Klinisk
Försäkringsmedicin
Sjukskrivningsprocessen
Catarina Bremström
Specialistläkare
Medicinsk rådgivare
VGR
Försäkringsmedicin
• Definition
• Intyg
• DFA-kedjan
• Rehabkedjan
• Försäkringsmedicinskt beslutsstöd
Hur styrs hälso- och sjukvården?
• Staten; Lagar, förordningar och föreskrifter Nationella riktlinjer – Överenskommelser med
SKL
• VGR; Uppdrag - Ekonomisk ersättning Uppföljning
• Professionen; Etiska regler - Kvalitetsindikatorer
Förutsättningar för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess
enligt VGR ledningssystem
• Försäkringsmedicinsk kompetens
• Försäkringsmedicinskt ansvarig
• Rehabiliterings- och sjukskrivningskoordinering
• Försäkringsmedicinskt forum
Rätt – Lagom – Säker – Jämställd
Försäkringsmedicinsk definition
”Försäkringsmedicin är ett
kunskapsområde om hur
funktionstillstånd, diagnostik, behandling,
rehabilitering och förebyggande av
sjukdom och skada påverkar och påverkas
av olika försäkringars utformning samt
därmed relaterade överväganden och
åtgärder inom berörda professioner.”
Nationellt försäkringsmedicinskt forum 2008
Försäkringsmedicin
Ett kunskapsområde om
• medicinska förhållanden
kopplat till juridik
• försäkringsmässiga
konsekvenser vid sjukdom och
skada
Vad är försäkringsmedicin?
Läkarens
arbetsvillkor
LIV och HÄLSA i
SAMHÄLLET
Kontakt med vården
när något känns
tungt, oroande eller
smärtsamt. Det kan
vara en normal,
naturlig reaktion och
behöver inte vara
ett medicinskt
problem.
Patient – Läkare
MÖTE
Medicinskt
adekvata åtgärder
Ibland fattar
läkare beslut om
att ”sjukskriva”
som del av vård och
behandling.
INTYG
Försäkrings-juridiskt
beslut om
Rätt till ersättning
Behov av
rehabilitering
Samverkan andra
samhällsaktörer
REHABILITERING
Syftar till att
återupprätta
passformen mellan
arbetets krav och
individens, på grund
av sjukdom,
begränsande
förmåga
Stark medicin med biverkningar
kan vara nödvändig och ibland viktig för att den försäkrade ska bli frisk,
men
kan också vara destruktivt och medikalisera tillstånd som skulle kunna
förbättras snabbare om personen är kvar i arbete
Varför veta mer om försäkringsmedicin?
Ökad förståelse för det kliniska arbetets koppling till sjukförsäkringen
så att en hög kvalitet i sjukskrivningsprocessen och rättssäkerhet ur
den enskilde patientens perspektiv kan uppnås.
Att skilja på intyg och utlåtande
- en praktisk indelning (SOU 1994:71)
Intyg
Beskrivning av sakförhållanden, såsom
status, vård och behandling
Utlåtande
Bedömning av sakförhållandens inverkan
på viss situation - såsom arbetsoförmåga
Sjukdom som begrepp i lagen?
Sjukdomsbegreppet
• Svårdefinierat och saknas heltäckande definition
• …”torde såsom sjukdom kunna betecknas varje onormalt
kropps- eller själstillstånd vilket icke sammanhänger med
den normala livsprocessen”
• Sjukdom i ett försäkringsmedicinskt sammanhang är
förknippat med sjukdomens konsekvenser för
funktionsförmågan, något som i många fall kan vara
mycket svårt att bedöma. Bl.a. inverkar individens egen
uppfattning om sjukdomen och dess effekter på t.ex.
arbetsförmågan.
Sjukdomsbegreppet
• Vad är sjukdom?
• Är ohälsa = sjukdom?
• Är sjukdom = rätt till sjukfrånvaro/sjukskrivning?
• Kan sjukskrivning orsaka skada/sjukdom?
Den bio-psyko-sociala sjukdomsmodellen
Sjukdom
Psykologi
Sociala
förhållanden
Den bio-psyko-sociala sjukdomsmodellen
Stressreaktion
Sjukdom
Sjukdomsupplevelse
Psykologi
Sociala
förhållanden
• Koncentration
• Sömn
• Känslomässsig
stabilitet
• Grundstämning
• m.m.
Den biomedicinska sjukdomsmodellen
Stressreaktion
Sjukdomsupplevelse
Sjukdom
Patofysiologisk
kunskap?
Observationer?
Undersökningsfynd?
• Koncentration
• Sömn
• Känslomässsig
stabilitet
• Grundstämning
• m.m.
Aktivitetsförmåga
• Fokusera
uppmärksamhet
• Företa sammansatta
uppgifter
• Hantera mellanmänsklig interaktion
• Hantera stress
och krav
Sjukdom–stressreaktion?
Normal reaktion på trauma,
psykosocial belastning
• Att reagera med stress hör livet till
Sjuklig reaktion på trauma,
psykosocial belastning
• Vilka observationer och
undersökningsfynd går utöver den
normala stressreaktionen?
• Vilka rapporterade besvär går utöver den
normala stressreaktionen?
Läkarintyg
Utfärdas av den behandlande läkare som i läkarintyget
bland annat ska uttala sig om:
• Diagnos
• Funktionsnedsättning
• Aktivitetsbegränsning
DFA-kedjan
Diagnos
Funktionsnedsättning
Observationer, undersökningsfynd,
utredningsresultat
Aktivitetsbegränsning
Aktivitet är en persons
genomförande av en uppgift
eller handling
Det är inte sjukdomen i sig utan en sjukdoms konsekvens
för funktionstillståndet och arbetsförmågan
som kan motivera en sjukskrivning
Läkarintyg
2. Diagnos/Sjukdom
4. Funktionsnedsättning
på ”organnivå”
Ingångskriteriet i
försäkringen, enligt
svensk definition…
Läkarens
bedömning
5. Aktivitetsbegränsning och
resurser på ”individnivå”
Medicinsk bedömning av
förmåga till arbete vid sjukdom
Läkaren,
samt
slutligen FK
Arbets(o)förmåga
Vad innebär det?
Rehabiliteringskedjan
– bedömning av arbetsförmågan
Återgång till vanliga
arbetsuppgifter
eller andra
arbetsuppgifter hos
arbetsgivaren.
Möjlighet att vid behov
söka nya arbeten med
hjälp och stöd från
arbetsgivare och
Arbetsförmedlingen.
Sjukpenning
betalas ut om
man inte kan
återgå till någon
arbetsuppgift hos
nuvarande
arbetsgivare
Sjukpenning betalas
ut om man inte kan
återgå till de vanliga
arbetsuppgifterna.*
0
Fortsatt hjälp och stöd från
arbetsgivaren och Arbetsförmedlingen
för återgång i någon form av arbete.
90
180
Sjukpenning
betalas ut om man inte
kan utföra något
arbete alls på
arbetsmarknaden
365
Förebyggande sjukpenning
Betalas ut om patienten inte kan arbeta
som vanligt för att genomgå en medicinsk
behandling eller medicinsk rehabilitering i
syfte att förebygga sjukdom eller för att
förkorta sjukdomstiden.
Behandlingen ska:
- ordinerats av läkare
- vara godkänd av Försäkringskassan
-genomföras under överinseende av
vårdpersonal
- minst 25 % frånvaro från arbetet
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd
Socialstyrelsen och FK fick 2005 i uppdrag av regeringen att utforma en mer
kvalitetssäkrad, enhetlig och rättssäker sjukskrivningsprocess.
År 2007 gav Socialstyrelsen som ett led i detta ut ett
- försäkringsmedicinskt beslutsstöd.
Försäkringsmedicinskt
beslutsstöd
Består av två delar:
 Övergripande principer vid sjukskrivning
 Rekommendationer om bedömning av arbetsförmåga
(lämpliga sjukskrivningstider) för olika diagnoser
Rekommendationerna bygger på kunskaper om
sjukdomars naturalförlopp och funktionspåverkan samt
förhållandet till arbetets belastning och krav.
Ett stöd både för sjukvården och handläggare på
Försäkringskassan
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd
www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod
Exempel på rekommendationer i
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd
• Akut stressreaktion
• Anpassningsstörning (livskris, sorgreaktion)
• Depressiv episod
• Generaliserat ångestsyndrom
• Paniksyndrom
• Posttraumatiskt stressyndrom
• Tvångssyndrom
• Utmattningssyndrom
Akut stressreaktion F43.0
• Vid lindrig akut stressreaktion kan arbete ha en positiv effekt och
sjukskrivning bör i sådana fall undvikas
• Vid medelsvår akut stressreaktion kan patienten sjukskrivas på heltid,
alternativt partiell sjukskrivning, upp till 4 veckor.
Anpassningsstörning F43.2
• Vid lindrig anpassningsstörning är arbetsförmågan inte eller endast
obetydligt nedsatt och sjukskrivning bör i sådana fall undvikas.
• Vid medelsvår till svår anpassningsstörning kan patienten sjukskrivas
på heltid, alternativt partiellt, upp till 3 månader. Om depression eller
ångestsyndrom utvecklas gäller rekommendationerna för dessa
tillstånd.
Depressiv episod F32
• Vid lindrig förstagångsdepression bör sjukskrivning undvikas.
• Vid lindrig depressiv episod kan patienten sjukskrivas upp till 3
månader i första hand partiell sjukskrivning för att i möjligaste mån
bibehålla aktivitetsnivå och sociala kontakter.
• Vid medelsvår till svår depressiv episod kan arbetsförmågan vara
nedsatt. Sjukskrivning på heltid, alternativt partiell sjukskrivning upp
till 6 månader.
Generaliserat ångestsyndrom F41.1
• Vid lindrigt till medelsvårt generaliserat ångestsyndrom bör
sjukskrivning om möjligt undvikas.
• Vid medelsvårt till svårt generaliserat ångestsyndrom kan
arbetsförmågan vara tillfälligt nedsatt upp till 4 veckor, partiell
sjukskrivning bör övervägas.
• Vid svårt generaliserat ångestsyndrom kan sjukskrivningstiden vara
längre än 4 veckor med sjukskrivning på heltid eller partiellt.
Paniksyndrom F41.0
• Vid lindrigt paniksyndrom bör sjukskrivning om möjligt undvikas.
• Vid medelsvårt paniksyndrom kan arbetsförmågan vara tillfälligt
nedsatt upp till 4 veckor, partiell sjukskrivning bör övervägas.
• Vid svårt paniksyndrom och agorafobi kan patienten sjukskrivas längre
än 4 veckor, partiell sjukskrivning bör övervägas.
Posttraumatisk stressyndrom F43.1
• Vid lindrig eller inte fullt utvecklad PTSD och när arbetet innebär ett
socialt stöd bör sjukskrivning i sådana fall undvikas.
• Vid lindrig till medelsvår PTSD kan patienten sjukskrivas partiellt eller
på heltid upp till 3 månader.
• Medelsvår till svår PTSD med psykisk eller somatisk samsjuklighet
kräver ofta längre sjukskrivning partiellt eller heltid upp till 1 år.
• Vid svår PTSD med uttalad samsjuklighet och när samtliga
behandlingsinsatser haft utebliven effekt kan arbetsförmågan bli
permanent nedsatt.
Tvångssyndrom F42
• Vid lindrigt till medelsvårt tvångssyndrom kan sjukskrivning i många
fall undvikas.
• Vid medelsvårt till svårt tvångssyndrom kan arbetsförmågan vara
tillfälligt nedsatt. Sjukskrivningstiden bör vara kort, upp till 8 veckor,
överväg partiell sjukskrivning.
• Vid svårt tvångssyndrom kan sjukskrivning upp till 6 månader heltid,
alternativt partiell sjukskrivning behövas.
• Vid svårt tvångssyndrom när samtliga behandlingsinsatser har haft
utebliven effekt kan arbetsförmågan vara permanent nedsatt.
Utmattningssyndrom F43.8
• Vid utmattningssyndrom i den akuta fasen kan patienten sjukskrivas
på heltid eller partiellt upp till 6 månader. Partiell sjukskrivning vid
återgång i arbete efter heltidssjukskrivning.
• Vid utmattningssyndrom med kvarstående kognitiva svårigheter, kan
patienten sjukskrivas på heltid upp till 1 år eller mer. Partiell
sjukskrivning vid återgång i arbete.
Utbildning i försäkringsmedicin
Utbildningen ges av Försäkringsmedicinskt Forum i VGR
Vill du veta mer:
•www.vgregion.se/srp
•www.forsakringskassan.se
•www.1177.se
•Stockholms läns landsting - Lärtorget Din hjälp i konsten att sjukskriva
Lycka till!