Grundämne
byggnad
Grundämnets byggnad
• Alla grundämnen består av de
minsta grundstenarna som kallas
atom,
• Om man delar atomerna, ändrar
ämnena sina egenskaper.
Atom
(K, L, M, N, O,
P och Q – skalet)
Atomerna kan inte
försvinna
• Atomerna kan inte försvinna. De kan bara:
• Förvandlas till joner eller
• Ingå i molekylerna med andra ämnes atomer
och bilda kemiska föreningar. Då förlorar
ämnena sina egenskaper och bildar ny material
med andra, olika, egenskaper.
• Man kan återfå ämnena - atomer när man
omvandlar joner till atomer eller när man
sönderdelar kemiska föreningar - t.ex. vid
elektrolys av vatten
Det periodiska systemet
Grundämnena är ordnade i en tabell – Det
periodiska systemet:
- ordning baseras enligt atomernas struktur
- Tabellen har 7 perioder som talar om hur många
elektronskal atomer har, 18 grupper som talar om
hur många valenselektroner atomer har.
Uppgifter i det periodiska systemet
I det periodiska systemet kan man hitta uppgifter som
atomnummer, kemiskt tecken, namn, atommassa och
eventuellt även andra uppgifter.
Atomnummer
C
29 u
Koppar
63,5u
Kemiskt tecken
Namn
Atommassa
Atomnummer
• Atomnummer visar hur många protoner har
atomen i atomkärnan och vilken plats ämne
har i det periodiska systemet.
Masstal
• Atommassa eller Masstal visar hur stor
atommassa atomer har utryckt i
Atommassenhet - u.
Detta är summan av protoner och neutroner i
atomens kärna.
Atommassenhet - u
• Atommassan mäts i u
• Eftersom det handlar om små enheter valde
man t.ex. att väteatom ska väga 1 u medan
kolatom ska väga 12 u
• Antalet u för en vis atom är ungefär lika stor
som atomens masstal d.v.s. summan av
protoner och neutroner i atomens kärna.
Formelmassa
• En molekyl eller jonförening består alltid av
flera atomer eller joner. Om vi lägger ihop
atommassan för de får vi t.ex. för metan CH4
formelmassan räknas ut:
1*12 u (en kolatom med atommassan 12 u)
+ 4*1 u (fyra väteatomer med atommassan 1 u)
Formelmassan=16 u
Neutroner, isotoper och atommassor
• Neutronerna som finns i kärnan har inte
betydelse för bindningar och kemiska reaktioner,
men de behövs för att hålla ihop atomen kärna,
annars skulle positiv laddade protonerna stöta
bort varandra.
• Neutronerna påverkar atommassan. Isotoper
väger olika mycket.
• Masstal = antal protoner + antal neutroner
Isotoper
• Isotoper har olika många protoner i kärnan,
ex. väte atommassan:
1u
2u
3u
Mol
• Mol är en användbar enhet som hjälper oss att väga
ett antal atomer som väger lika många gram som
deras masstal(atommassans u)
• Enheten kallas mol och innehåller precis 6*1023
atomer.
• För att tillverka natriumklorid (NaCl) behöver man 1
mol natriumklorid(23 g natrium) och 1 mol klor(35,5
g klor). Detta är rätt förhållande mellan ämnena
som ingår i den kemiska reaktionen och kan
proportionellt ändras.
Koncentration
• Koncentration av ett ämne mäts i Molar (M)
och detta är mängd av ämne i mol/liter.
• Koncentrationen av 1M av en lösning innebär
att en liter lösning innehåller 1 mol ämne.
Exempel: en liter koksaltlösningen
koncentrationen 1M innehåller 58,5 g koksalt i
1 l lösningen.
1mol natrium (23 g ) + 1 mol klor(35 g) = 1 mol
natriumklorid(58 g)
