Regler för skydd och rättssäkerhet inom
demensvården
SOU 2006:110
Problemet
Ett utbrett tvång förekommer i vård av
personer med demenssjukdom m fl som
saknar beslutsförmåga
Tvångs (skydds-)åtgärderna är ofta
motiverade ur behandlings- och
omvårdnadssynpunkt...
...men strider mot svensk grundlag
De demenssjuka m fl saknar rättssäkerhet
och personal blir lagbrytare
Reglering av möjligheter att
använda tvång idag
Socialstyrelsens allmänna råd (ej lag)
Lagregler om ansvarsfrihet för insatser
som gjorts i nöd och nödvärn (24
kapitlet brottsbalken)
Lagregler om psykiatrisk tvångsvård
(LPT)
Bakgrund
Socialberedningens lagförslag 1984
SoS ger ut allmänna råd (1992 och 1997)
SoS tar upp behov av lagreglering (1999)
Demensarbetsgruppen (2003)
Förmynderskapsutredningen (2004)
Motsvarande lagstiftning i Danmark (2000)
och Norge (1999)
SBU och Socialstyrelsens riktlinjer
Demensvårdens utveckling
1980
Landstinget
Mental- och
långvård
Intagen patient
Vård med andra
äldre och sjuka
(likabehandling)
Idag
Kommunen
Kommunala
boendeformer
Hyresgäst
Specialiserad
demensvård
Direktiven (2005:11)
…behövs skydds-/ tvångsregler i lag?
…balansera integritet mot skaderisk
…vem och hur avgöra om nedsatt
beslutsförmåga på grund av bl a
demenssjukdom
…föreslå vilka åtgärder som ska tillåtas samt
hur beslut, dokumentation, insyn och tillsyn
kan utformas
…beräkna om och hur förslagen påverkar
huvudmännens kostnader
Förtydligande av direktiven
Uppdraget gäller personer, oavsett
ålder, med nedsatt beslutsförmåga på
grund av demenssjukdom
Det gäller inte personer med nedsatt
beslutsförmåga på grund av andra
orsaker som t ex utvecklingsstörning
eller förvärvad hjärnskada
Utredningen
Utredare: Jan Pennlöv
Experter: Representanter för MAS, SoS, SKL,
Geriatrik, Demensförbundet,
Alzheimerföreningen, Juridik, Forskning om
tvång och begränsning
Sakkunniga: Representanter för social- och
justitiedepartementen
Sekretariat: Stefan Axelsson, Leif Jacobson
Vad kan man allmänt säga om
uppdraget?
Svårt!!!
Varför förslag om lagstiftning?
Bättre skydd och rättssäkerhet för den
enskilde
Ökad säkerhet för personalen i dagliga
arbetet
Minskad användning av tvångs- och
begränsningsåtgärder
Regeringsformen och Europakonventioner
kräver lagstöd för tvångsåtgärder samt
begränsning av enskildas rörelsefrihet
Förslag –
Två nya lagar för att reglera nödvändiga
tvångsåtgärder i vård och omsorg av
personer med nedsatt beslutsförmåga på
grund av demenssjukdom inom
socialnämndens ansvarsområde
1) lag om tvångs- och begränsningsåtgärder
inom socialtjänsten i vissa fall,
2) lag om tvångsåtgärder vid medicinsk
behandling inom kommunens
sjukvårdsansvar i vissa fall.
1)Förslag – möjlighet i lag att..
…med tvång flytta person från eget till
särskilt boende (länsrätt beslutar)
…låsa ytterdörren för samt hålla fast och
återföra person (länsrätt beslutar)
…använda sänggrind, bälte, brickbord (SoN
beslutar)
…installera elektroniska larm (SoN beslutar)
…fullfölja nödvändig hygien och omvårdnad
mot någons vilja/motstånd (SoN beslutar)
Andra åtgärder är förbjudna
2)Förslag – möjlighet i lag att
…ge medicinsk behandling med direkt tvång eller
t.ex. blanda medicin i mat eller dryck utan
patientens vetskap
om patientens hälsotillstånd annars riskerar att
allvarligt försämras
en legitimerad patientansvarig läkare (PAL) ska
utses för att utreda behov och fatta beslut
krav på att god man är utsedd innan slutligt
beslut
beslut om tvång vid medicinsk behandling kan
överklagas till domstol
Principiella villkor för
tvångsåtgärd
Berörda personer ska kunna leva ett så normalt
och värdigt liv som möjligt, även om vissa risker,
Tvång får bara användas för att förhindra att den
enskilde lider allvarlig personskada – aldrig för
närståendes eller personalens bästa
Ingen ska behandlas kränkande eller
nedvärderande,
Tvång ska alltid användas så kortvarigt och
skonsamt som möjligt och med största möjliga
hänsyn till den enskilde och dennes närstående,
Tvång får aldrig användas för att kompensera
brist på personal, bristande utbildning hos
personalen eller brister i lokaler och utrustning,
Vad ska ingå i utredningen?
Utlåtande om att personen har nedsatt
beslutsförmåga pga demenssjukdom
Riskbedömning som visar att personen löper
uppenbar risk för allvarlig personskada
Uppgift om hur man försökt lösa problemet
utan tvång
Plan för hur negativa effekter av tvång kan
minimeras
Redovisning av hur närstående och god man
har informerats och deras synpunkter
Beslutsformer mm
Besluten ska vara individuella och precisa
Möjligt fatta tillfälliga beslut i brådskande fall
Beslut ska upphävas när de inte längre
behövs - obligatorisk omprövning var sjätte
månad
Socialnämnd kan delegera sin beslutsrätt
enligt kommunallagen
Offentligt biträde i domstol
Rätt överklaga SoNs, länsrätts och PALs
beslut
Vilka omfattas av
lagstiftningen?
Personer som
1)saknar beslutsförmåga dvs inte förstår
innebörden av och inte ser konsekvenserna
av en tvångsåtgärd och
2) där avsaknaden av beslutsförmåga enbart
beror på demenssjukdom
Har beviljats särskilt boende (hemtjänst) och
dagverksamhet enligt SoL eller LSS
Har flyttats till särskilt boende mot sin vilja
Var ska lagstiftningen kunna
tillämpas?
I primärkommunal socialtjänst dvs
socialnämndens ansvar
Inom kommunens sjukvårdsansvar
Inte inom sluten vård på sjukhus
I ordinär bostad endast möjlighet till larm och
att fullfölja nödvändig omvårdnad
Inte medicinsk behandling med tvång i
ordinär bostad
Vilka berörs av lagstiftningen?
Länsstyrelse
SoS RT
HSAN
Chef Boende
Chef Hemtjänst
Biståndsbedömare
Arbetsterapeut
Sjukgymnast
Psykolog
Kurator
SoN
Länsrätt
Kammarrätt
Anhörig
Närstående
God man
Offentligt biträde
PAL
Distriktsläkare
Specialist geriatrik
Specialist psykiatri
MAS
Demenssjuksköterska
Undersköterska
Vårdbiträde
Potentiell personkrets
140 000 personer med demenssjukdom
250 000 år 2050 enligt prognoser
Hög ålder är främsta riskfaktorn
Alzheimer 80 000, vaskulär demens
35 000, frontallobsdemens 7 000
115 000 platser i särskilt boende för äldre
(2002)
varav 78 000 personer med demenssjukdom
varav 23 500 i mindre enheter enbart för
demenssjuka och 29 000 på sjukhem.
Genomförande
Lagstiftningen införs 1 januari 2009
En nationell expertgrupp följer tillämpning och
effekter
Nationell statistik över beslut
Föreskrifter och allmänna råd för tillämpning
från SoS
Nära koppling till SoS nationella riktlinjer för
demensvård
Utbilda politiker, chefer och berörd personal
Utvärdera efter fem år
Förslagens
kostnadskonsekvenser
Merarbete och ökade kostnader för bland annat
domstolsförfarande, nationell statistik, tillsyn och
utvärdering (staten)
utredning, dokumentation och statistik, arvode
gode män (kommuner)
ökade krav på demensdiagnoser, läkarintyg,
samråd och dokumentation vid medicinsk
behandling mot någons vilja (landsting)
Minskad arbetsbelastning och lägre kostnader genom
ökad tydlighet om vad personalen får och inte får
göra
tvångs- och begränsningsåtgärder ersätts med
andra insatser och metoder/bemötande
Utredarens övergripande
kommentarer
Problemen kan inte lösas enbart med
lagstiftning
Det krävs personalpolitisk satsning,
anpassade lokaler, metoder, bemötande,
etiska diskussioner, dokumentation och
uppföljning
På sikt behövs samlad lag för personer med
nedsatt beslutsförmåga
Frågor om medicinsk behandling med tvång
bör diskuteras i större sammanhang
