Samhällsekonomi
Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla
●
Nationalekonomi
●
Hushåll
●
Företag
●
Land
●
Globalt, mellan
länder
Samhällsekonomi
Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla
●
●
●
●
●
●
Nationalekonomi – på universitet och när man forskar kallar man det
för nationalekonomi
Hushåll – man kan läsa om ekonomi på olika nivåer, detta är varje
hus och de som bor där
Företag – man kan titta på det förhållande till, hur företag och hushåll
köper och säljer mellan sig
Land – hela landets nivå, på statlig nivå – den offentliga sektorn – här
köps och säljs på alla tre nivåer och pengar går också mellan dem
Globalt, mellan länder – här handlar man också – talar om export och
import
Om ekonomi är stark, på uppgång = tillväxt, eller svag varierar – man
pratar då om hög och lågkonjunktur
Marknadsekonomi
●
●
●
●
●
Konkurrens
Utbud – hur mycket av
något som säljs
Efterfrågan – hur
mycket av något som
vill köpas
Marknad – där varor
säljs – i ett land som
vårt överallt
Sälja/köpa både varor
och tjänster
Marknadsekonomi
●
●
●
●
●
Konkurrens – när man har en marknadsekonomi är marknaden fri.
Vem som helst får köpa och sälja. Om flera säljer samma vara får
de konkurrera om kunderna. Om flera vill köpa samma vara, får
de konkurrera med att bjuda över ett högre pris
Utbud – hur mycket av något som säljs – om det finns mycket går
priset ner, finns lite går priset upp, men bara i relation till....
Efterfrågan – hur mycket av något som vill köpas. Om många vill
köpa – efterfrågar – samma vara går priset upp. Är det få, går
priset ner
Marknad – där varor säljs – i ett land som vårt överallt. Man kan
alltså sälja och köpa varor vart som i vårt land. I affärer, på
internet, loppis o.s.v.
Man kan sälja och köpa både varor och tjänster
BNP – Brutto National Produkt
●
Brutto=summan
●
National=landet
●
Produkt=varor/tjänster
●
= summan av värdet alla
varor och tjänster som
säljs i ett land under ett år
●
BNP per capita (invånare
●
BNP problematiskt med
Sveriges placering i välståndsligan
Global Happy Planet Index
Globala glada planeten index
Globala glada planeten index
●
●
Istället för att bara räkna på ekonomiska faktorer
räknar man med andra med
Ekologiska fotavtryck – hur mycket av jordens resurser
som krävs för landets befolkning, om hela världen
använde lika mycket. En svensks ekologiska
fotavtryck kräver tre jordklot
●
Hur lycklig befolkningen anser sig vara
●
Hur lång medellivslängd landet har
●
Alla tre faktorer vävs in i kartan ovan. Sveriges dåliga
färg, beror på dåliga ekologiska fotavtryck
Ekonomiska kretsloppet
●
●
●
Finns litet – företag och
hushåll
Finns ett stort –
företag, banker, hushåll
och offentlig sektor
Global – ländernas
ekonomiska kretslopp
MED andra länder
Ekonomiska kretsloppet
●
●
●
●
Ett ekonomisk kretslopp är när pengar och
varor/tjänster byter ägare och går runt bland
dem som finns i ekonomin. Alla är beroende av
varandra och samspelar.
Finns litet – företag och hushåll
Större – företag, banker, hushåll och offentlig
sektor
Global – företag, banker, hushåll, offentlig
sektor, alltså det stora ekonomiska kretsloppet i
många länder har utbyte med varandra –
export, import av både företag och banktjänster
Det lilla ekonomiska kretsloppet
Det lilla ekonomiska kretsloppen
●
●
●
●
Pengar = lönerna betalas ut från företag till
hushåll
Pengar = pris för varor/tjänster går för hushåll
till företag
Tjänst = arbetskraft går från hushåll till företag
Varor/tjänst = det företaget producerar går från
företag till hushåll
Det stora ekonomiska kretsloppet
Det stora ekonomiska kretsloppet
●
●
●
●
●
Pengar till offentlig sektor – kräver skatter, från både företag och
offentlig sektor
Pengar från offentlig sektor till företag – bidrag (t.ex. företagsstöd)
och service (vägar, post o.s.v.)
Pengar från offentlig sektor till hushåll – bidrag (t.ex. barnbidrag,
pension) och service (skola, sjukvård, äldreomsorg o.s.v.)
Pengar från banker till företag och hushåll – i form av lån och ränta
på sparade pengar
Pengar till banker – från företag och hushåll – i form av sparande och
ränta på lånade pengar
Banker
●
●
Riksbanken –
reporänta=styrränta
Banker:
- inlåningsränta
- utlåningsränta
●
Utlåningsränta –
inlåningsränta =
räntegap
Banker
●
●
●
●
Riksbanken är bankernas bank och en statlig bank.
Vanliga banker lånar sina pengar här och den ränta som
sätts här styr priset på de räntor bankerna sedan tar ut
från sina kunder. Vanliga bankers ränta måste vara högre
än styrräntan=reporäntan för att bankerna ska gå i vinst.
Riksbanken har ensamrätt att trycka pengar.
Vanliga banker: inlåningsränta=räntan du får när du sätter
in och sparar pengar i bank. Utlåningsränta=räntan du
betalar när du lånar pengar från banken.
Räntegap: Utlåningsräntan är högre än inlåningsräntan,
annars skulle inte banken tjäna pengar.
På bilden chefen för riksbanken – Stefan Ingves.
Att låna i bank
●
Bolån – lån med pant:
- bottenlån 85%
värdet
- topplån – dyrare
ränta, får inte låna
alltid
●
●
Kostnad lån:
amortering och ränta
Kreditkort – utan pant
– dyr ränta
Att låna i bank
●
●
●
●
●
Bolån är lån man tar för att köpa sin bostad. Då lämnar man sin
bostad i säkerhet till banken.
Bottenlån är lån som banken ser som säkra. Det är på högst
85% av ett småhus värde. Räntan på dessa lån är lägre.
Topplån är om man behöver låna på det som överstiger 85% av
värdet. De lånen har högre ränta. Ofta får man inte heller låna
detta, det ser inte banken som säkert, om huset skulle förlora i
värde.
När man betalar för ett lån: amortering=betala tillbaka på själva
lånesumman. Ränta=procentsats av lånesumman varje år, t.ex.
3% som man betalar för att få låna. Bankens vinst.
Kreditkort är lån utan säkerhet=pant, dyrare få de inte är lika
säkra.
Monopol och oligopol
●
●
●
●
Om någon har
ensamrätt att sälja
Ingen konkurrens då
Oligopol – om få
säljer
Dåligt med
konkurrens då
Monopol och oligopol
●
●
●
●
Om någon har ensamrätt att sälja en vara. Som
t.ex. Systembolaget. Riksdagen har lagstiftat
om att bara staten får sälja, då man anser det
skadligt med alkohol.
Ingen konkurrens finns då alls
Oligopol – om få säljer en vara. Om stora
företag köpt upp små och bara fåtal finns kvar.
De kan då bestämma priser mycket.
Dåligt med konkurrens då
Fördelar marknadsekonomi
●
●
Vinst driver
idérikedom
Många varor att välja
bland
●
Priser hålls nere
●
Kvalitén blir bra
●
Rätt varor/tjänster blir
till
Fördelar marknadsekonomi
●
●
●
●
●
Vinst driver idérikedom – människor blir på hittiga om det drivs av
chansen att tjäna pengar. På nedersta bilden Signhild Arnegård
Hansen, numera ordförande i Svenskt näringsliv. Hon startade sitt
företag från grunden med sin familj, fick ta personliga lån för att starta
Svenska lantchips. Numera omsätter (så mycket pengar används i
företaget under ett år, inte vinsten) företaget 170 miljoner
Många varor att välja bland – då många vill in på marknaden, måste
man hitta på nya och bättre saker
Priser hålls nere, då flera säljer samma sak
Kvalitén blir bra, då det bara är det bra sakerna som blir sålda, vill
företag göra bra saker
Rätt varor/tjänster blir till, då de som inte får sålt förlorar pengar, så
tillverkar man rätt varor
Nackdelar med marknadekonomi
●
●
●
●
●
Företag tar ej
miljöhänsyn
Begränsade resurser
– olja, mineraler
Ständig tillväxt
Reklam skapar
efterfrågan
Löner hålls låga
Nackdelar med marknadekonomi
●
●
●
●
●
Företag tar ej miljöhänsyn då man är inriktad på vinst, att hålla
rent kostar pengar. Stater måste då lagstifta mot utsläpp.
Begränsade resurser – olja, mineraler. Det är konkurrensen som
styr, om det håller på att ta slut, tar man inte hänsyn till. Är någon
villig att betala så tillverkar man.
Ständig tillväxt. Man vill hela tiden ha en växande marknad, så
man kan tjäna mer pengar.
Genom reklam kan man skapa efterfrågan även på sådana saker
som egentligen inte behövs. Det finns inget som hindrar det i en
marknadsekonomi.
Löner hålls låga, om inte arbetarna går ihop och förhandlar fram
bättre löner.
Statens roll – statens ekonomi
●
●
●
●
Tar in skatter år 2011
798 miljarder kr
Inkomster var 833
miljarder kr
År 2011 använde
staten 827 miljarder
kr – 29,9% av
Sveriges BNP
Kommunerna tar
skatt med inkomstskatten
Statens roll – statens ekonomi
●
●
●
●
Tar in skatter år 2008 809 miljarder kr. Skatter
från hushåll och företag, moms m.m.
Med andra inkomster var det totalt 901 miljarder
kr. Andra inkomster är avgifter och pengar från
t.ex. försäljning av statlig egendom. Staten äger
företag som t.ex. Sveaskog.
År 2008 hade staten använde staten 943
miljarder kr – 29,9% av Sveriges BNP. Staten
spenderade inte bara sina inkomster utan även
tidigare sparade pengar och lånade pengar
Kommunens inkomstskatt
Skatter
●
Inkomstskatt – statlig
och kommunal
●
MOMS
●
Punktskatter
●
Transferreringar
Skatter
●
●
●
●
Inkomstskatt – statlig och kommunal. Kommunalskatt är
olika i olika kommuner ca. 30%. Upp till en årsinkomst på
328 800 kr ingen statlig skatt. Mellan 328 800 kr och 495
000 kr statliga skatten 20%, det som överstiger är det
25%.
MOMS – mervärdesskatt. Man betalar 25% i skatt när
man köper något.
Punktskatter – på skadliga saker som t.ex. alkohol och
tobak.
Transferreringar är att man tar in skatter för att sedan ge
ut bidrag och tjänster. Transfer – förflytta. Till för att fördela
rikedom.
Vad vi får för skatten?
●
Pension
●
Sjukvård
●
Barnomsorg,
grundskola och
gymnasiet
●
Universitet
●
Barnbidrag
●
Vägar
●
Tåg
Vad får vi för skatten?
●
Från 65 års ålder får vi en pension. En fast del och en som man
själv kan bestämma hur den investeras.
●
Sjukvård – genom kommunala skatter, genom landstinget
●
Genom kommunen tas alla från 0-19 år om hand.
●
Universiteten är också gratis i Sverige
●
●
Barnbidrag – får alla upp till 16 år, sedan får man studiebidrag,
under terminer man studerar bara
Vägar och tåg - infrastruktur – byggs i hela landet, för både
hushåll och företag skall kunna fungera.
Bra och dåliga tider
●
●
●
Högkonjunktur – bra
tider - tillväxt
Lågkonjunktur –
dålig tider – minskad
tillväxt
Inflation – pengarna
minskar i värde
Bra och dåliga tider
●
●
●
●
Högkonjunktur – bra tider – tillväxt. När företag får sålt
mycket, kan de producera mera. Priser kan hållas nere och
fler kan köpa. När folk är nöjda, minskar efterfrågan. Då går
priser ner och företagen måste tillverka mindre.
Nedåtgående spiral och minskad tillväxt.
Lågkonjunktur – dålig tider – minskad tillväxt.
Inflation – pengarna minskar i värde. Oftast under
högkonjunktur om löner och priser höjs, får pengarna
mindre värde.
På bilden Aktivitetindex under 10 år. Hur mycket aktiviet =
industriproduktion det funnits. Alltså hur mycket det växt,
man vill att det ligger på 0,5% tillväxt. Så mycket mer varje
år.
Handel med andra länder
●
Pengar, tjänster och
varor rör sig tämligen
fritt
●
Tullar
●
Frihandelsområden
●
Världsekonomin
hänger ihop –
finanskrisen startade i
USA
Handel med andra länder
●
●
●
●
Pengar, tjänster och varor rör sig tämligen fritt
Tullar – mellan en del länder får man betala skatt=tull för
att föra in varor i landet för att sälja. Ibland på vissa varor
och inte andra. Länder vill skydda sina egna företags
tillverkning
Frihandelsområden – EU är ett sådant. Vi har även sådant
avtal med Norge genom EFTA (European Free Trade
Association)
Världsekomin hör ihop – speciellt dollarn har stor
betydelse för världen. Man handlar helst i dollar.
Finanskrisen startade med en bankkris i USA. Man hade
lånat ut pengar till husköp till folk som egenligen inte hade
råd.
Import och export
●
●
●
●
Import köpa från
andra länder
Export sälja till andra
länder
Rika länder exporterar
färdiga
industriprodukter
Fattiga länder
exporterar råvaror
Import och export
●
●
●
●
Import när man köper varor/tjänster från andra
länder
Export är när man säljer varor/tjänster till andra
länder
Rika länder exporterar färdiga industriprodukter –
förädlade produkter. T.ex. att vi gör stål av vår
järnmalm och papper av vår skog och säljer.
Fattiga länder exporterar råvaror. T.ex. gruvors
mineraler och bomull och kaffe direktplockat från
fältet. De rika landet föräldlar sedan varan.
Vad betyder märkena?
●
●
Fair trade – rättvis
handel
Ekologiskt odlat – bio
och krav.
Vad betyder märkena?
●
●
Fair trade – de som odlar, producerar dessa
varor i andra länder. Har fått tillräckligt betalt för
sitt arbete och behandlad väl. Samt även vissa
krav på ekologisk tillverkning.
Ekologisk märkning – som är bestämd som
gemensam i hela EU. Det finns många i
Sverige med som Kravmärkning.