Utbildningsplan för
KANDIDATPROGRAM
I
KULTURVETENSKAP
Bachelor Programme in Humanities
180 Högskolepoäng
SYFTE
Utbildningens syfte är att den studerande ska uppnå kompetens att verka inom kultur- och
informationssektorn med inriktning mot arbete med kulturförmedling, information,
handläggning, utredningsarbete, samt självständiga bedömningar och analyser av olika
kulturella och sociala fenomen.
Utbildningens syfte är också att den studerande ska uppnå behörighet att antas till studier på
avancerad nivå nationellt och internationellt, främst med inriktning mot något av
programmets huvudområde eller annan kulturvetenskaplig inriktning.
MÅL
Att studenten efter examen
•
•
självständigt och kritiskt kan genomföra kulturvetenskapliga analyser och tolkningar,
identifiera och analysera problem, identifiera, strukturera och granska information,
samt presentera slutsatser och lösningar
kan bidra till kunskapsutveckling och kunskapsförmedling inom det
kulturvetenskapliga fältet utifrån kritiska, vetenskapliga och demokratiska grunder.
Kunskap och förståelse
•
•
•
•
kunskaper om huvuddragen i den västerländska kulturens utveckling, samt dess
interaktiva förhållande till omvärlden
kunskaper i argumentationsanalys, vetenskapsteori, moralfilosofi och estetik
kunskaper i kulturvetenskaplig metod och teoribildning
fördjupade teoretiska, metodologiska och ämnesmässiga kunskaper inom något av de
kulturvetenskapliga ämnesområdena.
Färdighet och förmåga
•
•
•
•
•
söka och bearbeta information om kulturella och sociala fenomen
problematisera och analysera kulturella och sociala fenomen, samt föra
generaliserande, analyserande och förklarande resonemang om komplicerade
kulturella och sociala förhållanden och utvecklingsförlopp
tillämpa kulturvetenskapliga teorier och metoder
bedöma, analysera och genomföra kritiska granskningar av texter (och bilder)
muntligt och skriftligt förmedla kunskap, analyser och tolkningar, samt delta
självständigt i ett kvalificerat meningsutbyte om olika kulturvetenskapliga tolkningar
och ståndpunkter
Värderingsförmåga och förhållningssätt
•
•
•
ett kritiskt vetenskapligt förhållningssätt till kulturella och social fenomen
formulera och värdera olika argument och tolkningar
beaktande av genus- och mångfaldsperspektiv
UPPLÄGGNING
De tre första terminerna i programmet utgörs av ett gemensamt kulturvetenskapligt basblock
med studier i filosofi, historia, litteraturvetenskap, samt konstvetenskap och visuell
kommunikation. Basblocket behandlar grunderna i den västerländska kulturen genom
integrerade epokstudier, samt behandlar filosofins och vetenskapsteorins grunder liksom de
ingående ämnenas grundläggande teori och metod. Basblocket ger behörighet till
fortsättningskurser inom programmets fyra huvudområde (konstvetenskap och visuell
kommunikation, filosofi, historia, litteraturvetenskap). För programmets studenter gäller
platsgaranti på fortsättnings- och fördjupningskurser i samtliga fyra ämnen så länge studierna
bedrivs inom ramen för programmets 180 hp och under förutsättning att förkunskapskraven är
uppfyllda.
Termin 4-6 ägnas åt fördjupnings- och breddningsstudier. Under termin 3 väljer den
studerande huvudområde och studierna i detta ämne påbörjas under termin 4. Studierna i det
valda huvudområdet omfattar 60 hp utöver basblocket och når upp till fördjupningsnivå. För
att erhålla en bred kompetens inom det kulturvetenskapliga området läses också kurser om
sammanlagt 30 hp inom programmets övriga ämnen. Det finns också möjlighet att läsa
maximalt 30 hp i något annat ämne/andra ämnen efter godkännande av programansvarig. För
sådana studier gäller de vanliga antagningsreglerna för fristående kurs. Termin 4-6 kan med
fördel också inkludera utlandsstudier som motsvarar programmets examenskrav. Denna
möjlighet är frivillig och det är den studerandes uppgift att I så fall ordna plats vid utländskt
universitet, exempelvis via universitetets utbytesplatser.
Programmet kännetecknas av progression gällande såväl ämneskunskaper som förmågor.
Progression inom ämneskunskaperna uppnås genom att de grundläggande kunskaperna
(Basblock) byggs på med fortsättnings- och fördjupningskurser. De förmågor och färdigheter
som anges i programmets mål tränas kontinuerligt och med ökande krav på de studerande
under utbildningens gång.
INNEHÅLL
Termin 1- 3
•
Kulturvetenskapligt basblock
90 hp
Termin 4-6
•
Fortsättnings- och fördjupningsstudier i huvudområde
(inklusive kandidatuppsats)
60 hp
•
Fortsättningsstudier inom programmets
övriga ämnen
30 hp
alternativt
kurser utanför programmets ämnen
efter godkännande av programansvarig
Kulturvetenskapligt basblock , 90 hp
Inom det kulturvetenskapliga basblocket ska den studerande tillägna sig grundläggande
kunskaper om den västerländska kulturen genom integrerade studier i filosofi, historia,
litteraturvetenskap, samt konstvetenskap och visuell kommunikation. Basblocket ger också en
förtrogenhet med filosofins och vetenskapsteorins grunder liksom med de ingående ämnenas
grundläggande teori och metod.
Basblockets mål
Kunskap och förståelse
•
•
•
kunskap om det västerländska kulturarvets historiska utveckling och dess interaktiva
förhållande till omvärlden
kunskap om filosofins och vetenskapsteorins grunder
kunskap om de ingående ämnenas grundläggande teori och metod
Färdighet och förmåga
•
•
•
beskriva och analysera kulturella och sociala fenomen och processer
kritisk textanalys
kritiskt värdera och diskutera kulturvetenskapliga tolkningar och förklaringar
Värderingsförmåga och förhållningssätt
•
•
ett kritiskt och analytiskt förhållningssätt till kulturella och sociala företeelser
genus- och mångfalsperspektiv
UPPLÄGGNING
Studierna inom basblocket inleds med ett moment som behandlar argumentationsanalys och
humanvetenskapernas teori. Därefter följer ett första och ett andra block av kronologiskt
utformade epokstudier som till sin uppläggning är ämnesintegrerade. Efter ett avsnitt om
moralfilosofi och estetik återkommer sedan de ämnesintegrerade epokstudierna som förs fram
till modern tid.
Epokstudierna är till sitt innehåll relativt omfattande. Detta är en följd av syftet att bibringa de
studerande en insikt om kontinuiteter, diskontinuiteter och sammanhang i den kulturella
utvecklingen och samtidigt en förmåga att förbinda ord, bilder, tankar och händelser i varje
bestämt skede.
INNEHÅLL
Planer för basblockets kurser fastställs separat. I kursplanerna beskrivs mer utförligt innehåll,
mål, hur undervisningen är upplagd samt formerna för examination.
Termin 1
Kulturvetenskaplig introduktionskurs:
(An Introductory Course to the Humanities)
Argumentationsanalys, språkfilosofi och humanvetenskaper
10 hp
Kursen ger verktyg för läsning av filosofiska och kulturvetenskapliga texter samt behandlar
centrala vetenskapsteoretiska begrepp och ståndpunkter med tonvikt på humanvetenskap.
Kultur och samhälle från forntiden till 1600:
(Culture and Society from Ancient Times until 1600)
20 hp
Utifrån olika ämnesperspektiv studeras i första hand den västerländska kulturens utveckling
från äldsta tid till och med 1500-talet. Centrala teman i kursen är de antika statsbildningarnas
respektive det medeltida Europas historia, konst och tankevärld samt de kommersiella,
vetenskapliga och konstnärliga revolutionerna.
Termin 2
Kultur och samhälle från 1600 till 1850:
(Culture and Society 1600-1850)
22,5 hp
I kursen behandlas företeelser som den starka staten, upplysnings- och revolutionstidens
historia och idévärld, de moderna ideologiernas födelse, den tidiga kapitalismen i västerlandet
och det borgerliga samhällets framväxt samt barockens, nyklassicismens och romantikens
konst och litteratur, romanens födelse och konstens demokratisering.
Kultur och värde:
(Cultural Values: Moral Philosophy and Aesthetics)
Moralfilosofi och estetik
7,5 högskolepoäng
Kursen behandlar de vanligaste normative moralsystemen samt några centrala metaetiska
ståndpunkter. Vidare diskuteras grundläggande problem kring begreppet konst (i vid mening).
Olika teorier om konstens natur behandlas, likaså begrepp som tolkning, sanning och mening i
estetiska sammanhang.
Termin 3
Kultur och samhälle från 1850 till 1920:
(Culture and Society 1850-1920)
15 högskolepoäng
Det västerländska industrisamhällets framväxt, kolonialismen och det europeiska
stormaktsspelet utgör viktiga studieobjekt i kursen liksom idealism kontra positivism, den
modernistiska konstens och litteraturens utveckling och avantgarderörelserna inom
kulturlivet.
Kultur och samhälle från 1920 till idag:
(Culture and Society from 1920 until Today)
15 högskolepoäng
Kursen behandlar och diskuterar centrala företeelser inom 1900-talets historia, filosofi, konst
och litteratur.
Påbyggnadsmöjligheter
Det kulturvetenskapliga basblocket förbereder för fortsättningskurser inom de ovan angivna
fyra humanvetenskaperna (konstvetenskap och visuell kommunikation, filosofi, historia,
litteraturvetenskap). Studenter som genomgått basblocket med minst 82,5 hp godkända, varav
ej mindre än 22,5 hp i det ämne de väljer att fördjupa, är behöriga att antas till
fortsättningskurs. De är dessutom garanterade plats på fortsättnings- och fördjupningskurser i
samtliga fyra ämnen så länge studierna bedrivs inom ramen för programmets 180 hp och
under förutsättning att förkunskapskraven uppfylls.
UNDERVISNING, EXAMINATION, TRÖSKELREGLER OCH
TILLGODORÄKNANDE
Upplysning om de tröskelregler samt undervisnings- och examinationsformer som gäller för
varje enskild kurs ges i kursernas specifika kursplaner.
Examination
För de kurser som examineras genom skriftliga eller muntliga prov anordnas proven i
anslutning till kursen. Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har
rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle. Den som godkänts vid
examination får inte delta i förnyad prövning för högre betyg.
Examensbevis
Studerande som uppnått 180 hp genom att läsa basblocket och andra kurser, varav högst 30 hp
i annat ämne/andra ämnen än programmets huvudområde (Konstvetenskap och visuell
kommunikation, Filosofi, Historia och Litteraturvetenskap) och därvid uppnått 60 hp
(inklusive kandidatuppsats om 15 hp) i ett av programmets, huvudområden uppfyller kraven
för kandidatexamen inom det kulturvetenskapliga kandidatprogrammet.
Examensbevis och bevis på genomgånget basblock utfärdas av fakultetsstyrelsen. Begäran om
examensbevis och bevis på genomgånget basblock ska göras på särskild blankett vilken ska
inlämnas till StudentCentrum.
Tillgodoräknande av utbildningar utom och inom landet
Prövning huruvida en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande
görs av fakultetsstyrelsen eller av lärare som fakultetsstyrelsen utser.
BEHÖRIGHET OCH ANTAGNINGSFÖRFARANDE
Behörighet
Förutom grundläggande behörighet för högskolestudier krävs som särskild behörighet:
Sv B/Sv2B + Hi A + Sh A
Den studerande antas till programmet i sin helhet.
Utbildningsplanen är fastställd av Filosofiska fakultetsstyrelsen 2006-08-30.
Dnr LiU 983/06-41
Utbildningsplanen gäller för studerande som antas fr o m höstterminen 2007.
