Politisk teori 1
Föreläsning 2
Jörgen Ödalen
[email protected]
Kort om Platon
• Platon levde mellan 427-347 f.Kr. i den grekiska stadsstaten
Athen. Han kom från en aristokratisk familj och förväntades
bli politiker
• Platon levde under en politiskt tumultartad tid, med många
konflikter såväl inom Athen som mellan Athen och andra
självstyrande stadsstater.
• Det var också en tid då grekerna blev allt mer medvetna om
andra kulturer, deras seder och bruk.
• I Athen levde även Platons vän och läromästare filosofen
Sokrates. Sokrates avrättades 399 f.Kr. av den demokratiska
regimen i Athen.
• Dessa delar av Platons omgivning och liv är viktiga att hålla i
tankarna när vi läser Staten.
Platons Staten
• Staten ett mycket komplext verk där Platon söker
svar på nästan alla grundläggande filosofiska
frågor och vi finner i denna bok argument som
rör flera filosofiska områden: politisk teori, etik,
metafysik (verklighetens grundläggande natur),
epistemologi (kunskapsteori) och estetik.
• Platon skriver I dialogform, där huvudpersonen
alltid är Sokrates, och där övriga deltagare är
historiska personer som Platon och athenarna vid
denna tid alla visste vilka de var.
Platons Staten
• Platons grundläggande frågor: Vad är rättrådig
person, och vad är rättvisa? Frågorna hänger
ihop!
• Hur lär sig människor hur man lever
rättrådigt? Traditionellt lär vi oss detta inom
ramen för vår kultur. Ett välfungerande
samhälle har ”moraliska resurser” som
förmedlas genom kulturen och som de flesta
accepterar.
Platons Staten
• Vid Platons tid fanns gott om ”moraliska resurser” – i form
av myter, religion, poeters verk.
• Men dessa traditionella källor hade inte längre samma
auktoritet. Samhället hade hamnat i en normkris – alla
accepterade inte längre de rådande normerna och
traditionerna ifrågasattes.
• Leder det oss till moralisk relativism? Till subjektivism? Till
skepticism?
• Platon vänder sig till filosofin för att finna lösningen; till en
systematisk och rationell undersökning i dialogform.
• Om Platon lyckas ge en objektiv beskrivning av rättvisans
natur kan han tillbakavisa relativismen och subjektivismen
och visa hur vi bör organisera staten.
Platons Staten
• Dialogerna i staten inleds med att Sokrates
vederlägger de svar på frågan om vad rättvisa är
som levereras av de övriga deltagarna i samtalet.
Han tar sedan på sig uppgiften att besvara frågan.
Han vill visa att rättvisan är god i sig själv, inte på
grund av dess konsekvenser.
• Rättvisan är physis (existerar i naturen), inte en
produkt av nomos (mänskliga konventioner)
Platons Staten
• En viss sorts politisk organisation är särskilt
motiverad eftersom den överensstämmer med
vår mänskliga natur. Den politik som bäst
överensstämmer med vår natur är rättvis.
• Platons slutsats är att rättvisa kommer att råda
i en stat när det är filosofer som styr, eller om
politikerna blir filosofer.
• Hur argumenterar Platon för denna elitistiska
idealstat?
Platons Staten
• Rättvisans natur är svårfångad – men vi kan
förstå den lättare, menar Platon, genom att
undersöka den i stor skala, i staten, innan vi
undersöker den rättrådiga individens natur.
• Platon säger att vi alla föds olika och är
lämpade för olika sysslor. Det finns en naturlig
arbetsdelning i staten där var och en sysslar
med det hon är mest lämpad för.
Platons Staten
• Resonemanget för Platon till slutsatsen att det
finns tre hierarkiskt ordnade samhällsklasser:
1. Väktare
- Filosofkungar (verkliga väktare)
- Hjälpare (soldater)
2. Arbetare (hantverkare, köpmän…)
Platons Staten
• Väktarna ska genomgå en strikt uppfostran,
inte tillåtas ha egendom, och inte få ha familj.
Arrangerade ”äktenskapsfester” skulle ordnas
för producera den bästa avkomman. Inget
barn skulle känna till vem som var dess fader
eller moder.
• Poängen med detta är att undvika korruption
och nepotism inom väktarklassen.
Platons Staten
• För att hierarkin ska accepteras föreslår Platon att
väktarna ska ta till en ”ädel lögn” som går ut på
att gud blandat olika metaller i människors själar
(guld, silver, brons och järn), som motsvarar olika
funktioner och klasser i samhället.
• Barn till arbetare kan födas med guld i själen och
barn till väktare med t ex järn. Det möjliggör
förflyttning mellan klasserna och ger illusionen av
att den styrande klassen inte utgör en permanent
aristokrati.
Platons Staten
• Vad är då rättvisa?
• Platon identifierar fyra kardinaldygder:
Visdom, mod, självdisciplin, och rättrådighet.
• Idealstaten förkroppsligar dessa dygder:
Visdomen genom de styrande, modet genom
soldaterna, och självdisciplinen genom att de
styrda accepterar hierarkin.
Platons Staten
• Rättrådigheten då?
• Rättvisa – dvs rättrådighet som det avspeglas i
”det stora” – råder när det är möjligt för staten
att upprätthålla de andra dygderna.
• Detta är möjligt endast när alla utför det
arbete i staten de är bäst lämpade för.
• För Platon är alltså rättvisa när alla ”bara
sköter sin egen syssla.”
Platons Staten
• Hur avspeglas rättvisemönstret hos den
rättrådige individen?
• De tre hierarkiskt ordnade delarna av staten
kan vi återfinna i den rättrådige själen.
• Själen utgörs av förnuft, stridbarhet och
begär. Dessa själens tre element är hierarkiskt
ordnade.
• Förnuftet tyglar begären, och kan väcka
stridslystnaden när vrede är berättigat.
Platons Staten
• En korrekt fungerande del av själen har en
korresponderande dygd:
• När begären är rätt reglerade, besitter en
person självdisciplin.
• När stridbarheten är rätt reglerad, besitter en
person mod.
• När förnuftet är rätt reglerat, besitter en
person visdom.
Platons Staten
• Hos den rättrådiga människan finns var och en
av själens delar på sin rätta plats och uppfyller
sina roller i harmoni.
• De olika delarna av själen dominerar hos de
olika samhällsklasserna: Arbetare – begär,
Soldater – stridbarhet, Styrande – förnuft.
• Denna överensstämmelse mellan staten och
själen visar att staten är organiserad i enlighet
med den mänskliga naturen.
Platons Staten
• Varför ska just filosoferna styra? Svaret: de
besitter en särskild slags färdighet att styra
som bara de kan äga.
• Resomanget för Platon till hans metafysik;
läran om formerna.
• Platon skiljer mellan den upplevda världen och
den ”verkliga världen” – formvärlden, som är
tillgänglig endast för filosofer.
Platons Staten
• Exemplet med ”skönhetens form”. Olika ting
kan vara mer eller mindre vackra. De delar en
form – skönheten i sig – som är separat från
tingen.
• Allt vi upplever omkring oss är reflektioner av
en eller flera former. Formerna är unika,
perfekta och oföränderliga.
• Detta ger oss en objektiv epistemologi.
Skönhet är samma sak, överallt, på alla ställen.
Platons Staten
• Den högsta formen av kunskap är ”det godas
form”. Alla perfekta former delar denna form att
vara god.
• Vad är det godas form? Platon gör en analogi
med solen – ”det godas son och avbild” – precis
som solen gör det möjligt att se fysiska föremål,
så gör det goda det möjligt att se formerna.
• Kunskap om formerna kan endast nås genom
användande av förnuftet.
Platons Staten
• För att ytterligare tydliggöra idén använder sig
Platon av den s k ”grottliknelsen”.
• Filosoferna besitter den förmåga som gör dem
bäst lämpade att styra eftersom endast de,
med hjälp sitt överlägsna förnuft, kan nå
kunskap om det godas form, och rättvisans
form!
