ANPASSA SPRÅKET EFTER
SITUATION
Svenska
Ht-12
Ändrar vi vårt sätt att kommunicera beroende
på vilken miljö vi befinner oss i?
• Hur vårt sätt att kommunicera ändras beroende
på om vi till exempel är på vår arbetsplats, i vårt
hem eller om det är en tredje part inblandad. Det
är ett automatiskt beteende som vi lär oss genom
interaktionen med den verkliga världen.
• Man bör känna till de olika
kommunikationsformernas roll vid interaktion
med andra individer och inte minst med oss
själva.
Hur anpassas vår språkliga förmåga till olika miljöer?
Olika miljöer: sociala kontakterna med andra
människor men också den inre kommunikationen.
Vi använder språket annorlunda beroende på om vi
kommunicerar med andra individer, intraindividuellt
eller gruppsammanhållande.
Kommunikationsformer
Mellan individer kan kommunikationen vara uppbyggd av
verbal och/eller ickeverbal. Ickeverbal kommunikation innebär
att vi kommunicerar med hjälp av kroppsspråk. Detta sätt
delas in i två grupper: paralingvistisk och extralingvistisk.
Paralingvistisk kommunikation innebär ansiktsuttryck, suckar
och gester som vi utför medvetet.
Extralingvistisk kommunikation innebär däremot omedvetna
händelser som till exempel ansiktsuttryck eller rodnande. Det
kan ibland vara svårt att skilja på dessa båda
kommunikationsformerna.
Det verbala språket är uppbyggt utav ord och kombinationer
av ord.
Anpassad kommunikation
För att kunna kommunicera bra med en annan individ är det viktigt att
kunna lägga sig på samma språkliga nivå. När man till exempel pratar med
en familjemedlem har man en mer avslappnad kommunikationsform och
det språk som används bygger på att man har känt varandra en längre tid.
Detta sätt att prata kräver inte etthundra procent korrekthet, utan man kan
oftast förstå motparten genom den personkunskap man har om varandra.
Denna personkunskap underlättar kommunikationen för både sändare och
mottagare.
Man skulle kunna göra en jämförelse med när man samtalar med en
arbetskamrat eller en person som man känner mindre. I dessa situationer
måste man vara utförligare i kommunikationen, eftersom det kan vara
svårt för motparten att förstå vissa underliggande betydelser. Man kan
jämföra dessa två miljöer med två kulturer som skiljer sig åt från varandra.
Den här sortens språkadaptering sker utan att vi tänker på det. Om man
leker med tanken att vi skulle använda samma språk på en arbetsplats som
vi gör i hemmet så skulle nog inte följderna bli så lyckade.
Ytterligare ändring i tillämpningen av talet sker vid samtal med individer
som kan antas inte klara av det språkbruk man för. Detta bedöms genom
att snabbt avgöra vilken nivå motparten ligger på. Ett vardagsexempel
på en sådan språklig manipulering sker vid till exempel samtal med
barn. Detta förekommer också med andra vuxna som inte är insatta i
det ämne som samtalet handlar om, man byter då ut komplicerade
fackord och andra krångliga formuleringar för att göra kommunikationen
så lättförståelig som möjligt.
Kommunikation mellan individer kan också vara mellan en människa
och en dator, eller mellan två människor och en tredje part som kan vara
en dator. I de fall där en dator är inblandad på något sätt i en
kommunikation, brukar oftast vi människor få anpassa oss efter den.
Exempel: En nybliven mamma ringer till kommunen för att ställa sitt
barn i dagiskön. Oftast i sådana situationer är man medveten om vilka
uppgifter man måste lämna och i vilken ordning.
(Se nästa sida)
Tjänstemannen: Barbro Andersson.
Mamman: Ja hej, mitt namn var Stina Karlsson.
Tjänstemannen: Ja hej.
Mamman: Jag skulle vilja anmäla min dotter till dagis.
Tjänstemannen: Ja, kan jag få barnets personnummer.
Mamman: Mmm 87 05 05.
(datorljud i bakgrunden)
Tjänstemannen: Och de fyra sista siffrorna?
Mamman: (skratt) 1958 hoppas jag, usch det har jag glömt bort nästan. Det
är så sällan man använder.
Tjänstemannen: När vill du vara aktuell för barnomsorg?
Mamman: Jaa, någon gång i november.
Samtalet fortsätter och det är tydligt att det styrs helt och hållet av den
datorskärm som tjänstemannen sitter framför. Olika tecken på detta är att
ämnesbyten sker snabbt och på tjänstemannens villkor samt att ord såsom
”barn” (istället för dotter) och ”aktuell för barnomsorg” används för att de
motsvarar kategorierna på datorskärmen. Den här sortens samtal skiljer
sig från ett samtal mellan vänner på det sättet att det saknar respons i
form av instämmande, ojanden och andra uttryck och strävan efter en
gemensam uppfattning.
Kontextberoende kommunikation
Kontextberoende kommunikation innebär att man bör
anpassa sättet att kommunicera på till den situation
som för tillfället råder, för att minimera riskerna att
missuppfattningar uppkommer.
En intressant vinkling är de olika betydelser och
innebörder vissa utsagor får beroende på var och när vi
yttrar dem. Som till exempel frågan ”Hur mår du”? och
hur den får en annan innebörd om den ställs i mitten av
ett samtal istället för en inledningsfras.
Indirekta talhandlingar är när man säger en sak men att det finns en
underliggande betydelse som är nått annat än den precisa utsagan.
Ordspråk av olika slag skulle man kunna kalla indirekta talhandlingar.
Exempelvis ”Du ska inte kasta sten i glashus”, med denna utsaga menar
man inte bokstavligen att man inte bör kasta stenar när man befinner sig i
ett glashus. Utan den underliggande betydelsen är att man inte ska lägga
sig i andras angelägenheter när ens egna är ouppklarade.
För att veta om det finns en underliggande innebörd i en utsaga måste
man ha kontexten i åtanke. Det vill säga på vilket sätt det sägs på (tonfall
på röst, ansiktsuttryck, gester etcetera) och i vilket sammanhang det sägs
i.
Alla dessa betydelser tolkar vi automatiskt i förhållandet till den kontext
som samtalet har.
En vardaglig situation kan vara i de fall då vi pratar i telefonen, båda
parter kan då befinna sig i två helt olika miljöer och missuppfattningar kan
förekomma på grund av det.
Gruppsammanhållande kommunikation
En annan mycket viktig sida av språket, är dess roll som
gruppsammanhållande. Begreppet grupp innefattar allt från en liten
kamratgrupp till en stor nation. De individer som talar samma språk, eller
samma typ av språk känner sig som en grupp.
Grupptillhörighet skapar också en sorts identitet åt den enskilde individen ty
utvecklingen av en social grupp och den enskilde individens utveckling är
oftast sammankopplade. En persons uppfattning av vem han eller hon själv är
och andras uppfattning av vem han eller hon är sammanhänger också mycket
med vilken grupp personen tillhör, eller anses tillhöra. Därför kan personer
som inte riktigt tillhör någon specifik grupp ha problem med sin egen
identitet och självkänsla och känner sig därför ofta otrygg och rotlös i
tillvaron.
Att kommunikationen är ett gruppsammanhållande verktyg passerar oss utan
större eftertanke, men det märks tydligt de gånger vi kommer till ett annat
land eller kanske bara till en annan stad. En av de aspekter som gör att vi
känner oss hemma på en viss plats eller hos en specifik grupp är just på sättet
vi kommunicerar.
Intraindividuell kommunikation
Denna form av kommunikation innebär att samma person är både sändare
och mottagare, det vill säga man har en inre dialog. Denna
kommunikationsform tillämpas framförallt när man resonerar, planerar och
löser problem. Vi resonerar med oss själva när vi till exempel konfronteras
med en yttre händelse som påverkar oss på ett eller annat sätt. Planering
innebär också en sorts resonemang men är ett mer medvetet tänkande. När
vi planerar finns ett mål som ska uppfyllas. En inre problemlösningsprocess
innebär att vi delar upp ett problem i mindre komponenter. Dessa mindre
delar prövas och motbevisas tills dess att en korrekt lösning framtagits.
Men det förekommer även intraindividuell kommunikation när vi samtalar
med andra individer, då talaren styr lyssnarens orientering i omvärlden.
Ett exempel på hur lyssnarens uppfattning och förståelse påverkas av
berättaren: ”Minns du discot vi var på i fredags? Den där skäggige mannen
som satt bredvid Micke vid biljardbordet, det var hans bonuspappa… Och
han har en stuga i fjällen, alldeles i närheten av det där fina fiskestället, du
vet. Skulle vi förresten inte kunna åka dit och hälsa på någon gång? Du
tycker ju så mycket om att vara där uppe i Norrland och fiska, eller hur?…”
Det som hjälper lyssnaren i det här fallet är modelleringen av information
som dels intagits vid tidigare händelser, som till exempel fredagens dans
och vistelser i Norrland, men också den informationen som utdelas nu i
form av talarens utsaga. Talaren kan också med hjälp av språkliga medel få
lyssnaren att uppmärksamma ting som denne inte annars skulle se.
Den intraindividuella kommunikationen kan vara bra att tillämpa om man
till exempel är ensam i en situation där det inte finns någon att lösa
problemet tillsammans med. Då kan det komma väl till pass med en inre
dialog. Genom en sådan dialog håller man hjärnan fokuserad på det
specifika problemet och håller lättare reda på information och
informationsflödet.
Vår vardag fylls av olika kommunikationsformer. Eftersom det till viss
del är en automatisk handling, så reflekterar vi inte över varför vi
kommunicerar på olika sätt beroende på de miljöer vi befinner oss i.
Det är inte enbart det verbala språket som varierar utan också hela
vårt kroppsspråk, där allt ifrån kompletta beteendemönster till
enstaka gester ingår.
Att det inte vore att rekommendera tillämpning av samma sorts språk
vid fikabordet som när vi larmar polisen om något brott, behöver väl
knappast konstateras.
Övning (2-3 personer):
Diskutera hur omvärlden reagerar om man tillämpar fel sorts språk i fel miljö.
Försök att upptäcka vilken stor del av kommunikationen som uppfylls av
språkvalet.
Lycka till!
