Nyttiggörande av kall fjärrvärme Värmegles

Svensk Fjärrvärme AB | Januari 2004
Nyttiggörande av Kall Fjärrvärme | Värmegles 2003:6
nyttiggörande av
kall fjärrvärme
Marti Lehtmets, FVB ab
Forskning och Utveckling | Värmegles 2003:6
1
Nyttiggörande av Kall Fjärrvärme | Värmegles 2003:6
2
Svensk Fjärrvärme AB | Januari 2004
Svensk Fjärrvärme AB | Januari 2004
Nyttiggörande av Kall Fjärrvärme | Värmegles 2003:6
nyttiggörande av
kall fjärrvärme
marti lehtmets, fvb ab
Forskning och Utveckling
Värmegles 2003:6
ISSN 1401-9264
© 2004 Svensk Fjärrvärme
Art. Nr 042206
3
Nyttiggörande av Kall Fjärrvärme | Värmegles 2003:6
Svensk Fjärrvärme AB | Januari 2004
I rapporten redovisar projektledaren sina resultat och slutsatser.
Publicering innebär inte att Svensk Fjärrvärme AB eller styrgruppen för
Värmegles Fjärrvärme tagit ställning till slutsatser och resultat.
4
Svensk Fjärrvärme AB | Januari 2004
Nyttiggörande av Kall Fjärrvärme | Värmegles 2003:6
Sammanfattning – Kall fjärrvärme
Anslutning av småhus och grupphusområden utgör en möjlig framtida fjärrvärmepotential även om lönsamheten idag är ifrågasatt. I dagsläget finns det därför ett behov
att finna nya kostnadseffektiva fjärrvärmelösningar för småhus. En möjlig
uppvärmningsform för småhus är konceptet kall fjärrvärme.
Kall fjärrvärme har sin tekniska tyngdpunkt i en kollektiv distribution av undertemperad värme som värmekälla för individuella värmepumpar. En värmeleverans kan till
exempel säkerställas från fjärrvärmereturen till en garanterad temperaturnivå, i
förstudien vald till 8°C. Värmen levereras via en oisolerad plastslang som markförläggs i
ett odränerat schakt. I det breda helhetskonceptet för kall fjärrvärme ingår även insatser
för att effektivisera tillförsel och användning av el för uppvärmningsändamål inom
småhussektorn.
I sina enskilda beståndsdelar bygger konceptet kall fjärrvärme på traditionell teknik. I
stället ligger det stora nyhetsvärdet i konceptets sammansättning till en teknisk helhet
och ett affärsmässigt nytänkande.
Syftet med förstudien har varit att påvisa lönsamhet för inköp och distribution av kall
fjärrvärme från ett husägarperspektiv (fjärrvärmekund). Lönsamheten för kall fjärrvärme värderas i förhållande till motsvarande funktion (borrhålskostnad) för den mest
sannolika alternativa uppvärmningsformen, en traditionell bergvärmepump.
Förstudien bygger på en övergripande principiell betraktelse med begränsad teknisk
detaljeringsgrad. I arbetet har ingått att titta på kostnadsutfallet för befintlig och
nyexploaterad bebyggelse för tre olika anslutningsdistanser (1-4 km) och två olika stora
grupphusområden (10-50 enfamiljshus).
Av resultaten framgår att kall fjärrvärme kan vara ett ekonomiskt uppvärmningsalternativ för större befintliga samt mindre och större nyexploaterade grupphusområden. För
befintlig bebyggelse förutsätts normalt en kort anslutningsdistans. En successiv introduktion av kall fjärrvärme, enligt en genomförd potentialbedömning, förväntas medföra
en på sikt tillkommande årlig fjärrvärmeleverans av 1,3 TWh och samtidigt reducera
koldioxidbelastning till atmosfären med i medeltal 260 000 ton per år under en tioårsperiod.
Ett ny och oprövad uppvärmningsform innebär alltid en viss marknadsmässig osäkerhet
innan tekniken verifierats i praktisk handling. Av detta skäl finns det ett behov att
genomföra ett demonstrationsprojekt i liten skala.
Utifrån ett bredare framtidsperspektiv finns det även en osäkerhet och ett behov att
identifiera rätt form av huvudmannaskap och att standardisera konceptets tekniska
utförande. I detta senare arbetet är det angeläget att än mer effektivisera ledningsdragningen för den kalla fjärrvärmen, speciellt för anslutning av befintlig bebyggelse där
den största marknadspotentialen torde finnas. Med hänsyn till konceptets ansats att
undvika en separat el-baserad spetsvärmekälla så finns det också ett behov att konceptanpassa värmepumpens dimensionering.
5
Nyttiggörande av Kall Fjärrvärme | Värmegles 2003:6
Svensk Fjärrvärme AB | Januari 2004
Summary – Cold district heating
The connection of one-family residential units brings a future possible potential for the
district heating operation in Sweden. However, today the economic profitability, for this
segment of the district heating market, is questioned. To meet this demand a new
heating concept – Cold district heating, is introduced and evaluated in this feasibility
study.
Cold district heating comprises a distribution of low temperature (8°C) heat as a heat
source for a group of individual heat pumps. The heat delivery, distributed in ground
buried uninsulated plastic tubes, is secured by the means of the heat supply from the
return pipe of a traditional district heating net. In a broad approach, the heating concept
also feature activities to improve the supply and use of electricity for heating purposes in
the currant building sector.
In its individual parts the concept is based on traditional technique. Instead, the high
lights of the concept is the way to interact each part in one overall system and the
approach in launching a new common commercial business in the unexplored field
between the market of district heating and heat pump techniques.
The objective of this feasibility study has been to prove the economic competitiveness of
the house holder for cold district heating in relation to the most probably heating
alternative, a group of traditional ground heat pumps. The conduction is further based
on general prerequisites and a limited degree of technical resolution. The economic
result is accounted for residential units of 10-50 one-family dwellings with different
connecting distances of 1000–4000 meters, respectively.
The results indicate a possible economic profitability for cold district heating for larger
existing residential units (50 dwellings) with a short connecting distance. Even for
different sizes of future residential units (exploitation areas) the economic results are
favourable. However, for future residential units the market potential is estimated fairly
low. Based on a potential reflection, a gradual introduction of cold district heating is
estimated to support an long term annual additional district heating supply of 1,3 TWh
and an average annual reduction of carbon dioxide of 260 000 tons for a period of ten
years.
A new heating concept is normally to be introduced on the market by the means of a
small demonstration plant. However, in a broader view there is a future demand to
identify the right form of operational ownership and to standardise the technical frames
of the concept. In the latter work, the need for a more cost-effective construction of the
interacting distribution net and an applied concept design of the integrated heat pump
energy system.
6
Svensk Fjärrvärme AB | Januari 2004
Nyttiggörande av Kall Fjärrvärme | Värmegles 2003:6
Innehållsförteckning
1
Bakgrund .................................................................................................. 9
1.1
Problemställning ............................................................................................................. 9
1.2
Konceptet Kall Fjärrvärme .............................................................................................. 9
1.3
Kunskapsläge .................................................................................................................. 9
2
Syfte ......................................................................................................... 11
3
Genomförande ........................................................................................ 12
4
Indata ......................................................................................................14
4.1
Tekniska grunddata ........................................................................................................ 14
4.2
Ekonomiska uppgifter, sammanställda ......................................................................... 14
5
Analys med resultat ................................................................................ 15
5.1
Systemutformning, teknik ............................................................................................. 15
5.2
Ekonomiskt utfall ........................................................................................................... 17
5.3
Miljöpåverkan ................................................................................................................ 18
5.4
Potentialstudie ............................................................................................................... 19
5.5
Möjligheter och hinder, förvaltning .............................................................................. 20
6
Slutsats med värdering ........................................................................... 21
7
Referenser ...............................................................................................23
Bilaga
B1
Kostnadssammanställning .................................................................... 24
7
Nyttiggörande av Kall Fjärrvärme | Värmegles 2003:6
8
Svensk Fjärrvärme AB | Januari 2004
Svensk Fjärrvärme AB | Januari 2004
1.
Bakgrund
1.1
Problemställning
Nyttiggörande av Kall Fjärrvärme | Värmegles 2003:6
Anslutning av småhus och grupphusområden utgör en möjlig framtida fjärrvärmepotential. Redan i dag ansluts en hel del småhus. Utbyggnadstakten är emellertid mycket
olika och föränderlig för olika fjärrvärmebolag bland annat på grund av ifrågasatt
lönsamhet. Många områden exploateras därför endast om investeringsstöd kan beviljas
(LIP/KLIMP).
Det finns därför i dagsläget ett identifierat behov att finna nya kostnadseffektiva
fjärrvärmelösningar för småhus.
Fjärrvärme är ofta en miljöeffektiv uppvärmningsform. Kombineras anslutningen med
konverterad eller minskad elanvändning, som ofta är fallet i befintliga småhus, är
miljöutbytet ännu större.
Förutsättningarna för fjärrvärmeanslutning av många småhus och grupphusområden är
mycket olika. Nyare villor och grupphusområden, såväl befintliga som nybyggnation,
ligger ofta utanför fjärrvärmeområdet. Dessa nyare villor är företrädesvis byggda med
uppvärmningssystem som består av antingen direktverkande el eller vattenburen värmedistribution (el / olja / värmepump). Nyare villor har en värmelast av storleksordningen
15-20 MWh/år. Många äldre stadsvillor ligger ofta i direkt anslutning till fjärrvärmesystemet och har en förhållandevis stor värmelast 20-40 MWh/år. Det husegna
uppvärmningssystemet är oftast vattenburet eller baserat på direktverkande el
(konverterat från individuella eldstäder).
Ett möjligt energisystem för småhus är konceptet kall fjärrvärme enligt referens
Wedebrand (1997). Under ett antal år har konceptet ingått som en del av den kommunala energiplanen för Lidköpings kommun. Först i samband med Svenska Fjärrvärmeföreningens lansering av FoU-programmet Värmegles Fjärrvärme har en förstudie av
konceptet kunnat genomföras.
1.2
Konceptet Kall Fjärrvärme
Konceptet kall fjärrvärme är ett möjligt övergripande framtidsorienterat uppvärmningssystem för småhus och grupphusbebyggelse främst inom värmeglesa områden i nära
anslutning till ett befintligt fjärrvärmesystem. Alternativa eller kompletterande framtida
uppvärmningsformer i dessa områden är normalt olika värmepumpskoncept och pelletsinstallationer. Lönsamhetsgränsen för prima fjärrvärme ligger i allmänhet i direkt
anslutning till befintlig fjärrvärmekulvert (< 500 m anslutningsavstånd).
Kall fjärrvärme har sin tekniska tyngdpunkt i en kollektiv distribution av under-temperad värme som värmekälla för individuella värmepumpar. Värmepumpen dimensioneras
utan behov av separat el-baserad spetsvärmekälla (el-patron). Hela värmebehovet skall
sålunda täckas med enbart drivel för värmepumpen och kall fjärrvärme. Däremot kan
en el-patron utgöra en begränsad nödvärmekälla upp till värmepumpens el-märkeffekt
(cirka 2 kW). I detta avseende utgör uppvärmningssystemet även ett koncept för att
ytterligare effektivisera tillförsel och användning av el för uppvärmning i byggd miljö
(vanligtvis konvertering av el-baserad uppvärmning).
Distributionsmässigt säkrar fjärrvärmeföretaget en momentan värmeleverans sannolikt
från fjärrvärmereturen till en garanterad mängd, varaktighet och lägsta temperatur,
9
Nyttiggörande av Kall Fjärrvärme | Värmegles 2003:6
Svensk Fjärrvärme AB | Januari 2004
exempelvis 8°C ( T = 4°). Värmen levereras via en oisolerad plastslang som markförläggs i ett odränerat schakt.
Beroende av parternas önskade tekniska och affärsmässiga samverkan så medger
systemlösningen möjlighet till olika former av laststyrning. Vid laststyrning kan uttag
och tillförsel av värme förskjutas i tiden och på så sätt anpassas till en tidpunkt när
kostnadseffektiv produktionskapacitet finns tillgänglig. I praktiken tillämpas någon
form av värmelagring, temporär förhöjd marktemperatur (> 8°C), i markvolymerna
närmast slangen. En annan form av lastpåverkan är värmeanvändarens (husägarens)
möjlighet att själv ladda markvolymerna (höja marktemperaturen) närmast slangen
genom återvinning av värme från det egna husets ventilationssystem.
I det idealiserade driftsfallet dimensioneras fjärrvärmeleveransens temperaturnivå till
den omgivande markens naturliga temperatur. På så sätt undviks tillkommande värmeförluster från distributionssystemet. Likväl måste temperaturnivån även anpassas till de
förutsättningar som värmepumpen och husets interna energisystem medger. Drift- och
prestandamässigt gynnas en värmepump principiellt av förhöjd köldbärartemperatur, det
vill säga förhöjd fjärrvärmetemperatur. Konceptet kall fjärrvärme medger en god flexibilitet att själv välja rätt temperaturnivå på fjärrvärmeleveransen utifrån egna objektspecifika förutsättningar!
Påverkan av en förändrad temperaturnivå är en komplex process som inverkar på
konceptets hela energi- och miljöbalans. Generellt torde en högre temperaturnivå
minska elberoendet och miljöpåverkan samtidigt som fjärrvärmeleveransen ökar på
grund av tillkommande nätvärmeförluster. Det ekonomiska utfallet är mera oklart med
hänsyn till balansen mellan aktuellt fjärrvärmepris och förväntade stigande elpriser.
I konceptet ingår även att finna en enhetlig metod för debitering av nyttiggjord fjärrvärme.
I sin enklaste form bygger konceptet kall fjärrvärme på traditionell teknik som samordnas och integreras till en helhetslösning i ett överordnat energisystem. Konceptet bygger
vidare på flexibilitet och nytänkande i samverkan i både entreprenadform och
förvaltningshänseende. Av dessa skäl måste konceptet utvärderas i hela sitt sammanhang
med att identifiera enskilda funktioners för- och nackdelar och övergripande belysa
parternas förutsättningar för lönsamhet och energisystemets inverkan på miljön.
I konceptet förlängning ingår även att anpassa / finna en framtidsorienterad systemlösning för värmedistribution och tappvattenberedning i husen i kombination med
bibehållet eller förbättrat inomhusklimat.
1.3Kunskapsläge
Kunskapsläget för konceptet som sådant är enligt vår kännedom begränsat. Det finns
möjligen vissa äldre nordiska referenser där delar av konceptet varit föremål för utredning / realisering.
Vi känner också till en referens från Energimagasinet 6/99. I denna artikel av Larry
Good hänvisas till ett liknande amerikanskt koncept som använder undertempererad
värme (kall fjärrvärme) som värmekälla till en värmepump.
Samtidigt innehåller konceptet i sina enskilda delar inga tekniska genombrott. Det
tekniska och affärsmässiga nyhetsvärdet ligger i stället med sin tyngdpunkt på sammansättningen av delarna till en helhet.
10
Svensk Fjärrvärme AB | Januari 2004
2.
Nyttiggörande av Kall Fjärrvärme | Värmegles 2003:6
Syfte
Syftet med förstudien har varit att påvisa lönsamhet ur ett husägarperspektiv
(fjärrvärmekund) för den del av konceptet som avser inköp och distribution av kall
fjärrvärme. I kalkylen jämförs sålunda investerings- och driftkostnaden för kall fjärrvärme i förhållande till motsvarande funktioner för det mest sannolika uppvärmningsalternativet som avser en traditionell bergvärmepump.
I arbetet ingår även att identifiera potentiella möjligheter och hinder samt att övergripande belysa den affärs- och miljömässiga potentialen.
Uppgiftsformuleringen är sålunda inriktad på en lönsamhetsbedömning av en begränsad
alternativlösning. I denna mening bidrar därför inte förstudien till att identifiera ett
fullständigt värmepris för kall fjärrvärme. Av samma skäl tillskrivs inte konceptet kall
fjärrvärme hela den tillgängliga miljöpåverkan jämfört olika alternativa koncept utan
endast den marginalmässiga miljöpåverkan jämfört med en traditionell bergvärmepump.
11
Nyttiggörande av Kall Fjärrvärme | Värmegles 2003:6
3.
Svensk Fjärrvärme AB | Januari 2004
Genomförande
Genomförandet är en översiktlig ekonomisk förstudie med begränsad teknisk
detaljeringsgrad.
För de ekonomiska beräkningarna är alternativkostnaden för en traditionell värmepumpinstallation identifierad i samråd med branschorganisationen SVEP, Svenska
Värmepumpföreningen. Ett schablonmässigt funktionspris för en villavärmepump är 90
000 kr exklusive moms. 30 000 kr av funktionspriset är borrkostnad och utgör sålunda
det tillgängliga fasta ekonomiska incitamentet för anslutning av konceptet kall fjärrvärme. I den aktuella kalkylen beaktas även påverkan vad gäller skillnader i driftskostnad för de alternativa uppvärmningssystemen.
I arbetet har ingått att titta på en principiell teknisk lösning som ekonomiskt beräknas
för två olika anslutningsdistanser (2 respektive 15 km) och två olika omfattningar (10
respektive 50 enfamiljshus). Den tekniska lösningen har anpassats och beräknas för
anslutning av befintlig bebyggelse med vattenburet (el-baserat) distributionssystem, där
sannolikt störst affärspotential finns.
Redan vid det inledande referensgruppsmötet konstaterades svårigheten att finna
ekonomisk lönsamhet för konceptet kall fjärrvärme enligt projektets ramar. Den längre
anslutningsdistansen har därför utgått till förmån för två kortare distanser (1 respektive
4 km). Samtidigt har även arbetets omfattning breddats till att även belysa potentialen
för kall fjärrvärme vid nyexploatering av grupphusområden.
Vid referensgruppmötet enades gruppen vidare om ett representativt fjärrvärmesystem
som till storlek motsvarar en mindre svensk stad (100 GWh/år). För värmeproduktionen
används huvudsakligen biobränsle (85 %). I vissa driftssituationer används också olja.
Värmepumparna är dimensionerade identiskt lika för de två alternativa systemlösningarna. Samtidigt är en traditionell bergvärmekälla kallare (0°C) än den valda
temperaturen för kall fjärrvärme (8°C). Skillnaden i temperatur är därefter kvantifierad
som en driftsbesparing för kall fjärrvärme relativt bergvärme. På motsvarande sätt utgör
inköp och distribution av kall fjärrvärme en tillkommande driftskostnad. Det har inte
kunnat påvisas någon kostnadsreduceringspotential för värmepumpsinstallationen med
hänsyn till konceptets specifika förutsättningar (högre temperaturnivå, ingen el-patron
för spetslast).
Den genomförda potentialbetraktelsen bygger i huvudsak på konvertering av befintliga
villor med vattenburet distributionssystem och el-baserad värmetillförsel, elpanna eller
el-patron. För potentialbedömningar är uppgifter om energibalanser för uppvärmningssektorn hämtade ur ”Energiläget 2002” utgiven av Statens Energimyndighet.
Uppvärmningsbeståndet för villor är hämtade från Statistiska Centralbyråns (SCB)
”energistatistik för småhus 2001”. Nybyggnadstakt för villor är hämtade från SCB:s
statistik över ”Färdigställda bostadshus 2001”. Uppgifter om i medeltal antal sålda
värmepumpar per år kommer från branschorganisationen SVEP.
Arbetets genomförande har stöttats av en referensgrupp bestående av konceptets idégivare Jonas Wedebrand från Lidköpings kommun, Jan-Erik Isaksson från Lidköpings
Värmeverk samt Martin Forsén från SVEP. Under arbetets gång har ett inledande
referensgruppmöte genomförts i Lidköping den 3 september 2003. Uppföljande
referensgrupparbete har handlagt över telefon.
12
Svensk Fjärrvärme AB | Januari 2004
Nyttiggörande av Kall Fjärrvärme | Värmegles 2003:6
Övriga förutsättningar och begränsningar för arbetets genomförande är sammanställda i
Bilaga 1.
13
Nyttiggörande av Kall Fjärrvärme | Värmegles 2003:6
4.
Indata
4.1
Tekniska grunddata
Svensk Fjärrvärme AB | Januari 2004
Bebyggelse
Hustyp
Uppvärmningssystem
Värmelast/hus, total
Värmeeffekt/hus
Värmepump, bergvärme
Värmepump, fjärrvärme
Befintlig och ny villabebyggelse, 10 / 50 villor
Vattenburen elvärme
20 MWh/år
8 kW
80% vp, 20% el-patron
100% vp, 0% el-patron
Distributionssystem för Kall Fjärrvärme
Anslutningsdistanser
Kulverttyp
Tryckfall
Kulvertdimension
Drivsystem
Nätvärmeförluster
1,2 och 4 km
Polyeten, oisolerad (PEM)
100 Pa/meter
DN 40 / 90 (10 / 50 villor)
Kollektiv pumpgrupp
Försumbart
Fjärrvärmesystem
Systemstorlek
Värmeproduktion, bas
Värmeproduktion ,spets
100 GWh/år
Biobränsle med rökgaskondensering
Olja, 15 % (25 % fossilt på marginalen)
Potentialstudie, Sverige
Fjärrvärmeleverans, total
Fjärrvärmeleverans, villor
Värmepump, försäljning
Villor med vattenburen el
Nybyggda villor
4.2
40 TWh/år, 42 % av bostadssektorn
2,5 TWh/år, 6 % av villasektorn
15 000 enheter/år (markanslutna)
350 000 villor / 7 TWh/år, 22 % av villasektorn
8 000 villor/år
Ekonomiska uppgifter, sammanställda
Energi- och bränslepriser, exkl. moms
El
Skogsflis
Olja
80 öre/kWh (rörligt pris)
130 kr/MWhbränsle
500 kr/MWhbränsle
Anläggningskostnader, exkl. moms
Slangkostnad
Borrkostnad
Grävning
Kedjegrävare
Värmemängdsmätare
Fjärrvärmecentral
7,25 / 37 kr/meter, DN40 / DN90
30 000 kr/energibrunn
345 / 420 kr/meter, DN40 / DN90
220 kr/meter
2 500 kr/villa
75 000 / 150 000 kr/grupp, 10 / 50 villor
Prestandauppgifter
14
Biopanna
Oljepanna
Värmepump, bergvärme
Värmepump, fjärrvärme
h = 100 % med rökgaskondensering
h = 90 %
Årsvärmefaktor = 3,0
Årsvärmefaktor = 4,0
Svensk Fjärrvärme AB | Januari 2004
5.
Analys med resultat
5.1
Systemutformning, teknik
Nyttiggörande av Kall Fjärrvärme | Värmegles 2003:6
En principiell systemutformning av konceptet kall fjärrvärme är avbildad i Figur 5.1.
Konceptet omfattar en leverans från fjärrvärmesystemet och försäljning av undertempererad värme. Därefter vidtar distribution av den kalla fjärrvärmen fram till aktuell
bebyggelse. Vid bebyggelsen direktansluts varje individuell värmepump med ett behovsanpassat delflöde. För individuell avräkning av använd mängd kall fjärrvärme tillämpas
antingen schablonfördelning eller individuell värmemängdsmätning enligt Figur 5.1.
Figur 5.1
Systemschema för konceptet kall fjärrvärme
Funktionsmässigt levereras kall fjärrvärme från någon part av fjärrvärmesystemets
returledning via en indirekt värmeväxlare, som utgör en del av en fjärrvärmecentral.
Den önskade framledningstemperaturen regleras via en reglerventil som balanserar
fjärrvärmeflödet genom eller förbi värmeväxlaren. På liknande sätt balanseras det kalla
fjärrvärmeflödet till respektive värmepump efter önskad individuell komfort i varje
enskild villa.
I sammanhanget är det viktigt att påpeka att den levererade kalla fjärrvärmen
inte utgör en spillvärmekälla i den mening att värmeuttaget är kostnadsneutralt. Tvärt
om måste värmeuttaget kompenseras med tillkommande bränsle i fjärrvärmeproduktionen. Ersättningsmässigt torde likväl priset för kall fjärrvärme kunna anpassas
efter produktens relativt låga temperaturkvalitet (exerginivå). Baserat på angivna
bränslepriser, bränslefördelning, verkningsgrader och skäligt vinstpåslag är priset för
kall fjärrvärme i förstudien exemplifierat till 220 kr/MWh. Andra förutsättningar som
kan påverka (sänka) prisbilden för kall fjärrvärme är tillgång till avfallsvärme, industriellt spillvärme eller frigjord värme från kylsystem.
15
Nyttiggörande av Kall Fjärrvärme | Värmegles 2003:6
Svensk Fjärrvärme AB | Januari 2004
Leverans av kall fjärrvärme sänker temperaturen i fjärrvärmenätets returledning. En
sänkt returtemperatur, är ett effektivt värmeuttag, som kan nyttiggöras i värmeproduktionen genom förbättrad rökgaskondensering. En förbättrad rökgaskondensering
kan jämställas med en ökad systemverkningsgrad, det vill säga bränslebehovet reduceras
något för ett givet värmebehov. Med det antagna fjärrvärmesystemets storlek (100
GWh/år) behöver 625 villor anslutas för att sänka fjärrvärmenätets returtemperatur i
huvudstammen med 1°. Det ekonomiska värdet av temperatursänkningen är redovisat i
efterföljande kapitel 5.2.
Efter leverans från fjärrvärmesystemet transporteras den kalla fjärrvärmen fram till
aktuell bebyggelse (1-2-4 km) med hjälp av en gemensam cirkulationspump. Pumpen är
normalt driftsatt under årets alla timmar. I händelse av ett möjligt intresse att vilja
behovsstyra pumpdriften av laststyrningsskäl, är placeringen av pumpen vald till platsen
för fjärrvärmecentralen.
Transporten av kall fjärrvärmen sker i en ”kulvert” som består av en traditionell markförlagd oisolerad plastslang av polyeten, som normalt används för råvatten. För att
kostnadseffektivisera grävningen placeras slangen i ett odränerat schakt med ett läggdjup av 0,6-0,9 meter. På så sätt undviks många fördyrande ledningskorsningar. Slangen
förläggs vidare utan speciella insatser för avtappning, luftning och frostskydd. Kostnaden för grävning av transitledningen är framtagen både för en traditionell grävare och
en så kallad kedjegrävare. En motordriven kedjegrävare består av en på en lans monterad roterande ändlös kedja med skopor (paternosterverk) som förs fram längs den
önskade ledningsdragningen. En kedjegrävare förutsätter lämplig geologi i kombination
med rak ledningsdragning utan dolda hinder. Kedjegrävaren är samtidigt
överslagsmässigt hälften så dyr som en traditionell grävare utifrån förstudiens förutsättningar.
Väl framme vid gruppbebyggelsen fördelas den kalla fjärrvärmen i en anpassad markförlagd servisinstallation som förläggs på liknande sätt som transitledningen men med
en traditionell grävare. I servisinstallationen ingår storleksordningen 25 meter ledning
per grupphus.
Väl inne i husen ansluts den kalla fjärrvärmen direkt mot värmepumpen. Som tidigare
noterats påverkas värmepumpens drift och prestanda av den ingående
köldbärartemperatur, det vill säga den kalla fjärrvärmens temperaturnivå. I en värmepump ”förädlas” värme från en lägre till en högre temperaturnivå med insats av elektrisk drivenergi. Andelen drivenergi, värmepumpens värmefaktor, ökar med tilltagande
temperatursprång. Givet en fix övre temperaturnivå (husets önskade framledningstemperatur) minskar sålunda andelen drivenergi om den lägre temperaturnivån förhöjs,
till exempel genom anslutning av kall fjärrvärme. I samråd med SVEP har värmefaktorer
för en värmepump ansluten till kall fjärrvärme valts till 4,0. Motsvarande värmefaktor
för en traditionell bergvärmepump (0°C i årsköldbärartemepratur) har valts till 3,0.
En förhöjd köldbärartemperatur ökar även värmepumpens prestanda, den avgivna
värmeeffekten. I bästa fall kan denna effektökning, enligt konceptets önskade specifikation, trycka undan hela behovet av en el-patron som normalt utgör spetsvärmekälla för
en traditionell bergvärmepump. Alternativt behöver, den till kall fjärrvärme anslutna,
värmepumpen dimensioneras upp för att undvika behovet av spetsvärmekälla. I det
fortsatta arbetet är det antaget att anslutning till kall fjärrvärme medger en systemlösning utan el-patron som spetsvärmekälla. Samtidigt kan el-patron utgöra en begränsad nödvärmekälla upp till värmepumpens el-märkeffekt (cirka 2 kW).
16
Svensk Fjärrvärme AB | Januari 2004
5.2
Nyttiggörande av Kall Fjärrvärme | Värmegles 2003:6
Ekonomiskt utfall
Det ekonomiska utfallet för kall fjärrvärme avser en kvantifiering av skillnaden i kostnad för investering och drift jämfört med huvudalternativet som utgörs av en traditionell
bergvärmepump. I detta sammanhang är den ersatta investerings- kostnaden för borrning av en energibrunn det största ekonomiska incitamentet för att vilja ansluta sig till
kall fjärrvärme. Sammantaget visar utredningen att det är möjligt att få ekonomisk
”lönsamhet” (enligt efterföljande definition) för större befintliga grupphusområden med
kort anslutningsdistans (även för traditionell grävning) och för de flesta kombinationer
av nyexploaterade områden både avseende grupphusområdets storlek och dess
anslutningsdistans.
I efterföljande Tabell 5:1 och 5.2 är investerings- och driftkostnadsbalansen mellan de
två alternativen sammanställda dels för befintlig bebyggelse (egen gräventreprenad), dels
för nyexploaterade grupphusområden (samordnad gräventreprenad). Den sammanvägda
ekonomiska ”lönsamheten” för investeringen och driftsbalansen är värderad utifrån en
årlig avskrivning av investeringen med en annuitet på 0,1. Denna annuitet motsvarar en
avskrivningstid på 15 år med 6 % realränta.
Av tabell 5.1 och 5.2 framgår en positiv investeringsbalans för kall fjärrvärme dels för
befintlig bebyggelse för kombinationen stort grupphusområde och kort anslutningsdistans med kedjegrävare, dels vid nyexploatering för mindre grupphusområden med
kort anslutningsdistans samt för större grupphusområden med både kort och lång
anslutningsdistans.
Från den detaljerade sammanställningen över tillkommande investeringar, som är
redovisade i Bilaga 1, framgår att grävkostnaden är den dominanta posten för befintlig
bebyggelse. För befintlig bebyggelse utgör grävkostnaden 80-90 % av de tillkommande
kostnaderna. Motsvarande procentsats för nyexploaterad bebyggelse är 40-60 %.
Samtidigt kan man notera att kostnaden för servisledningen är den dominanta delen av
grävkostnaden vid anslutning av större befintliga grupphusområden med kort
anslutningsdistans (den anslutningsvariant för befintlig bebyggelse som uppvisar bäst
”lönsamhet”).
Av samma tabeller (5.1 och 5.2) framgår att driftsbalansen för kall fjärrvärme, i förhållande till bergvärmeansluten värmepump, är positiv för den kortaste anslutningsdistansen. För samtliga anslutningsvarianter är driftskostnaden i någon mening neutral
för den del som avser en förhållandevis ”liten” minskad elanvändning (4500
kWhvilla*år) med ett högt specifikt elpris (80 öre/kWh) och en ”stor” tillkommande
användning av kall fjärrvärme (15 000 kWh/villa*år) till ett lågt specifikt värmepris (22
öre/kWh). Den redovisade negativa driftsbalansen för varianter med längre anslutningsdistans beror i stället i huvudsak på tillkommande pumpningskostnader för distribution
av den kalla fjärrvärmen.
17
Nyttiggörande av Kall Fjärrvärme | Värmegles 2003:6
Svensk Fjärrvärme AB | Januari 2004
Tabell 5.1
Sammanställda investerings- och driftkostnader för befintlig bebyggelse,
egen gräventreprenad.
1 km
Investering
2 km
4 km
1 km
Drift/år
2 km
4 km
10 villor
–360’
(–185)
–720’
(–375)
–1 360’
(–705)
1’
–2’
–8’
50 villor
–20’
(190)
–515’
(–95)
–1 425’
(–625)
6’
–9’
–39’
Drift/år
2 km
4 km
Tabell 5.2
Sammanställda investerings- och driftkostnader för nyexploaterade
grupphusområden (samordnad gräventreprenad).
1 km
Investering
2 km
4 km
1 km
10 villor
–100’
–35’
–85’
1’
–2’
–8’
50 villor
970’
835’
570’
6’
–9’
–39’
Grunddata för Tabellerna 5.1 och 5.2 är hämtade från Bilaga 1. Samtliga kostnader är
angivna i tusentals kronor (kkr.), exkl. moms. I Tabell 5.1 framgår investeringsbalansen
både för traditionell grävare och kedjegrävare (sifferuppgift inom parentes). Om gräventreprenaden för transitledningen kan utföras med kedjegrävare förbättras sålunda det
ekonomiska utfallet för investeringen med mellan 175 - 800 kkr.
I de redovisade investeringstabellerna ingår ersatt borrkostnad för energibrunn samt
tillkommande kostnader för slangar, grävning och systemanslutningar. I de redovisade
drifttabellerna ingår ersättning för minskad elanvändning och förbättrad rökgaskondensering samt tillkommande kostnader för köp och pumpning av kall fjärrvärme.
Det ekonomiska värdet av sänkt returtemperatur i fjärrvärmenätet är uppskattat till
storleksordningen 75 000 kronor per grad och år med stöd av referens Pettersson och
Werner (2000). Varje villa som ansluts till kall fjärrvärme, med förstudiens förutsättningar, bidrar sålunda med 120 kronor per år i effektivare bränsletillförsel för
fjärrvärmeproduktionen.
5.3
Miljöpåverkan
Miljöpåverkan för energianvändningen är beräknad utifrån primärenergibehovet för de
olika uppvärmningsalternativen och det CO2-bidrag som energiomvandlingen ger
upphov till. I detta sammanhang utgör all användning av el på marginalen, el producerat med så kallad kolkondensteknik.
Av resultaten i Figur 5.2 framgår utgångsläget, att 10 villor med vattenburen el bidrar
med 200 ton koldioxid per år. Med en traditionell bergvärmepump reduceras miljöpåverkan med 52 % relaterat vattenburen el. Motsvarande reduktion för kall fjärrvärme
är drygt 69 %. I den redovisade miljöpåverkan för kall fjärrvärme ingår emellertid inte
elanvändningen för cirkulationspumparna. Denna elanvändning bidrar med ytterligare
18
Svensk Fjärrvärme AB | Januari 2004
Nyttiggörande av Kall Fjärrvärme | Värmegles 2003:6
5-20 ton koldioxid per år beroende av anslutningsdistans. Den totala miljöpåverkan för
kall fjärrvärme är sålunda storleksordningen 25 % lägre jämfört med en traditionell
bergvärmepump.
Energianvändning- och Miljöpåverkan, 10 villor
200 MWh/år
200 ton/år
100
EL
10
CO2
Bergvärme
20
Olja (FV)
30
EL (VP)
40
CO2
[%]
50
CO2
EL (vattenburen)
70
EL (VP)
80
60
Biobränsle (FV)
90
0
1
Vattenburen el
2
3Bergvärmepump 4
5 Kall fjärrvärme 6
Figur 5.2
CO2-bidrag för de aktuella uppvärmningssystemen.
I underlagen för beräkning av miljöpåverkan i Figur 5.2 är olika energitäckning och
värmefaktor använd för de två alternativa uppvärmningsalternativen. För kall fjärrvärme är tillkommande nätvärmeförluster utelämnade enligt tidigare resonemang. För
ett grupphusområde med 50 villor är den absoluta miljöpåverkan fem gånger större än
uppgifterna i Figur 5.2 (1000 ton/år).
En ytterligare positiv miljöpåverkan med kall fjärrvärme jämfört med en traditionell
bergvärmepump är att brinelösningen till värmepumpen kan användas utan tillsats av
frostskyddsmedel.
5.4
Potentialstudie
Enligt statistiska underlag finns det 350 000 befintliga villor i Sverige med vattenburen
el. Dessutom byggs det för närvarande storleksordningen 8 000 nya villor per år.
Ett antagande är att 50 % av dessa villor finns eller bebyggs i ”nära” anslutning till ett
befintligt fjärr- eller närvärmesystem. Ytterligare 30 % av den ursprungliga potentialen
faller ifrån på grund av tekniska och ekonomiska hinder.
Den kvarvarande anslutningsmöjliga potentialen för kall fjärrvärme utgörs sålunda av
70 000 befintliga villor och 1600 nya villor per år. En stabil nybyggnadstakt över 10 år
motsvarar sålunda ytterligare 16 000 potentiella anslutningar.
För fjärrvärmesektorn medför denna anslutningsomfattning av kall fjärrvärme en på sikt
årlig tillkommande försäljningsvolym på 1,3 TWh/år (86 000 villor á 15 MWh/villa).
Med denna omfattning ökar anslutningsgraden av fjärrvärme till bostadssektorn med
1,5 %-enheter (till 43,5 %). Relaterat villasektorn ökar anslutningsgraden med 3 %enheter (till 9 %).
19
Nyttiggörande av Kall Fjärrvärme | Värmegles 2003:6
Svensk Fjärrvärme AB | Januari 2004
Enligt uppgift levereras för närvarande 15 000 markanslutna värmepumpar per år
(medeltal för den senaste femårsperioden). Ett antagande är att en tredjedel av denna
leveransvolym avser installationer som direkt konkurrerar med kall fjärrvärme. Merförsäljningen av bergvärmepumpar under en tioårsperiod blir sålunda 30 000 enheter
(20 %) vid en introduktion av kall fjärrvärme.
Den miljömässiga marginaleffekten av en successiv introduktion av kall fjärrvärme
enligt potentialstudien (30 000 á full miljöeffekt, 50 000 á marginal miljöeffekt) ger en
minskad koldioxidbelastning av i medeltal 260 000 ton per år under en tioårsperiod
5.5
Möjligheter och hinder, förvaltning
Förvaltningsmässigt fick det ett antal hinder vad gäller huvudmannaskap och finansiering av distributionsnätet för kall fjärrvärme. Det är inte klarlagt i projektet om det är
en allmän gällande uppfattning att förvaltningen skall ingå som en del i det kommunala
huvudmannaskapet.
Värmepumpsoperatören (villaägaren) vill för egen del ”ta hem” det momentana värdet
av en ersatt borrning av en energibrunn, ett värde som många gånger ersätts med
tillkommande grävkostnader för kall fjärrvärme. Det finns sålunda en önskan från
värmepumpsoperatören att skjuta investeringen framför sig och därför kapitalisera
investeringskostnaden för grävningen som en tillkommande driftskostnad.
Även Fjärrvärmeoperatören är tveksam till att förvalta distributionsnätet för kall
fjärrvärme. Man vill själv ansvara för en indirekt anslutning via en värmeväxlare i
omedelbar anslutning till det prima fjärrvärmenätet. Vid denna leveransgräns vill man
även placera en värmemängdsmätare för gemensam avräkning av levererad kall fjärrvärme.
20
Svensk Fjärrvärme AB | Januari 2004
6.
Nyttiggörande av Kall Fjärrvärme | Värmegles 2003:6
Slutsats med värdering
• Kall fjärrvärme kan vara ett ekonomiskt uppvärmningsalternativ för större befintliga
grupphusområden (> 50 villor) samt mindre och större nyexploaterade områden. För
befintlig bebyggelse förutsätts normalt ett kort anslutningsavstånd.
• Affärsutveckling. En ekonomisk introduktion av kall fjärrvärme medför på sikt en
merförsäljning av 1,3 TWh fjärrvärme per år (+2 %-enheter/år av värmemarknaden
för bostäder) och 3 000 bergvärmepumpar per år (+20 %-enheter/år i försäljningsökning).
• En successiv introduktion av kall fjärrvärme enligt den genomförda potential
bedömningen förväntas ge en reducerad koldioxidbelastning till atmosfären av
i medeltal 260 000 ton per år under en tioårsperiod.
• Det finns ett framtida behov att objektanpassa huvudmannaskapet och affärskonceptet för ägande och förvaltning av distributionsnätet för kall fjärrvärme.
• Med koppling till denna slutsats så finns det anledning att självkritiskt ifrågasätta
den brist på engagemang och affärsmannaskap som ibland förekommer inom
fjärrvärmesektorn vad gäller behovet att erbjuda kundorienterade lösningar.
• Den viktigaste potentialen att minska investeringskostnaden för kall fjärrvärme finns
i en mer effektivt utförande av distributionsnätet.
Vid anslutning av större befintliga grupphusområden med kort anslutningsdistans
finns den största potentialen att reducera kostnaden i entreprenaden för servisledningen. Vid övriga anslutningsvarianter är potentialen att reducera investeringskostnaden störts i gräventreprenaden för transitledningen. Denna senare potential
tilltar med ökad anslutningsdistans och / eller minskad storlek på grupphusområdet.
• Det är inte energisystemmässigt säkerställt att konceptet kall fjärrvärme kan
dimensioneras fullt ut utan separat spetsvärmekälla (el-patron). Likväl bidrar
konceptet under alla förhållanden till en mer effektiv tillförsel och användning av
el-resurserna.
I ansatsen för konceptet kall fjärrvärme ingår att även effektivisera elanvändningen
och eleffektbehovet i byggd miljö. En förhöjd köldbärartemperatur ökar både
värmepumpens värmefaktor och den avgivna värmeeffekten. I bästa fall kan denna
effektökning trycka undan hela behovet av en el-patron som normalt utgör spetsvärmekälla för en traditionell bergvärmepump. Alternativt behöver, den till kall
fjärrvärme anslutna, värmepumpen dimensioneras upp för att undvika behovet av
spetsvärmekälla. Denna frågeställning är en optimeringsproblem som får analyseras
i efterföljande arbete.
• Driftskostnadsbalansen för kall fjärrvärme är svagt positiv vid korta
anslutningsdistanser.
Den del av driftkostnaden som avser minskad elanvändning och tillkommande
användning av kall fjärrvärme är likvärdiga för samtliga anslutningsvarianter.
Däremot bidrar tillkommande kostnader för pumpning av kall fjärrvärme till en
negativ driftskostnadsbalans vid övriga längre anslutningsdistanser.
21
Nyttiggörande av Kall Fjärrvärme | Värmegles 2003:6
Svensk Fjärrvärme AB | Januari 2004
• Kompletterande potential för kall fjärrvärme kan utgöras av befintliga hus med
vattenburen uppvärmning inom områden för prima fjärrvärme. Även befintlig
villabebyggelse med direktverkande el utgör en stor potential (300 000 villor) om
anpassningskostnaden för värmedistributionen i husen kan motiveras.
Ytterligare en kostnadsreducerande teknisk potential är att som alternativ till
individuella värmepumpar överväga en gemensam gruppcentral med 1-2 större
värmepumpar.
• Demonstrationsprojekt. Resultatet av den genomförda förstudien har visat att det
kan finnas ekonomiska förutsättningar att introducera konceptet kall fjärrvärme.
Även om tekniken som sådan inte är ny innehåller konceptets sammansättning till en
helhet både tekniskt och affärsmässigt nytänkande. Ett nytänkande innebär alltid en
viss risk och ett ifrågasättande. En lämplig form att verifiera konceptets funktion är
därför att genomföra ett demonstrationsprojekt i liten skala.
22
Svensk Fjärrvärme AB | Januari 2004
7.
Nyttiggörande av Kall Fjärrvärme | Värmegles 2003:6
Referenser
Wedebrand J (1997). Beskrivning av idékonceptet värmemix (kall fjärrvärme) för
bostadsområdet Råda III. Lidköping.
Good L (1999). Systemtänkande för effektivare fjärrvärme. Energimagasinet 6/99.
Halmstad.
Pettersson S. och Werner S. (2000). Samband mellan produktion och vältrimmade
radiatorsystem. FVF Temadag: Avkylning – från produktion till kundanläggning,
5 december 2000, Arlandia. FVB ab, Borås.
23
Nyttiggörande av Kall Fjärrvärme | Värmegles 2003:6
Svensk Fjärrvärme AB | Januari 2004
B1. Kostnadssammanställning
Förutsättningar för kostnadssammanställning
Uppgifter om kostnader och prestanda för befintliga, anpassade och utvecklade
värmepumpkoncept är hämtade från SVEP:s representant i referensgruppen.
Materialkostnaden (slangar och kopplingar) för transitledningen är hämtade från VVSgrossisten DAHL med lokalkontor i Linköping. Prisnivån för materialet är anpassad
utifrån konceptets förhållandevis stora volym. För samtliga ledningar är en oisolerad
polyetenkvallitet vald (PEM). Denna slangtyp används normalt för markförlagd distribution av råvatten.
Grävkostnaden för slangschaktet är en sammansatt funktionskostnad för hela det
markförlagda distributionssystemet inklusive hjälpsystem (pumpar, ventiler, kopplingsbrunnar). I grävkostnaden ingår sålunda, övrigt VVS-material, grävning, rörarbete,
skarvning, håltagning och projektering. Investeringskostnaden för systemanslutning till
fjärrvärme- och värmepumpsystemet är dock särredovisade.
Vid anslutning av befintlig bebyggelse, ny entreprenad, är grävkostnaden för slangschaktet beräknad och normerad dels från Fjärrvärmeföreningens kulvertkostnadskatalog från 1997 med förläggning i parkmark, dels från en lokal gräventreprenör. Grävkostnaden ar anpassad för ett läggdjup mellan 0,6-0,9 meter.
Grävkostnaden vid nyexploatering (merkostnaden) är ansatt till 15 % av motsvarande
grävkostnad för egen entreprenad.
Samtliga prisuppgifter är angivna i tusentals kronor (kkr.).
Kostnadssammanställning för bebyggelse
Investeringskostnad för anslutning till värmepump / SVEP
1 km
2 km
4 km
10 villor
–25’
–25’
–25’
50 villor
–125’
–125’
–125’
Avser individuella värmemängdsmätare , á-pris 2 500 kr/st.
Ersatt borrkostnad för energibrunn, á-pris 30 000 kr/brunn:
24
1 km
2 km
4 km
10 villor
+300’
+300’
+300’
50 villor
+1
500’
+1 500’
+1
500’
Svensk Fjärrvärme AB | Januari 2004
Nyttiggörande av Kall Fjärrvärme | Värmegles 2003:6
Driftkostnadsbalans (kkr./år) för minskad elanvändning med hänsyn till förbättrad
värmefaktor / högre avgiven värmeeffekt (0 % el-patron)
1 km
2 km
4 km
10 villor
+36’A
+36’
+36’
50 villor
+180’
+180’
+180’
En förhöjd garanterad köldbärartemperatur (förångningstemperatur) inverkar med en
förbättrad värmefaktor (från 3,0 till 4,0) och högre avgiven värmeeffekt (0 % el-patron)
hos värmepumpen.
Totalt minskar elanvändningen i bästa fall med 4500 kWh per år och villa till en kostnad av 3600 kronor. I sammanhanget kan noteras att den minskade kostnaden för
elanvändningen (4500 kWh) ersätts med ökade kostnader för kall fjärrvärme (15 000
kWh) av samma storleksordning, 3300 kr per år och villa.
Kostnadssammanställning för Distributionssystem för Kall Fjärrvärme
Slang- och kopplingskostnad, transitledning
1+1 km
2+2 km
4+4 km
10 villor
–15’
–30’
–60’
50 villor
–75’
–150’
–300’
10 villor avser DN 40, á-pris 7,25 kr/m. 50 villor avser DN 90, á-pris 37 kr/m. Dimensionerande flöde på 13 - 65 m3/h vid en temperaturdifferens på 4 °.
I sammanhanget kan noteras erhållna rabattsatser på VVS-material på 65-70 % av
noterat listpris.
Grävkostnad för transit- och servisledning (t+s), egen entreprenad
10 villor
50 villor
1 km
2 km
–345’t
–200’s
–690’t
–200’
4 km
–1
300’t
–200’s
–420’A
–750’sA
–840’t
–750’s
–1 600’
–750’s
Specifik grävkostnad för DNA40, á-pris 345 kr/m. Specifik grävkostnad för DN 90,
á-pris 420 kr/m. För den längre distansen (4 km) är skalfördelar tillgodoräknade
motsvarande en kostnadsreducering på 5 %.
Vid kedjegrävning halveras angiven kostnad för transitledningen.
25
Nyttiggörande av Kall Fjärrvärme | Värmegles 2003:6
Svensk Fjärrvärme AB | Januari 2004
Grävkostnad för transit- och servisledning, nyexploatering
1 km
2 km
4 km
10 villor
–85’
–135’
–225’
50 villor
–180’
–240’
–355’
Grävkostnaden (merkostnad) vid nyexploatering är ansatt till 15 % av grävkostnaden
för egen entreprenad enligt föregående tabell.
Pumpningskostnad (kkr./år) för värmedistribution
1 km
2 km
4 km
10 villor
–3’
–6’
–12’
50 villor
–15’
–30’
–60’
Investeringskostnad för anslutning till fjärrvärmesystemet (fjärrvärmecentral)
1 km
2 km
4 km
10 villor
–75’
–75’
–75’
50 villor
–150’
–150’
–150’
Avser av FVB verifierad totalkostnad för fjärrvärmecentraler (funktionspris) uttryckt
som specifik kostnad per ansluten värmeeffekt [kr/kW].
Kostnadssammanställning för Fjärrvärmesystem
Fjärrvärmekostnad (kkr./år) för tillkommande bränsle på marginalen vid ett
fjärrvärmepris på 220 kr/MWh
1 km
2 km
4 km
10 villor
–33’
–33’
–33’
50 villor
–165’
–165’
–165’
Mervärde av nyttiggjord rökgaskondensering (kkr./år) på grund av
sänkt temperatur i fjärrvärmenätets returledning.
26
1 km
2 km
4 km
10 villor
+1’
+1’
+1’
50 villor
+6’
+6’
+6’
Svensk Fjärrvärme AB | Januari 2004
Nyttiggörande av Kall Fjärrvärme | Värmegles 2003:6
27
Nyttiggörande av Kall Fjärrvärme | Värmegles 2003:6
Svensk Fjärrvärme AB | Januari 2004
Svensk Fjärrvärme AB och Statens energimyndighet driver
forskningsprogrammet Värmegles fjärrvärme, som har som målsättning att
sänka anslutningskostnaderna för fjärrvärme i värmeglesa områden.
Svensk Fjärrvärme • 101 53 Stockholm • Telefon 08-677 25 50 • Fax 08-677 25 55
Besöksadress: Olof Palmes gata 31, 6 tr. • E-post [email protected] • www.fjarrvarme.org
28