Underbil 10

advertisement
RAPPORT
Beställarkontor Vård
Gemensam utveckling och projekt
Handlägg Marianne Rudholm
are
2004-01-26
1 (11)
Bilaga 10
Uppföljning av den nationella handlingsplanen för 2003
(2 bilagor)
1. Bakgrund
I enlighet med avtal mellan regeringen, Svenska kommunförbundet och
Landstingsförbundet redovisas härmed uppföljningen av de insatser som gjorts under
2003 på de vårdområden som omfattas av den nationella handlingsplanen.
Inför årets uppföljning har Socialstyrelsen sänt ut en relativt omfattande enkät för
ifyllande. Enkäten innehåller både frågor med fasta svarsalternativ och frågor som
förutsätter längre text. För att underlätta läsningen har vi valt att samla både
enkätsvar och längre texter i ett samlat dokument där grunduppställningen följer
indelningen i Socialstyrelsens enkät.
I sammanhanget bör påpekas att fr o m 2003 utgör landstingets beställarverksamhet,
som tidigare var organiserad i sex sjukvårdsområden och en central stab, en
sammanhållen verksamhet, Beställarkontoret Vård. Här ingår tre
beställaravdelningar, Norr, Stockholm och Söder, där Nord geografiskt i stort
motsvarar de tidigare Nordöstra och Nordvästra sjukvårdsområdena, Stockholm
motsvarar Norra och Södra Stockholms sjukvårdsområden samt delar av Sydvästra
sjukvårdsområdet och Söder de tidigare Sydöstra och Sydvästra områdena.
Beställaravdelningarna utför flertalet av de uppgifter som tidigare handlades av
sjukvårdsområdena.
I jämförelse med förra årets redovisning utgör uppföljningen av planen för 2003 ett
mer sammanhållet dokument men det avspeglar fortfarande en del skilda beslut och
rutiner inom olika delar av landstinget.
Arbetet med sammanställning av uppföljningen för 2003 har skett i en särskild
arbetsgrupp med deltagare från de tre beställaravdelningarna samt från avdelningen
för Verksamhetsstyrning och finans och under ledning av avdelningen för gemensam
utveckling och projekt inom Beställarkontor Vård.
Uppföljningen ingår i landstingets årsredovisning för år 2003 och handläggs och
beslutas i samband med denna.
Bilagor
1 Telefontillgängligheten till primärvården i Stockholm och Ekerö kommun
2 Utvärdering av projektet ”Rätt väg i vården” på SÖS-akuten
2
2. Primärvård
Telefonframkomlighet till vårdcentral
Har landstinget satt upp mätbara mål för telefonframkomlighet? (t.ex. att 90 procent
av inkommande samtal ska komma fram till vårdcentralen inom 3 minuter)
 Nej
 Ja, gemensamma mål för hela landstinget
X Ja, men olika mål för olika områden/distrikt
 Ja, men enbart i vissa områden/distrikt
 Ja, annat…………………………………………………………………………

Mätbara mål för telefonframkomlighet till primärvården fastställdes av de tidigare
sjukvårdsområdena och varierar både inom olika delar av landstinget och mellan
olika enheter. När det gäller redovisning av dessa mål hänvisas till landstingets
uppföljning för år 2002 .
Under 2003 har en särskild arbetsgrupp startat ett arbete med att åstadkomma en
större enhetlighet när det gäller mål och uppföljning av telefonframkomligheten
inom primärvården.
Under 2003 har uppföljning av målen för enheterna inom Stockholms stad gjorts av
beställaravdelning Stockholm. Redovisning av resultatet bifogas.(Bilaga 1)
I vissa fall har i vårdöverenskommelsen angivits som villkor för full ersättning att en
viss telefonframkomlighet uppnåtts.
Sjukvårdsrådgivning på telefon
På Sjukvårdsupplysningens telefonnummer 08-320 100 ges både allmän
sjukvårdsinformation och medicinsk rådgivning. Erfarna sjuksköterskor svarar på
frågor och ger medicinska råd både när det gäller egenvård och om en
vårdmottagning behöver kontaktas. Under år 2003 ringdes totalt 558.000 samtal till
Sjukvårdsupplysningen, av dessa gällde 417 000 eller ca 75% medicinsk rådgivning.
I södra delen av länet finns också Sydjouren, som bl a har ett samarbete med vissa
vårdcentraler i Södertälje, som innebär att jouren disponerar vissa tider på
vårdcentralerna dit patienter som ringer till jouren kan bokas in påföljande dag.
Väntetider till läkarbesök
Har landstinget satt upp egna mål för besökstillgänglighet utöver att patienterna ska
kunna få läkarbesök inom sju dagar?
X Nej
 Ja, gemensamma mål för hela landstinget
3
 Ja, men olika mål för olika områden/distriktJa, men enbart i vissa områden/distrikt
 Ja, annat
I många vårdöverenskommelser inom primärvården ingår också krav och önskemål
när det gäller väntetider och dessa följs kontinuerligt upp. I vissa fall är också en del
av ersättningen kopplat till resultatet.
För att minska väntetiderna har vissa vårdcentraler anpassat sina öppettider i första
hand med förlängt öppethållande. En vårdcentral (Skanstull) deltar i
genombrottsprojektet ”Bra mottagning”. Motsvarande projekt, men i landstingets
regi pågår i Norrtälje. Dessutom kan som ovan nämnts, Sydjouren boka tider snabbt
på vårdcentralerna i Södertälje. Alla dessa åtgärder har haft effekt på väntetiderna
Fast läkarkontakt
Har landstinget satt upp mål för fast läkarkontakt utöver vad som stadgas i HSL 5§?
X Nej
 Ja, för kontinuitet mellan patient och läkare (t.ex. Vid 70% av besöken ska patienten träffa in
fasta läkare)
 Ja, för annat:………………………………………..
Hur enhetlig inom landstinget är tillämpningen för listning?
X I huvudsak gemensam tillämpning
 Olika för olika områden/distrikt i landstinget
 Olika för privata och offentliga vårdcentraler
Om det i huvudsak är gemensam tillämpning, hur sker listningen?
a
 Enbart aktiv listning
X Både aktiv och passiv
b
 Listning enbart på läkare
X Listning på både läkare och vårdcentral
c
 Enbart listning/notering på den enskilda vårdcentralen utan koppling till centralt register i
landstinget
 Enbart listningsregister centralt i landstinget
X Listningsregister centralt i landstinget i kombination med register på
den enskilda vårdcentralen
 Listningsregister centralt/enskild vårdcentral som ovan kopplat till
kapitationsersättning/motsv

Om det finns centralt listningsregister, hur många var listade år 2002 och 2003?
(Jämförande tidpunkter, t.ex. december månad. Om det endast finns uppgift för 2003,
ange antalet)
Siffror finns endast för 2003. I oktober var antalet 1.483.488 (varav knappt 60%
listade på husläkare och drygt 40% på husläkarmottagning)
4
Har landstinget satt upp normtal för antal invånare per allmänläkare?
 Nej
X Ja, för landstinget som helhet
 Ja, men olika för olika områden/distrikt
Om normtal finns, ange talet samt eventuell tid när talet ska uppnås:
1/ 1500 inv. Ska enligt planeringen vara uppnått 2005
Hur var möjligheten att rekrytera allmänläkare till ”fasta tjänster” sammantaget i
landstinget hösten 2003 jämfört med för ett år sedan?



X

Mycket sämre
Lite sämre
Samma läge
Lite bättre
Mycket bättre
Rekryteringsfrämjande insatser inom SLL har t ex varit t ex att i viss utsträckning
erbjuda egen tid för forskning inom ramen för husläkaruppdraget, satsning på
omskolning av sjukhusläkare till allmänläkare m m.
Har landstinget vidtagit åtgärder för att öka antalet ST-läkare?
 Nej
X Ja, utökat antal tjänster
X Ja, rekryteringsbefrämjande insatser
Medel för ST-tjänster har särskilt öronmärkts.
Hur var möjligheten att rekrytera ST-läkare hösten 2003 jämfört med för ett år
sedan?



X

Mycket sämre
Lite sämre
Samma läge
Lite bättre
Mycket bättre
Kunskapsutveckling inom primärvården
I delar av landstinget, norra länet och delar av Stockholms stad finns en särskild
finansiering av tjänster för fortbildningssamordning respektive
utbildningssamordning. Uppdraget under året har bl.a. varit att sprida insatserna över
hela länet.
Fortbildningsamordnarna för husläkarna har följande uppdrag.
5







Stimulera till fortsatt individuell fortbildningsplanering genom utskick och
insamling av individuella fortbildningsplaner, sammanställning och
återkoppling till ett särskilt Utbildningsrådet
Ge stöd till enskild fortbildning efter önskemål
Leda Utbildningsrådet med representanter för husläkarna i alla kommuner
och utforma gemensam fortbildning med fortbildningsplaner som grund
I den gemensamma fortbildningen anpassa till medicinskt programarbete (och
motsvarande) samt nationella riktlinjer och SBU-rapporter
Medverka då fortbildnings/kvalitetsfrågor diskuteras
Samverka med läkemedelskommittén i fortbildningsfrågor
Delta i regionala och nationella möten för fortbildningssamordnare
Inom norra länet finns sedan många år en välfungerande fortbildning för husläkarna.
Varannan vecka arrangerar Utbildningsrådet en eftermiddagsutbildning. Grundidén
för eftermiddagarna har varit och är att



Kunskapsförmedlingen skall vara behovsstyrd, det är här fortbildningsplaner
och Utbildningsråd kommer in.
Lokal förankring. I första hand sker diskussionen med specialister på
Danderyds sjukhus och privata specialister med avtal inom norra länet.
Ge stöd till enskilda medarbetare och utveckla allmänmedicinen genom att ta
upp aktuella frågor som utbrändhet, sjukskrivningar, övervikt etc.
Under året har 16 fortbildningseftermiddagar genomförts. Samtliga har varit mycket
välbesökta. Antalet deltagare per gång varierar mellan 40 – 80 personer.
I november arrangerades 3 dagars fortbildning för 25 husläkare i internatsform om
konsten att ”Laborera rätt och lagom”.
När det gäller övrig personal inom norra länets primärvård finns nu en tjänst som
vårdutvecklare för samordning av fortbildning för distriktssköterskor och
mottagningssköterskor inom hela norra länet.
Utbildningsinsatser har under året genomförts med olika teman och med deltagande
av flera personalkategorier från landstinget och från kommunerna. I ett
samarbetsprojekt kring vårdprogram om trycksår – prevention och behandling har t
ex personalgrupper inom närsjukvården (primärvård, geriatrik, psykiatri) och i de 14
kommunerna i norra länet inbjudits till utbildningsseminarier. Exempel på andra
seminarieserier med utbildning vilka ägt rum under 2003 rör
– Sjuksköterska och läkemedel,
– Övervikt/fetma
– Lokalt delegeringsarbete i fyra kommuner med utbildning i lagar och författningar
samt handledning
Under året har också arbete utförts med planering av utbildningsinsatser inom
närsjukvården avseende år 2004 rörande nutrition.
6
Primärvård övrigt
Inom Stockholms stad sker följande insatser.

En diskussion om akut omhändertagande jourtid har inletts och en översyn
kommer att göras 2004.

Förstärkning med psykosocial kompetens har under 2003 genomförts på
vårdcentraler för att förbättra omhändertagandet av patienter med
psykosociala problem. Verksamheten förstärks under 2004.

Etablering sker av Stenhamra vårdcentral med två husläkare i syfte att
tillgodose det lokala behovet av primärvård.

Ytterligare förstärkningar planeras i Rinkeby för att förbättra närsjukvården.
3. Samverkan vid vård och omsorg om äldre
Finns beslut i landstinget om att det ska finnas avtal/överenskommelse om
läkarmedverkan i särskilt boende mellan vårdcentral/primärvård och kommun?
 Nej
X Ja, för landstinget som helhet (men utformat på lite olika sätt utifrån lokala
förhållanden, inte alltid via primärvården. Se nedan)
 Ja, men enbart i vissa områden/distrikt
Finns det geriatriker som ansvarar för läkarmedverkan i särskilt boende?
 Nej
 Ja, anställda inom primärvården
X Ja, anställda på sjukhus/eller på fristående geriatriska kliniker
Uppföljning av hur läkarmedverkan i särskilt boende utvecklats har ännu inte gjorts
inom SLL.
Läkemedelsgenomgångar i syfte att minska förekomst av läkemedelsbiverkningar
samt få en effektivare användning har påbörjats i ett antal särskilda boenden inom
norra länet och inom Stockholms stad i samarbete med Apoteket AB. Vid utgången
av år 2003 beräknas cirka 100 genomgångar vara utförda av läkare vid dessa
boenden.
Under år 2004 skall ytterligare cirka 600 läkemedelsgenomgångar genomföras och
totalt på lite längre sikt beräknas antalet genomgångar komma att uppgå till 5 000.
4. Avancerad hemsjukvård
Definition: ”Avancerad sjukvård i hemmet bedrivs av ett multiprofessionellt team. Möjligheter till
planerade och akuta insatser måste finnas alla tider på dygnet med relativt kort inställelsetid.
Verksamheten är läkarledd och i teamet ingår sjuksköterskor m.fl. Patienterna har cancersjukdomar
7
eller andra elakartade sjukdomar (palliativ vård), kroniska sjukdomstillstånd eller tillfälliga
medicinska tillstånd som kräver intensiv behandling (övrig avancerad hemsjukvård)”
Finns det inom landstinget vårdformer/vårdorganisation för avancerad hemsjukvård
enligt definitionen ovan?
 Nej
X Ja
Om ja:
Hur är vårdformen organiserad? (flera svarsalternativ kan anges)
X Inom primärvård (PAH/motsv)
X Inom sjukhus (LAH/SAH/motsv)
X Egen organisation (ASIH dvs avancerad sjukvård i hemmet)
Hur stor andel av befolkningen inom landstinget täcker den avancerade
hemsjukvården?
X Mer än 80 procent
 Mellan 50-79 procent
 Mindre än 50 procent
Hur många patienter var under året inskrivna i den avancerade hemsjukvården?
ca 1000
Uppgifterna om antal läkarbesök samt hur många patienter inom hemsjukvården som
avled i sitt ordinära hem finns inte tillgängliga.
5. Barn och ungdomar med psykiska problem
Beställarverksamheten inom norra länet har ansvar för länsgemensamt avtal om
barnpsykiatrisk heldygnsvård, till heldygnsvården anknuten mellanvård samt
länsgemensam öppenvård. Under året har ett samordnat ett arbete skett inom
Beställarkontor Vård för att ta fram en enhetligt formulerad uppdragsbeskrivning för
BUP i Stockholms län.
Utifrån tidigare politiska beslut har BUP ett övergripande uppdrag att genomföra
strukturförändringar som innefattar samlokalisering av den slutna vården i syfte att
uppnå högre kostnadseffektivitet, bygga upp mellanvårdsformer i syfte att erbjuda ett
bredare utbud av insatser av varierande intensitet. Under 2003 har BUP arbetat fram
ett principförslag för en ny struktur för barn och ungdomspsykiatrin som ska gälla
från år 2005 då verksamhetens heldygnsvård samlokaliseras till Sachsska
barnsjukhuset. Under 2004 ska förslaget behandlas och godkännas inom
beställarorganisationen, presenteras för kommunerna samt detaljorganisation
utarbetas.
8
För att skapa erfarenheter från olika former av mellanvård har pilotprojekt av
mellanvårdskaraktär startats under året. Projektets syfte är att utveckla modeller för
akut, intensiv och flexibel öppenvårdsbehandling i fall där behovet är mer
omfattande än ordinarie öppenvård men där heldygnsvård inte bedöms nödvändig.
Inom den klinikanslutna vården har olika modeller för intensiva öppenvårdsinsatser i
patientens närmiljö, dagvård och/eller hemvård för olika ålders- och/eller
diagnosgrupper utvecklats.
Barnpsykiatriskt stöd till de s k SIS-institutionerna (enheter för §12-vårdsom drivs av
Statens institutionsstyrelse) har under lång tid varit en källa till diskussion mellan
SIS, kommunerna och landstinget. Frågan har innehållit två aspekter, det ekonomiskt
ansvarstagande och det kompetensmässigt ansvarstagande. Under 2003 har en
överenskommelse träffats med SIS som innebär en lösning av den ekonomiska delen
från och med år 2004.
Under året har organisationen av utredningarna för barn med neuropsykiatriska
problem förändrats. Barn med neuropsykiatrisk frågeställning utreds i första hand vid
lokal BUP-mottagning eller basteam där kompetens för utredning och behandling
byggs upp. Den länsgemensamma neuropsykiatriska enheten (NPE) vid Astrid
Lindgrens barnsjukhus arbetar i högre utsträckning än tidigare konsultativt och med
samutredningar gentemot basteam och lokala BUP- mottagningar. Förändringen har
bidragit till att väntetiden för neurospsykiatrisk utredning minskat och stöd till
familjerna kan sättas in tidigare.
Under året har ett projekt för att utveckla modeller för lokala utbildnings- och
stödinsatser riktade till familjer med barn med ADHD och annan liknande
problematik samt utbildningsinsatser till barnens personal genomförts i samarbete
med Solna, Vallentuna, Lidingö och Sigtuna.
En successiv uppbyggnad av den lokala missbruksvården har skett under senare år.
Verksamhet som särskilt inriktas mot ungdomar har startats i flera kommuner.
Fortfarande måste dock många ungdomar få vård vid Maria Ungdom, långt från
bostaden. I samverkan med exempelvis Järfälla och Upplands Bro kommuner har de
lokala beroendemottagningarna fått utökat uppdrag till att även ta emot individer
under 18 år.
Satsningen på beroendevårdens öppna verksamhet har under år 2003 ytterligare
förstärkts genom att det inom kommunerna Järfälla och Solna har tillkommit ett
lokalt utbud av insatser för ungdomar med missbruksproblem, det så kallade
ungdomsåtagandet.
Inom Huddinge, Botkyrka, Salem, Södertälje och Nykvarn finns sedan några år
samrådsgrupper där polis, socialtjänst, vuxenpsykiatrin, BUP och
habiliteringscentrum träffas och gemensamt planerar för barn/ungdomar som utsatts
för sexuella övergrepp eller bevittnat familjevåld.
9
Vid BUP i Nacka / Värmdö finns nu spädbarnsprojektet "Gungan" som vänder sig
till barn 0-3 år och deras familjer i Nacka och Värmdö. Projektets mål är att
förebygga framtida psykisk ohälsa hos målgruppen genom tidiga insatser.
Sedan några år drivs tre lokala projekt där BUP och vuxenpsykiatrin samarbetar
kring 16 – 25-åringar. I Södertälje deltar också kommunen. Samarbetet är utformat
på olika sätt i de tre projekten och en utvärdering kommer att göras under våren
2004.
Insatser för att stärka familjecentraler och ungdomsmottagningar inom Stockholms
stad i arbetet med att förebygga psykisk ohälsa och olika förmer av missbruk bland
barn och ungdomar påbörjades under 2003 i samverkan med berörd stadsdel.
6. Psykiskt funktionshindrade
I nordöstra delen av länet har samverkansöverenskommelser gjorts mellan
kommunerna och husläkarmottagningar och psykiatrisektorn kring psykiskt
funktionshindrade. Överenskommelserna tydliggör det ansvar som åligger respektive
organisation. Mål för samverkan har fastställts, liksom organisationen av samverkan
och hur uppföljning ska genomföras.
Arbete pågår med syfte att göra motsvarande samverkansöverenskommelser också
inom nordvästra delen av länet.
Den målrelaterade ersättningen, som är kopplad till ett antal kvalitetsparametrar,
exempelvis gemensam vårdplanering, lokalt samverkansarbete, barn till psykiskt
sjuka föräldrar, finns sedan tidigare i vårdöverenskommelsen med psykiatriklinik
Sydost och kommer också att införas inom de övriga klinikerna inom södra
länsdelen.
I såväl Huddinge som Botkyrka inleddes under 2003 ett arbete s mellan psykiatrin,
beroendevården och kommunen med att utveckla samverkan kring personer med
psykisk sjukdom och beroendeproblematik.
Med stöd från beställaren håller ett samarbete på att utvecklas inom psykiatriklinik
Sydost främst med socialtjänsten, kring de psykiskt långtidssjuka patienterna och
psykiskt sjuka missbrukare.
Beställaren har tillsammans med psykiatrikliniken i Södertälje och vårdcentralerna i
Södertälje, Salem och Nykvarn fortsatt med att utveckla samverkan kring patienter
med psykiska problem och sjukdomar.
7. FoU
Finns särskilt organiserade FoU-enheter i landstinget?
 Nej
X Ja
10
16. a Om ja, i vilken omfattning? (Siffrorna avser 2003)
X Primärvård,
budget ca 21, .mkr
X Psykiatri,
budget ca 35.mkr
X Äldrevård,
budget ca 13 mkr
Kombination, budget/alternativt bokslut:……………………… mkr,
En utredning som genomförts under 2003 föreslår att landstingets nuvarande 41
kunskapsenheter koncentreras till centrumbildningar. Förslaget premierar kunskap
som är direkt användbar för landstingets producenter och beställare. I utredningen
om kunskapscentra, som lades fram för landstingsstyrelsen i december, föreslås nio
centra med ansvar för respektive kunskapsområden. Nätverken och arbetssättet inom
det medicinska programarbetet utvidgas till att omfatta även centrumbildningarna.
De nio föreslagna kunskapscentra är:
· Centrum för folkhälsoarbete, inklusive barns hälsa
· Centrum för epidemiologi, socialmedicin och hälsoekonomi
· Centrum för arbets- och miljömedicin
· Centrum för smittskydd
· Onkologiskt centrum
· Centrum för läkemedel
· Centrum för allmänmedicin
· Centrum för psykiatri
Den 1 april ska ett samlat förslag på den framtida linjeorganisationen vara klart.
8. Alternativa driftsformer
Har landstinget fattat beslut om målsättningen när det gäller privata/alternativägda
vårdcentraler/läkarmottagningar?
X Nej
 Ja
Om ja, vad innebär landstingets beslut?
 Andelen ska öka
 Andelen ska vara oförändrad
 Inga nya ska etableras
 Andelen ska minska
 Annat……………
Har landstinget vidtagit åtgärder för att främja utvecklingen av mångfalden?
X



Nej
Ja, det finns mångfaldsprogram
Ja, det finns särskild funktion/personellt stöd
Ja, annat……………………………………
11
Har landstinget genomfört eller försökt genomföra upphandling?
X Nej
 Ja, ingått nya avtal
X Ja, genomfört omförhandling av tidigare ingångna avtal
 Ja, gjort upphandling men inte lyckats ingå nya avtal
9. Läkarbesök i landstinget på jourcentral, akutmottagning och i hemmet
De ifyllda uppgifterna ska vara jämförbara över tid. Uppgifter från 2000-2003 finns
sist i enkäten. Om det är justeringar som behöver göras så gör dessa.
Hur många läkarbesök gjordes under 2003?
a. På jourcentral, antal 2003 : 160.385
antal 2002: 128.522
a. På akutmottagning, antal 2003: 539.780
Om det finns studier gjorda i landstinget om patienter som kommer ”rätt eller fel”
till akutmottagningen, bifoga gärna sådana studier. Se bilaga BAST
c. I hemmet, antal 2003: 48.407
Gäller hembesök+hemsjukvårdsbesök av läkare i primärvård (alternativt Geriatriker
från sjukhus enligt frågan ovan), både i särskilt och ordinärt boende, dock ej inom
avancerad hemsjukvård i ordinärt boende (redovisas under tidigare fråga). Om
uppdelning kan göras på särskilt och ordinärt boende, ange då antal på dessa
boendeformer.
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Fgf

5 Cards oauth2_google_07bf2a28-bcd3-42a3-9eef-1d63e3edcbe8

Create flashcards