Från hjärnforskning till pedagogik Kenth Hedevåg(, )

2016-09-30
Från hjärnforskning till
pedagogik
”När mallen inte stämmer…”
Ny bok!
Okt. 2016
Facebook:
Hedevåg Pedagogik
Svårigheter och möjligheter
[email protected]
Kenth Hedevåg - Kungälv
Kenth Hedevåg - Kungälv
Teoretisk förståelse
Hm…
En skolaStandardmall
för alla?
Pedagogiska konsekvenser
Pedagogiska strategier
12,7% ≈ 13000 elever var ej behöriga att söka till
ett nationellt program på gymnasiet (Juni 2016)
• Större tolerans i samhället
• Större krav i samhället
40% = Av alla unga vuxna i åldern 20-24 år
utan gymnasiekompetens är arbetslösa
”There is no quick fix!”
Kenth Hedevåg - Kungälv
Kenth Hedevåg - Kungälv
”The Big Five”
De fem viktigaste förmågorna i undervisningen för
att uppnå långsiktiga mål och kunskapskrav i Lgr 11.
(Göran Svanelid i ”Pedagogiska Magasinet” 2011-11-08)
Kommunikativ
förmåga
Analysförmåga
Förmåga att
hantera information
Metakognitiv
förmåga
Begreppslig
förmåga
”Ökade kunskapskrav slår hårt mot stor grupp elever”
15% enligt
författarna
Många barn kan aldrig klara dagens kunskapskrav.
En växande grupp riskerar att inte klara den alltför högt lagda
ribban, skriver fem läkare och psykologer.
Allt fler barn och ungdomar remitteras från skolhälsovården och
elevhälsan till sjukvården för utredning då de inte uppnår skolans
kunskapskrav. Man kan på goda grunder fråga sig vilken
kognitiv/teoretisk förmåga som i dag krävs för att klara grundskolans kunskapskrav.
Dagens läroplan ställer ökade krav på elevers förmåga att
självständigt planera sin kunskapsinhämtning, på att analysera och
reflektera; det vill säga på de kognitiva/exekutiva funktionerna.
2014-08-10 i DN Debatt Saxat från artikel av:
Elisabeth Fernell, Magnus Landgren, Leif Svensson, Ida Lindblad och Christopher
Gillberg
Kenth Hedevåg - Kungälv
1
2016-09-30
Speciellt utsatta grupper:
• Alla barn och ungdomar som saknar: Begriplighet –
Hanterbarhet - Meningsfullhet. (Antonovsky)
• Barn och ungdomar som har neuropsykiatriska
diagnoser som t.ex. ADHD och inom autismspektrat
• Barn och ungdomar som har delar av
funktionshindren men som inte uppfyller alla
kriterier för en diagnos
• Barn och ungdomar med begåvning i den nedre
normalzonen
• Barn och ungdomar i stress där kraven överstiger
förmågan
Vi möter barn/ungdomar som har ett
annorlunda sätt att ta emot, processa och
reagera på information.
Högre
informationstryck
Större krav på
bearbetning
Vi måste göra på ett annat sätt!
Kenth Hedevåg - Kungälv
Framgångsfaktorer i arbetet
med barn och ungdomar i
skolan
Kenth Hedevåg - Kungälv
Framgångsfaktorer i arbetet med barn
och ungdomar i skolan:
1. Tidiga insatser
2. Insatser i ett tidigt skede innan problematiken blir för stor
3. Samarbete mellan hem och skola
4. Hög delaktighet
5. Tolerans och förståelse i kamratgruppen
6. Noggranna övergångar!
7. Samverkansinsatser mellan skola, socialtjänst, BUP,
habilitering, polis m.fl.
8. Effektiva rutiner för registrering av frånvaro
9. Insatser baserade på elevens unika situation och inte på
generella antaganden. Nåbara mål.
10.Relationen mellan lärare och elev viktigaste faktorn!
Kenth Hedevåg - Kungälv
Kenth Hedevåg - Kungälv
Viktigaste framgångsfaktorn i skolan är
relationen mellan personal och elev!
Bra relation + god strategi = stark länk
Undvik
”länkbrott”!
Kenth Hedevåg - Kungälv
Kenth Hedevåg - Kungälv
2
2016-09-30
Förklaringsmodeller till
funktioner och förmågor
som elever behöver för att
nå målen
Executive Functions Impaired in ADD/ADHD:
Metaphors for executive functions:
1. Organizing, prioritizing and
activating for tasks
2. Focusing, sustaining and
shifting attention to task
3. Regulating alertness,
sustaining effort and
processing speed
4. Managing frustration and
modulating emotions
5. Utilizing working memory
and accessing recall
6. Monitoring and selfregulating action
Kenth Hedevåg - Kungälv
”If there is no conductor, the orchestra
will not produce good music”
Thomas E. Brown Ph.D.
Kenth Hedevåg - Kungälv
Hjärnans sätt att hantera informationsflödet
OBS! Förenklad pedagogisk förklaringsmodell!
Information
Prioritera
Värdera
Tolka
•
•
•
•
•
Skapa
sammanhang
Sekreteraren (förmedveten nivå)
Bibliotekarien (förmedveten nivå)
Chefen (medveten nivå)
Motorik
Perception
Nobel prize winner 2002
Reglera
Generalisera
Fatta beslut
Agera
Luria/Edby/Hedevåg
Kenth Hedevåg - Kungälv
Sekreteraren:
• Uppmärksamhet
• Prioritering
• Organisera/planera
• Aktivitets/
vakenhetsreglering
• Känsloreglering
• Impulsreglering
• Övr. regleringar
• Arbetsminne
• Startenergi
• Tidsuppfattning
• Processtid
Hos de flesta av oss jobbar
”Sekreteraren” automatiskt utan att
vi behöver koppla på det aktiva
medvetandet. I stress så fungerar
alla dessa funktioner mycket sämre.
Om ”Sekreteraren” inte klarar av
sina funktioner så kan ”Chefen” med
det aktiva medvetandet gå in och
kompensera under en tid men det
kostar mycket energi och är inte
hållbart över tid. Vid ADHD så är
många ”Sekreterarfunktioner”
kraftigt nedsatta men man kan också
ha stora svårigheter med dessa
funktioner utan att det är aktuellt
med en diagnos.
Kenth Hedevåg - Kungälv
Svårigheter med ”Sekreterarfunktioner”
Konsekvenser i skolan?
 Brister i uthållighet och fokus
 Aktivitetsgrad skiftar (låg/hög)
 Tappar tråden, byter fokus
 Svårt med organisation och planering
 Processtid (kort/lång) för att bearbeta
information
 Svårt att värdera och prioritera intryck
 Svårt att bortse från ovidkommande intryck
 Känsloreglering
 Impulskontroll
Kenth Hedevåg - Kungälv
3
2016-09-30
Sekreterarnivån – Förslag till insatser
• Stöd med att organisera och planera skolarbetet: Uppgifter,
läxor, prov, inlämningsuppgifter, material, mappar, pärmar,
lösa papper ,datorns organisation mm.
• En tydlig övergripande planering över veckans innehåll.
• En bra överblick över dagens innehåll: Var? När? Med vem?
Vad? Hur länge? Sedan? Varför?
• En planering i form av en checklista som gäller för varje
lektion. Kombineras med muntlig information. Ska ge svar
på: Vad? Varför? Hur? Hur mycket? Sedan?
• Kortare muntliga genomgångar med text och bildstöd, Gör
tankekartor. Skriv på whiteboard, på datorn. Visa mer prata mindre!
Bibliotekarien:
• Föreställningsförmåga
• Kommunikation-ut
• Kommunikation-in
• Generalisering
• Helheter-sammanhang
• Tolkning och analys
• Skapa inre rubriker
• Socialt samspel
• Ge möjlighet att få utlopp för sitt stora rörelsebehov. Ge
rörelseuppgifter, stå upp och jobba, pyssla/rita vid
genomgångar mm.
Kenth Hedevåg - Kungälv
”Bibliotekarien” gör för de flesta
av oss också sitt jobb
automatiskt utan det aktiva
medvetandets hjälp. Här finns ett
stort referensbibliotek med
tidigare erfarenheter och detaljer
sammanfogade till större
helheter. Med denna grund kan vi
sedan bilda inre föreställningar
och utifrån den information vi får
kommunicera och samspela på
bästa sätt. Om ”Chefen” aktivt
måste lista ut och dra medvetna
slutsatser så går det åt mycket
energi på bekostnad av annat.
Diagnoser inom autismspektrat
innebär att dessa funktioner är
kraftigt nedsatta.
Kenth Hedevåg - Kungälv
Konsekvens av bristande
föreställningsförmåga:
Svårigheter med ”Bibliotekariefunktioner”
Konsekvenser i skolan?
 Svårt att föreställa sig vad som menas och vad
andra tycker, känner och tänker
Svårare att se
med tanken
 Svårigheter att koppla information till ett visst
sammanhang
 Svårt att processa information som man inte sett
eller varit med om själv
Lättare att se
med ögat
?
 Svårt att lista ut information som inte klart framgår
 Svårigheter att generalisera, reflektera, värdera
 Tolkar ord och uttryck mer bokstavligt
 Svårt med öppna frågor
 Svårt att tolka kroppsspråk
 Svårt att uppfatta bakomliggande intentioner
Pedagogiska konsekvenser?
 Stora konsekvenser för kommunikation och samspel
Kenth Hedevåg - Kungälv
Kenth Hedevåg - Kungälv
Bibliotekarienivån – Förslag till generella insatser
• Skapa stor förutsägbarhet vad det gäller nya situationer,
förändringar och personer. Använd visuellt stöd i form av
text/skisser/bilder/scheman.
• Visualisera hur delar hänger ihop till större sammanhang.
Använd bilder, skisser, tankekartor mm. Både vad det gäller
sociala sammanhang och skolkunskaper.
• Stöd vid fri skrivning. Hjälp av tankekartor, frågor, rubriker,
mallar, bilder mm.
• Visualisera olika valsituationer och begränsa antal alternativ
• Använd visuellt stöd för att få reda på hur han/hon tänker
och vill. För att kunna göra utvärderingar och anpassningar
på bästa sätt. Se exempel ”Visuellt stöd – få information”.
• Visuellt stöd vid muntligt återberättande och redovisningar.
Använd skriven text, bilder mm.
Kenth Hedevåg - Kungälv
Chefen:
•
•
•
•
•
•
•
IQ
Aktivt tänkande
Självkänsla
Driven av succe’
Nyinlärning
”Chefsform”
Kränkbarhet
När ”Chefen” jobbar går det åt mycket
energi så det gäller att inte överbelasta
”Chefens” funktioner. En utmattad och
överansträngd ”Chef” kan få starka
reaktioner och utbrott. Att lära sig nya
saker och aktivt processa information
samt att undvika situationer av misslyckanden är ett hårt jobb. Ska
dessutom ”Chefen” kompensera för
bristande funktioner på ”Sekreterarnivå”
och ”Bibliotekarienivå” så är risken stor
för överbelastning. Den största
utmaningen är oftast att få en ”Chef” att
tro på sin egen förmåga och skapa
inlärningssituationer som inte innebär
upprepade misslyckanden speciellt inte i
relation till andra.
Kenth Hedevåg - Kungälv
4
2016-09-30
Svårigheter med ”Chefsfunktioner”
Konsekvenser i skolan?
Chefen undviker situationer där man riskerar synliga
misslyckanden i relation till andra
Chefen vill känna sig kompetent!
 Chefen blir lätt uttröttad i nya situationer
 Varierande ”Chefsform” påverkar kvalitén
 Större risk för stressreaktioner
 Känslighet för upplevda tillrättavisningar
 Känslighet för upplevda kränkningar
 Påverkas av tidigare misslyckanden
 Svårt att se ”egenvinsten”
 Förstår inte om det är på en för avancerad nivå
Om du har som mål att eleven ska nå högre höjder så
kan din enda metod inte vara att bara höja ribban
Kenth Hedevåg - Kungälv
Chefsnivån – Förslag till generella insatser
• Framgångssamtal. Där man bara tar upp positiva saker och
händelser. Med visuellt stöd så man kan visa vad som är bra.
Betona även positiva tendenser.
Kenth Hedevåg - Kungälv
Motorik och perception
• Använd starka sidorna och intressen vid inlärning.
 Grovmotorik
• Har en mycket lättkränkt ”Chef” och har svårt att glömma
upplevda oförrätter. Hjälp till att reda ut dessa och skapa en
OK-situation så snabbt som möjligt. Kolla efteråt så han att det
är avklarat.
 Öga-handkoordination
• Förbrukar enormt mycket energi i skolan. Gör en energiinventering och balansera skoldagen.
 Finmotorik
 Balans- (vestibulära) sinnet
 Visuell perception (synintryck)
• Få göra mer av det man är bra på. Teknik, motorik, rita mm.
 Auditiv perception (ljudintryck)
• Information. Ge gemensamma förklaringsmodeller som kan öka
förståelsen hos sig själv och hos andra.
 Muskel och ledsinnet (kinestetisk perception)
• ”Avbryt i succe’!” Fortsätt inte tills det inte funkar längre. Ställ
olika krav på beroende på ”Chefsformen”.
Kenth Hedevåg - Kungälv
Svårigheter med funktioner inom
motorik och perception
Konsekvenser i skolan?
 Taktil perception (yttre känseln)
 Smak och luktsinnet (konsistenskänsla i munnen)
Kenth Hedevåg - Kungälv
Motorik - Perception – Förslag till generella insatser
• Ge färdiga anteckningar/planeringar och få skrivhjälp vid
prov och redovisningar där annan kunskap än skrivförmågan
ska mätas. Extra tid och möjlighet till muntliga
redovisningar.
 Störs av ovidkommande ljud och ljus
• Gör en plus- och minuslista över idrottsaktiviteter och se
sedan över möjligheterna till alternativa möjligheter.
 Motorisk orolig
• Alternativ kost till skollunch. Kartlägg vilka OK-maträtter.
 Svårt att rita och att skriva
 Svårt att förstå skalor, tabeller mm.
 Besvär av lukter som t.ex. parfym och rök
 Svårt med att automatisera. T.ex. gå och prata
 Behöver sitta utan risk för beröringar
 Svårt med aktiviteter i ämnet ”Idrott och
hälsa” samt under friluftsdagar
Kenth Hedevåg - Kungälv
• Bullerskydd eller musik under eget arbete.
• Information till undervisande lärare om svårigheten att
”kopiera av”. Stöd i matte, slöjd, bild, svenska mm.
• Klassrumsplacering längst bak eller vid vägg. Taktil
överkänslighet.
• Extra motorikträning individuellt eller i liten grupp.
Kenth Hedevåg - Kungälv
5
2016-09-30
Likadana glasögon för alla?
Pedagogiska strategier –
Insatser och hjälpmedel
Nu ska vi lista ut
vad som passar
dig bäst!NuHm
Som professionell
så får du gärna
bli kär – men
helst inte i dina
hjälpmedel 
Insatserna handlar i första hand om att skapa förhållanden som
hjälper eleven att fungera optimalt utifrån sina förutsättningar.
(Vägledning för Elevhälsan 2014, Skolverket/Socialstyrelsen)
En kartläggning av barnets styrkor och svårigheter
avgör val av insatser och hjälpmedel
Kenth Hedevåg - Kungälv
Kenth Hedevåg - Kungälv
”Utan spaning ingen aning!”
Generell
kompetens +
individkompetens
Detta ser vi!
Detta gör
vi!
Information från personal
Föräldrainformation
Information från elev
”Problem”
+
Förklaring
=
Övrig information
Insats
”Problem”
Kenth Hedevåg - Kungälv
K3-Kvalité genom Kunskap och Kartläggning
K3-modellen:
Kartläggning:
Information från personal
Föräldrainformation
Information från barn/elev
Övrig information
Individuell profil:
En sammanfattning av kartläggningen som beskriver både
styrkor och svårigheter
Åtgärdsprogram:
Här beskrivs de mål som
bestämts och de insatser som
ska göras samt vem som
ansvarar för dessa.
”GPS” i skolarbetet
K3-utbildning 6-7/4 2017 i Göteborg
Kenth Hedevåg - Kungälv
+
Förklaring
=
Insats
Kenth Hedevåg - Kungälv
Ord och begrepp skapar inre föreställningar
Svenska språklagen. (2009:600)
I den svenska språklagen står det i paragraf 11:
”Språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat,
enkelt och begripligt.”
Det är av stor vikt att medicinsk, psykologisk och
pedagogisk information förmedlas på ett begripligt
sätt. Detta eftersom denna information sedan ska
ligga till grund för de insatser som behöver göras.
”Att använda svåra ord och begrepp är inget mått på
stor kompetens.
Stor kompetens är att uttrycka svåra saker på ett
begripligt sätt.”
Kenth Hedevåg - Kungälv
6
2016-09-30
ELOF-ärende
Elev med Lång Ogiltig Frånvaro
Drop-outs?
Hemmasittare?
Skolkare?
Integrering – Inkludering - Exkludering
(Skolverkets def.)
Skolmotstånd?
Integrering =
Att fysiskt befinna sig i ett
standardsammanhang
Skolvägrare?
Inkludering =
Att ha en hög känsla
av sammanhang
Exkludering =
Att ha en låg känsla av
sammanhang
Sjuk?
Eleven är inte ensam bärare av problemet!
KASAM = Begriplighet – Hanterbarhet - Meningsfullhet
Kenth Hedevåg - Kungälv
”Vägledning för elevhälsan”
(Socialstyrelsen och Skolverket 2014)
Kenth Hedevåg - Kungälv
En och samma skola för alla?
Flexibla undervisningsmiljöer
Var?
•
I klassrummet
Hur?
•
I klassrum med extra vuxenstöd
När?
•
I klassrummet med anpassningar
•
I liten undervisningsgrupp
•
Individuellt med personal
•
Enskilt arbete
•
I liten undervisningsgrupp med
elever från klassen = ”Omvänd
inkludering”
•
Annan plats?
Innehåll?
Med vem?
”Många normalbegåvade med AST klarar att gå i en vanlig
klass med särskilt stöd medan andra delvis behöver få
undervisning enskilt eller i mindre grupp. Några har så stora
svårigheter att de behöver gå i mindre undervisningsgrupper
under hela sin skoltid.”
Kenth Hedevåg - Kungälv
Kenth Hedevåg - Kungälv
Alla elever har rätt till utbildning. (Skollagen 7 kap. 3§)
Hur ser det ut från elevens utkikstorn?
Kenth Hedevåg - Kungälv
7
2016-09-30
Nyckelord
Relation + Strategi = God länk
Teori – Konsekvens - Strategi
Funktioner och förmågor
Egen reflektion!
Vilka tankar tar du med dig från dagens utbildning?
Vad kan du använda i mötet med personal och
elever?
Utan spaning ingen aning!
Problem – Förklaring - Insats
Hmm…
Ord och begrepps betydelse
Gå upp i elevens utkikstorn
Kenth Hedevåg - Kungälv
Kenth Hedevåg - Kungälv
Referenser:
Antonovsky, Aaron (2005): Hälsans mysterium. Natur & Kultur.
Aspelin, Jonas(red.) Relationell specialpedagogik–teori och praktik (2013)
Autism- och Aspergerförbundet (2016): Skolenkät 2016. www.autism.se
Balldin och Hedevåg: Kartläggningsutbildningen K3. www.balldin.com och www.hedevagpedagogik.se
Barkley, R. A. (2012). Executive Functioning and Self-Regulation: Extended Phenotype, Synthesis, and Clinical Implications.
New York: Guilford Publications.
Brown Thomas E. : ”Attention Deficit Disorder: The Unfocused Mind in Children and Adults” (2005)
Greene, Ross W. (2011): Vilse i skolan. Hur vi kan hjälpa barn med beteendeproblem att hitta rätt. Studentlitteratur AB.
Hattie, John: ”Synligt lärande” (2011), SKL
Johnson, Clay A. (2012): The Information Diet. O´Reilly Media.
Kahneman, Daniel (2015): Tänka snabbt och långsamt. Volante AB.
Klingberg, Torkel: ”Den översvämmade hjärnan” (2007), Den lärande hjärnan (2011)
Lilja, Annika: Förtroende fulla relationer mellan lärare och elev (2013)
Schraml, Karin (2013): Chronic stress among adolescents : Contributing factors and associations with academic achievement.
Stockholms Universitet.
Skolinspektionen (2012): Inte enligt mallen. Rapport 2012:11.
Skolverket/Socialstyrelsen (2014): Vägledning för elevhälsan.
Skolverkets juridiska vägledning (2015): www.skolverket.se
Skolverket (2008): Rätten till utbildning. Rapport 309.
Skolverket (2010): Skolfrånvaro vägen tillbaka. Rapport 341.
Skolverket och SPSM (2015): Studiepaket om undantagsbestämmelsen. www.skolverket.se och www.spsm.se
Skolverket (2014): Stödinsatser i utbildningen.
Språklag (2009:600): 11 §
Skolverket (2009): Skolan och Aspergers syndrom. Rapport 334.
Skolverket (2011): Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen.
Socialstyrelsen (2010): Vinnerljung B, Berlin M & Hjern A. Social rapport kap.7: Skolbetyg, utbildning och risker för ogynnsam
utveckling hos barn.
Svanelid, Göran: ”Lägg krutet på ”The Big Five” (artikel i Pedagogiska magasinet)
Vermeulen, Peter: Autism as context blindness (2012)
8