Plan mot diskriminering och
kränkande behandling
Skola
Kunskapsskolan Lund
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Grundskola
Läsår
2016/2017
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Grundskola
Ansvariga för planen
Bitr. rektor Jenny Rosengren
Vår vision
Alla människor har rätt att bli behandlade med respekt och förståelse. Vår skola ska vara en skola där
alla kan känna sig trygga!
Planen gäller från
2016-10-01
Planen gäller till
2017-09-30
Läsår
2016/2017
Elevernas delaktighet
Alla basgrupper samt elevrådet har under september 2016 diskuterat planen och sammanfattat sina
tankar kring trygghet och likabehandling på skolan. En särskilt intresserad elev i åk 8 har dessutom
korrekturläst och den slutgiltiga versionen av planen har justerats med hänseende till allt detta.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Planen finns att läsa och ladda ner på skolans hemsida. Vårdnadshavare tar dessutom del av den på
föräldramöten och föräldraråd.
Personalens delaktighet
Personalen har utvärderat tidigare plan, åtgärder och rutiner före skolstart i augusti 2016.
Förankring av planen
Planen finns att läsa och ladda ner på skolans hemsida. Alla vårdnadshavare informeras i veckobrev
under oktober 2016 om att det har upprättats en ny plan. Alla basgrupper går igenom planen på
samling under oktober 2016.
2
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
Med personalen i augusti 2016 samt med ledningsgrupp, elevhälsoteam, elevråd och alla basgrupper
under september 2016.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Skolledning, elevhälsoteam, personal, elevråd och elever.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
Både personal och elever menar att skolan på det stora hela är trivsam och lugn. Det är lätt att hitta
vänner här. Många upplever att de får vara sig själva. Detta bekräftas av elevenkäten där 85 %
uppger att de känner sig trygga i skolan, 78 % trivs och 72 % menar att det är bra stämning.
Skolans goda stämning beror bland annat på att vi har en öppen arkitektur med mycket glasväggar
och många vuxna som är närvarande bland eleverna under hela dagen. Alla elever har ett personligt
handledningssamtal med sin PH-handledare varje vecka. Elever från olika årskurser och basgrupper
träffar varandra inte bara på raster utan även på lektionspass. Vi genomför värderingsövningar och
diskussioner om likabehandling på samlingar och andra lektioner. Vi arbetar medvetet med hur vi
placerar elever i klassrummet och hur vi delar in i grupper. All personal har ett normkritiskt
förhållningssätt. Allt detta ska vi fortsätta med.
Samtidigt är det värt att påminna om att vi trots nolltolerans mot trakasserier och kränkande
behandling har en grupp elever på skolan som inte känner sig trygga eller trivs. Det kan vi aldrig nöja
oss med och därför kommer vi att prata mycket om skolans ordningsregler och vilket beteende vi
förväntar oss av alla. Vi kommer att satsa extra på gemensamma temadagar för att stärka
gemenskapen på skolan. Vi kommer att utöka fadderverksamheten så att den innefattar alla
årskurser.
Årets plan ska utvärderas senast
2017-06-16
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
På elevråd under december 2016, på föräldraråd under april/maj 2017 samt med ledningsgrupp,
elevhälsoteam, personal och alla elever under maj/juni 2017.
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Bitr. rektor Jenny Rosengren
3
Främjande insatser
Namn
Tydliga ordningsregler
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsöverskridande identitet eller uttryck, Etnisk tillhörighet, Religion
eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål
För att skolan ska kunna bli en tryggare plats för alla behöver ordningsreglerna vara tydliga och
kända. Alla på skolan ska veta vilka regler som gäller och vad som förväntas av dem.
Insats
Alla basgrupper ska noga gå igenom skolans ordningsregler på samling. Alla elever och
vårdnadshavare ska sedan skriva under på att de tagit del av och förstår ordningsreglerna.
Ansvariga
Basgruppshandledare
Datum när det ska vara klart
Oktober 2016
Namn
Gemensamma temadagar för alla
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsöverskridande identitet eller uttryck, Etnisk tillhörighet, Religion
eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål
Alla temadagar ska vara noga planerade för att bidra till ökad trygghet och trivsel för alla.
Insats
Temadagar ska meddelas i god tid i förväg så att alla elever kan känna sig förberedda och trygga
med vad som kommer att hända. Temadagar och andra schemabrytande aktiviteter ska planeras
så att alla kan delta utifrån sina förutsättningar. (Syfte? Koppling till läroplanen? Hur ska elever
involveras i planering och genomförande? Vad ska hända? Vem ska vara med? Vilka tider ska
gälla? Vilka anpassningar ska göras?)
4
Ansvariga
De som är ansvariga för de olika temadagarna
Datum när det ska vara klart
Kontinuerligt under året
Namn
Utökad fadderverksamhet
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsöverskridande identitet eller uttryck, Etnisk tillhörighet, Religion
eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål
Alla årskurser deltar i fadderverksamhet kontinuerligt under året för att öka gemenskapen på
skolan. Unga elever träffar äldre för att känna sig trygga med dem och äldre elever tränas i att
känna ansvar och förstå att de är förebilder för de yngre.
Insats
Åk 4 och 6 börjar terminen med en gemensam uppstart och har sedan minst 4 träffar per termin
med t.ex. nyhetsdiskussion eller värderingsövning.
Elever från åk 8 deltar på work shop med elever i åk 5.
Åk 7 och 9 börjar terminen med en gemensam uppstart och har sedan minst 4 träffar per termin
med t.ex. nyhetsdiskussion eller värderingsövning.
Ansvariga
Arbetslagslagen
Datum när det ska vara klart
Avslutas juni 2017
5
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
Kartläggningen har gjorts utifrån enkätresultatet, en analys av incidentrapporterna samt diskussioner
med ledningsgrupp, EHT, all personal och alla elever.
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan
trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Hur eleverna har involverats i kartläggningen
Eleverna har diskuterat på basgruppssamling.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Personalen har diskuterat i arbetslag inför terminsstart.
Resultat och analys
Elevenkäten visar att 4 % av skolans elever har blivit mobbade eller trakasserade i skolan många
gånger.
Enligt diskussioner i EHT, bland personal och elever samt utifrån analys av incidentrapporterna är det
största problemet på skolan skämt på andras bekostnad, taskiga kommentarer och andra verbala
kränkningar. Oftast är det av allmän karaktär men det har även hänt att det har varit rasistiskt eller
sexistiskt.
En del skämt på andras bekostnad, taskiga kommentarer och andra verbala kränkningar leder ibland
till slag och/eller sparkar. Ibland är det de verbala kränkningarna som trappas upp till fysiska
kränkningar. Ibland är det den utsatte som får nog och markerar genom att använda våld.
Lektioner som saknar lärare på grund av sjukdom eller annan frånvaro anses av en del elever vara en
otrygg miljö.
Andra platser som elever betraktar som otrygga är matsalen, skolgården samt caféet när det inte
finns personal där.
6
Förebyggande åtgärder
Namn
Nolltolerans mot verbala kränkningar
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, Kön, Könsöverskridande identitet eller uttryck, Etnisk tillhörighet, Religion
eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål
Utan verbala kränkningar blir skolan en tryggare och trevligare plats för alla.
Åtgärd
All personal och alla elever markerar direkt om någon säger ett skämt på någon annans
bekostnad, en taskig kommentar eller någon annan kränkning samt informerar PH-handledare om
vad som hänt.
PH-handledare följer upp kränkningen, säkerställer att den slutat och påbörjar ett arbete med att
stärka den utsättande eleven i att fortsättningsvis vara vänlig och inkluderande istället.
PH-samtal hålls utanför klassrummet när det finns behov och är möjligt så att samtal kan föras
utan att någon annan hör.
Alla incidenter dokumenteras i en incidentrapport för att det ska bli tydligt om det finns ett
mönster i vem som utsätter och vem som blir utsatt.
Motivera åtgärd
Analysen av incidentrapporterna från läsåret 2015/2016 visar att de flesta incidenter på skolan
består av eller börjar med att någon skämtat på någon annans bekostnad, sagt något taskigt eller
uttryckt sig kränkande.
Ansvariga
Alla elever och all personal
Datum när det ska vara klart
Kontinuerligt under året
7
Namn
Ställ in pass som saknar lärare
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, Kön, Könsöverskridande identitet eller uttryck, Etnisk tillhörighet, Religion
eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål
På alla pass ska det finnas minst en lärare som ser till så att ordningsreglerna följs.
Åtgärd
Alla pass som saknar vikarie när lärare är frånvarande ska ställas in. Eleverna ska istället arbeta i
biblioteket eller på en annan work shop där det finns lärare. Arbetslaget fördelar eleverna på
morgonen.
Motivera åtgärd
Elever anger att det är otryggt att vara på pass som saknar lärare.
Ansvarig
Arbetslag
Datum när det ska vara klart
Gäller tills vidare
Namn
Se över lunch- och rastschema
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, Kön, Könsöverskridande identitet eller uttryck, Etnisk tillhörighet, Religion
eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål
Det ska finnas personal närvarande under hela skoldagen för att säkerställa att ordningsreglerna
följs.
Åtgärd
Se över lunch- och rastschema för att säkerställa att det finns vuxna i verksamheten under hela
skoldagen.
8
Motivera åtgärd
En del elever uppger att de känner sig otrygga i matsalen, på skolgården och i caféet när det inte
är något vuxen där.
Ansvarig
Rektor
Datum när det ska vara klart
Oktober 2016
9
Rutiner för akuta situationer
Policy
På vår skola är det nolltolerans mot trakasserier och kränkningar. All personal arbetar utifrån ett
lågaffektivt förhållningssätt.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Elever, föräldrar och personal har ett gemensamt ansvar för att upptäcka och uppmärksamma när en
elev blir trakasserad, kränkt och/eller...
...verkar ledsen
...saknar vänner
...ofta hamnar i bråk
...ofta har ont i huvudet eller magen
...ofta blir påhoppad
...skolkar
...har stort maktövertag över andra
...har svårigheter med att låta andra komma till tals
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till
Vänd dig först till den som är utsatt och erbjud ditt stöd. Kontakta sen elevens basgruppshandledare
eller någon från skolans elevhälsoteam:
Rektor
Charlotta Björklund
E-post: [email protected]
Tel: 0733 91 15 06
Bitr. rektor
Jenny Rosengren
E-post: [email protected]
Koordinator
Malin Green
E-post: [email protected]
Tel: 08 506 914 91
Skolkurator
Anne-Charlotte Holmberg
E-post: [email protected]
Tel: 08 506 914 94
10
Skolsköterska
Jenny Fält
E-post: [email protected]
Tel: 08-506 914 92
Specialpedagog
Elisabeth Svensson
E-post: [email protected]
Tel: 08 506 915 12
Speciallärare
Karin Witt
E-post: [email protected]
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever
Elever och föräldrar ska höra av sig till basgruppshandledare eller någon i skolans elevhälsoteam så
fort de upptäcker att någon på skolan blir trakasserad, kränkt och/eller illa behandlad.
Personal som närvarar vid en akut situation ska avbryta genom att sära på de inblandade och föra
dem till olika rum för att de ska kunna lugna ner sig och ge sin version av vad som hänt. Personal ska i
samtalet mycket tydligt påminna om skolans ordningsregler och vad vi förväntar oss av eleverna på
skolan. Vårdnadshavare till de inblandade ska informeras. Eventuella konsekvenser för de elever som
inte följt ordningsreglerna bestäms i samråd med vårdnadshavare. Vid misstanke om brott ska
personal även informera elev och vårdnadshavare om att en anmälan till socialtjänst eller polis kan
komma att göras.
Personal som går förbi en situation som någon annan vuxen reder i ska alltid erbjuda sin hjälp.
När basgruppshandledare får kännedom om att någon blir trakasserad, kränkt och/eller illa
behandlad ska basgruppshandledaren först ta reda på elevens egen version av vad som hänt. Samtal
ska sedan genomföras av basgruppshandledaren eller någon annan personal med den eller de som
utsatt eleven. Påminn om skolans ordningsregler och vad vi förväntar oss av eleverna på skolan.
Informera vårdnadshavare. Eventuella konsekvenser för de elever som inte följt ordningsreglerna
bestäms i samråd med vårdnadshavare. Vid misstanke om brott ska personal även informera elev
och vårdnadshavare om att en anmälan till socialtjänst eller polis kan komma att göras. Vid behov
lämnar basgruppshandledaren ärendet vidare till EHT.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
Rektor utreder genom att höra alla inblandades version av vad som hänt och beslutar sedan om
åtgärder.
Om rektor är den som kränkt är det Kunskapsskolans grundskolechef som gör utredningen och
beslutar om åtgärder.
11
Rutiner för uppföljning
Alla incidenter ska följas upp inom en månad för att säkerställa att trakasserier och kränkningar har
upphört. Det ska stå klart och tydligt på incidentrapporten vem som ska följa upp och när det ska
göras.
Om det inte har blivit bättre ska fortsatt stöd ges och fortsatta åtgärder sättas in. Vid behov ska en
pedagogisk utredning göras. En elev som vid upprepade tillfällen trakasserar och/eller kränker någon
annan, är en elev som kan vara i behov av anpassningar och ev. särskilt stöd.
Rutiner för dokumentation
Alla utredningar av incidenter samt alla samtal med inblandade ska dokumenteras i en
incidentrapport och arkiveras.
Vid kränkningar ska det även göras en kränkningsanmälan som vidarebefordras till huvudman.
Ansvarsförhållande
Alla som upptäcker att någon blir trakasserad, kränkt och/eller illa behandlad har ett ansvar för att
erbjuda sin hjälp och meddela basgruppshandledare eller någon från elevhälsoteam.
12
Begrepp
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och
behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller
ålder.
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av
diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst
gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program.
Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar
vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med
diskrimineringsgrunderna.
Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på
grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet
och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling
nedan).
Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar
av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att
någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier
är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad.
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet,
men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som
kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och
kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook).
Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller
kränkande behandling.
13
Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling
•
•
•
Carl blir ofta kontaktad på nätet av elever på skolan. Där kallar de honom ”pucko” och ”tjockis”.
De har också lagt ut bilder av Carl på sociala medier. Bilderna har tagits i duschen efter
gymnastiken.
Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som
uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil.
Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att
behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam
för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara
hur det egentligen ligger till.
Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.
Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt
anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad
som är kränkande.
Repressalier
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att
eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av
trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne,
medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.
14
Diskrimineringsgrunder
Kön
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier:
•
•
•
Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med
argumentet ”Det är för hårt arbete för en tjej”. [diskriminering]
Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå
med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön]
Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med
vem som helst. [sexuella trakasserier]
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte
identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att
tillhöra ett annat kön.
Diskrimineringsgrunden avser vad som ofta brukar kallas transpersoner. Det är ett paraplybegrepp
för människor som bryter mot samhällets normer för könsidentitet och könsuttryck. Även en person
som identifierar sig som transsexuell men inte tänker ändra sin könstillhörighet samt en person som
är ickebinär omfattas av denna grund och därmed av skyddet mot diskriminering.
Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara
såväl homo-, bi- som heterosexuella.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
•
•
•
Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara
och läppglans. [trakasserier]
Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala
om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata
om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär.
[diskriminering]
Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett
eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier]
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg
eller annat liknande förhållande.
Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk,
kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.
15
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
•
•
•
En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska
barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering]
Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin
hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att ”Ja,
men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget
illa”. [trakasserier]
Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven.
Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering]
Religion eller annan trosuppfattning
Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens
proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med
en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet.
Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med
religion faller utanför.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
•
•
•
•
Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger
det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier]
Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen
”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning.
[diskriminering]
Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier]
Funktionsnedsättning
Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller
sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
•
•
•
På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en
förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering]
Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar ”Din pappa
är jävla CP.” [trakasserier]
Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar
hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med
orden ”ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet!” [diskriminering och trakasserier]
16
Sexuell läggning
Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell
läggning. På Kunskapsskolan Lund inkluderar vi även andra sexuella läggningar t.ex. asexuell och
pansexuell.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell
läggning:
•
•
•
Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne
”äckliga lebb”. [trakasserier]
Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att
få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare
eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier]
På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första
uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering]
Ålder
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd.
Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika
sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet
gäller alltså även i skolan.
Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en
tillämpning av skollagen.
Exempel på händelser som kan vara trakasserier:
•
•
Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta.
[trakasserier]
Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra
klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla
fall. [trakasserier]
17
