ATT VARA FÖRÄLDER TILL VUXET BARN MED PSYKISK SJUKDOM
Inledning
Följande forskningsplan ”att vara förälder till vuxet barn med psykisk sjukdom” har en
vårdvetenskaplig inriktning med utgångspunkt att öka kunskapen om föräldraskap vid psykisk
sjukdom ur ett genusperspektiv men också att göra en jämförelse mellan olika föräldragrupper
vars barn drabbats av olika psykiska sjukdomstillstånd. Projektledare är dr med vet Birgitta
Andershed, Örebro universitet, och bitr projektledare är psykiater dr med Arne Åhlin, FoUcentrum Skaraborgs Sjukhus.
Motivering till föreliggande projekt
Motivering till projektet är att få studier belyser föräldrars upplevelser av att ha ett vuxet barn
med psykiskt sjukdom ur ett genusperspektiv samt relaterat till olika psykiska
sjukdomstillstånd. I den litteraturgenomgång som gjorts framkom fler studier som beskrev
föräldrars upplevelse av vuxet barn med schizofreni i förhållande till andra allvarliga
sjukdomstillstånd t ex och affektiv sjukdom och ångestsyndrom. Studierna visade också att
majoriteten av informanterna varit mödrar. Trots psykiatrireformens (SoS 1991:1) intention
att förbättra situationen för psykiskt funktionshindrade påvisar forskningsresultat brister i
vården och att psykiatrireformens förändring medfört stor omställning och ökad belastning i
familjer med psykiskt sjuka personer. Detta kan t ex vara uttryck för att familjen fått för litet
stöd från professionella vårdgivare
SYFTE
Huvudsyftet är att fördjupa kunskapen från svenska förhållanden om upplevelser av att vara
förälder till vuxet barn med psykisk sjukdom. Projektet har för avsikt att belysa föräldraskapet
ur ett genusperspektiv, men också om det framkommer skillnader i olika föräldragrupper vars
barn drabbats av olika psykiska sjukdomstillstånd.
Specifika syften med projektet är att;
-
beskriva mödrars respektive fäders upplevelser av föräldraskap till vuxet barn med
psykisk sjukdom
-
beskriva föräldrars upplevelser av mötet med professionella vårdgivare och samhället
-
beskriva och jämföra föräldrars upplevelser av belastning, skuld/skam, livskvalitet och
andra ev frågeområden som framkommer i studie I-III samt om skillnader
framkommer i olika föräldragrupper vars barn drabbats av olika psykiska sjukdomar.
1
OMRÅDESÖVERSIKT
Den psykiatriska vården i Sverige har liksom i stora delar av västvärlden genomgått stora
förändringar med en förskjutning från institutionell vård till vård i hemmet/hemlik miljö med
stöd från professionella vårdgivare. Från slutet på 1960-talet till mitten av 1980-talet
minskade antalet vårdplatser inom sluten psykiatrisk vård med ca 80 % (SOU 1992:4). I 1995
år psykiatrireform beskrivs ansvarsfördelning mellan kommun och landsting, med betoning på
en väl fungerande vårdkedja mellan organisationerna. Uppföljning av reformen visade att det
fanns omkring 46 000 vuxna personer (18-65år) med psykisk sjukdom i Sverige. Omkring 70
% av personer med psykiskt funktionshinder hade eget boende, övriga på institution eller
kommunalt boende (SoS 1991:1). Förändringen har medfört stor omställning i familjer vars
barn drabbats av psykiskt sjukdom och tillvaron är annorlunda jämfört med föräldrar till
vuxna friska barn.
Litteraturgenomgången visade på att vård i hemmet för vuxna barn med psykisk sjukdom
utövas ofta av äldre föräldrar och då företrädesvis mödrar. Howard (1998) har undersökt
fäders erfarenhet och samtliga rapporterade att huvudansvaret gällande personlig omvårdnad
vilade på barnens mödrar. Fäderna beskrev sitt engagemang i första hand med ekonomiskt
ansvar, stöd vid försämring samt vid medicinsk följsamhet. Fäderna tillbringade mer tid med
de sjuka barnen och kände otillräcklighet mot övriga barn i familjen. I Millikens (2001) studie
framkom att det vanligtvis var mödrar som gått ner i arbetstid eller slutat arbeta. Mödrar
upplevde mer subjektiv belastning än fäder, de beskrev ansvar över dygnets alla 24 timmar
medan maken kunde gå till arbetet och för stunden ”glömma”. Ett genomgående mönster blev
synligt i Cooks (1988) studie, mödrar visade på högre grad av rädslor, ångest och
depressionssymtom än fäder som också rapporterade en mer negativ attityd till barnet/barnets
sjukdom än mödrar. Man har i forskning funnit ett familjemönster som är kopplat till förhöjd
risk för återinsjuknande, s.k. hög ”expressed emotion” (EE). Hög EE innebär att ett kritiskt
aggressivt klimat råder, ofta i kombination med ett överengagemang i barnets liv (King &
Dixon, 1999; King, 2000; King, Ricard, Rochon, Steiger & Nelis, 2003).
Synen på svår psykisk sjukdom har i alla tider präglats av fördomar. Magnusson och Lützen
(1999) betonade vikten av social integrering och dess betydelse när det gällde att förändra
negativa uppfattningar och attityder mot människor med psykiskt sjukdom som finns i
samhället. Flera undersökningar visade på en smärtsam medvetenhet hos föräldrarna om brist
2
på kunskap/förståelse om psykisk sjukdom i samhället. (Czuchta & McCay, 2001; Howard,
1998; Peijlert, 2001: Ryan, 1993; Tsang, Tam, Chan & Chang, 2003;). St-Onge och Lavoie
(1997) beskrev mödrars upplevelse av utanförskap, ensamhet och isolerade sig på grund av
erfarenhet från stigmatisering.
Ett samband mellan hög belastning och stressrelaterat illabefinnande hos föräldrar till vuxna
barn med psykisk sjukdom blev tydligt i flera studier (Goodman, 2004; Milliken, 2001; StOnge & Lavoie, 1997). Subjektiv belastning upplevdes som mer uttalad än objektiv
belastning (Östman och Hansson 2000). Avbrott i barnets vuxna utveckling kunde t ex ge
mödrar en känsla av livslångt vårdande (Ryan, 1993; Howard, 1994). Välutbildade mödrar
rapporterade högre grad av välbefinnande än lågutbildade. De mödrar vars barn gick på
dagavdelning upplevde detta positivt, de hade tid för sig själva och kunde lättare anpassa sig
till familjesituationen (Rimmerman, Treves & Duvdevany, 1999). Mödrar som upplevde att
barnet utvecklats/förbättrats sedan sjukdomsdebut rapporterade lägre belastning än övriga (StOnge & Lavoie, 1997), liksom föräldrar som deltog i självhjälpsgrupp (Cook, Heller &
Pickett-Shenk, 1999). Flera undersökningar efterfrågade utökat anhörigstöd (Jungbauer,
Wittmund, Dietrich & Angermeyer, 2003; Pryjmachuk, 1996; Tsang et al. 2003). För att orka
med en ständig hög belastning betonades vikten av att som förälder prioritera egna
intresseområden och att värna om sitt sociala kontaktnät (Poutiniemis och Kyngäs, 2004).
Oron inför framtiden och vem som tar över när föräldrarna inte längre orkar blev påtagligt
(Howard, 1998; Poutiniemi & Kyngäs, 2004; St-Onge & Lavoie, 1997; Tuck, Mont, Evans &
Shupe, 1997).
Föräldrar talade om det ”förlorade barnet” en främling som isolerade sig och levde i sin egen
värld (Milliken, 2001; Peijlert, 2001). Czuchta och McCay (2001) och Milliken (2001)
beskrev hur föräldrar skuldlade sig för att avvaktat med att söka sjukvård, och i Mohr och
Regan-Kubinsky (2001) undersökning framkom känsla av att vara dålig förälder och genom
barnets sjukdom fått betala ett högt pris. Peijlert (2001) beskriver att trots föräldrars kunskap
om möjlig biologisk orsak till sjukdomsutveckling uppgav de psykosociala faktorer som
viktiga inslag till utvecklingen. Känsla av otillräcklighet, att inte var god nog blev tydlig och
då barnet betedde sig annorlunda blev det skamfyllt för familjen. Ytterligare en konsekvens
av den höga belastning som föräldrar utsatts för var att övriga familjemedlemmar fick mindre
uppmärksamhet (Peijlert, 2001; Poutiniemi & Kyngäs, 2004;).
3
TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER
För att fördjupa kunskapen om föräldrars situation och stödbehov har följande teoretiska
referensram valts; objektiv och subjektiv belastning, skuld och skam samt livskvalitet.
Objektiv och subjektiv belastning
Undersökningar som speglar anhörigas situation har i många studier getts begreppet ”burden”
och har i projektplanen översatts till belastning. Objektiv belastning definieras som något
observerbart och konkret på bekostnad psykiskt sjukdom i familjen; relation mellan
familjemedlemmar och övrigt socialt nätverk störs, ekonomisk belastning, begränsad aktivitet
utanför hemmet för vårdtagaren, vårdgivarens ansvar för att vardagliga rutiner följs och vilket
beteende vårdtagaren visar upp. Subjektiv belastning definieras som en personlig skattning av
psykisk påfrestning relaterad till vårdtagarens beteende; känsla av ansvar och förpliktelse, att
vara fängslad i hemmet känsla. (Maurin & Boyd, 1990). Olika instrument har använts för att
mäta ”burden” (Cook et al.1999; Richard, Bonin & Ezer, 1999; Tsang et al.2003; Östman och
Hansson, 2000a) och Maurin och Boyd (1990) har i en review om ”burden” hos anhöriga till
någon med psykisk sjukdom bland annat diskuterat metodologiskt förhållningssätt och
framhåller vikten av att använda reliabilitets och validitetstestade instrument. Östman och
Hansson (2000b) studerade Schene, Tessler & Gamache, (1994) mätinstrument avseende
anhörigas belastning och fann att det visade på hög grad av stabilitet med hänsyn tagen till
dess reliabilitet och validitet.
Skuld och skam
Skuld- och skamkänslor hos föräldrar till psykiskt sjuka vuxna barn framkommer i flera
studier (Czuchta & McCay, 2001; Milliken, 2001; Mohr & Reagan-Kubinski, 2001;Peijlert,
2001; Poutiniemi & Kyngäs, 2004). Martin, Gilbert, Mcewan och Irons (2006) har utformat
ett självskattningsinstrument som mäter skuld och skam i relation till depression hos
anhörigvårdare till personer med demens. Skam relaterades till självkritik, rädslor att inte leva
upp till andras förväntningar medan skuld skildrades som icke självfokuserad och
förknippades med oro över att skada någon annan. Skamkänslor kunde associeras till
depression, medan skuldkänslor inte bedömdes ha samband med depression. Martins et
al.(2006) instrument bedöms vara användbart inom andra forskningsområden, t ex inom
psykiatrisk omvårdnad då stressrelaterat illabefinnande hos föräldrar till vuxna barn med
psykisk sjukdom synliggörs i flera studier (Goodman, 2004; Milliken, 2001; St-Onge &
Lavoie, 1997).
4
Livskvalitet
Definition av begreppet livskvalitet kan variera beroende på författarens teoretiska
utgångspunkt och i vilket sammanhang det används. Sjödén (1988) menar att en gemensam
definition och standardiserad mätmetod skulle ha många fördelar, med då begreppet till sin
natur är så komplext kan en enstaka mätmetod vara otillräcklig. Sjödén framhöll tre syften
med mätning av livskvalitet i forskningssammanhang, beskrivning, jämförelse och studier av
förändring. Nordenfelts (1991) benämner begreppet livskvalitet som en människas samlade
välbefinnande där både objektiva och subjektiva förhållanden bör mätas. Till objektiva
förhållanden hör människans somatiska hälsostatus, bostads- yrkes- och familjesituation, och
till de subjektiva hör dels människans upplevelser av den yttre situationen, dels hennes
sinnesstämning i allmänhet. Kajandi (1991) har utarbetat mätinstrument där livskvalitet mäts i
såväl subjektiva som objektiva termer. Instrumentet beaktar i huvudsak yttre, inre och
mellanmänskliga livsvillkor med flertalet delvariabler, tex frågor om relationer,
självförvekligande, frihet, känsloupplevelser och trygghet.
PROJEKTBESKRIVNING
Design
Forskningsplanen består av fyra delstudier (I-IV) där såväl kvalitativ som kvantitativ
forskningsansats kommer att tillämpas. I delstudie I-III har en explorativ design valts med
kvalitativ forskningsintervju som datainsamlingsmetod. Då generaliserbarheten är låg i
enskilda kvalitativa studier avslutas projektet med en kvantitativ studie (IV) där både
hypoteser från delstudie I-III kommer att ligga som grund samt mätning och jämförelser av
föräldrars belastning, livskvalitet och känslor av skuld/skam.
Delstudie I – III
Kvalitativa studier söker förstå världen ur de intervjuades perspektiv, att utveckla innebörden
av människors upplevelser och erfarenheter utifrån deras livsvärld (Kvale, 1997). Lämplig
datainsamlingsmetod i delstudie I-III bedöms vara öppen kvalitativ intervju med stöd av
intervjuguide innehållande tre huvudfrågor;
1. beskriva upplevelser av att vara förälder till vuxet barn med psykisk sjukdom och
vilka känslor som väcks
2. beskriva upplevelser av mötet med professionella vårdgivare
3. beskriva upplevelser av bemötandet från samhället
5
Projektet kommer att beskrivas via annons i dagspress med förfrågan till utvald
föräldragrupp att delta i studien. Intervjusessionerna kommer att följa samtalsform där
deltagarna uppmuntras att beskriva sin upplevelse av föräldrasituationen. Intervjuerna
kommer att bandas för att senare transkriberas. Antal informanter beräknas till ca 15 mödrar
respektive 15 fäder, ett strategiskt urval planeras för att få variation avseende ålder samt
föräldrar vars barn drabbats av olika psykiska sjukdomar. Intervjuerna kommer att
genomföras på plats utvald av informanten med beräknad tidsåtgång till ca 90 min.
Inklusionskriterier: Förälder till vuxet barn (>18 år) med psykisk sjukdom: psykotiska
syndrom, affektiv sjukdom och ångesttillstånd. Det vuxna barnets sjukdomsdebut för minst
två år sedan och regelbunden kontakt mellan barn, förälder och psykiatrin.
Exklusionskriterier: Samsjuklighet hos det vuxna barnet t ex pågående aktivt missbruk,
begåvningshandikapp. Förekomst av ytterligare familjemedlemmar som är psykiskt sjuka, då
det kan påverka bedömningen av upplevd belastning hos föräldern jämfört med förälder som
endast har en sjuk person i familjen. Missbruk och begåvningshandikapp hos förälder.
Syftet med delstudie I –II är att beskriva mödrar respektive fäders upplevelser av att vara
förälder till vuxet barn med psykisk sjukdom. Vilka känslor som väcks, hur sjukdomen
påverkar vardagen (t ex belastning, utbildning, arbete, livskvalitet, familjesituationen), om
relationen mellan förälder och barn förändrats efter sjukdomsdebuten. Delstudie I belyser
mödrars upplevelser och delstudie II fäders upplevelser. Datamaterialet kommer att analyseras
utifrån Glaser och Strauss (1967) konstant komparativ metod. Koder som utvecklats under
första intervjun (matrix) jämförs med koder som utvecklats vid analys av andra intervjun,
sedan tredje osv. Ett mönster eftersöks och koderna koncentreras i kategorier.
Syftet med delstudie III är att beskriva föräldrars upplevelser av mötet med professionella
vårdgivare och samhället (t ex anhörigstöd, delaktighet, social integrering samt
stigmatisering). Diskussion pågår om vilken kvalitativ analysmetod som kommer att ge bästa
tänkbara resultat, t ex konstant komparativ analys alternativt innehållsanalys.
Delstudie IV
Syftet med delstudie IV är att beskriva och jämföra föräldrars upplevelser av belastning,
livskvalitet och känslor av skuld/skam samt om det framkommer skillnader i olika
föräldragrupper vars barn drabbats av olika psykiska sjukdomstillstånd. En kvantitativ ansats
bedöms vara lämplig. Tänkbara hypoteser/frågeområden från delstudie I-III kan tillkomma.
Urvalsgrupp är föräldrar till vuxet barn (>18 år) med psykotiska syndrom, affektiv sjukdom
och ångestsyndrom. Powerberäkning kommer att genomföras. Antal deltagare beräknas till
6
omkring 100 föräldrar i respektive diagnosgrupp och kommer att rekryteras via
diagnosregister, annons eller anhörigförening. Datainsamlingsmetod kommer att bestå av
olika validerade mätinstrument respektive demografiska data; kön, ålder (barn och förälder),
civilstånd, utbildning, arbete, inkomst, barnets boende. Datainsamling kommer att
genomföras med hjälp av olika validerade mätinstrument, förslagsvis Shene et al. (1994) som
mäter vårdgivares upplevda belastning av vård av psykiskt sjuk närstående, Martin et al.
(2006) mäter anhörigas skuld och skamkänslor samt Kajandi (1991) instrument som avser
mäta livskvalitet. Rekommenderade statistiska metoder och signifikanstester för respektive
instrument kommer att användas.
ETISKA ÖVERVÄGANDEN
Ansökan till forskningsetisk nämnd kommer att utformas. Flera etiska ställningstaganden
kommer att vidtas. Människor med psykisk sjukdom tillhör en av samhällets mest utsatta
grupper och sett ur anhörigperspektiv belastas de fortfarande av mycket fördomar och
negativa attityder i samhället. Risken att som förälder påminnas om smärtsamma händelser,
tex skuld och skamkänslor är uppenbar, varför intervjusessionerna noggrant måste förberedas.
Föräldrarna kommer att få muntlig och skriftlig information om studiens syfte, frivillighet,
informerat samtycke och möjlighet att när som helst avbryta deltagandet. All data kommer att
behandlas konfidentiellt. Informanternas samtycke till medgivande att ev. använda citat ur
intervjun i kommande resultatbeskrivning kommer att efterfrågas.
PROJEKTETS BETYDELSE
Tidigare forskningsresultat visar att det fortfarande finns brister på många plan när det gäller
anhörigstöd. Resultatet förväntas leda till utveckling i planering av anhörigstöd och utbildning
för dessa familjer i syfte att reducera upplevd belastning. Förhoppningsvis kan resultatet även
bli ett led i att påverka den beskrivna negativa attityd i samhället mot psykisk sjukdom.
Ytterligare en aspekt, dels ur samhällsekonomisk synvinkel men också belyst ur ett
hälsorelaterat perspektiv, viktigt är att lyssna till föräldrars olika behov för att undvika
ytterligare ett insjuknande och mänskligt lidande.
7
REFERENSER
Cock, J. A. (1988). How “Mothers” the Chronically Mentally ill? Family Relations: Journal
of Applied family and Child Studies, 37, 42-49.
Cook, J. A., Heller, T,. & Pickett-Shenk, S. A. (1999). The Effect of Support Group
Participation on Caregiver Burden Among Parents of Adult Offspring with Severe Mental
Illness. Family Relations: Interdisciplinary Journal of Applied Family Studies, 48, (4), 405410.
Czuchta, D. M., & McCay, E. (2001). Help-Seeking for Parents of Individuals Experiencing a
First Episode of Schizophrenia. Archives of Psychiatric Nursing, 15, (4), 159-170.
Doornbos, M. M. (2001). Family Caregiving for Young Adults With Serious and Persistent
Mental Illness. Journal of family Nursing, 7, (4), 328-344.
Glaser, B., & Strauss, A (1967). The Discovery of Grounded Theory:Sstrategies for
Qualitative Research. Hawthorne New York: Aldine.
Goodman, H. (2004). Eldery Parents of Adults with Severe mental Illness: Group Work
Intervetions. Journal of Gerontological Social Work, 44, (1-2), 173-188.
Howard, P. (1994). Lifelong Maternal Caregiving for Children With Schizophrenia. Archives
of Psychiatric Nursing, 8 (2), 107-114.
Howard, P. (1998). The experience of fathers of adult children with schizophrenia. Issues in
Mental Health Nursing, 19, 399-413.
Jungbauer, J., Wittmund, B., Dietrich, S., & Angermeyer, M. C. (2003). Subjektive Burden
Over 12 Months in Parents of Patients With Schizophrenia. Archives of Psychiatric Nursing,
17, (3), 126-134.
Kajandi, M (1991) Frågeformulär för självskattad livskvalitet (Tredje versionen).
King, S., & Dixon, M. (1999). Expressed Emotion and Relapse in Young Schizophrenia
Outpatients. Schizophrenia Bullentin, 25(2). 377-386.
King, S. (2000). Is expressed emotion cause or effect in the mothers of schizoprenic young
adults? Schizophrenia Research, 45, 65-78.
King, S., Ricard, N., Rochon, V., Steiger, H., & Nelis, S. (2003). Determinants of expressed
emotion in mothers of schizophrenia patients. Psychiatry Research, 117, 211-222.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur: Lund.
Magnusson, A., & Lützen, K. (1999). Intrusion into patient privacy: A moral concern in the
home care of persons with chronic mental illness. Nursing Etics, 6, 399-410.
8
Martin, Y., Gilbert, P,. Mcewan, K,. & Irons, C. (2006). The relation of entrapment, shame
and guilt to depression, in carers of people with dementia. Aging & Mental Health, 10, (2),
101-106.
Maurin, J. T., & Boyd, C. B. (1990). Burden of Mental Illness on the Family. A Critical
Review. Archives of Psychiatric Nursing, 4, (2), 99-107.
Milliken, P. J. (2001). Disenfranchised mothers: caring for an adult child with schizophrenia.
Health Care for Women International, 22, 149-166.
Mohr, W. K., & Regan-Kubinski, M. (2001). Living in the Fallout: Parents Experiences When
Their Child Becomes Mentally Ill. Archives of Psychiatric Nursing, 15, (2), 69-77.
Nordenfelt, L. (1991). Livskvalitet och Hälsa. Stockholm; Almquist & Viksell.
Peilert, A. (2001). Being a parent of an adult son or daughter with severe mental illness
receiving professional care: parents narratives. Health and Social care in the Community, 9,
(4), 194-204.
Pryjmachuk, S. (1996). Adolescent schiqophrenia: families information needs. Mental Health
Nursing, 16, (4), 12-15.
Puotiniemi, T. A., & Kyngäs, H. A. (2004). The coping of an adolescent who has been in
psychiatric inpatient care and her mother in everyday life. Joural of Psychiatric and Mental
Health Nursing, 11, (6), 675-682.
Richard, N., Bonin, J., & Ezer, H. (1999). Factors associated with burden in primary
caregivers of mentally ill patients. International Journal of Nursing Studies, 36, (1), 73-83.
Rimmerman, A,. Treves, G,. & Duvdevany, I. (1999). Psychological distress and well-being
of mothers of adults with a psychiatric disability: The effects of day treatment, social support
networks, and maternal involvement. Psychiatric Rehabilitation Journal, 22, (3), 263-269.
Ryan. K. A. (1993). Mothers of adult children with schizophrenia: An etnographic study.
Schizophrenia Rechearch, 11, 21-31.
Schene, AH,. Tessler, RC,. & Gamache, GM. (1994). Instruments measuring family or
caregiving burden i severe mental illness. Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol, 29, 228-240.
Sjödén, P-O. (1988). Livskvalitet: Definitioner, Metodprinciper och Tillämpningsmöjligheter.
Scandinavian journal of Behaviour Therapy, 17, 49-62.
SoS 1999:1. Socialstyrelsen följer upp och utvärderar. Välfärd och valfrihet? Slutrapport från
utvärderingen av 1995 års psykitreireform. Stockholm: Socialstyrelsen.
SOU 1992:4. Statens offentliga utredningar. Psykiatrin i Norden – ett jämförande perspektiv.
Delbetänkande av psykiatriutredningen. Stockholm: Socialdepartementet
9
St-Onge, M., & Lavoie, F. (1997). The Experience of Caregiving Among Mothers of Adults
Suffering from Psychotic Disorders: Factors Associated with Their Psychological Distress.
American Journal of Community Psychology, 25, (1) 73-94.
Svensson, P-G., & Starrin, B. (1996). Kvalitativa studier i teori och praktik. Studentlitteratur:
Lund.
Tsang, H. W. H., Tam, P. K. C., Chan, F., & Chang, W. M. (2003). Sources of burdens on
families of individuals with mental illness. International Journal of Rehabilitation Research,
26, (2), 123-130.
Tuck, I., du Mont, P., Evans, G., & Shupe, J. (1997). The Experience of Caring for an Adult
Child With Schizophrenia. Archives of Psychiatric Nursing, 11, (3), 118-125.
Östman, M., & Hansson, L. (2000). The burden of relatives of psychiatric patients.
Comparisons between parents, spouses, and grown-up children of voluntarily and
compulsorily admittet psychiatric patients. Nordic Journal of Psychiatry, 54,(1), 31-36.
Östman, M., & Hansson, L. (2000). Family burden and care participation: A test – retest
reliability study of an interview instrument concerning families with a severely mentally ill
family member. Nordic Journal of Psychiatr, 54, 327-332.
10
