Enligt FN:s klimatpanel (IPCC) måste vi minska koldioxidutsläppen med mellan 50 och
80 procent för att överhuvudtaget ha någon chans att begränsa den globala uppvärmningen
till 2 °C. Koldioxidutsläppen från transporter fortsätter dock att öka. De gröna förväntar sig inte
att folk ska stanna hemma men vi måste bli effektivare i vårt val av transportslag och
eventuellt även minska transporterna. I ett första steg vill De gröna tillämpa ”förorenaren
betalar-principen”, där användaren får betala de verkliga transportkostnaderna, inklusive
miljö- och samhällskostnader.
Kapitel 2
Move Green – förändra vårt rörelsemönster i stället för klimatet
Inledning
Transportanvändningen har ökat med 30 procent under de senaste 15 åren och
transportbranschen är den enda där koldioxidutsläppen har ökat sedan 1990. Inom alla
övriga branscher har koldioxidutsläppen minskat men på grund av de ökade
transporterna ligger de totala koldioxidutsläppen i EU:s 27 medlemsstater fortfarande
kvar nära 1990 års nivå.
De gröna inser att vi måste kunna förflytta oss, men vi måste bli mer effektiva i våra
val av transportslag. Vi måste välja det lämpligaste transportslaget och minska
transporterna där det är möjligt. Exempelvis skulle onödiga långväga
lastbilstransporter genom Europa kunna ersättas av lokala transporter om priset för
vägtransporterna skulle motsvara de faktiska kostnader som bland annat buller,
föroreningar och olyckor orsakar samhället. Ökat fokus på lokal konsumtion av lokala
produkter kan bidra till denna omställning. Slutligen skulle bra stadsplanering med en
väl utbyggd kollektivtrafik leda till att restiderna och avstånden för arbetspendlarna
minskas och miljön gynnas.
Detta är särskilt viktigt med tanke på slutsatserna i den rapport om
klimatförändringarna som IPCC la fram 2007. Där anges att vi måste minska
koldioxidutsläppen med 50–80 procent fram till 2050 om vi ska ha en realistisk chans
att begränsa den globala uppvärmningen till 2 °C. EU:s nuvarande mål är endast
20 procent till 2020.
För närvarande är transporterna beroende av oljebaserade bränslen som snart kommer
att ta slut. Biobränslen är inte lösningen. Förespråkarna hävdar att biobränslen är
koldioxidneutrala, dvs. när de används som bränsle produceras endast den mängd
koldioxid som växterna själv har bundit, ingen extra koldioxid kommer alltså ut i
atmosfären. Detta stämmer dock inte riktigt. Tar man hänsyn till den koldioxid som
släpps ut vid odling, skörd och förädling blir inte biobränslen bättre än konventionella
bränslen. Dessutom kommer inte biobränslen att leda till att vi använder färre
transporter och går över till mer hållbara alternativ.
Vi behöver radikalt ändra våra tankegångar när det gäller transportanvändningen. Vi
vill prioritera åtgärder som uppmuntrar en på alla sätt (för bland annat ekonomin,
miljön och samhället) hållbar rörlighet, dvs. gå över till större användning av
offentliga transporter, bilpooler/bildelning, cykling och gång i städerna och motarbeta
användandet av de miljömässigt sämsta transportmedlen. Denna övergång ska åtföljas
av åtgärder för att främja elektriska transportsystem i städerna. De gröna vill även
DV\782864SV.doc
införa skatt på flygbränsle och ett system för handel med utsläppsrätter som täcker
alla transportslag.
Transportkostnaderna är inte enbart begränsade till koldioxidutsläppen. Transporter
orsakar buller, luftföroreningar, trafikolyckor, ökad trafik och mer köer i städerna,
samtidigt som trafikinfrastrukturen skadar landsbygden och splittrar
stadsbebyggelsen. Allt detta medför sänkt livskvalitet genom bland annat ökad stress
och längre restider. Vi vill att transportkostnaderna ska täcka alla kostnader, såväl
ekonomiska kostnader som effekter för miljön och samhället. Förutom att motverka
klimatförändringarna kommer en verkligt hållbar transportstrategi även att väsentligt
förbättra livskvaliteten för oss alla och skapa fler gröna jobb.
Viktiga fakta och siffror
År 2008 utgjorde transporterna 27,4 procent av koldioxidutsläppen i EU, en ökning
med 61 procent sedan 1990. Privatbilismen svarade för 10 procent av EU:s totala
koldioxidutsläpp, samtidigt som hälften av alla resor inom EU är kortare än fem
kilometer. Många av dessa kan antingen undvikas helt eller göras med mer hållbara
transportslag, såsom tåg eller annan kollektivtrafik, på cykel eller till fots.
Flyget är den snabbast växande koldioxidkällan med en ökning på 87 procent sedan
1990. Antalet flygningar fördubblades mellan 1990 och 2006 och förväntas
fördubblas igen till 2020 samt tredubblas till 2030. Dessutom är klimateffekterna från
flygtrafiken mellan 2 och 4 gånger större än bara dess koldioxidutsläpp eftersom
flygplanen släpper ut andra växthusgaser vars effekter tilltar på hög höjd.
Fartygstrafiken (inklusive fiskebåtar och kryssningsfartyg) utgör den näst snabbast
växande koldioxidkällan och står för närvarande för 5 procent av de globala
växthusgasutsläppen. I fartygen används fortfarande bränslen som är förbjudna i bilar
och lastbilar, vilket innebär att det är mycket viktigt att ta fram standarder för
fartygsbränsle och även förbättra motorerna så att de kan drivas med bränslen som
orsakar färre föroreningar.
Konsekvenser av passivitet
Under perioden 1990–2005 motverkades utsläppsminskningar inom andra branscher
av ökade transportutsläpp. Om vi inte agerar nu riskerar vi att EU:s totala utsläpp
inte sjunker alls. Detta skulle vara katastrofalt för kampen mot klimatförändringarna
och jordens framtid.
Att tro att biobränslen kan motverka klimatförändringarna och är lösningen på de
sinande oljekällorna är att lura sig själv. Europeiska kommissionens förslag om ett
obligatoriskt mål på 10 procent biobränsle i transportbränslena kommer att leda till
större livsmedelsosäkerhet, ökad svält, minskad biologisk mångfald och ökad
markerosion, vilket i sin tur bara kommer att öka klimatförändringarna och riskerna
för konflikter, klimatflyktingar och fattigdom.
DV\782864SV.doc
2/6
Möjligheten att agera inom EU
Sedan 2002 har EU behörighet att driva en gemensam transportpolitik. Ren
transportlagstiftning antas genom medbeslutandeförfarandet där rådet beslutar med
kvalificerad majoritet i den första och andra behandlingen och med enkel majoritet i
den tredje behandlingen.
Gröna framgångar 2004–2009
Främjande av kollektivtrafiken 1. De gröna stödde kollektivtrafiken framför
privat vägtrafik genom att driva en framgångsrik kampanj för finansiering av
ett järnvägsprojekt (Rail Baltica), i stället för ett vägprojekt (Via Baltica) i
samma område. Detta projekt drivs inom ramen för de transeuropeiska
transportnäten (TEN-T), ett EU-initiativ för att främja rörligheten för
passagerare och varor i EU. Ett av dess viktigaste mål är att se till att det mest
lämpliga transportslaget används för en viss resa. Det omfattar vägar,
järnvägar och inre vattenvägar.
Främjande av kollektivtrafiken 2. Efter De grönas lobbyarbete innehåller de
nya reglerna om tågpassagerares rättigheter principen att järnvägsföretagen
ska se till att passagerare kan ta med sina cyklar ombord på tåget, även vid
gränsöverskridande trafik och på höghastighetslinjer. Vi lyckades öka
kompensationen för en försening på en timme till 25 procent av biljettpriset
i stället för 20 procent. Vi såg till att järnvägsföretagen måste tillhandahålla
användarvänliga färdplanerare och biljettbokningssystem.
Befintliga biobränslen är inte lösningen. De gröna har klargjort att
biobränslen för transport inte är ett hållbart koncept. Om man inte behandlar
transportfrågan som helhet leder ett sådant mål bara till att marknaden drivs
mot ohållbara produktionsmönster som skadar miljön, hotar den globala
livsmedelssäkerheten och livsmedelssuveräniteten och skapar extra bördor för
samhället. De gröna har därför propagerat för att stryka tioprocentsmålet och
i stället öka incitamenten för att använda elbilar och tåg som drivs med
förnybar energi och andra bränslen som produceras av avfalls- och
återvinningsprodukter. Vi har infört det nya konceptet om indirekt ändring av
markanvändningen vilket är avgörande för att kunna bedöma biobränslenas
verkliga klimateffekter. Dessutom har vi tagit initiativ till en klausul om en
översyn år 2014, som kommer att visa om detta mål kan nås på ett hållbart
sätt.
Redovisning av hur stora koldioxidutsläpp pendlingen till Strasbourg
orsakar. De gröna tog initiativ till en undersökning om hur stora
koldioxidutsläpp Europaparlamentets månadspendling till Strasbourg orsakar.
Den visade att pendlingen ger upphov till 19 000 ton koldioxid per år (lika
mycket som 20 000 människor som flyger London-New York tur och retur)
och innebär dessutom att 200 miljoner euro per år av skattebetalarnas pengar
slösas i onödan. Vi hoppas att dessa uppgifter kommer att vara tillräckligt för
att övertyga rådet om att fastställa Bryssel som Europaparlamentets enda säte
och på så sätt återskapa EU:s trovärdighet när det gäller att bekämpa
klimatförändringarna.
DV\782864SV.doc
3/6
Minskning av koldioxidutsläppen från bilar. Även om majoriteten backade
från att göra målet bindande utan ytterligare översyn så bidrog De gröna till att
sätta upp ett medelfristigt vägledande mål om genomsnittliga koldioxidutsläpp
från bilar på 95g/km till 2020, trots stort tryck från bilbranschen som ledde till
att målet för 2012 urvattnades (kommissionen hade i sitt ursprungsförslag från
2007 angett 130g/km).
Betalning av de faktiska transportkostnaderna – integrering av de
externa kostnaderna i prissättningen av transporter. De gröna anser att vi
ska betala det verkliga priset för transporter, inte bara bränsle, vägskatter och
kostnader för köp och underhåll av fordon, utan även kostnaderna för bland
annat skador på miljön och landskapet, buller, luftföroreningar och olyckor
som inte täcks av försäkringar. De gröna lyckades få kostnaderna för
luftföroreningar, buller och olyckor inkluderade i Eurovinjettdirektivet, ett
direktiv som upprättar regler för avgiftssystem för tunga godsfordon.
Flygtrafiken i EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS). Trots
motstånd från branschen vidtogs till slut åtgärder för att minska flygtrafikens
klimatpåverkan genom att flyget inkluderas i systemet för handeln med
utsläppsrätter. Från och med den 1 januari 2012 kommer alla flyg som lyfter
från en flygplats i EU och från och med 2013 alla flyg som landar på en
flygplats i EU att ingå i systemet. Tack vare De gröna kommer internationell
sjöfart, en annan stor och växande utsläppskälla, att omfattas av ett liknande
system från och med 2013, om inte Internationella sjöfartsorganisationen själv
tar fram ett tillräckligt slagkraftigt system.
Bredare diskussioner om transportpolitik. De gröna breddade
diskussionerna om transportpolitiken genom studier och konferenser där man
betonar behovet av att kombinera större energieffektivitet och mindre
föroreningar med en övergång från transportslag som orsakar stora
föroreningar till mer hållbara transporter. Vi tog till exempel initiativ till flera
studier, inklusive en rapport om miljövänligt resande som en del i vår Move
Green-kampanj, med information om hur fler promenader och ökad cykel- och
kollektivtrafikanvändning kan bidra till att motverka klimatförändringarna och
förbättra vår livsmiljö.
Finansiering av en hållbar turism. Genom informationskampanjer och
lobbying gentemot Europeiska kommissionen och Europaparlamentet
lyckades De gröna få ihop anslag på över 300 miljoner euro för att finansiera
järnridåleden, en cykelväg som sträcker sig 680 mil längs den tidigare
järnridån, från Finland ända ned till Turkiets nordspets.
Finansiering av forskning och utveckling om hållbara transporter. De
gröna har även arbetat för ökad EU-finansiering inom det sjunde
ramprogrammet för forskning och utveckling om hållbara landtransporter,
med forskningsteman som att undvika transporter, transporternas
socioekonomiska
kostnader,
vägsäkerhet
och
intermodalitet
(t.ex. standardisering av system och utrustning så att tåg kan gå igenom flera
medlemsstater).
DV\782864SV.doc
4/6
Vad vill De gröna?
Främja bättre transportslag, framför allt kollektivtrafik. Vi vill fortsätta
gynna järnvägar framför vägar i TEN-T och förespråkar större och hållbarare
investeringar i järnvägsinfrastruktur i stället för väginfrastruktur, dvs. mer
pengar till projekt som Rail Baltica i stället för Via Baltica.
Vidta fler åtgärder för att begränsa flygets klimatpåverkan. Flyget måste
ta ansvar för hela sin klimatpåverkan genom en multiplikator i systemet för
handel med utsläppsrätter, såvida inte kommissionen lägger fram ett förslag –
såsom den befintliga lagstiftningen kräver – för att vidta likvärdiga åtgärder
för att begränsa kväveoxidutsläppen från flygplanen. Kväveoxidutsläppen har
utöver en negativ lokal hälsoeffekt även betydande klimatpåverkan på hög
höjd. Vi vill även att EU avskaffar de bränsleskatts- och momsprivilegier som
flygtrafiken har jämfört med andra transportslag.
Införa EU-åtgärder för att senast 2013 fastställa en gräns för
koldioxidutsläppen från den internationella sjöfarten. De gröna stöder fullt
ut överenskommelsen i klimatpaketet om att göra 2013 till en tidsgräns för när
fartygsutsläppen ska omfattas av åtgärder för att nå EU:s klimatmål för 2020.
Aktionsintäkter och andra avgifter från internationell sjöfart och flygtrafik ska
bidra till att finansiera en klimatanpassning och åtgärder mot
klimatförändringarna i utvecklingsländer.
Arbeta för ambitiösa långsiktiga mål för koldioxidutsläpp från bilar. De
grönas minimikrav är att målet om genomsnittliga utsläpp på 95 g/km till 2020
görs bindande. Dessutom måste vi göra skillnad utifrån fordonens
klimatpåverkan och upprätta ambitiösare långsiktiga mål. Kryphålen och
straffrabatterna i den befintliga lagstiftningen måste tas bort och bilskatterna
måste knytas till bilarnas miljöpåverkan för att styra marknaden mot
bensinsnålare bilar som orsakar mindre föroreningar.
Riva upp beslutet om en målsättning på 10 procent biobränslen. Vi
kommer att använda nästa mandatperiod till att förbereda för den planerade
översynen av biobränslemålet under 2014. Vi vill endast ha biobränslen som
inte konkurrerar med livsmedelsproduktionen och som uppfyller stränga
hållbarhetskriterier ur samhälls- och miljösynpunkt, inklusive en rigorös
bedömning av deras påverkan på klimatet och den biologiska mångfalden. De
klimateffekter som indirekt ändring av markanvändningen orsakar genom
skövling och avveckling av livsmedels- och foderodlingar måste tas med i
livscykelberäkningarna för biobränslens utsläpp av växthusgaser. Dessutom
måste hållbarhetskriterierna stärkas för att ge ett bättre skydd för den
biologiska mångfalden och måste gälla all biomassa som används till energi.
Generellt sätt föredrar vi en hållbarare transportpolitik i EU som främjar
effektivare transportslag och så småningom minskad transportanvändning för
att på så sätt uppnå EU:s klimatmål och minska energiberoendet utan att hota
livsmedelssäkerheten i världen.
DV\782864SV.doc
5/6
Stärka principen om att förorenaren betalar och inkludera alla externa
kostnader när transporter ska betalas. Eurovinjettdirektivet ska fortsätta att
utvecklas. Efter att ha fått med en del externa kostnader (luftföroreningar,
buller och olyckor som inte täcks av försäkringar) efter den första
förhandlingsrundan vill vi nu se till att alla externa kostnader inkluderas och
att kriterierna är så hårda att de omfattar den faktiska kostnaden för
vägtransporter.
Hållbara rörlighetsplaner för städerna. De gröna vill ha hållbara
rörlighetsplaner för städerna med delfinansiering från EU och mål uppsatta av
EU, samt lagstiftning om miljö, klimat och säkerhet.
Referenser
Transportstatistik: http://ec.europa.eu/dgs/energy_transport/figures/pocketbook/2007_en.htm
http://ec.europa.eu/maritimeaffairs/contributions_post/327skysails.pdf
Behörighet på transportområdet enligt EU-fördragen:
Fördraget om Europeiska unionen del 1 (principerna), artikel 3f ”en gemensam politik på
transportområdet” och avdelning 5 artiklarna 70–80:
http://eur-lex.europa.eu/sv/treaties/dat/12002M/pdf/12002M_SV.pdf
Eurovinjettdirektivet:
http://eur-lex.europa.eu/smartapi/cgi/sga_doc?smartapi!celexplus!prod!DocNumber&type_doc=Directi
ve&an_doc=1999&nu_doc=62&lg=sv
EU:s meddelande från 2007 om klimatmålen:
http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/site/sv/com/2007/com2007_0002sv01.pdf
De grönas ställningstagande om biobränslen:
http://www.greens-efa.org/cms/topics/dokbin/166/[email protected]
De grönas TEN-T-webbplats: http://ten.greens-efa.org/
De grönas undersökning om ett säte för Europaparlamentet:
http://www.greens-efa.org/cms/topics/dokbin/180/[email protected]
Användbara webbplatser
IPCC utnyttjar arbetet från hundratals forskare runt om i världen och deras experter sammanställer en
rapport som anses vara en viktig källa i forskningen om klimatförändringen. Klimatpanelens syfte är att
informera beslutsfattare om orsakerna till klimatförändringen, möjliga effekter och tänkbara åtgärder.
http://www.ipcc.ch/
De gröna i Europaparlamentet
– Rådgivare i transport- och turismfrågor: Paul Beeckmans, tel 0032 284 3114
[email protected]
– Rådgivare i miljöfrågor: Terhi Lehtonen, tel 0032 284 3052
[email protected]
– Rådgivare i energifrågor: Michel Raquet. tel 0032 2 284 2358
[email protected]
DV\782864SV.doc
6/6
