Bild 1 - CredoAkademin

Filosofisk Teologi
En kurs om centrala teologiska
frågeställningar filosofiskt analyserade
tisdag 19 februari 13
Vad är filosofisk teologi?
ž ”There
semms to be no clear and
consistent distinction between
philosophical theology and the
philosophy of religion … one would seem
to have God and the other religion as its
primary subject matter”.
Merold Westphal
(Blackwells Companion to
Philosophy of Religion, Quinn & Taliaferro)
tisdag 19 februari 13
Vad är filosofisk teologi?
ž
ž
ž
Religionsfilosofi – det filosofiska studiet av religion
sedd utifrån
Filosofisk teologi – det filosofiska studiet av religion
sedd inifrån
Filosofisk teologi tar t.ex. upp frågor om
- Guds natur
- Treenigheten
- Inkarnationen
- Synd
- Försoning
- Himmel och helvete
- Försynen
- Uppenbarelse
- Bön
- Livet efter detta
tisdag 19 februari 13
Vår kurs i filosofisk teologi
ž Kommer
(förhoppningsvis) ta upp:
- Teismens koherens
- Treenigheten
- Inkarnationen
- Försoningen
- Predestination
tisdag 19 februari 13
Gudsbegreppets koherens
ž Teismens
koherens (The Coherence of
Theism) tar upp frågan om huruvida
Guds egenskaper är koherenta (utan
motsägelser)
ž Två utgångspunkter: Bibeln och filosofin:
• Bibeln beskriver Guds egenskaper, men inte
med filosofisk exakthet
• ”Det fullkomliga väsendets teologi” (Perfect
Being Theology” eller ”Anselmiansk teologi) tar
sin utgångspunkt i den filosofiska intutionen att
Gud måste vara det högsta av alla väsenden
tisdag 19 februari 13
Guds nödvändighet
ž Bibeln:
”JAG ÄR” (2 Mos 3:14)
ž Guds nödvändighet = Gud är ickeorsakad, evig och oförstörbar
ž Anselm: Guds existens är logiskt
nödvändig (därav det ontologiska
argumentet)
ž Men är ”Gud existerar inte” en logisk
självmotsägelse? Det verkar inte så.
ž Hur ska vi då förstå Guds nödvändighet?
tisdag 19 februari 13
Guds nödvändighet
ž Två
möjligheter: (1) Gud är faktiskt
nödvändig, (2) Gud är nödvändig i bred
logisk mening
ž Gud
är faktiskt nödvändig: Gud är
metafysiskt nödvändig men inte logiskt
nödvändig. (Problem: men hur kan Gud
vara grunden för logiken och abstrakta
objekt?)
tisdag 19 februari 13
Guds nödvändighet
ž Gud
är nödvändig i bred logisk mening
- Utgår från ”Möjliga världar-semantik”
- Gud är nödvändig = Gud existerar i
varje möjlig värld (vilket är precis vad
många filosofer hävdar om abstrakta
objekt)
ž Exempel: Påståendet ”Premiärministern
är ett primtal” är inte strikt ologiskt, men
ingen menar att det finns en möjlig värld
där det är sant.
tisdag 19 februari 13
Guds självexistens
ž Guds
självexistens (aseity) = Gud är helt
oberoende av allt annat, se Joh 1:3
ž Gud inte bara existerar i varje möjlig värld
(det kan t.ex. nummer också göra), men Gud
är dessutom helt självexisterande (vilket
abstrakta objekt som nummer inte
nödvändigtvis är)
ž Utmaningen är Platonismen som säger att
abstrakta objekt också är självexistenta
ž Hur ska vi förstå Guds relation till abstrakta
objekt?
tisdag 19 februari 13
Guds självexistens
ž Problemet: Om
abstrakta objekt existerar
oberoende av Gud så är Gud omgiven av
ett oändligt antal objekt som är lika
nödvändiga och självexisterande som
Gud själv. Platonismen innebär en
metafysisk pluralism som är oförenlig
med metafysisk monoteism
tisdag 19 februari 13
Guds självexistens
ž
Första lösningen: modifierad Platonism(MP)
• Abstrakta objekt är nödvändiga dvs finns i varje möjlig
värld
• Men de är tidlöst skapade av Gud och därför inte
självexisterande
• Gud är den förklaringsmässiga grunden för abstrakta
objekt
Problem 1: Om abstrakta objekt är nödvändiga så
existerar de oberoende av Guds vilja, men då
skapades de inte utifrån Guds fria vilja vilket
motsäger Bibeln (Upp 4:11)
ž Problem 2: MP är inkoherent. Enligt MP är
egenskaper abstrakta objekt, men för att Gud ska
kunna skapa egenskapen ”mäktighet” måste Gud
redan vara mäktig.
ž
tisdag 19 februari 13
Guds självexistens
ž Modifierad
platonism svarar:
ž Det är inte ett problem att Guds vilja inte
kan ändra på sanningar som:
• ”Röd är en färg”
• 2+2=4
ž De
egenskaper som Gud själv har är inte
tidlöst skapade av honom (som
”mäktighet”), utan endast sådana som
Gud inte har (som ”rödhet”)
tisdag 19 februari 13
Guds självexistens
ž
Andra lösningen: Konceptualismen
• Abstrakta objekt är inte platonska former utan Guds
idéer.
• Abstrakta objekt finns i Guds medvetande och är därför
inte utanför eller oberoende av Gud
• Numer 7, rödhet, propositionen att 2+2=4 är allltså idéer i
Guds medvetande och är inte skapade
Problem 1: Sammanblandar objekt med koncept
(rödheten finns inte i medvetandet utan i
objektet)
ž Problem 2: Hur förstå Guds idéer om sådana
egenskaper som Gud själv har? Fanns Guds
mäktighet innan Guds idé om mäktighet? Men i
så fall så är ju inte ”mäktighet” grundad i Guds
idé
ž
tisdag 19 februari 13
Guds självexistens
ž Konceptualismen
svarar:
ž På problem 1: Vi måste skilja mellan
rödhet i sig (som är en Guds idé) och den
specifika rödheten i äpplet (som är
beroende av äpplets existens).
ž På problem 2: Varför är det ett problem att
Gud är mäktig förklaringsmässigt innan
Gud har idén om mäktighet?
tisdag 19 februari 13
Guds okroppslighet
ž ”Gud
är ande” (Joh 4:24) dvs Gud är
immateriell och har inte någon kropp
ž Den naturalistiska utmaningen:
• Hur kan det finnas ett okroppsligt medvetande?
• Hur kan något immateriellt påverka materian?
ž Jämför
med mind-body dualism:
• Om vi kan ge en koherent bild av människans
okroppsliga själ, så har vi därmed svarat på hur
Gud kan vara okroppslig
tisdag 19 februari 13
Guds okroppslighet
Argument för Mind-body dualism:
ž 1. Personlig identitet över tid
ž
• Vad håller ihop mina mentala tillstånd till en enhet (ett
•
•
•
•
”jag”) om de endast består av fysiska tillstånd i hjärnan?
Är en hjärnskadad person bokstavligt talat en annan
person.
Blir jag en annan person av varje nytt fysiskt tillstånd i
hjärnan? Det verkar orimligt.
Hur vara moralisk ansvarig för fysiska tillstånd ”jag” inte
längre har, men hade? De är ju inte längre del av mitt
”jag”.
En okroppslig själ håller ihop ”jaget” på ett sätt
fysikaliska hjärntillstånd inte kan göra
tisdag 19 februari 13
Guds okroppslighet
ž
2. Fysikalismens kausala stängdhet
• Enligt fysikalismen är det endast fysiska/materiella objekt som kan
•
•
•
•
•
•
orsaka saker
Tankar, känslor och vilja är egentligen inget annat än fysiska
hjärnkonfigurationer (enl fysikalismen).
Alltså är det inte tankarna i sig som orsakar något utan
hjärnkonfigurationen.
Detta leder till irrationella slutsatser: Tanken ”att det regnar” är alltså
inte skälet till varför jag tar paraplyet, utan hjärnkonfigurationen som
orsakar tanken ”att det regnar” orsakar också att jag tar paraplyet.
Men då skulle jag ta paraplyet även om samma hjärnkonfiguration
orsakat tanken ”det regnar inte”.
Tankar kan därför inte reduceras till hjärntillstånd utan måste ha en
egen existens som är robust nog för att orsaka saker vilket är
detsamma som att förneka strikt fysikalism
Dessutom: detta är oförenligt med Darwinismen eftersom tankar inte
kan ha haft någon påverkan på den fysiska överlevnaden (om de inte
tillåts påverka det fysiska). Men då finns inga skäl att tro att ens tankar
står i någon vettig relation till det fysiska alls.
tisdag 19 februari 13
Guds okroppslighet
Hur kan Gud som är ande, påverka det
materiella?
ž Vi kan ha skäl att tro detta även om vi inte vet
hur det går till.
ž Jämför med hur din själ påverkar det
materiella: när du lyfter din arm är det din
vilja att lyfta din arm som orsakar din arms
fysiska rörelse
ž På samma sätt har vi skäl att tro att Gud
skapat världen, och att Gud kan (och har)
gripit in, utan att vi förstår hur Gud gjorde det
ž
tisdag 19 februari 13
Guds allestädes närvaro
Gud beskrivs som närvarande överallt
ž Psalm 139:7-10
ž Om Gud inte har en kropp och inte är rumsligt
närvarande hur ska vi då förstå detta?
ž Guds närvaro kan förstås som en kombination av
två andra av Guds egenskaper:
ž
• 1. Guds allvetande
• 2. Guds förmåga att handla
ž
Gud känner alltså till allt och är förmögen att
agera i relation till allt. Därför är han närvarande
överallt
tisdag 19 februari 13
Guds evighet
ž Gud
är evig (Ps 90:2)
ž Guds evighet följer av Guds
nödvändighet
ž Är Gud tidlös eller evigt existerande i tid?
ž Tidlös: Platon, Plotinus, Augustinus,
Boetius, Anselm, Aquino
ž Evig i tid: Aristoteles, Duns Scotus och
Isac Newton
tisdag 19 februari 13
Guds evighet
ž
Guds tidlöshet
• Om Gud inte är rumslig och rum och tid är relativa till
varandra, är det rimligt att Gud inte heller är tidslig
• Utgår från B-teorin om tid: att tiden är statisk och att dåtid, nutid
och framtid endast är vår subjektiva upplevelse av tiden
• Svårigheter:
– hur kan Gud agera i tiden?
– hur kan Gud veta vilken tid det är nu?
– Vår upplevelse av dåtid, nutid och framtid är illusorisk
ž
Guds tidslighet
• Gud är i tiden och vet vad klockan är nu
• Utgår från A-teorin om tid: tiden är dynamisk och dåtid, nutid
och framtid är objektiva
• Svårigheter:
– Hur kan Gud tvingas vara i något han skapat?
– Hur kan Gud veta fria individers framtida val?
tisdag 19 februari 13
Guds oföränderlighet
ž
ž
Gud är oföränderlig (Mal 3:6; Jak 1:17)
På vilket sätt är Gud oföränderlig?
• Kan Gud handla? Kan Gud bli glad eller arg?
ž
Två versioner av Guds oföränderlighet:
• Gud är tidlös: Gud är radikalt oföränderlig
– Varken relationella eller inre förändringar hos Gud
– Gud riskerar att bli passiv och orörlig
• Gud är tidslig: Guds grundläggande egenskaper är
oföränderliga
– Gud kan förändras men inte till bättre eller sämre
– Gud ändras när hans kunskap om vad klockan är ändras
– Guds oföränderlighet gör Honom inte passiv och orörlig
tisdag 19 februari 13
Guds allsmäktighet
ž I
Bibeln: 1 Mos 17:1; 18:14; Jer 32:17; Matt
19:26
ž Kan Gud skapa en sten som är så stor att Han
inte kan lyfta den?
ž Nej, men det är ingen verklig begränsning.
Pga att Gud är allsmäktig kan han lyfta varje
sten oavsett storlek.
ž Kan Gud garantera att Sven fritt väljer X?
ž Nej, för då är Svens fria val inte fritt vilket är
en logisk motsägelse
tisdag 19 februari 13
Guds allsmäktighet
ž Allsmäktighet
def 1: Gud kan göra allt
som är logiskt möjligt
ž Men stämmer det?
ž Det tycks vara logiskt möjligt för Gud att
ändra dåtiden.
ž Allsmäktighet def 2: Gud kan göra allt
som är logiskt möjligt i bred mening (dvs
i varje möjlig värld, och baklängeskausalitet finns inte i någon möjlig värld)
tisdag 19 februari 13
Guds godhet
ž Gud
är god (t.ex. Joh 3:16; 1 Kor 13; Jer
9:24; Hab 1:13; Jak 1:13)
ž Teism hävdar inte:
• Att ”Gud” definierar ”god” språkligt (semantik)
• Att gudstro behövs för att veta vad som är gott
(epistemologi)
ž Eutryfondilemmat: Är
något gott för att
Gud vill det, eller vill Gud det för att det
är gott?
tisdag 19 februari 13
Guds godhet
ž Eutryfodilemmats
lösning:
• Gud är inte bunden av sina befallningar (vilket vi
är)
• Gud handlar ofta i enlighet med sina befallningar
till oss, men Han lyder dem inte
• Gud ”lyder” sin natur som är god i dygdetisk
mening dvs Gud är kärleksfull, ärlig, ödmjuk,
barmhärtig, rättvis, vis m.m.
tisdag 19 februari 13
Treenigheten
Vad säger Bibeln?
ž Gud är EN: 5 Mos 6:4, Mark 12:29; Rom 3:30
ž Gud är vår Fader: Jes 63:16; Matt 6:9
ž Jesus är gudomlig
• Problem för NT-författarna: Hur beskriva Jesu gudomlighet utan att identifiera
•
•
•
•
ž
ž
ž
ž
Jesus med Fadern?
NTs författare beskriver Jesus som Herre, Kyrios
Kyrios = det grekiska ordet som användes istället för JHWH i septuaginta.
Jämför Rom 10:9,13 med Joel 2:32
Jesus beskrivs som skapare och upprätthållare i Kol 1:15-20; Hebr 1:1-4; Joh
1:1-3
Ibland beskrivs Jesus som Gud: Joh 1:1,18; 20:28; Rom 9:5; Tit 2:13; Hebr 1:8-12;
1 Joh 5:20 (se även Upp 1:8 tillsammans med 21:6 och 22:13)
Jesus är inte densamme som Fadern: Matt 11:27; 26:39; Mark 1:9-11;
Joh 17:5-26)
Helig Ande är gudomlig: Apg 5:3-4; Matt 12:28; 1 Kor 6:11
Helige Ande är inte densamme som Fadern och Sonen: Matt 28:19;
Luk 11:13; Joh 14:26; 15:26; Rom 8:26-27; 2 Kor 13:13; 1 Petr 1:1-2
Treenigheten i Matt 28:19: Faders, Sonen och den Helige Andes
namn (namn i singularis!)
tisdag 19 februari 13
Treenigheten - historik
ž Apologeterna
(Justin Martyren, Tatian,
Athenagoras, ca 150 e.kr.) kopplade ihop
Logos i Joh 1:1-5 med Logosbegreppet i
grekisk filosofi: Logoskristologi
ž Logoskristologi:
(1) Gud hade sitt Logos (förnuft, ord, visdom)
inom sig
(2) Guds Logos framspringer (evigt eller vid
skapelsen) ur Gud såsom ett talat ord,
(3) Genom Logos skapar Gud universum
(4) Logos inkarneras som människa (Jesus)
tisdag 19 februari 13
Treenigheten -historik
ž Modalismen/Sabellianismen
215 e.kr.)
(Sabellius ca
• Gud är inte Fader, Son och Ande samtidigt, utan
en i taget
• Fadern, Sonen och Anden är tre olika modus
(masker) för Gud
ž Modalismen
tisdag 19 februari 13
fördömdes 261 e.kr.
Treenigheten – historik
ž Arianismen
– Arius ca 319 e.kr.
• Sonen skapad och inte av samma väsen som
Fadern
ž Kyrkomötet
i Antiokia 325 e.kr. fördömde
alla som sa att Sonen var skapad
ž Kyrkomötet i Nicea samma år (325)
formulerade en viktig trosbekännelse:
ž Fadern och Sonen är av samma väsen
(homoousios)
ž Sonen är född, inte skapad
tisdag 19 februari 13
Treeniheten – historik
ž
Tertullianus (aktiv 195-220 e.kr)
• Formulerar treenigheten som ”Ett väsen, tre personer”
• Solen och solstrålarna illustration av Fadern och Sonen
ž
Atanasius (aktiv 328-373 e.kr.) bekämpade Arius
Om arianismen stämmer så är
• Kristus skapad och frälsning i Kristus omöjlig (eftersom endast
Gud kan frälsa)
• Kristna avgudadyrkare eftersom de tillber något skapat
(Kristus)
ž
Kappadociska fäderna (Basilius den store död 379, Gregorius
av Nyssa d. ca 394, Gregorius av Nazians d. ca 390)
• Betonade ”personerna” i treenigheten
• Treenigheten liknas vid tre människor: de är distinkta personer
men har alla naturen ”mänsklighet”
• Problem: drar åt triteism (tregudstro)
tisdag 19 februari 13
Treenigheten – historik
ž Thomas
av Aquino
ž Treenigheten består av mentala relationer:
• Medvetandet i sig själv (Fadern)
• Medvetandet förstått i intellektet (Sonen)
• Medvetandet som älskar sig själv i viljan (Anden)
ž Problem:
• Relationer är inte personer (t.ex. så kan relationer
inte orsaka)
• Aquinos syn är en sorts modalism
tisdag 19 februari 13
Treenigheten
ž Utmaningar:
• 1. Om ”treenig” är en egenskap hos Gud men
inte en egenskap hos t.ex. Fadern då saknar
Fadern en gudomlig egenskap, men hur kan han
då vara Gud?
• 2. Hur kan Fadern och Sonen båda vara
allsmäktiga och samtidigt vara personer med
varsin fristående vilja?
tisdag 19 februari 13
Treenigheten
ž
Craig/Moreland:
- Det finns olika sätt att vara gudomlig på
- ”Den treenige Guden är Gud” är en identitetsutsaga
(jfr ”Mats är Bosses äldsta son”)
- ”Fadern är Gud” är en predikerande utsaga (”Mats
är mänsklig”) dvs Fadern är gudomlig
- Jfr: Att vara en katt är att ha kattnatur. Men ett
katthårstrå, eller ett katt-DNA har också kattnatur.
- Fadern, Sonen och Anden är alltså delar av Gud
(Faderna är inte hela gudomen, ej heller Sonen eller
Anden)
- Personerna i treenigheten är allsmäktiga, allvetande
och goda
- Gud i sin helhet (Treenigheten) är nödvändig, evig
och oberoende
tisdag 19 februari 13
Treenigheten
ž Thomas
D. Senor:
- Hur kan både Fadern och Sonen vara
allsmäktiga och separata personer
samtidigt?
- Genom att de nödvändigtvis har
harmonierande viljor
- Jfr ett gift par med separata men helt
harmonierade viljor
tisdag 19 februari 13
Inkarnationen - historik
ž Koncilierna
i Nicea 325 och
Konstantinopel 381 formulerade teologin
om treenigheten där Jesu gudomlighet
slogs fast
ž Mellan 300 – 600-talen diskuterade
kristenheten hur relationen mellan Jesu
gudomlighet och Jesu mänsklighet bör
förstås
tisdag 19 februari 13
Inkarnationen - historik
ž De
två Kristologiska läroinriktningarna:
ž Antiokenska skolan: betonade Jesu
mänsklighet
• Jesus har två naturer en gudomlig och en
mänsklig
ž Alexandrinska
gudomlighet
skolan: betonade Jesu
• Jesu gudomliga natur gudomliggjorde hans
mänsklighet
tisdag 19 februari 13
Inkarnationen – historik
ž Appolinaris
(ca 350 e.kr)
• Kristi mänskliga natur måste varit av gudomlig
art – annars kan hans liv och död inte vara
frälsande
• Kristus har bara en natur; Logos natur som
förvandlats till kött (vilket gudomliggör hans
mänsklighet)
ž Kritik: Jesu
sanna mänsklighet försvinner
ž Appolinarismen fördömdes som heretisk i
synoden i Rom 377
tisdag 19 februari 13
Inkarnationen – historik
ž Nestorius
ž Överdrev
(patriark i Konstantinopel 428)
(?) den Antiokenska skolan
• Jesu gudomliga och mänskliga naturer måste
hållas isär
• Maria var inte ”gudaföderska” utan hade fött
David son i vilken Logos tagit sin boning
• Jesus som en person försvagas: enheten blir bara
moralisk eller en ”enhet i tillbedjan”
ž Synoden
i Efesos 431 fördömde
Nestorianismen
tisdag 19 februari 13
Inkarnationen – historik
ž Kyrkomötet
i Kalcedon 451
ž Bejakar Jesu enhet (”en och samma son”)
ž Två naturer (”fullkomlig i gudomen …
fullkomlig i mandomen”)
ž Två naturer ”utan sammanblandning, utan
förvandling”
ž En person två naturer
tisdag 19 februari 13
Inkarnationen
ž Hur
förstå ”En person – två naturer”?
ž Problemet:
• Om Jesus är Gud så är han oskapad men om Jesus
är människa så är han skapad
• Detsamma gäller
– Allvetande – begränsat vetande
– Allsmäktig – begränsad
– Nödvändig – ingen människa är nödvändig
– Evig – ingen människa är evig
tisdag 19 februari 13
Inkarnationen
ž
Ett första svar:
• Ex: Med avseende på Jesu mänsklighet var han törstig
(kroppslig, dödlig osv)
• Ex: Med avseende på Jesu gudomlighet så var han
preexistent (allsmäktig, allvetande osv) har han inte
behov av vatten
Jämför: ”John är längre med avseende på alla i
klassen” och ”John är kortare med avseende på
alla i basketlaget”
ž Men löser detta problemet?
ž Nej då ”längre” och ”kortare” är relativa termer.
Men det är inte ”kroppslig” eller ”preexistent”
ž
tisdag 19 februari 13
Inkarnationen
Är Kristus icke skapad? JA!
ž Är oskapadhet en essentiell egenskap hos
gudomen? JA!
ž Är ”skapadhet” en essentiell egenskap för en
människa?
ž Om ja, hur kan då Kristus vara människa?
ž Lösningen:
ž
• ”skapadhet” är inte en essentiell egenskap för att vara
människa. Detsamma gäller allsmäktighet, allvetande osv
(skilj mellan essentiell och vanlig egenskap)
• Begreppet ”människa” är ett naturligt art-begrepp
(natural kind concept) och kan inte definieras teoretiskt
(vilket möjliggör att det kan finnas mycket ovanliga
människor)
tisdag 19 februari 13
Inkarnationen
ž Två
fallgropar med lösningen:
ž (1) ”i allt liksom vi” (Hebr 4:15)
• Jesu mänsklighet riskerar att bli alltför ”ovanlig”
ž (2)
”Men om den dagen… vet ingen …
inte ens Sonen, ingen utom Fadern” (Matt
24:36)
• Här beskrivs inte Jesus som allvetande
• Men allvetande var ju en essentiell egenskap för
gudomlighet – hur kan då Jesus vara gudomlig?
tisdag 19 februari 13
Inkarnationen
ž Hur
undvika fallgroparna? Två
möjligheter:
ž (1) Kenotisk Kristologi
ž (2) Två-medvetande-synen
tisdag 19 februari 13
Inkarnationen
ž
Kenotisk Kristologi
• Kenosis = utblottade, tömde, utgav sig själv (se Fil 2:7)
• Sonen avstod från sina gudomliga egenskaper i och med
inkarnationen
Löser frågan hur Sonen kan ha mänskliga
begränsningar och ändå vara gudomlig
ž Problem:
ž
• Men är inte allsmäktighet och allvetande essentiella
gudomliga egenskaper?
• Om Jesus har makten att få tillbaka sin allsmäktighet och
sitt allvetande så har han ju fortfarande dessa egenskaper
i någon mening.
• Om Jesus inte kan få tillbaka dessa egenskaper, hur kan
han då sägas vara gudomlig?
tisdag 19 februari 13
Inkarnationen
ž Två-medvetande-synen
• Jesus hade ett mänskligt medvetande och ett
gudomligt undermedvetande
• Jesus begränsade sig genom att vanligtvis inte
använda sig av sitt gudomliga medvetande
tisdag 19 februari 13
Inkarnationen
Craig/Morelands syn:
(1)En person som exemplifierar två distinkta och kompletta
naturer
ž
•
Förkastar varje kenotisk kristologi
(2)Logos var Jesu rationella själ
•
•
Personen Jesus är Logos
Logos är den arketypiska människan eftersom människan är skapad
till Guds avbild
(3) Logos gudomliga förmågor (t.ex. allvetande) fanns i Jesu
undermedvetna
•
•
•
Jesu medvetande var begränsat till sådant en människa vanligtvis
vet
Jesus har en vilja, inte två.
Jesus underordnade sig Faders vilja, inte sin undermedvetna vilja
(Luk 22:42)
tisdag 19 februari 13
Guds suveränitet och människans
ž Guds
suveränitet = Guds totala kontroll över
historien genom Guds allvetande + Guds
allmakt
- Allt som händer är antingen orsakat av Gud
eller ”tillåtet” av Gud
- Gud har kunskap om allt, även individers
framtida handlingar och val
- Gud leder och kontrollerar historien
- Gud har ”förutvetat” och ”förutbestämt” de
som blir frälsta
tisdag 19 februari 13
Guds suveränitet - bibelord
ž Ps
139:1-4,16: Gud vet vad vi ska säga
innan vi säger det, och alla våra dagar är
uppskrivna i Hans bok
ž Jes 46:10: Herren vet från början vad som
ska komma
ž Job 14:5: Människans dagar är bestämda
ž Ords 16:9: Herren styr en människas steg
(även Ords 19:21)
ž Ords 16:33 Herren styr över lotten
tisdag 19 februari 13
Guds suveränitet - bibelord
ž
ž
ž
ž
ž
ž
ž
ž
ž
Matt 26:24-25 Jesus förutsäger Judas svek
Luk 21:20 Jerusalem ska omringas
Luk 22:31-34 Jesus förutsäger Petrus svek
Apg 2:23 Jesus dödades enligt Guds ”fastställda plan”
Apg 4:27-28 Jesu fiender följde Guds förutbestämda
beslut
Rom 8:29 De som är förutkända är också
”förutbestämda”
Rom 9:12-18 Gud väljer vem han vill, är barmhärtig
mot vem han vill och förhärdar vem han vill
Gal 1:15 Paulus utvald redan i moderlivet
Ef 1:3-6 Vi är utvalda ”innan världens grund blev
lagd” och det är ”förutbestämt” att vi skulle bli Hans
barn
tisdag 19 februari 13
Människans fria vilja - bibelord
5 Mos 30:19 ”Välj då livet…”
5 Mos 23:23
Jes 30:9,15 ”ni vill inte”
Hes kap 18 Var och en ansvarig för sina
handlingar
ž Hes 33:11 Gud vill inte syndarens död
ž Luk 13:34 ”… men ni ville inte”
ž Joh 21:15-17 Petrus ansvarig för sitt svek
ž Apg 1:16-20 Judas ansvarig för sitt svek
ž 1 Tim 2:4 Gud vill allas frälsning
ž Upp 2:21-23 ”hon vill inte omvända sig”
ž Upp 22:17 ”den som vill får ta av livets vatten”
ž
ž
ž
ž
tisdag 19 februari 13
Fyra teologiska modeller
ž Kalvinism
– Gud förutbestämmer och
människan är inte fri
ž Öppen teism – Gud förutbestämmer bara
sina egna handlingar och vet inte
människors framtida val
ž Arminianism – Gud förutbestämmer pga
sitt förutvetande
ž Molinism – Gud förutbestämmer pga sin
”middle knowledge” (mellan-kunskap)
tisdag 19 februari 13
Tre oförenliga påståenden:
(1) Vissa val sker pga genuin fri vilja
(2) Gud förutvet alla framtida val
(3) Om Gud förutvet alla val så finns ingen
genuin fri vilja
Kalvinismen förnekar (1)
Öppen teism förnekar (2)
Arminianism/Molinism förnekar (3)
tisdag 19 februari 13
Kalvinism
ž
ž
ž
ž
ž
ž
TULIP=
Total depravity
Unconditional predestination
Limited atonement
Irresistable grace
Perserverance of the saints
1. Gud väljer vilka som ska bli frälsta
2. Gud ger dem en vilja att bli frälsta
3. Gud visar sin rättvisa mot de som inte blir frälsta
eftersom de förtjänar evig död
4. Gud visar sin nåd mot de som blir frälsta
eftersom de inte förtjänar evigt liv
tisdag 19 februari 13
Kritik av Kalvinismen
ž Gud
vill att alla ska bli frälsta (1 Tim 2:4,
Hes 33:11)
ž Gud är inte partisk (Rom 2:6-11)
tisdag 19 februari 13
Öppen teism
ž Gud
vet inte vad fria individer kommer
välja
ž Gud kan därför ångra sig när han ser hur
folk väljer (1 Mos 6:5-8)
ž Gud testade Abraham eftersom han inte
visste hur Abraham skulle välja (1 Mos
22:12)
ž Om Gud vet vad fria individer kommer
välja, så är de tvingade att välja detta och
därmed inte fria
tisdag 19 februari 13
Kritik av öppen teism
ž Att
Gud ”ångrar” sig är en
antropomorfism – dvs att tala om Gud i
mänskliga termer
ž Många bibelord betonar Guds allvetande
vilket inkluderar människors framtida val
ž Jesus förutsade Judas och Petrus svek:
antingen hade Jesus tur, eller så var Judas
och Petrus inte fullt ut ansvariga
tisdag 19 februari 13
Arminianism
ž Gud
vet vad människor fritt kommer välja
ž Guds förutvetande orsakar inte
människors handlingar därför är de
fortfarande fria
ž Gud förutbestämmer på grundval av sitt
förutvetande (Rom 8:29)
tisdag 19 februari 13
Kritik av arminianismen
ž Om
frälsning delvis beror på människors
fria vilja, så är det inte 100% nåd vilket
motsäger bibeln (Rom 4:4)
ž Det Gud vet kan inte ändras vilket gör att
varje fri handling Gud förutvet MÅSTE
inträffa – men hur kan den då vara fri?
tisdag 19 februari 13
Molinismen
ž
ž
ž
ž
ž
ž
ž
Gud har tre typer av kunskap:
(1) Om vad som kan ske (naturlig kunskap)
(2) Om vad som kommer ske (fri kunskap)
(3) Om vad som skulle skett
”utifallatt” (mellankunskap – middle knowledge)
Gud hade kunskap (1) och (3) logiskt INNAN Han
skapade världen. (2) logiskt sett efter skapelsen
Gud har alltså valt att skapa just en sådan värld där
han vet vilka situationer som kommer uppstå och
exakt hur varje person kommer välja (och han kunde
jämföra detta med varje annan möjlig värld han
kunnat skapa)
Eftersom Guds beslut att skapa just denna värld valde
han oss innan vårt beslut att välja (eller välja bort
honom) – Gud har förutbestämt just denna värld med
dess historia.
tisdag 19 februari 13
Kritik av molinismen
ž Hur
kan Gud – innan Han ens skapat
världen – veta vad vissa individer skulle
valt utifallatt?
ž Samma kritik som mot arminianismen
- inte 100% nåd
- Guds förutvetande omöjliggör fri vilja
tisdag 19 februari 13
Ett försvar för molinism
ž 1
Sam 23:6-11
ž Kritiken logiskt felaktig:
(1) Nödvändigtvis, om Gud förutvet X så
kommer X att ske.
(2) Gud förutvet X
(3) Därför kommer X ske nödvändigtvis
Men (3) är följer inte utan (3´) följer:
(3´) Därför kommer X ske
Men då utesluter det inte fri vilja!
tisdag 19 februari 13