Nervsystemets histologi Pertti Panula 2013 Institutionen för biomedicin Helsingfors universitet Föreläsningens innehåll • • • • Nervcellens struktur Det perifera nervsystemet, myelin Nervsystemets celler och deras uppgifter Ryggmärgens, hjärnbarkens, lilla hjärnans och gangliernas struktur och celler • Synapsens struktur • Blod-hjärn-barriären 1.11 Flexure in long axis of nervous system arose as humans evolved upright posture. (1) 1.11 Flexure in long axis of nervous system arose as humans evolved upright posture. (2) Hydras nervceller • • • • Ingen CNS Nätverk av neuroner Två lager av nervnät Signalering åt två håll Färgningsmetoder för nervvävnad • Ofärgad vävnad omöjlig att analysera • Grundtekniker: kresyliviolett, hematoxylineosin • Silverfärgning • Entsymhistokemiska metoder (acetylkolinesteras, sytokromoksidas) • Immunohistokemi • Axonal transport av färger • Transgenitekniker Immunofluoresens för tyrosinhydroksylas visar dopaminbanorna Noradrenalincellernas innervering med histaminfibrer Metakromatisk färgning • Vävnaden färgas med färg som skiljer från lösningens färg • Baserar på pH-värdet, koncentrationen av alakaliska färglösningen och temperatur • Tex mastceller i nervvävnad blir violettröda, medan nervceller blir (ortokromatisk färgning) Histamininnehållande nervfibrer i PD patientens hjärna Nissl färgning Franz Nissl Santiago Ramon y Cajal och cortex (hjärnbarken) Neuronens struktur • Dendriten bär inkommande information • Axonen för informationen vidare • Funktionella roller kan avvika från regeln Axonens struktur • Axonen kan ha myeliniskida både i hjärnan och i periferi • Olika celler (oligodendrocyter i CNS och Schwann celler i periferi) bildar myelin Perifera nervsystemet • epineurium • perineurium • endoneurium Nervens struktur Ryggmärgen Poliomyelitis • Neurodegeneration • Inflammatoriska celler Neuronen under mikroskop • Klara gränser • Stor, klar kärna • Klar nukleolus (nucleolus) • Starkt färgade korn i cellen (Nisslin aine) En typisk neuron • • • • • • Klara gränser, flera utskott En klar kärna, en nucleolus Rikligt med grovt endoplamatisk retikel, Golgi komplex Rikligt med ikrotubuli och filamenter -neurotubuli (tubulin) -intermediärfilament (neurofilament) - mikrofilament (aktin) Sekretoriska och synaptiska vesikler Synapser Alzheimers sjukdom Alzheimers sjukdom Nervtrådnystan Neuritiska plakker Bildningen av nervtrådnystan Nervtrådnystan i neuronen -Hyperfosforylerad TAU protein -Intracellulära Förändringar i Alzheimers sjukdom Parkinsons sjukdom Neuromelanin • • • • • ”produkt” av dopamin Exakt roll oklar Möjligen viktig Bildas efter födelsen Granulär Sympatiska ganglier • Ganglieceller, SIF-celler • satellitceller Celler i sensoriska ganglier Synapsens struktur blir känd G. Palade Nobel 1974 Sanford L. Palay Elektrisk synaps • • • • • • Kort avstånd mellan cellerna Aukkoliitokset (Gap junctions) -connexin Stor öppning (1.5 nm) Non-selektiv penetrans mw 1000 Stor hastighet – delar av ms Fiskens tail-flip response; från sensoriska celler till Mauthner celler och vidare till motoneuroner Dendriter med dendritutskott Dendritutskott Synapsens morfologi • • • Presynaptisk och postsynaptisk förtärkning Synaptisk klyfta Aktiva zoner Synapsen • postsynaptisk förstärkning • Vesikler bundna i nätverk • Gliautskott omgiver synapsen helt och hållet Synaptiska vesikelproteiner Synapsens struktur Vesikeln fäster sig på den presynaptiska membranen Vesikelns fusions mekanism Vesikelns återanvändning Axonal transport i neuroner • • • • Kinesinberoende centrifugal transport (anterogradisk) Kinesintranpsort används för snabb vesikeltransport, som kräver energi men inte cellens soma eller ny proteinsyntes Långsam anterogradisk transport för proteiner 0.2-0.25 mm/dygn har en annan mekanism Nopea dyneiinivälitteinen kuljetus myös sentripetaalisesti somaosaan päin (endosomer, tillväxtfaktorreceptorer, viruspartiklar) Neuronspecifika proteiner • • • • • • • Neurofilament Tau (axonal microtubule protein) Synaptophysin (vesicle protein) NeuN (nuclear antigen) Beta-tubulin III NSE MAP2c Lilla hjärnans bark • Fem typer av neuroner • Tre lager Lilla hjärnans lager Lilla hjärnans histologisk struktur Lilla hjärnan • Purkinjeceller bilda efferenta förbindelser från lilla hjärnans bark • Afferenta banor från hjärnbarken reglerar Purkinjeceller, som skickar axoner till de djupa kärnorna Lilla hjärnans bark: celltyper Hjärnbarkens (cortex cerebri) struktur • Isoaivokuoren rakenne on erilainen eri cortexin alueilla, vaikka kerrosten lukumäärä on sama neocortexissa Hjärnbarkens histologi Lager i cortexin • • • • L1 cellfattig L2 små p-celler L4 gr celler L6 p-c och polymorfiska celler Pyramidceller • Projektionsneuron från hjärnbarken • exitatorisk • transmitter glutamat • Stor träd av dendrite i flera lager Hjärnbarkens (cortex cerebri) struktur • Sex lager • Motoneuroner: lamina V pyramidceller (Betzi celler) • Isoaivokuoren neuronit ovat joko suuria pyramidisoluja tai pieniä interneuroneita Hjärnbarkens struktur • Celler i olika lager har karakteristiska förbindelser • Lamina V:s stora Betz celler är övre motoneuroner Hjärnbarkens struktur • Massiva talamokortikala förbindelser • Topografisk hierarki Patologiska cellförändringar leder till förändringar i vävnadens struktur Astrocyter och oligodendrocyter Functions of glial cells • • • • • • • Production of myelin (axonal conduction) Guidance of neuronal migration CNS repair and regeneration Outgrowth of peripheral nerves Participation in neurotransmission Blood brain barrier Immune system interactions? Neuroner, gliaceller och blodkärl Nervsystemets celler • • • • • • • Neuron Astrocyt Oligodendrocyt Schwann cell Mikrogliacell Ependymcell Plexys choroideus cell Protoplasmisk astrocyt • stödceller • upprätthåller K+ nivån • upptagning av neurotransmittorer • isolerar neuroner • deltar i blodhjärnbarriärens funktion • utsöndrar tillväxtfaktorer Protoplasmisk astrocyt Fibrotisk astrocyt • Vanlig i vita ämnet • Funktion samma som protoplasmisk astrocyt har Fibrotisk astrocyt Oligodendrocyt • Omgiver neuronernas utskott i hjärnan • producerar myelin Oligodendrocyt Gliaceller i nervus opticus Myeliinin muodostuminen perifeerisessa hermostossa Oligodendrocyternas utveckling Myelinskikt omgiver axonen • Myelinskiktens tjocklek varierar • Axonen, inte oligodendrocyten, avgör myelinskiktens tjocklek Omyeliniserad nerv • Schwann cellen omgiver axoner i periferin Myelin • I princip likadann i hjärnan och periferin: i periferin mera sfingomyelin och glykoproteiner (MBP, P0), i hjärnan proteolipidprotein (PLP) • Membranstrukturen och ränderna har vissa skillnader i hjärnan och periferin • Demyelinicerande sjukdomar: immunsystememets sjukdomar (MS), ärftliga, metaboliska och virussjukdomar Myelinskiktens struktur i hjärnan och periferin Myelindestruktion som följd av genmutation i PMP-22 genen Mikrogliacell • • • • Mesenkymal ursprung makrofag utsöndrar cytokiner Aktiveras i HIVinfektion, där de producerar neurotoxiska cytokiner Mikrogliacell Blod-hjärnbarriären • Arachnoidea släpper inte liqur fritt i bloded • plexus chorodeus är selektivt permeabel: on selektiivisesti läpäisevä: blod-liquor barriär • Blodkärlendotelcellerna tillåter inte fri diffusion (täta fogar) och öppningar finns inte, reglerad pinocytos sker Kapillärnas struktur • Täta fogar mellan endotelcellerna och en klar basallamina i hjärnan • Fenestrerade kapillärer i plexus chorioideus Liquor • Lateralventriklerna, 3. ja 4. ventrikel innehåller kärlnät (plexus choroideus) och producerar 90% av liquor • Från arachnoidea villussystem släpps liquor till sinussystemet Kärlnäts cell (plexus choroideus) • utsöndrar liquor Kärlnät (plexus choroideus) Kärlnät Ependymaceller • isolerar i ventrikelns vägg liquor från hjärnvävnad • transportfunktion • sekretion • Prolifererande celler (stamceller?) Zebrafish (9 dpf, 210 hpf), catecholaminergic and serotonergic system TH/5-HT ”Brainbow”-strategi Lichtman et al. 2008 Nat Rev Neurosci Hjärnan nätverk blir analyserad Lichtman et al. NatRev Neurosci 2008 Histologins betydelse • Fortfarande viktig: används i över 50% av artiklar • Metoderna har utvecklats: tre-dimensionell mikroskopi, analys av lävande celler och hjärna • Viktig i krävande diagnostik