Sida
TJÄNSTESKRIVELSE
1 (3)
Datum
2016-10-25
Landstingsdirektörens stab
Beställarenheten
Diarienummer 150054
Landstingsstyrelsen
Utredningsuppdrag 15/05 - En handlingsplan för att
minska den psykiska ohälsan hos barn och unga
Förslag till beslut
Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisning av utredningsuppdrag 15/05 En handlingsplan för att minska den psykiska ohälsan hos barn och unga.
Bakgrund
Landstingsfullmäktige gav i landstingsplan 2015-2017 landstingsdirektören i
uppdrag att redovisa en handlingsplan för att minska den psykiska ohälsan
hos barn och unga. Arbetet skulle ske inom ramen för den samverkansöverenskommelse som tecknats mellan länets kommuner.
Invånarna i Kalmar län ska känna trygghet och utifrån sina behov få ta del av
vård och omsorg av god kvalitet. Målet är att använda resurser och
kompetenser på bästa sätt för att klara av framtidens välfärd i länet genom en
sammanhållen vård och omsorg där varje enskild individ får rätt vård och
omsorg i rätt tid och på rätt vård/omsorgsnivå utan att behöva tänka på de
olika aktörers organisationer eller ansvarsområden.
Sedan 2014 finns en ny struktur och modell för samverkan och gemensam
ledning och styrning mellan kommunernas socialtjänst och landstinget i
Kalmar län. I denna stödstruktur ingår bland annat minskad psykisk ohälsa
för barn och ungdomar. Enligt analys gjord 2016 fortsätter ökningen av
antalet barn och unga som får vård för psykisk ohälsa och det är framför allt
vård för depressioner och ångestsjukdomar som ökar mest. Utöver det ligger
psykiatriska diagnoser såsom självdestruktiv handling över riksgenomsnittet.
Analys
Tidiga tecken på psykisk ohälsa är en väsentlig riskfaktor för psykiatrisk
vård senare i livet. Det finns emellertid brister i ansvarsfördelning i första
linjens vård vid psykisk ohälsa då barn och unga samt deras familjer inte
alltid vet vart de ska vända sig. Elva av länets tolv kommuner har deltagit i
PSYNK-projektet tillsammans med landstinget. Syftet med projektet har
varit att samordna samhällets alla insatser för barn och unga som har eller
riskerar att få psykisk ohälsa. De förbättringsområden som identifierades var
även här: ökad samverkan mellan samtliga verksamheter som möter barn och
Webbplats
E-post
Organisationsnr
Landstinget i Kalmar län
Ltkalmar.se
[email protected]
232100-0073
Postadress
Besöksadress
Telefon
Bankgiro
Landstinget i Kalmar län
Box 601
391 26 Kalmar
Strömgatan 13
391 26 Kalmar
0480-810 00 vx
833-3007
Landstinget i Kalmar län
Datum
Sida
2016-10-25
2 (3)
unga. Bättre kännedom om varandras uppdrag och tydligare riktlinjer och
överenskommelser som berör samverkan.
Inom barn-och ungdomspsykiatrin är rekryterings- och
bemanningsproblemen en fortsatt utmaning. Det är viktigt att lyfta fram att
barn- och ungas tillgänglighet till den psykiatriska vården har förbättrats och
det bör framhållas att Barn- och ungdomshälsan är ett viktigt tillskott i detta
arbete. Barn- och ungdomshälsan sorterar under primärvårdsförvaltningen
och är tänkt att fungera som en första linje dit föräldrar och barn kan få hjälp.
Uppdraget är att arbeta för en god psykisk hälsa hos barn och unga mellan
6 till 17 år. Enheten vänder sig till familjer där barnet/ungdomen känner sig
arg, trött, orolig eller ledsen men också vid kriser eller konflikter inom
familjen. Genom att erbjuda tidiga och korta insatser vid psykisk ohälsa
bidrar enheten till att hindra utveckling av allvarligroblematik. Verksamheten
finns i centrala Kalmar och även i centrala Västervik för länets norra
kommuner. Beroende på hur behovet ser ut i länet och hos vårdsökande är
enheten mobil i viss utsträckning. Möjlighet finns att få behandlingskontakt
vid hälsocentral på hemorten.
I likhet med fysisk sjukdom finns även sociala skillnader i relation till
psykisk sjukdom. Flera studier har funnit att personer med lägre
socioekonomisk status har högre förekomst av allvarlig psykisk sjukdom,
ofta definierad som psykossjukdomar och schizofreni men också rörande
depression och missbruk. Den statistik som tagits fram i analysarbetet visar
på att i några av länets kommuner ligger sociala faktorer sämre till än
riksgenomsnittet. Statistiken visar att andelen barn i vård med placering
utanför det egna hemmet ökat i Kalmar län. Detsamma gäller andelen barn i
institutionsvård längre än 6 månader. Detta kan till stor del förklaras av det
stora antalet ensamkommande barn som länet har tagit emot de senaste åren.
Placerade barn är dock en utsatt grupp vare sig det handlar om
ensamkommande eller barn placerade av andra orsaker.
En överenskommelse är tecknad mellan länets kommuner och landstinget för
att förbättra hälsan för barn och ungdomar placerade på institution.
Överenskommelsen säkrar att placerade barn och ungdomar får tillgång till
hälsoundersökningar och munhälsoundersökningar samt ett bra samarbete
mellan huvudmän gällande dessa barn och ungdomar. Denna
överenskommelse ska implementeras och vid behov vidareutvecklas och
justeras med start i början av 2017.
Ett långsiktigt mål är att förbättra omhändertagandet av nyanlända med
psykisk ohälsa i alla åldrar och att öka samverkan kring dessa. Behov av
kompetensutveckling på alla nivåer från förebyggande till specialistnivå är
tydligt. Kompetenshöjande insatser pågår redan nu men behöver fortsätta
och utvecklas. Det behöver även tydliggöras olika verksamheters uppdrag
och ansvar för att underlätta samverkan och övergångar mellan vårdgivare.
Projektet har tre fokusområden; hälsa, skola och sysselsättning. Som en del i
detta ska olika yrkesgrupper som möter utlandsfödda få utbildning och stöd
under tre år.
Landstinget i Kalmar län
Datum
Sida
2016-10-25
3 (3)
Utifrån ovanstående analys och insatser kommer tidigare överenskommelser
mellan kommun och landsting att revideras och omfatta det påbörjade
samarbetet mellan socialtjänst, landsting och skola samt deras samverkan.
Målet är tydliga dokument som stödjer samverkan och ger de olika aktörerna
ett stöd i att verka tillsammans för att ge goda förutsättningar för god psykisk
hälsa för barn och unga i Kalmar län.
Handlingsplan
Ovanstående bakgrund och analys visar att det finns förbättringsmöjligheter
inom området barn-och ungas psykiska hälsa, främst när det gäller
samverkan mellan olika aktörer. Den nationella överenskommelsen inom
psykisk hälsa har inneburit en gemensam satsning i länet inom ramen för
Länsgemensam ledning. Satsning som, bland annat, lett till en gemensam
handlingsplan inom området. Dessutom har landstinget arbetat fram en
handlingsplan för det interna arbetet framöver. Målet är att stärka samverkan
inom området psykisk hälsa och ett starkt fokus ligger på barn- och ungas
psykiska hälsa.
”Handlingsplan för Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse om
psykisk hälsa 2016” (bifogad) ska verkställas och följas upp tillsammans
med den bifogade ”Gemensamma Handlingsplanen för psykisk hälsa”. Detta
sker inom ramen för Länsgemensam lednings arbete med överenskommelsen
psykisk hälsa.
Sofia Hartz
Beställarenheten
Bilagor
1. Gemensam analys och handlingsplan psykisk hälsa.
2. Handlingsplan för Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse
om psykisk hälsa 2016.
Länsgemensam ledning i samverkan
Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län
Gemensam analys för kommunerna i
Kalmar län och Landstinget i Kalmar län
gällande överenskommelse inom området
psykisk hälsa 2016
Helena Slottner
Psykiatriförvaltningen
Landstinget i Kalmar län
Victoria Häggerud
Regionförbundet i Kalmar län
Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län
1
Innehållsförteckning
Inledning
2
Förebyggande och främjande
3
Tillgängliga och tidiga insatser
6
Utsatta grupper
7
Enskildas delaktighet och rättigheter
11
Ledning, styrning och organisation
12
Bilagor
2
Inledning
Invånarna i Kalmar län ska känna trygghet och utifrån sina behov få ta del av
vård och omsorg av god kvalitet. Målet är att använda resurser och
kompetenser på bästa sätt för att klara av framtidens välfärd i länet genom en
sammanhållen vård och omsorg där varje enskild individ får rätt vård och
omsorg i rätt tid och på rätt vård/omsorgsnivå utan att behöva tänka på de
olika aktörers organisationer eller ansvarsområden.
Sedan 2014 finns en ny struktur och modell för samverkan och gemensam
ledning och styrning mellan kommunernas socialtjänst och landstinget i Kalmar
län. I denna stödstruktur ingår ett antal utvecklingsområden, psykisk hälsa,
missbruk och beroende, barn och unga, äldre samt e-hälsa. Målet är att
modellen för samverkan långsiktigt ska försörja regionen med ett praktiskt
verksamhetsstöd och stimulera till goda insatser som kan ge förbättringar för
patienter och brukare samt att utveckla arbetssätt.
Inom varje utvecklingsområde finns en samordnande grupp som ansvarar för
måluppfyllelse och aktiviteter kopplade till ett årligt styrdokument.
I stort sett inom samtliga utvecklingsområden har man arbetat på olika sätt
med samverkan. Det som framkommer som ett förbättringsområde är just
samverkan både inom huvudmännen och mellan landsting och kommun. I och
med arbetet med analys och handlingsplan har det tydliggjorts att olika
parallella samverkansprojekt startas upp och där man inom verksamheterna i
länet inte känner till varandra. Det är resurskrävande och blir otydligt för
patienter, brukare och medarbetare. Här finns samordningsvinster att göra
genom att bli tydligare med att samla de samverkansprojekt som berör vård
och omsorg i strukturen för Länsgemensam ledning i samverkan.
I länet finns sedan tidigare ett flertal samverkansöverenskommelser som berör
socialtjänst, skola, hemsjukvård, hjälpmedel samt missbruk och beroende.
Dessa är inte alltid kända och därmed varierar det hur man i verksamheterna
följer det som står i dem.
Analysen bygger på statistik från nationella källor (bifogas som bilaga) kring
faktorer som påverkar den psykiska hälsan på läns- och kommunnivå samt
tidigare kända behov som framkommit till exempel genom PSYNK samt den
tidigare PRIO-satsningen.
I analysarbetet har alla utvecklingsområden bidragit med synpunkter utifrån
respektive område. Dialog har förts med brukare, anhöriga, Länsstyrelsen i
Kalmar län, Samordningsförbundet och kontaktpersoner i respektive kommun.
3
Förebyggande och främjande
Landstingen i Östergötland, Kalmar och Jönköping finansierar gemensamt en
regional enkät för psykisk hälsa. Syftet är att kartlägga självrapporterad psykisk
hälsa och att analysera skillnader mellan olika grupper i befolkningen. Syftet är
också att beskriva om och hur människor söker vård för psykiska besvär samt
vilken hjälp de får och hur den upplevs av patienterna själva. Resultaten av
såväl kartläggningen som analyser och jämförelser är viktiga underlag för beslut
kring vilka insatser som görs och krävs för att förebygga psykisk ohälsa, se
tidiga signaler och förbättra vården och omsorgen för personer med psykisk
ohälsa i vår sjukvårdsregion. Resultat från enkäten är ännu inte publicerade.
Alkoholkonsumtion
Länet har en i jämförelse med riket hög andel patienter, män och kvinnor, med
alkoholrelaterade diagnoser. För att upptäcka och kunna erbjuda stöd i ett
tidigt skede är det viktigt att de verksamheter som möter personer kan
identifiera riskkonsumtion av alkohol och eventuellt missbruk. I flera av de
rapporter som deltagande kommuner fått genom ILFA1-arbetet har även
uppmärksammats behovet av samverkan mellan kommun och landsting. Som
exempel ges rekommendationer om alkoholscreening (Audit2) genom
primärvården för att hitta de med riskabla alkoholvanor. I Öppna jämförelser
för stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning anger endast en
kommun att man använder Audit och Dudit3 för att identifiera alkohol- och
narkotikaproblem. För att verksamheter ska känna trygghet i att använda dessa
verktyg behövs att de har kunskap om var hjälp och stöd finns. Ett bra
samarbete med kommunens missbruksvård ger möjlighet att tidigt komma in
med stöd.
Tobaksbruk
Flertalet studier talar för att rökning kan bidra till människors psykiska ohälsa.
Det är till exempel mer än dubbelt så stor risk att rökare drabbas av depression
jämfört med icke-rökare (1). Världens hittills största metaanalys kring rökning
och självmord från 2016 visar också att självmordsförsök är mer än dubbelt så
vanliga hos rökare. Bland personer som har avlidit till följd av självmord är det
nästan dubbelt så vanligt att man var rökare jämfört med personer som aldrig
har rökt (2).
I en undersökning av öppen- och slutenvårdspatienter i psykiatrin i Kalmar län
från 2015-2016 uppgav 46 % att de är rökare. Andelen rökare bland personer
1
Indikatorsbaserat Lokalt Förebyggande Arbete, projekt lett av Centralförbundet för Alkohol- och
Narkotikaupplysning 2014-2017, 9 av 12 kommuner deltar
2
Alcohol Use Disorders Identification Test
3
Drug Use Disorders Identification Test
4
med psykisk ohälsa eller sjukdom är alltså mer än tre gånger högre än i
befolkningen i Kalmar län (drygt 10 %) (Folkhälsomyndigheten). Dessa siffror
ligger även i linje med hur det ser ut i andra länder där data visat att andelen
rökare är 2-4 gånger högre bland psykiskt sjuka än i befolkningen som helhet
(1). En rapport från SCB har visat att andelen rökare bland personer med
neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är mer än dubbelt så många jämfört
med genomsnittsbefolkningen och utgör därmed en annan grupp som bör tas i
beaktning när man genomför hälsofrämjande insatser. (3)
Insatser pågår redan i länet för ovannämnda målgrupper och är ett arbete som
kommer att fortsätta vara prioriterat också fortsättningsvis.
Självmord
Kalmar län har sedan år 2008 legat över riksgenomsnittet vad gäller antal
självmord per 100 000 invånare (Socialstyrelsen). Då Kalmar befolkningsmässigt
är ett litet län och antalet suicid av den anledningen totalt sett är relativt få,
förekommer det naturligt en större variation avseende antal självmord. Under
2011 skedde dock en kraftig ökning i länet (Socialstyrelsen) och en arbetsgrupp
– Grupp 51 – skapades inom landstinget med syfte att mer detaljerat studera
fenomenet och försöka förstå dess bakomliggande orsaker. Utifrån deras
arbete med omfattande journalgranskningar visade det sig att långt ifrån alla
som tagit sitt liv det året hade haft kontakt med vården och mindre än hälften
hade haft kontakt med psykiatrin den senaste månaden. Grupp 51:s arbete
visar tydligt att det inte bara är personer inom psykiatrin som behöver
uppmärksamma psykisk ohälsa och arbeta självmordsförebyggande utan hela
samhället har ett ansvar. Med denna insikt och utgångspunkt i att självmord är
möjliga att förebygga, har en verksamhetsöverskridande handlingsplan
utarbetats för hela länet med övergripande mål att halvera antalet suicid till år
2025.
Barn och unga
Antalet barn och unga som får vård för psykisk ohälsa fortsätter att öka och det
är framför allt vård för depressioner och ångestsjukdomar som ökar mest.
Tidiga tecken på psykisk ohälsa är en väsentlig riskfaktor för psykiatrisk vård
senare i livet. Det finns emellertid brister i ansvarsfördelning i första linjens
vård vid psykisk ohälsa, och barn, unga samt deras familjer vet inte alltid vart
de ska vända sig. Inom barn-och ungdomspsykiatrin är rekryterings- och
bemanningsproblemen en fortsatt utmaning. Det är dock positivt att barns och
ungas tillgänglighet till den psykiatriska vården har förbättrats (Socialstyrelsen,
2013).
5
Föräldrastöd är en viktig insats för att främja hälsa och förebygga ohälsa bland
barn och ungdomar. Från flera kommuner efterfrågas stöd i arbetet med att
erbjuda generellt föräldrastöd. Det handlar dels om hjälp med att välja
fungerande metoder, dels kompetensutveckling och samverkan mellan
kommuner.
Somatisk ohälsa hos personer med psykossjukdom
Resultaten visar på en högre dödlighet för patienter med psykiatrisk sjukdom.
Tydligast är överdödligheten för personer med psykos när det gäller hjärtsjukdom. Trenden för denna indikator visar också att psykossjuka inte har fått
del av den i övrigt positiva utvecklingen vad gäller överlevnad vid hjärtsjukdom.
Andra indikatorer, som också har effekt på hjärt- och kärlsjukvården, visar
generellt på att personer med psykisk sjukdom har ett lägre uttag av
läkemedelsbehandling och att de i lägre utsträckning får kranskärlsröntgen vid
hjärtinfarkt. Det finns också indikatorer som inte visar på någon större skillnad
mellan samtliga i den behandlade gruppen jämfört med de behandlade med
samtidig psykisk sjukdom i den akuta vården. Socialstyrelsen konstaterar att
det fortfarande finns utrymme för stora förbättringar när det gäller
omhändertagande av psykiskt sjukas somatiska hälsa. Personer med psykisk
sjukdom har troligen ett större behov av somatisk vård än många andra
grupper. Samsjukligheten ställer krav på vårdens förmåga till en helhetssyn på
patienten om psykiskt sjuka ska få del av den annars positiva utvecklingen i
hjärt- och kärlsjukvården men även i annan sjukvård som primärvård (Öppna
jämförelser, 2014).
Sjukskrivningstal
Antal sjukfall psykiatriska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar har
ökat radikalt sedan 2005. Såväl landstinget som kommunerna är stora
arbetsgivare och en stor del av sjukskrivningstalen handlar om egna
medarbetare. Det är därför viktigt att i det kommande arbetet fördjupa
analysen för att ytterligare bryta ner siffrorna samt hitta åtgärder inom
respektive huvudman såväl enskilt som gemensamt.
Patientutbildning
I det tidigare PRIO-arbetet gjordes en probleminventering tillsammans med
brukar- och anhörigorganisationer. I den framkom behov av ökad kunskap.
”Man får sin diagnos, och möjligen läkemedel, men ingen kunskap om vad
diagnosen innebär. Vad man kan behöva för stöd eller vilket stöd man har
möjlighet att få.”
Enligt socialstyrelsen och mätning inom kvalitetsregister så är det få patienter i
länet med bipolär sjukdom som får utbildning och kunskap om sin diagnos och
vad som kan underlätta och minska symtom. I nationella riktlinjer för vård vid
6
bipolär sjukdom har betydelsen av patient- och närståendeutbildning fått mer
uppmärksamhet. Patient och anhörigutbildningar ger färre återinsjuknanden
och förlänger tiden mellan återfallen hos vuxna, både när de närstående
utbildas enskilt och när även patienten deltar (Socialstyrelsen, 2014). Även
inom schizofreni, ätstörning, beroendesjukdom, ångestsyndrom,
personlighetsstörning och neuropsykiatriska tillstånd ses liknande effekter på
ökad livskvalitet och möjlighet att lättare hantera symtom samt ökad
funktionsförmåga.
Förskrivning av sömnmedel och lugnande medel
Förskrivningen i länet är högre än riksgenomsnittet. Socialstyrelsen följer hälsooch sjukvårdens sjukdomsförebyggande arbete genom förskrivningen av sömnoch lugnande medel (exv. bensodiazepiner) vilka inte bör konsumeras i annat
fall än vid kortvarig behandling av sjukliga ångesttillstånd och tillfälliga
sömnstörningar. Bensodiazepiner har i varierande omfattning kommit att
användas vid behandling av lindrigare former av oro och ångest. En överdriven
konsumtion kan leda till allvarliga biverkningar och risk för att beroende- och
missbruksproblem utvecklas (Socialstyrelsen, 2014).
Tillgängliga och tidiga insatser
Barn och unga
För psykiatriska diagnoser såsom självdestruktiv handling, ligger länet över
riksgenomsnittet. Barn– och ungdomspsykiatrin i länet har svårt att klara
vårdgarantin för fördjupad utredning och behandling.
I länet har elva av länets tolv kommuner4 deltagit i PSYNK-projektet tillsammans
med landstinget. Syftet med projektet var att samordna samhällets alla insatser
för barn och unga som har eller riskerar att få psykisk ohälsa. De
förbättringsområden som identifierades var: ökad samverkan mellan samtliga
verksamheter som möter barn och unga. Bättre kännedom om varandras
uppdrag och tydligare riktlinjer och överenskommelser som berör samverkan
(se även Barn och unga, förebyggande och främjande insatser).
Sysselsättning
Sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning är något som
kommuner och landstinget ser behov av att utveckla. Det krävs samarbete
mellan flera aktörer. Samordningsförbundet i Kalmar län ägs av
Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget och alla 12 kommuner. De
har en styrelse med politisk representation från alla kommuner och Landstinget
samt representanter från samtliga aktörer. Målgruppen är personer i arbetsför
ålder, 16-64 år och som behöver ett samordnat stöd.
7
KUR5 var ett regeringsuppdrag till Försäkringskassan i samverkan med
Arbetsförmedling, SKL och Socialstyrelsen som påbörjades 2010. KUR 1 var
avgränsat till personer med diagnos och funktionsnedsättning. KUR 2 handlar
om psykisk ohälsa dvs. en vidgad målgrupp och fler samarbetspartners. Målet
har varit att öka samverkan mellan myndigheterna/organisationerna och att
öka kunskapen om målgruppen och varandras verksamheter. Processen för att
ta fram en gemensam plan genomfördes i tre steg runt om i länet, kartläggning,
workshops och gemensamt förbättringsarbete.
Resultaten från dessa identifierade fyra huvudområden med fokus på
utveckling: Bättre samverkan intern samt bättre kännedom om varandras
verksamheter, Tydliggörande av uppdrag och ansvar, Enkla och tydliga
kontaktvägar och Resurser och dokumentationsöverföring.
Genom Samordningsförbundet i Kalmar län har en processtödjare anställts för
att stödja det fortsatta arbetet. För att undvika parallellprocesser behöver KUR
och dess aktiviteter samordnas med det arbete som sker inom ramen för
Länsgemensam ledning.
Ett ytterligare område som berör sysselsättning och sociala sammanhang är
behovet av fler mötesplatser. Det efterfrågas både från medarbetare och
brukare/patienter.
Utsatta grupper
I likhet med fysisk sjukdom finns även sociala skillnader i relation till psykisk
sjukdom. Flera studier har funnit att personer med lägre socioekonomisk status
har högre förekomst av allvarlig psykisk sjukdom, ofta definierad som
psykossjukdomar och schizofreni men också rörande depression och missbruk.
Den statistik som tagits fram i analysarbetet visar på att i några av länets
kommuner ligger sociala faktorer sämre till än riksgenomsnittet.
Barn och unga
Statistiken visar att andelen barn i vård med placering utanför det egna
hemmet ökat i Kalmar län. Detsamma gäller andelen barn i institutionsvård
längre än 6 månader. Detta kan till stor del förklaras av det stora antalet
ensamkommande barn som länet har tagit emot de senaste åren. Placerade
barn är dock en utsatt grupp vare sig det handlar om ensamkommande eller
barn placerade av andra orsaker. I Kalmar län finns ett uppdrag kring att
utveckla familjehemsvården och hitta samverkansformer för detta. En
arbetsgrupp har utsetts och i uppdraget ingår en kartläggning och
behovsinventering. I samband med detta finns möjlighet att ytterligare titta på
4
5
Torsås har ej deltagit
Kunskap, Utbildning, Rehabilitering
8
kommunernas siffror gällande placerade barn och om de förklaras av det stora
antalet ensamkommande eller om det även går att se andra samband med till
exempel de höga alkoholmåtten eller socioekonomiska faktorer.
Barn till föräldrar med psykisk ohälsa och/eller missbruk är en utsatt grupp.
Några siffror på regional och lokal nivå har varit svårt att få fram i analysen men
nationella siffror6 visar att denna grupp i större utsträckning än andra går ut
grundskolan med ofullständiga betyg, de som gått gymnasiet fullföljer inte lika
ofta som andra med jämförbara betyg en eftergymnasial utbildning, utvecklar
ett eget missbruk samt oftare har försörjningsstöd. Två till tre gånger fler av
dem som haft en förälder som sjukhusvårdats för psykisk ohälsa har som unga
vuxna själva vårdats inom psykiatrisk specialistvård. Även sjukhusvårdade
självmordsförsök är trefaldigt högre i anhöriggruppen.
Av barn under 18 år har minst 17 % en förälder som missbrukar alkohol eller
droger (Nationellt kompetenscentrum anhöriga). Med tanke på att flera
kommuner ligger högt gällande alkoholmått innebär detta sannolikt ett stort
antal barn och unga i länet med föräldrar som har en riskabel
alkoholkonsumtion.
Nyanlända
Övervägande del av kommunerna i länet har tagit emot fler flyktingar än
riksgenomsnittet. Flertalet kommuner tar upp behov av mer kunskap,
samverkan samt insatser för denna grupp. Inom landstinget finns
utbildningsbehov för att möta kommande problematik som PTSD7 och andra
psykiatriska tillstånd. Det gäller både förebyggande, tidiga insatser och
specialistnivå.
Anhöriga
Enligt Nationellt kompetenscentrum anhöriga är det närmare var femte vuxen
som vårdar, hjälper eller stödjer en närstående, totalt är det 1,3 miljoner
invånare. Totalt har 75 000 yrkesverksamma minskat sin arbetstid och 25 000
slutat arbeta på grund av att de vårdar, hjälper och stödjer en närstående
(barn, vuxen eller äldre) med fysisk eller psykisk sjukdom eller
funktionsnedsättning. Det finns all anledning att tro att delar av den
sjukskrivning som sker på grund av psykiska ohälsa, särskilt bland kvinnor beror
på att den ökade belastning som vårdandet innebär för dem (Nationellt
kompetenscentrum anhöriga).
I den regionala studien som Kalmar genomfört tillsammans med Jönköping och
Östergötland ställdes en öppen fråga där anhöriga till någon med psykisk
6
7
Nka och Socialstyrelsen
Post Traumatiskt Stress Syndrom
9
ohälsa uppmuntrades att skriva synpunkter, kommentarer och
förbättringsförslag på den vård som deras närstående erhållit. De flesta
synpunkterna handlade om bemötande: att man inte upplever att man blir
trodd eller tagen på allvar, önskat mer medmänskligt engagemang hos personal
eller att man på olika sätt blivit dåligt bemött. Många skrev också synpunkter
som handlade om stödåtgärder, såsom bättre stöd och avlastning till
närstående, en önskan om uppföljning efter behandlingar och bättre
ansvarstagande för patienten från vårdens sida liksom vård efter individens
behov och förutsättningar.
I undersökningen framkom det tydligt att en närståendes vårdupplevelse är
viktig och berör. Det märktes inte minst på engagemanget från personer i
anhöriggruppen som i studien var den kategori personer som totalt sett lämnat
absolut flest synpunkter på vården av psykisk ohälsa.
Patienter inom slutenvård genom lagen om psykiatrisk tvångsvård
Antalet patienter som vårdats enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård ligger
något över riksgenomsnittet. Det talar för att det även kan ske högre antal
tvångsåtgärder. Den tvångsåtgärd som är mest förekommande är fastspänning
och det är dubbelt så många kvinnor som män som blir fastspända
(Statistikbas, Socialstyrelsen 2014). Att vårdas enligt lagen om psykiatrisk
tvångsvård (LPT) kan vara direkt livräddande och minska patienters lidande
men antalet tvångsåtgärder ska minskas. Antalet uppföljningssamtal efter en
tvångsåtgärd ska öka.
Personer med samsjuklighet, psykisk ohälsa och missbruk
Samsjuklighet innebär att man har två eller flera sjukdomstillstånd samtidigt.
Samsjuklighet är mycket vanligt vid psykisk sjukdom och vid missbruksproblem.
De vanligaste psykiska hälsoproblemen hos personer med missbruk eller
beroende är ångest, depression och personlighetsstörning. Bland personer som
söker hjälp för missbruk eller beroende har ungefär en tredjedel en
ångestsjukdom och ännu fler en depression.
Vid psykisk ohälsa är risken för missbruk eller beroende förhöjd och risken är
också högre att utveckla psykisk ohälsa till följd av missbruk eller beroende.
Jämfört med befolkningen i övrigt har mer än dubbelt så många personer med
missbruk eller beroende någon gång under livet haft en psykiatrisk diagnos
(Kunskapsguiden).
Psykisk funktionsnedsättning i kombination med missbruk kräver en hög grad av
samordning och samverkan mellan kommunens och landstingets verksamheter.
Hos ungdomar med missbruk är förekomsten av samtidigt missbruk och
psykiska problem hög. Liksom för vuxna är det viktigt att samsjukligheten med
psykiska problem uppmärksammas och att ungdomarna får hjälp med båda
10
tillstånden samtidigt8. Sedan 2015 finns en regional samverkansöverenskommelse mellan kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar
län kring personer med missbruk och beroende. Det finns även lokala
samverkansöverenskommelser i varje kommun. De behöver på ett tydligare sätt
beskriva vårdkedjan och samverkan även gällande unga med missbruk.
Ökad kunskap om ungas missbruk, upptäckt av missbruk och
samsjuklighetsproblematiken behövs inom verksamheter som arbetar med
barn och unga såsom BUP9 och sociala barnavården.
Personer med behov av samordnat stöd
I denna grupp ingår personer med olika form av samsjuklighet och behov av
omfattande insatser från både kommun och landsting. I länet finns insatsen
Case Manager men då denna har fungerat olika väl i länet pågår nu en
utredning kring det fortsatta arbetet.
Personer med funktionsnedsättning och psykisk ohälsa
Förutom sämre fysisk hälsa har personer med funktionsnedsättning nedsatt
psykisk hälsa i betydligt högre utsträckning än övriga befolkningen. Symtom på
ohälsa såsom värk i kroppen, trötthet, stress och känsla av ängslan, oro och
ångest anges också i större utsträckning bland personer med
funktionsnedsättning. En betydande del av den sämre hälsan beror inte på
funktionsnedsättningen i sig, utan kan troligen förklaras av välkända
riskfaktorer för ohälsa kopplade till livsvillkor.
Man ser att personer med funktionsnedsättning förvärvsarbetar i mindre
utsträckning och detta är särskilt utmärkande bland kvinnor. Det är också en
högre andel personer med funktionsnedsättning som känner oro att förlora
arbetet. De anger också i större utsträckning att de saknar ekonomisk marginal
och har låg inkomst.
Personer med funktionsnedsättning deltar dessutom i färre sociala aktiviteter.
De uppger också att de saknar praktiskt stöd, har utsatts för kränkande
behandling och har blivit utsatta för våld eller hot om våld i större utsträckning
än andra. Detta indikerar att den sämre hälsan hos personer med
funktionsnedsättning skulle kunna förbättras genom samhälleliga insatser
(Folkhälsomyndigheten, 2015).
Äldre personer
Psykisk ohälsa/sjukdom anses vara ett av de vanligaste hälsoproblemen under
åldrandet (20 %) och lika vanlig bland äldre personer som bland yngre.
De får mer sällan adekvat läkemedelsbehandling men också annan behandling
såsom olika typer av terapi som erbjuds yngre personer. De erbjuds inte heller
8
9
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Barn- och ungdomspsykiatrin
11
tillräckligt socialt stöd. Socialstyrelsens dödsorsaksregister visar att
självmordstalet (antalet självmord per 100 000 invånare) är mer än 40 procent
högre bland äldre män (65 år och äldre) än bland män under 65 år, och tre
gånger så högt som bland kvinnor.
Det är viktigt att öka kompetensens när det gäller psykisk ohälsa bland personal
som möter äldre exempelvis både inom vård och omsorg. Personalen måste
uppmärksamma tecken på depression och erbjuda adekvat behandling. Äldre
män är en utsatt grupp när det gäller suicid.
Vid besök i vården måste bedömning ske även av den äldres psykiska hälsa inte
minst är detta viktigt vid samtida kroniska sjukdomar.
Kommunerna har även en viktig roll när det gäller social delaktighet i
samhällslivet och möjlighet att träffa andra människor. Ensamhet och isolering
bidrar till ökad risk för psykisk ohälsa.
Homosexuella, Bisexuella, Trans- och Queerpersoner
HBTQ-personer är fortsatt en utsatt grupp, inte minst vad gäller psykisk ohälsa.
Bland unga homo- och bisexuella personer liksom de unga som är osäkra på sin
sexuella läggning är det betydligt vanligare att ha nedsatt psykiskt
välbefinnande, ångest, minskad livskvalitet och nedstämdhet. Man använder
också psykiatrisk vård i större utsträckning än heterosexuella. Statistik av
homo- eller bisexuella kvinnor visar att nästan hälften någon gång haft
självmordstankar och 42 % av de homo- eller bisexuella männen har övervägt
att ta sitt liv (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, 2010).
En studie av transpersoners situation visar på ett hälsoläge som är ännu sämre
än bland homo- och bisexuella, framför allt bland unga transpersoner. Hela 40
% i åldern 15-19 år har någon gång försökt ta sitt liv. Man upplever också rädsla
för våld och hot i stor utsträckning (Folkhälsomyndigheten, 2015).
Det finns i dagsläget inget regionalt underlag vad gäller den psykiska hälsan hos
HBTQ-personer i Kalmar län. Här finns ett stort behov av fördjupad kunskap
vilket är ett långsiktigt förbättringsarbete som måste genomföras i länet.
Enskildas delaktighet och rättigheter
Samordnad individuell plan
Länet ligger under riksgenomsnittet när det gäller antal utförda Samordnade
Individuella Planer (SIP). Det finns ett stort behov av ökad kännedom och
kunskap i användandet av och syftet med SIP, det vill säga individens
delaktighet och huvudmännens ansvarsfördelning. Det finns behov av att mäta
kvalitet istället för enbart antal såsom påbörjades under PRIO-arbetet 2015.
12
Patient- och brukardelaktighet
I analysarbetet har det blivit tydligt att det behövs en ökad delaktighet med
patienter och brukare men att det är svårt att hitta former för detta. Ett
exempel är att inför analysarbetet skickades en bred inbjudan ut till föreningar
och andra engagerade brukare. Det är dock ett fåtal personer som har deltagit i
dialogerna.
I brukardialogen framkom att föreningarna behöver stöd för att kunna hålla
aktiviteter i gång och kunna finnas med i olika sammanhang. Det framkom även
ett behov hos föreningarna av att gå samman och hjälpas åt. Med stöd av FSO
Resurscenter10 och NSPH11 har organisationerna påbörjat detta arbete under
hösten 2016.
Ledning, styrning och organisation
Systematisk uppföljning
För att kunna följa upp samverkan, kvalitet och följsamhet till gemensamma
rutiner och överenskommelser behövs ett samlat avvikelsesystem för all
gemensam verksamhet inom landstinget och kommunerna i länet. Idag
används systemet LISA. Det finns ett avtal som reglerar användandet, det
begränsas idag av att avtalet enbart innefattar kommunernas hälso- och
sjukvård.
Resultat från Öppna Jämförelser visar att kommunerna till stor del saknar
rutiner, överenskommelser och planer både inom kommunerna och mellan
kommunerna och landstinget samt övriga samarbetspartners. Det finns även
behov av att göra befintliga överenskommelser och rutiner mer kända i
verksamheterna.
Användandet av systematisk uppföljning på individ- och gruppnivå är något
som ytterligare behöver undersökas.
Länsgemensam ledning
Fördelarna med att samla gemensamt arbete inom socialtjänst och i
angränsande område hälso- och sjukvård i strukturen för Länsgemensam
ledning har framkommit från flera håll i analysen. Att strukturen fortlever är
viktigt för att hantera kommande utmaningar och uppdrag inom dessa
områden.
Det har även tydligt framkommit i analysunderlaget ett behov av att öka
samverkan mellan socialtjänst, landsting och skola. Under 2016 påbörjades det
samarbetet.
10
Funktionsnedsattas SamarbetsOrgan Resurscenter
Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa
11
13
Folkhälsoarbetet har under året introducerats som ett tvärgående perspektiv i
länsgemensam ledning då man insett att flera av frågorna som tidigare har
behandlats i forumet har en tydlig koppling till folkhälsoarbetet. Det strategiska
och befolkningsinriktade arbetet vad gäller suicidprevention har till exempel
redan inordnats i strukturen för länsgemensam ledning och behandlas nu länoch verksamhetsövergripande i samordningsgruppen för psykisk hälsa. I och
med det påbörjade samarbetet med skolan kommer det att ge ytterligare kraft
åt folkhälsoarbetet då många av insatserna har en primärpreventiv och
hälsofrämjande utgångspunkt där skolan ofta är en viktig aktör.
Integrerade verksamheter
Inom området psykisk ohälsa finns i dagsläget en integrerad verksamhet som
vänder sig till patienter med samsjuklighet och är lokaliserad i Västervik samt
ett fåtal Ungdomsmottagningar.
Samverkan är ett tydligt förbättringsområde och att arbeta med mer
integrerade verksamheter skulle kunna vara ett sätt att uppfylla det behovet.
Länsgemensam ledning i samverkan
Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län
Gemensam handlingsplan för
kommunerna i Kalmar län och
Landstinget i Kalmar län gällande
överenskommelse inom området psykisk
hälsa 2016
Helena Slottner
Psykiatriförvaltningen
Landstinget i Kalmar län
Victoria Häggerud
Regionförbundet i Kalmar län
Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län
1
Innehållsförteckning
Förebyggande och främjande
2
Tillgängliga och tidiga insatser
3
Utsatta grupper
3
Enskildas delaktighet och rättigheter
4
Ledning, styrning och organisation
4
2
Förebyggande och främjande
Alkoholkonsumtion
För att minska de alkoholrelaterade sjukdoms- och dödlighetstalen behöver det
förebyggande arbetet utvecklas både när det gäller unga och vuxna inom
kommunerna och landstinget samt i samverkan.
Att i större utsträckning använda Audit1 för att identifiera personer med riskfylld
eller skadlig alkoholkonsumtion möjliggör också tidigare insatser. Detta görs till
exempel inom mödrahälsovården och i viss mån på länets Hälsocentraler men
behöver utökas. Ytterligare aktörer som har möjlighet att upptäcka riskbruk är
t.ex. företagshälsovård såsom landstings- och kommunhälsan, försörjningsstöd
samt inom äldre- och LSS-verksamhet. Inom psykiatrisk öppenvård är alkoholoch narkotikascreening viktigt för ändamålsenlig bedömning av behandling.
Självmord
Under 2015 påbörjades ett arbete med att utbilda personal i Mental Health
First Aid (MHFA), avsikten är att de här utbildningarna fortsätter både inom
kommunerna och landstinget.
Under 2016 togs ett handlingsprogram fram ”Handlingsprogram för
självmordsförebyggande åtgärder” som Länsgemensam ledning i samverkan
beslutade att följa. Ett långsiktigt mål är att minska antalet självmord med 50 %
inom alla åldersgrupper till år 2025. För att nå dit har fyra delmål definierats
som är planerade under kommande år med start 2017. Även en handlingsplan
för suicidprevention som riktar sig till offentlig och privat sektor har tagits fram
med syfte att öka samverkan mellan olika samhällsaktörer. Arbetet med
självmordsprevention fortsätter enligt det beslutade handlingsprogrammet.
Psykiatriförvaltningen har under 2016 infört e-lärandesystemet SPISS
(Suicidprevention i svensk sjukvård). Samtliga medarbetare ska genomföra
utbildningen och uppföljning av det sker av närmaste chef på samtliga enheter.
Barn och unga
Sedan tidigare finns två överenskommelser mellan kommun och landsting. De
beskriver former för ansvarsfördelning socialtjänst och BUP samt skola och
BUP. I och med det påbörjade samarbetet mellan socialtjänst, landsting och
skola kommer dessa överenskommelser revideras alternativt slås samman,
samt att en ny plan för implementering tas fram. Syftet med
överenskommelserna är att tillsammans verka för att ge goda förutsättningar
för god psykisk hälsa för barn och unga.
1
Alcohol Use Disorders Identification Test
3
Sjukskrivningstal
Ett långsiktigt mål ur vårdgivarperspektiv, är att minska sjukskrivningstalen
inom landstinget och kommunerna. Arbetsgivaransvaret tillhör respektive
organisation och det kan vara svårt att skapa en gemensam process. Nya
föreskrifter om social och organisatorisk arbetsmiljö (AFS 2015:4) trädde i kraft
under 2016 som kan få effekter på den psykiska ohälsan och
sjukskrivningstalen.
Tillgängliga och tidiga insatser
Alkoholkonsumtion
För att erbjuda tidiga insatser för personer med risk- eller missbruk av alkohol
är det viktigt att tydliggöra vårdkedja och ansvarsfördelning för målgruppen.
Detta görs i en samverkansöverenskommelse mellan kommunerna i Kalmar län
och Landstinget i Kalmar län kring personer med riskbruk, missbruk och
beroende. Det finns även lokala samverkansöverenskommelser i varje
kommun. Överenskommelsen ska revideras under 2017 vilket ger möjlighet att
ytterligare tydliggöra detta.
Sysselsättning
Ett kortsiktigt mål är att de projekt som genomförs inom
Samordningsförbundet kommuniceras för att ge möjlighet till spridning av goda
exempel samt att Samordningsförbundet genomför aktiviteter i enlighet med
handlingsplanen KUR II. Dessa aktiviteter påbörjas under 2017. Regelbundna
träffar mellan ansvariga för utvecklingsområdet psykisk hälsa inom
Länsgemensam ledning och ansvariga från Samordningsförbundet kommer
också att ge ökade samverkansmöjligheter.
Utsatta grupper
Barn och unga
Forskningen visar tydligt att barn som placeras utanför sitt hem har sämre
hälsa. Sedan januari 2016 har landstinget och kommunerna i länet en
överenskommelse om hälso- och munundersökningar i samband med att ett
barn placeras i familjehem eller på ett HVB (Hem för Vård eller Boende). Arbete
pågår med att förtydliga de praktiska anvisningarna i samband med
undersökningarna.
Ett långsiktigt mål är att få en bättre bild av andelen barn som anhöriga och hur
deras behov tillgodoses inom våra olika verksamheter. Arbetet med att öka
samverkan mellan landsting, kommun och skola och att ta fram
överenskommelser kring detta är ett viktigt led mot detta mål.
4
Nyanlända
Ett långsiktigt mål är att förbättra omhändertagandet av nyanlända med
psykisk ohälsa i alla åldrar och att öka samverkan kring dessa. Behov av
kompetensutveckling på alla nivåer från förebyggande till specialistnivå är
tydligt i analysen. Kompetenshöjande insatser pågår redan nu men behöver
fortsätta och utvecklas. Det behöver även tydliggöras olika verksamheters
uppdrag och ansvar för att underlätta samverkan och övergångar mellan
vårdgivare.
Regionförbundet i Kalmar län, Länsstyrelsen, Landstinget och delar av länets
kommuner gör en gemensam satsning för att förbättra integrationen i länet.
ESF2-projektet EKO3 innebär kompetenshöjande insatser för offentliga och
ideella aktörer som bidrar till ett mer framgångsrikt integrationsarbete i Kalmar
län. Projektet har tre fokusområden; hälsa, skola och sysselsättning. Som en del
i detta ska olika yrkesgrupper som möter utlandsfödda få utbildning och stöd
under tre år. De yrkesgrupper som berörs är bl.a. lärare och skolledare,
socialsekreterare, bibliotekspersonal, elevhälsoteam, fritidsledare,
arbetsmarknads- och näringslivshandläggare. Även Arbetsförmedlingen,
Migrationsverket, Försäkringskassan samt studieförbund, trossamfund och
idrottsorganisationer kommer att bjudas in till delar av
utbildningsaktiviteterna. Mellan september 2016- februari 2017 pågår
projektets mobiliseringsfas därefter kommer genomförandefasen att starta och
projektet avslutas i augusti 2019.
Enskildas delaktighet och rättigheter
Under 2015 har ett arbete pågått med att starta upp ett Utvecklingsråd kopplat
till den Länsgemensamma ledningsgruppen. I Utvecklingsrådet sitter personer
med erfarenhet av att vara brukare, patient eller närstående inom socialtjänst
och/eller hälso- och sjukvård. Utvecklingsrådet kommer vara representerat i
Länsgemensam ledning och på beställning av dem få uppdrag med syfte att öka
brukares, patienters och närståendes delaktighet, medverkan och inflytande.
Ledning, styrning och organisation
Avvikelsehantering
Avtalet kring avvikelsehanteringssystemet LISA kommer under 2017 ses över
för en utökad användning inom fler av kommunernas verksamheter.
2
3
Europeiska SocialFonden
Etablering och Integration, Kompetens och Organisation i Kalmar län
5
Samverkansöverenskommelse
Den samverkansöverenskommelse som finns mellan länets kommuner och
landstinget kring personer med psykisk funktionsnedsättning ska under 2017
revideras och behöver även kommuniceras ut till verksamheter på ett tydligare
sätt.
Fortsatt arbete
Flera av de områden som framkommit i analysen behöver ytterligare klarläggas
avseende långsiktiga och kortsiktiga mål samt aktiviteter. Områdena är:
Våld i Nära Relationer
Homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner
Kompetensinsatser kring psykisk ohälsa och missbruk hos äldre
Anhörigstöd
Barn som anhöriga
Mötesplatser, social samvaro och aktiviteter
Integration
Fortsatt utredning kring insatsen Case Management
Resultat från regional enkät för psykisk hälsa
Ett mål 2017 är att göra en långsiktig plan för länets prioriteringar. I detta
arbete behöver brukare och patienters synpunkter särskilt tas i beaktande. Ett
förslag är att tillsätta en arbetsgrupp som arbetar vidare med prioriteringar
utifrån analys och handlingsplan.
Fortsatt arbete behöver även innefatta en ökad samverkan med andra aktörer
med ansvar för insatser som berör psykisk ohälsa. Länsstyrelsen ansvarar för
samordning och stöd inom till exempel Våld i Nära relationer, generellt
föräldrastöd och förebyggande ANDT-arbete.
De behov som framkommit i analysen och där aktiviteterna är mer specifika för
respektive huvudman, kommer till viss del att särredovisas i
inmatningsverktyget för handlingsplan.
Bilaga
Statistik Kalmar län
Redovisningen bygger på siffror i förhållande till riksgenomsnittet om inte annat anges.
Sociala faktorer
Vuxna
Arbetslöshet
Arbetslösheten ligger inom ramen för riksgenomsnittet. Under det närmsta året kommer både
privata och offentliga arbetsgivare i länet att behöva nyanställa. Det finns också ett behov av
att anställa för att ersätta personer som byter jobb eller som går i pension. Chansen att finna
ett arbete i Kalmar län kommer därför att öka jämfört med förra året. Störst chans att få jobb
finns inom områdena hälso- och sjukvård, data/IT, utbildning samt bygg- och anläggning.
Arbetsförmedlingen, Statistik och prognoser
Flyktingmottagande
Länet har tagit emot fler flyktingar än riksgenomsnittet i samtliga kommuner förutom Kalmar.
Länet har svårt att etablera gruppen på arbetsmarknaden.
Kolada
Barn och unga
Ungas livssituation från 2009 - 2015
Ungdomar i årskurs 8
Generellt upplever ungdomarna i länet att levnadssituationen har förbättrats, är mer nöjda
med sin livssituation vilket är i paritet med riksgenomsnittet.
Ungas livssituation i siffror. LUPP 2015.
Ungdomsarbetslösheten 2015 - 2016
Ungdomsarbetslösheten i länet ligger i riksgenomsnittet.
I länet var 22,7 % av de arbetslösa ungdomarna utrikesfödda medan motsvarande siffra för
riket var 16,6 %.
Regionförbundet i Kalmar län. Arbetsmarknadens utveckling, ungdomsarbetslösheten.
Ungas livssituation i skolan
Länets elevers upplevelse av stress är något högre än riksgenomsnittet bland rikets
grundskoleungdomar.
LUPP 2015
Statistik om barn och unga
Andel barn med låg födelsevikt har ökat.
Antal barn, per 1000, med låg födelsevikt
2012
2013
2014
Riket
11,2
11,6
12,7
Kalmar län
10,9
13,7
15,3
Max18, Medicinska födelseregistret, Socialstyrelsen
Andel barn i vård med placering utanför det egna hemmet har ökat.
Andelen barn i vård med placering utanför det egnahemmet. Antal avser antal placerade barn per 10.000.
År 2011
År 2012
År 2013
Riket
104,2
114,2
120,7
Kalmar län
115.5
127,6
137,9
Max18, Registret Insatser för barn och unga, Socialstyrelsen
Folkhälsa
Procentuellt fler självmord än riksgenomsnittet (7:e plats i riket)
Självmord. Antal döda/10 000 (medelfolkm., 15+ år). Standardiserade tal
Kalmar län
Riket
Kvinnor 0,9
0,7
Män
2,8
1,7
Socialstyrelsen. Dödsorsaksregistret. (Folkhälsomyndigheten. Folkhälsodata)
Lägre med eftergymnasial utbildning
År 2015. Befolkningen efter eftergymnasial utbildning i procent
Kalmar län
Riket
25-44 år Kvinnor
47
63
25-44 år Män
31
40
45-64 år Kvinnor
34
40
45-64 år Män
24
22
Folkhälsomyndigheten
Stöd till personer med psykiska funktionsnedsättningar
Länet är dåligt på att utveckla rutiner, överenskommelser, planer för målgruppen.
Ingen kommun har en brukarinflytes-samordnare (BISAM)
Ingen kommun har brukarrevision
Sex av kommunerna har inte gjort någon brukarundersökning.
10 av kommunerna har inte information via annonser i massmedia.
Fyra kommuner har inte information via informationsblad.
Sex kommuner har inte information via informationsguide
Åtta kommuner erbjuder inte arbetsinriktad rehabilitering.
Sex kommuner erbjuder inte hemlösa personer med psykisk funktionsnedsättning bostad först
Åtta kommuner erbjuder inte social färdighetsträning
Ingen kommun erbjuder socialt kooperativ/Fontänhus
Fyra kommuner erbjuder inte öppen verksamhet
10 kommuner erbjuder inte samlad plan för kompetensutveckling till personalen
Sju kommuner erbjuder inte kontinuerlig ärendehandledning av handläggare inom socialpsykiatrin.
Sju kommuner menar att personer inte gått från sysselsättning till förvärvsarbete inom socialpsykiatrin.
10 kommuner menar att personer inte gått till från sysselsättningsinsats till skyddat arbete inom socialpsykiatrin.
Sex kommuner har inte rutiner för samordning med barn och unga inom socialpsykiatrin
Sex kommuner har inte rutiner för samordning med ekonomiskt bistånd inom socialpsykiatrin.
Fem kommuner har inte rutiner för samordning med LSS inom socialpsykiatrin.
Sex kommuner har inte rutiner för samordning med missbruk inom socialpsykiatrin.
Sju kommuner har inte rutiner för samordning för våld i nära realtioner inom socialpsykiatrin.
Åtta kommuner har inte rutiner för samordning med äldreomsorg inom socialpsykiatrin.
Sex kommuner har inte uppsökande verksamhet för målgruppen.
Ingen kommun har någon överenskommelse med arbetsförmedlingen inom socialpsykiatrin.
Ingen kommun har någon överenskommelse med Försäkringskassan inom socialpsykiatrin.
(Kolada)
Vård och omsorg om äldre
Här ligger länet bra till.
(Kolada, Socialstyrelsen)
Samordnad individuell plan (SIP)
Antalet utförda SIP ligger länet i jämförelse med riket klar under.
Enkäter mellan sept. 2015 – aug. 2016. Enkäter denna peiod, per 100.000 invånare.
Kalmar län 0,56 enkäter.
Riket 1,74 enkäter .
(SIP kollen)
Specialistpsykiatrin
Vuxna
Konsumtion
Konsumtion av vårddagar inom allmänpsykiatrin ligger länet över genomsnittet i riket.
Uppdrag psykisk hälsa
Nationella kvalitetsregister
Länet har ej dokumenterat i kvalitetsregisterna PsykosR, RättpsykK samt Riksät.
Psykiatri kompassen
Psykiatrisk tvångsvård.
Antal patienter i sluten tvångsvård genom LPT ligger länet något över riksgenomsnittet.
Psykiatrisk tvångsvård i öppen tvångsvård genom LPT, ligger länet över riksgenomsnittet.
Psykiatrisk tvångsvård i öppen rättspsykiatrisk vård genom LRV, ligger länet över
riksgenomsnittet.
Socialstyrelsen
Psykiatriska diagnoser i Kalmar län.
Antal sjukfall psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar.
Antalet patienter i öppen vård med neurotiska, stressrelaterade och somatoforma syndrom har
ökat radikalt sen 2005
Antal patienter i öppen vård med neurotiska, stressrelaterade och somatoforma syndrom
2005
2014
Ökning
i procent
Kalmar
1523
2841
46 %
län
Riket
41746 100273 58 %
Socialstyrelsen
Antalet patienter i öppen vård med personlighetsstörningar och beteendestörningar har ökat
radikalt sedan 2005.
Antal patienter i öppen vård med personlighetsstörningar och beteendestörningar.
2005
2014
Ökning
i procent
Kalmar
145
286
49 %
län
Riket
5 644
13 254 57 %
Socialstyrelsen
Antalet sjukfall i öppen vård med beteendestörningar och emotionella störningar med debut
vanligen under barndom och ungdomstid har radikalt ökat.
Antal patienter i öppen vård med beteendestörningar och emotionella störningar med debut vanligen under
barndom och ungdomstid.
2005
2014
Ökning
i procent
Kalmar
239
1 851
87 %
län
Riket
10 914 70 447 85 %
Socialstyrelsen
Besök per patient
Antal besök som gjorts i allmänpsykiatrisk öppenvård (2014) ligger Kalmar län högt
Antal besök som gjorts i allmänpsykiatrisk öppenvård under 2014. Per 1000 invånare
År 2014
Kalmar län
394
Riket
303
Socialstyrelsen.
Utveckling av antal öppenvårdskontakter har länet ökat med 6-7%.
Länet har en relativt stor andel patienter med ångestsyndrom max 2 besök/år.
Påbörjad vård, ej avslutad, förstämningssyndrom och ångestsyndrom ligger länet mycket hög
KPP Psykiatri 2014
Läkemedel
Medel vid alkoholberoende sedan 2006, högre än riksgenomsnittet.
Medel vid alkoholberoende, patienter per 1000 invånare
2006
2015
Pro-cent
Kalmar
2,65
3,29
Ökning 20
län
%
Riket
2,54
2,39
Minskning
6%
Socialstyrelsen
Sömnmedel och lugnande medel sedan 2006, högre än riksgenomsnittet
Sömnmedel och lugnande medel, patienter per 1000 invånare
2006
2015
Procent
Kalmar
74,91
84,19
Ökning
län
11 %
Riket
79,79
78,28
Minskning
med 2 %
Socialstyrelsen
Demensmedel, högre än riksgenomsnittet
Demens medel sedan 2006, patienter per 1000 invånare
2006
2015
Procent
Kalmar
5,92
8,21
Ökning
län
28 %
Riket
3,92
5,34
Ökning
27 %
Socialstyrelsen
Resultat av vården
Patientutbildning vid bipolär sjukdom, ligger länet lågt.
Förbättrad funktionsförmåga vid ätstörning ligger länet något lågt
Fri från ätstörning vid uppföljning ligger länet lågt.
Förbättrad symtombild vid rättspsykiatrisk vård ligger länet mycket dåligt till.
Vården i siffror
Barn och unga
Konsumtion
I relation till riksgenomsnittet
I jämförelse med riket ligger konsumtion av vårddagar i länet mycket högt.
Konsumtion av vårdagar för heldygnsvård ligger länet också mycket högt.
Antalet besök i öppenvård ligger Kalmar i topp.
Kostnader för vårdpersonal per vårdplats ligger Kalmar i topp.
Kostnader för heldygnsvård respektive öppenvård ligger Kalmar mycket högt.
Totalkostnad per 1000 inv. i topp.
Uppdra psykisk hälsa
Diagnoser och slutenvård
I relation till riksgenomsnittet
Invånare 0-24 år med avsiktligt självdestruktiv handling, ligger länet över riksgenomsnittet.
Invånare 0-24 år med psykiatrisk diagnos,, ligger länet över riksgenomsnittet
Kolada
Missbruk och beroende
Skolelevers alkohol, narkotika och tobaks vanor.
Alkohol: För länet som helhet uppgår värdena till i stort sätt samma nivåer som för riket. Ett
viktigt undantag finns dock. Flickor i gymnasiet årskurs 2 uppvisar högre nivåer på i stort sätt
samtliga alkoholmått jämfört med flickor i gymnasiet årskurs två i riket.
Narkotika användning: Något mindre i länet årskurs 9 än i riket. Bland gymnasieeleverna på
samma nivå som riket.
Rökning: Länet i stort sätt som riket.
CAN, Konsumtion och skador av alkohol, narkotika och tobak i kommuner i Kalmar län. Rapport 155
Alkohol, narkotika och tobaksvanor bland vuxna
Alkohol: Nivåerna bland vuxna i andelen riskkonsumenter av alkohol (enligt AUDIT-C) ligger
Kalmar län på ungefär samma nivå som för riket, möjligen något under, och som för riket har andelen
riskkonsumenter legat ganska still mellan 2008 och 2012.
Narkotikavanor: (andelen som använt cannabis): Andelen användare har ökat från 2008 till 2012
vilket är i linje med den nationella utvecklingen.
Dagligrökare: I motsats till alkohol och cannabis ligger denna andel något högre i Kalmar län än i
riket.
CAN, Konsumtion och skador av alkohol, narkotika och tobak i kommuner i Kalmar län. Rapport 155.
Drogvanor i Kalmar län, Årskurs 9 och gymnasiets år 2, 2015
Kalmar län: Generellt sätt var droganvändningen bland niondeklassarna i länet likartad som
riket.
CAN, Drogvanor i Kalmar län ILFA. Årskurs 9 och gymnasiet år 2 2015.
Kartläggning av ANDT-förebyggande arbete med fokus på organisation och struktur
2015
Kalmar län: Narkotika situationen är mer gynnsam i länet än i riket. Andelen som använt
cannabis är klart lägre i länet än riket som helhet. När det gäller slutenvårdande med narkotika
diagnos visar även dessa på lägre nivåer i länet än i riket som helhet och ökning i hela riket
men inte i länet.
CAN. ILFA rapport. Kartläggning av ANDT-förebyggande arbete med fokus på organisation och struktur, 2015.
Alkoholrelaterade diagnoser
I relation till riksgenomsnittet
Antalet patienter med alkoholrelaterade diagnoser, kvinnor och män, ligger Kalmar över
genomsnittet i förhållande till riket.
Vårdtid i dagar för alkoholrelaterade diagnoser ligger länet över genomsnittet i riket.
Medelvårdtid för alkoholrelaterade diagnoser, kvinnor, ligger länet över genomsnittet i riket.
Medelvårdtid för drogrelaterade diagnoser, män, ligger Kalmar över genomsnittet i riket.
Socialstyrelsen
Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården
Länet är dåligt på att följa de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroende vården. Se
nedan.
De flesta kommunerna har inte information på lättläst svenska på kommunens webbplats.
Fyra kommuner har inte socialjourverksamhet
Sex kommuner har inte aktuell rutin för samordning med socialpsykiatrin.
Tre kommuner har inte aktuell rutin för samordning med familjerätten.
Sju kommuner har inte aktuell rutin för samordning med LSS
Endast en kommun har aktuell rutin för samordning med äldreomsorgen.
Tre kommuner har inte aktuell rutin för samordning med landstinget
Endast en kommun har aktuell samlad plan för personalen kompetensutveckling.
Fem kommuner har inte någon aktuell rutin vid indikation på att en vuxen utsatts för våld inom missbruk.
Två kommuner erbjuder inte Case Manegement intergrerade team.
Endast två kommuner erbjuder Individuell Case management - Strengths model
Fem kommuner erbjuder inte minst ett av tre stödprogram till närstående.
Endast två kommuner erbjuder bostad först vid hemlöshet.
Sju kommuner erbjuder inte någon vårdkedja.
Endast en kommun har systematisk uppföljning för att utveckla verksamheten.
Endast en kommun har brukarinflytande på individuell nivå.
Endast en kommun har brukarinflytande på verksamhetsnivå.
Sex kommuner har inte brukarinflytande på övergripande nivå.
Sju kommuner har inte rutiner för information till enskilda.
Sju kommuner har inte aktuell rutin för att inte röja skyddade personuppgifter
(Socialstyrelsen)
Familjehemsvård
I relation till riksgenomsnittet
Antal inskrivningar i frivillig familjehemsvård ligger länet mycket högt.
Socialstyrelsen
