DEPRESSION, ÅNGEST, PSYKISK OHÄLSA
HUR VANLIGT ÄR DET? VAD ÄR KONSEKVENSERNA?
Psykiatrisk Epidemiologi, Centrum för Folkhälsa
Tidningsrubriker
Psykisk ohälsa slår mot unga kvinnor
Varje år begår 50 unga självmord
Dagens samhälle har ont i sin själ
Psykiatrisk Epidemiologi, Centrum för Folkhälsa
Psykisk sjukdom- DSM-IV
Nr 1 DALYS
Vanligt
Tidig debut- recidiverande
Allvarliga funktionsnedsättningar
24% viss tidpunkt
27% senaste året
Psykiatrisk Epidemiologi, Centrum för Folkhälsa
Antal personer/1000 invånare ≥ 18 år
uppdelade på nyttjande av
Personer/
1000 inv.
psykiatrisk vård
60
50
PRIVAT
40
30
20
ÖV
10
ÖV + SV
SV
19
98
19
99
20
00
20
01
20
02
20
03
20
04
20
05
20
06
0
Susanne Wicks, PEP
Psykiatrisk Epidemiologi, Centrum för Folkhälsa
Personer/
1000 inv.
Antal personer i allmänpsykiatrisk
öppenvård/1000 invånare ≥ 18 år
60
50
40
18-24 år
25-44 år
45-64 år
65-74 år
75-w år
30
20
10
05
20
04
20
03
20
02
20
01
20
00
20
99
19
19
98
0
Susanne Wicks, PEP
Psykiatrisk Epidemiologi, Centrum för Folkhälsa
Depression
Män 3%
Kvinnor 7%
Unga vuxna/medelåldern
Stämningssymtom
Kognitiva symtom
Evidensbaserad behandling
2/3 ej behandlade
Psykiatrisk Epidemiologi, Centrum för Folkhälsa
Ångestsyndrom
10-15 %
Kvinnor
Unga
Livslångt
Panikattacker
Evidensbaserad beh.
2/3 obehandlade
Psykiatrisk Epidemiologi, Centrum för Folkhälsa
”Psykisk ohälsa”
Oro, nedstämdhet, sömnbesvär
30% Folkhälsoenkäten
20-30% ULF
Ökar (stagnerat, ev. minskning)
Unga
Kvinnor
Psykiatrisk Epidemiologi, Centrum för Folkhälsa
Andel personer med nedsatt psykiskt välbefinnande,
enligt GHQ-12 (cut-off 3)
KVINNOR
%
M€N
%
60
60
50
50
40
40
21 - 24
r
30
30
25 - 44
r
20
20
45 - 64
r
10
10
65 - 84
r
0
0
60,0
50,0
1994
1998
2002
1990
1994
1998
2002
40,0
30,0
%
1990
20,0
10,0
Folkhälsoenkätens tidpunkt
Folkhälsoenkätens tidpunkt
0,0
1990
1994
1998
2002
Folkh lsoenk tens tidpunkt
Lena Jörgensen, Psykiatrisk Epidemiologi, Centrum för Folkhälsa
Andra sätt att mäta
Social funktionsnedsättning p.g.a.
psykiska besvär: 13%
Nedsatt välbefinnande: 18%
Psykiatrisk Epidemiologi, Centrum för Folkhälsa
Förekomst?
30
Psykisk
Sjkd.
25
Psyk.
Symtom
20
15
10
5
Soc.
Funkt.
Neds.
Nedsatt
V lbef.
0
Psykiatrisk Epidemiologi, Centrum för Folkhälsa
Riskgrupper
Uppväxtproblem
Unga
Kvinnor
Invandrare
Ekonomiskt utsatta
Sämre socialt nätverk
Problem med arbetslivet
Psykiatrisk Epidemiologi, Centrum för Folkhälsa
Kostnader för Depression
33 -70 miljarder(Sobocki et al, 2006)
Öppenv
Slutenv
Med
Sjukskr
Förtidsp
Mort
Psykiatrisk Epidemiologi, Centrum för Folkhälsa
Konsekvenser
Beteendestörningar
Asocialitet
Lägre utbildning
Sämre karriärmöjligheter
Sämre förmåga bilda familj
Oftare utsatta för negativa livshändelser
Självmord
Psykiatrisk Epidemiologi, Centrum för Folkhälsa
Konsekvenser, forts
3 ggr fler frånvarodagar från arbetet
4 ggr högre risk få hjärtattack
Högre risk dö i kroppsliga sjkd
Osteoporos
Missbruk- självmedicinering
Sänkt livskvalitet även för familj o
vänner
Psykiatrisk Epidemiologi, Centrum för Folkhälsa
Konsekvenser, forts.
Högre sjukvårdskonsumtionkroppsliga sjkd.
Smärta o andra kroppsliga symtom
förvärras
Längre tid tillfriskna från kroppsliga
sjkd.
Funktionsnedsättningar
Psykiatrisk Epidemiologi, Centrum för Folkhälsa
Egenvårdsstrategier/Motion
Reducerar
ängslan/oro/aggression/
upplevd stress akut
Ökar välbefinnandet
akut och på längre sikt
Ökar emotionell
stabilitet på längre sikt
Botar lätt till måttlig
depression och ångest
Minskar risken för
återfall
Egenvårdsstrategier/Socialt
kontaktnät
Minskar risken för
insjuknande
Förbättrar
prognosen
Formellt kan ersätta
informellt
