Sticklinge skolas plan mot
diskriminering och kränkande
behandling, läsåret 2014-2015
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen: Årskurs F-5, samt fritidshemsverksamhet F-3.
Ansvariga för planen Rektor: Caisa-Lena Rosén
Bitr.rektor: Johan Sjöberg
Specialpedagog: Ingegerd Gunnarsson
Specialpedagog: Maria Olesen
Skolsköterska:
Nätverksrepresentanter F-5
Arbetslagen F-5
Vår vision Alla barn ska känna trygghet i skolan, visa respekt för varandras olikheter och känna
tillhörighet i en social gemenskap
Planen gäller från 2014-08-04
Planen gäller till 2015-08-03
Elevernas delaktighet -Eleverna via elevråd 1-5
-Vid varje läsårsstart i resp klass går man tillsammans med eleverna igenom skolans områden där
eleverna kan känna sig otrygga.
-Vid varje läsårsstart presenteras ledorden av årskurs 5 i idrottshallen till alla elever årskurs F-5.
-Schemalagda samarbetsövningar och EQ övningar i årskurs 1-5 och
regelbundna samtal kring skolans ledord.
-Trivselenkät årskurs F-5 en gång per år
-Hälsoenkät i årskurs 4 från skolsköterska.
Vårdnadshavarnas delaktighet -Föräldrar utvalda i årskurs 3 och 5 deltar i en årlig enkät.
-Vid föräldramöten diskuteras frågor kring trivsel/trygghet.
-Vid föräldraföreningsmöten tas frågor upp kring trivsel/trygghet.
Personalens delaktighet -Respektive klasslärare utformar en plan tillsammans med sina elever för att
säkerställa områden där eleverna är i behov av vuxna.
-All personal involveras i utformandet av planen via arbetslagsledare/nätverksrepresentanter.
-Alla arbetslag finns representerade i nätverksgruppen (Torsviksmodellen) se hemsida
www.lidingo.se/sticklingeskola.
Förankring av planen -Nätverk
-Arbetslag
-Arbetsplatsmöte
-Elevråd
-Från klasslärare i varje årskurs
-Föräldraföreningsmöte
-Vid varje läsårsstart vid föräldramöte
-Hemsida
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats-Genom skolans trivselenkät.
-Utvärdering av nätverksarbetet.
-Utvärdering av kamratstödjarnas arbete årskurs 3-5, Nalle Puh. kompisar årskurs F-2.
-Skolans elevenkät, trivsel och trygghet 1ggr/termin.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan-Arbetslagen F-5.
-Nätverket.
Resultat av utvärderingen av fjolårets planNär kränkningar kommer till skolans kännedom fungerar
arbetet väl, då personal i respektive arbetslag tar tag i samtal omgående. I några fall har representant
från nätverket och elevhälsan varit med i samtal och uppföljning.
I skolans trivselenkät som görs 1ggr/år visar resultatet på de genomförda enkäterna HT-13 och VT-14
på en hög trivsel och att eleverna har kamrater att leka med på rasten.
Trivselenkäten kommer att omarbetas inför läsåret 13/14.
Hälsoenkäten i år 4, visar på god miljö i årskurs 4, gällande trivsel och trygghet. Frågor kring trivsel
och trygghet i skolans Trivselenkät får samma resultat som i Hälsoenkäten
Genomförd utvärdering av enkät i årskurs 1-5, en gång per termin.
Årets plan ska utvärderas senast2014-06-20
Beskriv hur årets plan ska utvärderas-Utvärdering av individuella 5 minuters samtal 1ggr/termini
årskurs 1-5.
-Utvärdering av elevernas trivselenkät VT-145
-Enkätresultat från Markör årskurs 2 och årskurs 5, elever och föräldrar.
-Hälsosamtal årskurs 2.
-Resultat från hälsoenkät åk 4.
-Utvärdering hur "hemliga lappar" fungerar årskurs 2-5.
-Utvärdering av nätverkets arbete under läsåret med samtal lett av rektor/bitr.rektor
-Elevrådet arbetar med olika frågor med start i september då de arbetar med skolans ordnings- och
trivselregler. Varje möte har en grundfråga som tas upp i klassråd.
Ansvarig för att årets plan utvärderasRektor tillsammans med elevhälsan
Främjande insatser
Namn Barn och elevgrupper
Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk
tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Ålder
Mål och uppföljning Grunden till en trygg arbetsmiljö i skolan är det dagliga arbetet i barn- och
elevgrupperna.
Målet är 100% trygga barn/elever.
Uppföljning - enkäter - elevråd - Nätverket.
Insats -Klasslärare/fritidspersonal arbetar kontinuerligt med samtal och övningar kring skolans
ledord: gemenskap, omtanke, kunskap, ansvar, respekt och trygghet.
-Alla klasser har EQ (emotionell intelligens) i sitt veckoschema med relations- och värderingsövningar
samt kompissamtal.
- Årskurserna 1-5 har represenater i skolans elevråd och matråd. Under klassrådet diskuteras frågor,
utifrån barnens/elevens behov, kring den inre och yttre arbetsmiljön.
Ansvarig Klasslärare/nätverket samt rektor
Datum när det ska vara klart Kontinuerligt arbete under läsåret
Namn Gemensamma aktiviteter
Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk
tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Ålder
Mål och uppföljning Vårt mål är att motverka utanförskap samt förebygga kränkande behandling,
trakasserier och mobbning. Utveckla den sociala kompetensen och skapa samhörighet från F-klass till
årskurs 5.
Insats -Gemensamma aktiviteter under läsåret är musiksamlingar, friluftsdagar, och temadagar.
- Tidigt vid höststarten i slutet på augusti har vi en gemensam samling kring våra ledord, med rollspel
och illustrationer framfört av elever i år 5.
-I samband med Fn-dagen den 24 oktober, lyfter vi fram FN:s Barnkonvention och arbetar enligt
skolans faddersystem.
Ansvarig All personal på skolan som arbetar med våra barn/elever
Datum när det ska vara klart Pågående arbete under läsåret
Namn Raster
Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk
tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning Målet är att alla elever skall känna sig trygga i och utanför sina klassrum.
Insats -Skolans personal har alla skyldighet att vara rastvakt enligt schema. Det skall alltid finnas flera
vuxna ute bland barne/elevernaerna på rasterna så att de känner trygghet och kan få prata/få hjälp
vid behov.
-Barn/elever som behöver extra uppsikt noteras i en särskild pärm i personalhuset. Där får all
personal information om vilka barn/elever och vilka områden som rastvakterna behöver ha extra
uppsikt över.
- Karta över rastgränser för respektive årskurs skall finnas synlig för all personal i personalhuset,
detsamma på Annexet.
-Rastvaktsband skall bäras av vuxna som är rastvakter.
Ansvarig Rektor, Bitr.rektor
Datum när det ska vara klart Pågående
Namn Ordningsregler-och trivselregler
Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk
tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning Skolans ordnings-och trivselregler utfärdas, förnyas och förankras i
personalgrupp och elevråd i början av varje nytt läsår.
Alla elever, skolans personal och föräldrar skall vara väl informerade vad reglerna betyder och agera
efter dessa.
Insats -Synpunkter på ordningsregler skall gås igenom och eventuellt revideras vid elevråd men vid
det första klassrådet vid höstterminsstart. När de är reviderade och klara skall de skickas hem för
underskrift av föräldrar.
Ansvarig Rektor, Bitr.rektor
Datum när det ska vara klart Vid varje läsårsstart
Namn samarbete hem och skola
Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk
tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning -Ett väl fungerande samarbete mellan hem och skola är en viktig förutsättning
för att kunna skapa en trygg arbetsmiljö i skolan.
- Det är viktigt att skolan och hemmet har ett gemensamt förhållningssätt kring frågor om
diskriminering och annan kränkande behandling.
Skall finnas på skolans hemsida och presenteras vid första föräldramötet under hösten.
Insats -Föräldramöten
-Föräldraföreningsmöten
-Veckobrev
-Information hemsida
-Planen mot diskriminering och kränkande behandling skall presenteras vid höstens första
föräldramöte.
-anordnar varje vår i maj Sticklingedagen, där en del av intäkterna går till SOS barnby på Zanzibar.
Ansvarig Rektor, Bitr.rektor lärare samt fritids
Datum när det ska vara klart Pågående under hela läsåret
Namn Arbetslag - Elevhälsa
Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk
tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
Elevhälsan skall bidra till att det skapas en miljö som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa.
Elevhälsan skall också bidra till att det skapas miljöer som främjar elevens lärande, utveckling och
hälsa samt inlärning.
Elevhälsan skall omfattas medicinsk, psykologisk, och psyko-sociala mål och specialpedagogiska mål.
Insats -Klasskonferens 1ggr/termin
-Handledning till personal av elevhälsa och/eller enskilda samtal med specialpedagog-Samtal med skolhälsovården
-Handledning till assistenter.
-Skolpsykolog vid behov
-Elevhälsoteamet träffas 1ggr/vecka.
EHT tillsammans med personal - rådgivning
-EHT möten med föräldrar - rådgivning
Ansvarig Rektor, elevhälsan
Datum när det ska vara klart Pågående arbete under hela året.
Namn Nätverket
Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk
tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning Nätverket har som mål att förebygga och motverka all form av diskriminering
och kränkande behandling i skolan.
Skrivet protokoll skall följas upp vid efterföljande möte.
Insats -Vid uppkommen kränkning, konflikt, trakasserier eller mobbning agerar nätverket tillsammans
med klasslärare enligt Torsviksmodellen
-Representanter från varje arbetslag F-5. Gruppen träffas var 4:e vecka och vid behov, då man
informerar om det aktuella läget i klasserna och kommer överens om eventuella åtgärder som ska
vidtas samt diskuterar hur man kan öka trygghet och trivsel bland barnen/eleverna.
Ansvarig Rektor
Datum när det ska vara klart Pågår under hela läsåret.
Namn EQ-övningar
Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk
tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning Att stärka individen och gruppen genom organiserade självstärkande och
gruppstärkande övningar.
Med efterföljande diskussioner (uppföljning).
Insats -EQ ingår i schemat en lektion i veckan.
Ansvarig Klasslärare samt fritids.
Datum när det ska vara klart Pågår under hela läsåret
Kartläggning
KartläggningsmetoderBrukarundersökningen Markör 1ggr/år avser elever i årskurs 3 och 5, samt
elevernas föräldrar i årskurs 3 och 5.
Nätverksträffar var 4:e vecka, schemalagda sista tisdagen varje månad.
Skolans egen trivselenkät 1ggr/år.
Skolhälsovården har samtal med elever i årskurs 2 och 4 1ggr/år
Elevhälsoteamet klasskonferens med alla årskurser F-5, 1ggr/termin
Incidentrapporter dokumenteras och skickas till Utbildningsförvaltningen, följs upp i samråd med
inblandade.
Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck,
Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och
Ålder
Hur eleverna har involverats i kartläggningenBrukarundersökningen årskurs 3 och 5.
Alla elever har en gång i månaden 5 minuters samtal med sin lärare.
Utvecklingssamtal 1ggr/termin.
Ordnings- och trivselregler tas upp i elevrådet, synpunkter något som skall ändras/tas bort.
Genom hälsoenkät och trivselenkät
Hur personalen har involverats i kartläggningenTa del av skolans brukarundersökning, samt
hälsoenkäten för år 2 och 4, och skolans trivselenkät.
Resultat och analysNär kräkningar kommer till skolans kännedom fungerar det åtgärdande arbetet
väl, då personal i respektive arbetslag tar tag i samtal omgående. I några fall har representant från
nätverket och elevhälsan vatit med i samtal och uppföljning. I skolans trivselenkät som gjordes
2ggr/år visar resultatet på de genomförda enkäterna ht-12 och vt 13 på en hög trivsel och att
eleverna har kamrater att leka med på rasten. Det måste finnas uppsatta rastvaktsscheman synliga
utomhus för eleverna.
Inför årskurs 4 blandar vi de tre årskurs 3 klasserna och gör tre nya klasser.
Vid höstterminsstarten läggs mycket tid på gruppstärkande övningar samt EQ
Förebyggande åtgärder
Namn Diskrimineringsgrunderna
Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk
tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
Att bidra till ökad förståelse för varandras olikheter och allas lika värde.
Utvärdering för all personal i juni
Åtgärd Arbete med diskrimineringsgrunderan i klasserna, med bl a värderingsövningar samt EQ.
Månadens tema skall genomföras i alla klasser. Temat innehåller förslag på diskussionsämnen och
övningar.
Motivera åtgärd All personal och alla barn/elever involveras i arbetet.
Ansvarig Rektor samt nätverket
Datum när det ska vara klart Pågår under hela läsåret
Namn Diskrimineringsgrunderna
Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk
tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning -Öka kunskaperna om diskriminnering.
Bidra till ökad förståelse för varandras olikheter och allas lika värde.
-Elevenkät, årskurs 1-5 i maj månad.
-Lärare/fritids följer upp i juni månad.Har våra främjande insatser fungerat förebyggande?
Åtgärd Arbete med diskrimineringsgrunderna i klasserna, med bl a värderingsövningar samt EQ.
Månadens tema genomförs i alla klasser. Temat innehåller förslag på diskussionsämnen och
övningar.
Motivera åtgärd -All personal och alla elever involveras i arbetet.
Ansvarig Rektor samt nätverket.
Datum när det ska vara klart Pågår under hela läsåret.
Rutiner för akuta situationer
PolicyAll personal i Sticklinge skola har ansvar för alla barn/elever som går i skolan. Tillsammans har
vi ansvar att förebygga och aktivt motverka kränkande behandling.
När skolan får reda på att någon kränkning skett, utreder vi händelsen/händelserna så fort som
möjligt. Utredningens omfattning beror på händelsernas karaktär och utförs alltid med hänsyn till
den utsatte och övriga inblandade.
Det är de vuxna som har ansvar för att ingen blir illa behandlad i skolan. Det är bara tillsammans som
barn, ungdomar och vuxna kan skapa ett klimat där kränkningar inte finns.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Nätverket, en vuxen från varje
arbetslag F-5, träffas var 4:e vecka. Där följer vi upp de barn/elever vi har diskuterat tidigare.
Rastvakterna är viktiga personer i detta arbete.
På arbetslagsträffarna varje vecka finns en punkt på dagordningen som tar upp eventuella
trakasserier och och kränkande behandling.
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Nätverksgruppen F-5:
Caisa-Lena Rosén, rektor
Johan Sjöberg Bitr.rektor
Ingegerd Gunnarsson, specialpedagog
Maria Olesen, specialpedagog
Skolsköterska
Carina Johansson förskollärare, förskoleklass
Lena Lundberg, fritidspedagog årskurs 2
Johanna Svensson Sterner, grundskollärare årskurs 3
Fanny Cautellier, grundskolärare, årskurs 1
Joel Husberg, Fritidsledare årskurs 5
Irma Kenttä, grundskollärare årskurs 4
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 1. En av skolans personal får
kännedom om kränkning, konflikt eller att någon elev känt sig utsatt.
2. Situationen åtgärdas genom t ex tillsägelse eller samtal med de inblandade eller enklare
medlingssamtal. Klasslärare informeras
3. Vid allvarligare situationer kontaktas klassläraren som i sin tur kontaktar nätverksrepresentant.
Rektor informeras.
4. Klasslärare och nätverksrrepresentant träffar samtliga inblandade och har individuella samtal med
dem i syfte att utreda vad som hänt. När alla inblandade fått möjlighet att yttra sig och ge sin bild av
det som hänt kan skolan bedöma om och i sådana fall bestämma vilka insatser som bör göras.
Insatserna kan vara medlingssamtal, eller ett allvarligare samtal.
5. Klasslärare eller nätverksrepresentant ringer och informerar vårdnadshanvare.
6. Klasslärare och nätverksrepresentant skriver incidentrapport som delges rektor för
vidarebefordran til Utbildningsförvaltningen.
7. Uppföljning en eller två veckor efter händelsen.
8. Om kränkningar eller trakasserier ej har upphört kallas berörda elever tillsammans med föräldrar
till samtal hos rektor och kurator, näverksrepresentant. Samtalet dokumenteras i ett
elevkonferensprotokoll.
9. Om kränkningar och trakasserier fortgår efter detta vidtas ytterligare åtgärder. Det kan vara
åtgärder som beskrivs i skollagen som skriftlig varning eller omplacering inom skolan. Det kan också
innebära kontakt med andra myndigheter såsom socialtjänst eller polis.
Utbildningsförvaltningen återkopplar och följer upp.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Elevens föräldrar och rektor
informeras och rektor ansvarar för att utredning görs och vidtar åtgärder. Incidentrapport ska fyllas i
och skickas till Utbildningsförvaltningen.
Utbildningsförvaltningen återkopplar och följer upp.
Rutiner för uppföljning Efter en till två veckor följs ärendet upp, både med den utsatte och den eller
de som utfört kränkningen
Om kränkningarna inte har upphört vid uppföljningssamtalen kallas elevens föräldrar till samtal med
rektor. Vid detta samtal klargör skolan att kränkningarna måste upphöra och tillsammans med
föräldrarna görs en handlingsplan.
Rutiner för dokumentation Alla uppmärksammade kränkningar och mobbningssituationer
dokumenteras i en incidentrapport som delges rektor för vidarebefordran till
Utbildningsförvaltningen. Kopia på incidentrapporten sparas hos rektor.
Ansvarsförhållande Rektor ansvarar för att Sticklinge skola bedriver ett målinriktat arbete för att
motverka kränkande behandling av barn/elever.
Rektor tillsammans med nätverket leder och utvecklar nätverkets arbete.
Nätverksrepresentanterna ansvarar för att arbetslagen diskuterar läget i klasserna och har en punkt
på dagordningen vid arbetslagsmötet.
Begrepp
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och
behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller
könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning,
sexuell läggning, eller ålder.
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till
någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett
visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta
program.
Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som
verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med
diskrimineringsgrunderna.
Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever
som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs
värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande
behandling nedan).
Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande
generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper.
Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller
liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig
förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad.
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs
värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande
som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn,
utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook).
Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller
kränkande behandling.
Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling
Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom ”pucko” och
”tjockis”. De har också lagt ut bilder av Carl på Lunarstorm. Bilderna har tagits i duschen efter
gymnastiken.
Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som
uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil.
Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att
behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är
ensam för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, säger klassläraren. Oliver orkar inte
förklara hur det egentligen ligger till.
Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.
Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt
anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som
avgör vad som är kränkande.
Repressalier
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund
av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat
förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev,
exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling.
