, men de kan sakna sekundära symptom. En ärftlig form
av Ménières sjukdom nedärvs inom en familj och förekommer i 10% av fallen. Man
tror att sjukdomen orsakas av en enda defekt gen, och eftersom defekten är dominant
så räcker det med en defekt allel (alternativa anlag för en gen) från ena föräldern för
att man ska få sjukdomen.
Neutrofiler bildas i benmärgen och är en sorts skyddsvakter i kroppen. De är
det första försvaret mot bakterier som tagit sig in i kroppen. Personer som föds med
Kostmanns syndrom har problem med återkommande bakterieinfektioner i huden.
Orsaken till infektionerna är en avsaknad av mogna neutrofiler. Kostmanns syndrom
orsakas av en defekt i en enda gen. Sjukdomen är recessiv vilket betyder att två
defekta alleler, en från varje förälder, behövs för att sjukdomen skall utvecklas. För
vissa familjer som har anknytning till Överkalix tror man att sjukdomen kommer från
en gemensam släkting långt tillbaka i tiden.
Jag har analyserat patienter med ärftlig Ménières sjukdom och Kostmanns
syndrom. för att bestämma på vilken kromosomer de gener sitter som är defekta hos
patienterna. Detta kallas kopplingsanalys. Kromosomerna utgörs av DNA, och en
specifik plats på en kromosom (i en DNA-molekykl) kallas lokus. Jag använde s.k.
mikrosatelliter som genetiska markörer för att undersöka nedärvningen.
Mikrosatelliter finnas på många ställen på kromosmerna och har inte någon känd
egentlig funktion. De består av upprepande DNA-sekvenser som skiljer sig i antalet
upprepningar hos olika individer, d v s olika individer har olika alleler av varje
mikrosatellit. När en viss mikrosatellitallel nedärvs tillsammans med en ärftlig
sjukdom är den kopplad till denna, och genen där feket orsakar sjukdom ligger då
troligtvis nära denna markör.
I den här studien har DNA, isolerat från blod, analyserats från 11 individer
från en familj med Ménières sjukdom och från 26 individer från sex familjer med
Kostmanns syndrom. Mikrosatelliterna kopierades och deras storlek bestämdes.
Familjemedlemmarnas alleler analyserades med olika datorprogram. Genom en
statistisk analys räknade jag ut sannolikheten (LOD-värdet) för att en viss
mikrosatellit var kopplad till sjukdomen, utifrån de allelfrekvenser jag fann.
Vanligtvis anses ett LOD-värde på +3 eller mer antyda koppling medan ett LODvärde som är lägre än –2 antyder att ingen koppling finns. Tre möjliga regioner
hittades för familjär Ménières sjukdom och tio regioner för Kostmanns syndrom.
Examensarbete i biologi, 20 p, VT 2003
Institutionen för Biologisk Grundutbildning och Institutionen för Genetik och Patologi, Uppsala
universitet
Handledare: Niklas Dahl och Joakim Klar
