INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE ”Det känns som att min personlighet sitter i hur jag ser ut” - En kvalitativ studie om sociala mediers påverkan på ungdomars eventuella upplevelser av psykisk ohälsa utifrån fysiska ideal SQ4562, Vetenskapligt arbete i socialt arbete, 15 hp Scientific Work in Social Work, 15 higher education credits Kandidatnivå Höstterminen 2015 Författare: Rebecca Andersson & Suzanne Ruotsalainen Handledare: Jörgen Lundälv Abstract Titel: ”Det känns som att min personlighet sitter i hur jag ser ut” - En kvalitativ studie om sociala mediers påverkan på ungdomars eventuella upplevelser av psykisk ohälsa utifrån fysiska ideal Författare: Rebecca Andersson & Suzanne Ruotsalainen Socionomprogrammet vid Institutionen för socialt arbete Göteborgs Universitet, Höstterminen 2015 Via medier sprids förväntningar och budskap om fysiska ideal och krav som formar en typ av självförverkligande hos individer. Sociala medier kan vara en källa till psykisk ohälsa genom att det ger oavbruten tillgång till information om fysiska ideal, vilket kan medföra stress. Ungdomar kan därför vara mer utsatta för risker för att utveckla stress och psykisk ohälsa som är sammankopplat till den snabba utvecklingen av teknologin. Uppsatsens syfte och frågeställningar har därmed utformats för att undersöka sociala mediers eventuella påverkan på ungdomar som studerar på gymnasiet i 16-19 års-åldern. Detta gjordes utifrån vad ungdomarna upplevde att det fanns för fysiska ideal som var konstruerade i dagens samhälle, och som ungdomarna menade återfanns på sociala medier. Vi hade även för avsikt att undersöka och i så fall försöka förstå på vilket sätt sociala medier kunde vara en bidragande faktor till ungdomarnas egna eventuella upplevelser av psykisk ohälsa. Vi ville även undersöka och i så fall försöka förstå ungdomarnas upplevelser av hur andra ungdomar eventuellt kunde uppleva psykisk ohälsa. Detta skulle ses i relation till huruvida ungdomarna menade att sociala medier konstruerade fysiska ideal, som eventuellt påverkade ungdomarnas erfarenheter av psykisk ohälsa. Uppsatsen var byggd på en kvalitativ forskningsmetod. Intervjuer genomfördes med åtta forskningsdeltagare vid enskilda tillfällen. Resultat och slutsatser visade att ungdomarna upplevde att sociala medier konstruerade specifika fysiska ideal. Det framkom att ungdomarna hade en samstämmig bild av vilka specifika fysiska som betraktades vara fördelaktiga egenskaper, som kvinnor respektive män skulle besitta för att anses vara ’normala’. Studien visade även att majoriteten av ungdomarna upplevde olika former och tillstånd som kunde indikera på psykisk ohälsa, som utgjordes av stress, press, samt nedstämdhet och depression. Ungdomarna upplevde dessa tillstånd, på grund av att dem upplevde att de fysiska idealen var för extrema och därför svåra att leva upp till. Nyckelord: Ungdomar, sociala medier, psykisk ohälsa, fysiska ideal Förord Ett stort tack till vår handledare, Jörgen Lundälv för ditt stöd och den vägledning som du ägnat oss under denna process. Tack för dina kreativa idéer som har hjälp oss att kunna utveckla vår uppsats. Vi vill också ödmjukt tacka alla intervjupersoner som ställt upp och som generöst har ägnat sin tid till att dela med sig av sina upplevelser och erfarenheter till oss. Det är ni som har gjort vår studie möjlig att genomföra! Till sist vill vi även tacka våra familjer och vänner som har hjälpt och stöttat oss under denna tid. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING………………………………………………………………….........1 2. SYFTE OCH PROBLEM……………...………………………………..............2 2:1 Problemformulering…………………………………………………………………....2 2:2 Syfte………………………………………………………………………………........2 2:3 Frågeställningar…………………………………………………………………….......3 2:4 Avgränsningar………………………………………………………………………….3 2:5 Ämnets relevans för socialt arbete …………...………………………………………..4 2:6 Begreppsförklaringar…………………………………………………………………..4 3. BAKGRUND……………………………………………………………………….7 3:1 Fysiska ideal……………………………………………………………………….......7 3:2 Psykisk ohälsa………………………………………………………………………….7 3:3 Sociala medier………………………………………………………………………….8 4. TIDIGARE FORSKNING……………………………………………………..10 4:1 Stress och kroppsuppfattning…………………………………………………………10 4:2 Sociala medier- kroppsuppfattning och hälsa……………………………………..,,,,,11 4:3 Psykisk ohälsa- stress- och hälsoproblem……………………………………….........12 4:4 Likheter och skillnader……………………………………………………………….13 5. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER……………………………….........15 5:1 Socialkonstruktivism…………………………………………………………….........15 5:2 Identitet……………………………………………………………………………….16 5:3 Social kognitiv teori…………………………………………………………………..18 5:4 Normalitet och avvikelse……………………………………………………………..19 5:5 Alternativa teorier…………………………………………………………………….20 5:6 Den teoretiska ramen……………………………………………………………........20 6. METOD OCH MATERIAL…………………………………………………..22 6:1 Diskussion av val av forskningsmetod……………………..…………………...……22 6:2 Val av ansats………………………………………………………………………….23 6:3 Val av undersökningsinstrument……………………………………………………...23 6:4 Pilotintervjuer och revidering av intervjuguide………………………………………24 6:5 Val av analysmetod…………………………………………………………….……..24 6:6 Urval och urvalskriterier……………………………………………………………...25 6:7 Rekrytering av forskningsdeltagare…………………………………………………..26 6:8 Genomförande………………………………………………………………………...27 6:9 Förförståelse- vår roll som forskare…………………………………………………..28 6:10 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet………………………………………….29 6:11 Estiska huvudkrav och etiska aspekter……………………………………………...30 7. RESULTAT OCH ANALYS………………………………………………….34 7:1 Ungdomars upplevelser av fysiska ideal i sociala medier………………………........34 7:2 Sociala mediers konstruktion av fysiska ideal – eventuell psykisk ohälsa…………..39 7:3 Analysöversikt………………………………………………………………………..49 8. DISKUSSION…………………………………………………………………….51 8:1 Diskussion om resultat……………………………………………………………….51 8:2 Slutsatser och diskussion……………………………………………………………..52 8:3 Jämförelse - tidigare forskning och resultat…………………………………………..53 8:4 Vidare forskning……………………………………………………………………...54 8:5 Vetenskapsteoretisk ram och genererad kunskap……………………………….........55 9. REFERENSER…………………………………………………………………...56 Bilaga 1 Intervjuguide………………………………………………………………….……..61 Bilaga 2 Informationsbrev till berörd rektor………………………………………………63 Bilaga 3 Informationsbrev till berörda ungdomar…………………………………………65 Bilaga 4 Samtyckesblankett……………………………………………………………….67 KAP 1 INLEDNING Via sociala medier sprids förväntningar och budskap om olika fysiska ideal och krav, som formar en typ av självförverkligande hos individer. Samhällets utveckling av teknologi för användandet av sociala medier har ökat risken för individer att utveckla psykisk ohälsa (Arnetz & Ekman, 2013). Kontexten och förhållandet som individen befinner sig i kan öka risken för att personen känner en otillräcklighet, som i sin tur försvårar förmågan att hantera sitt psykiska mående (ibid.). Sociala medier kan vara en källa till psykisk ohälsa, genom att det ger oavbruten tillgång till information om fysiska ideal, vilket kan medföra stress (Carlsson, 2010). Internet är den viktigaste källan för information i åldersgruppen mellan 12 45 år. Allra starkast är internet som informationskälla för personer i åldrarna 16 - 25 år (Findahl, 2012). Ungdomar kan därför vara mer utsatta för risker att utveckla stress och psykisk ohälsa, som är sammankopplat till den snabba utvecklingen av teknologin (ibid.). Samhällets uppfattning av det konstruerade fysiska idealet formar individers invanda tankemönster och bidrar till att individer jämför sig med den ideala nivån (Etilé, 2007). I debattartikeln i Norrtelje tidning, publicerad år 2014, ”Dags att ta psykisk ohälsa på allvar”, betonas psykisk ohälsa som ett uppkommande tillstånd hos elever i skolan på grund av sociala mediers inverkan (Lundgren Gestlöf, 2014). Artikeln betonar att sociala medier återger en perfekt bild av andras liv, vilket medför stress, prestationsångest och svikande självkänsla bland elever i skolan (ibid.). Vi har valt detta forskningsobjekt, som berör sociala medier och dess inverkan på ungdomars eventuella upplevelser av psykisk ohälsa, av den anledningen att vi anser att det är ett viktigt ämne att lyfta. Vi finner ämnet högst aktuellt och relevant då flödet av sociala medier speglar den kontext och det samhälle vi lever i idag. 1 KAP 2 SYFTE OCH PROBLEM I detta kapitel kommer vi att beröra problemformulering, syfte och frågeställningar i vår studie. Vi kommer även att beskriva avgränsningar och ämnets relevans för socialt arbete. Avslutningsvis kommer vi att förklara centrala begrepp i vår studie. 2:1 Problemformulering Ungdomars psykiska ohälsa började mätas för ca 25 år sedan i Sverige. Individers psykiska välbefinnande har minskat och den psykiska ohälsan har markant ökat (Folkhälsomyndigheten, 2013). Den psykiska ohälsan hos ungdomar är relaterat till olika förutsättningar i individens liv. Tillståndet av psykisk ohälsa samvarierar exempelvis med individens samhällsideal och identitet (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, 2015). Vår avsikt är därmed att problematisera huruvida ungdomars eventuella psykiska hälsa kan påverkas utifrån konstruktioner av fysiska ideal som råder i dagens samhälle och som ungdomarna upplever återfinns i sociala medier. Vi avser lyfta ämnet, på grund av dess relevans för den tid och kontext vi lever i, då studier visar på att 89 procent av svenskar i åldrarna 16 – 24 år använder sig av sociala medier regelbundet (Forsberg, 2010). Är sociala medier eventuellt en källa till psykisk ohälsa? Målet med vår studie är att undersöka relationen mellan sociala medier och dess inverkan, som en bidragande faktor till ungdomars egna eventuella upplevelser av psykisk ohälsa, samt ungdomarnas upplevelser av hur andra ungdomar eventuellt kan uppleva psykisk ohälsa. Vi anser att forskning som berör sociala mediers inverkan på ungdomars psykiska mående, är relevant att uppmärksamma inom forskning i socialt arbete. Där av har nedanstående syfte och frågeställningar formulerats. 2:2 Syfte Syftet med studien är att undersöka sociala mediers eventuella påverkan på ungdomar som studerar på gymnasiet i 16-19 års-åldern. Detta görs utifrån vad ungdomarna upplever att det finns för fysiska ideal som är konstruerade i dagens samhälle, och som ungdomarna menar återfinns på sociala medier. Vi har även för avsikt att undersöka och i så fall försöka förstå på vilket sätt sociala medier kan vara en bidragande faktor till ungdomarnas egna eventuella upplevelser av psykisk ohälsa. Vi vill även undersöka och i så fall försöka förstå ungdomarnas upplevelser av hur andra ungdomar eventuellt kan uppleva psykisk ohälsa. Detta skall ses i 2 relation till huruvida ungdomarna menar att sociala medier konstruerar fysiska ideal, som eventuellt påverkar ungdomarnas erfarenheter av psykisk ohälsa 2:3 Frågeställningar Studien består av två preciserade frågeställningar, samt en preciserad följdfråga till frågeställning två. Vilka fysiska ideal upplever ungdomarna att sociala medier i dagens samhälle konstruerar? Upplever ungdomarna att fysiska ideal som sociala medier konstruerar i dagens samhälle, påverkar deras och andra ungdomars upplevelser av psykisk hälsa? Om så, på vilket sätt och hur kan sociala medier vara en bidragande faktor till att ungdomarna upplever psykisk ohälsa, på grund av de fysiska ideal som ungdomarna menar finns på sociala medier? 2:4 Avgränsningar I vår studie har vi valt att fokusera på ungdomar som studerar på två olika gymnasieskolor belägna i Västra Götalands län. På grund av den tidsram som vi har blivit tilldelade, kommer urvalsgruppen endast att bestå av åtta forskningsdeltagare (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, 2015). Under senare år har intresset ökat för att undersöka uppkomsten av psykisk ohälsa, genom att undersöka eventuella bidragande faktorer som ger en förståelse för psykisk ohälsa (Tew, 2005). Utforskningen av sociala perspektivs närmande av begreppet psykisk ohälsa, börjar klargöra sambandet mellan psykisk ohälsa och dess förhållande till sociala omständigheter (ibid.). Psykisk ohälsa är ett tillstånd som kan uppkomma utifrån olika varierande faktorer som exempelvis, individuella färdigheter, sociala förutsättningar samt ungdomars enskilda upplevelser av psykiska- och fysiska samhällsideal (ibid.). Vi har valt att avgränsa undersökningen och fokusera på fysiska ideal, som en konstruktion skapad av sociala medier och som en eventuell orsak till att ungdomar upplever psykisk ohälsa. Konstruktionen av olika fysiska ideal kommer att utgå ifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv i vår studie. Perspektivet kommer att utgöra ett samhälleligt perspektiv som en eventuell förklarande faktor till uppkomsten av hur ungdomar eventuellt kan uppleva psykisk ohälsa. 3 2:5 Ämnets relevans för socialt arbete Vi anser att det är ett viktigt ämne att lyfta, då området är högst aktuellt och relevant då flödet av sociala medier är en del av den kontext och det samhälle vi lever i idag. Vi anser även att ämnet är viktigt att lyfta för att eventuellt synliggöra och exemplifiera ungdomars eventuella upplevelser av psykisk ohälsa. Vi anser att det är av vikt för socialarbetaren att få en fördjupad kunskap kring hur fysiska ideal framställs via sociala medier och synliggöra den eventuella påverkan på ungdomars psykiska hälsa, utifrån förståelse av olika faktorer som samspelar på individ, - grupp, - och samhällsnivå. Fysiska ideal har på senare tid utvecklats till ett socialt problem och kan därför förklaras både på en individ- och strukturellnivå, få konsekvenser för samhället (Prestjan, 2001). Vi anser att vår studie kan bidra till en ökad förståelse om sociala mediers eventuella påverkan på ungdomars psykiska hälsa. Studien kan på så vis eventuellt ha relevans för socionomens arbete att vidare arbeta efter att förebygga psykisk ohälsa hos ungdomar. Preventivt arbete kan således ske genom att socialarbetaren arbetar för att skapa en förståelse och medvetenhet hos ungdomarna om fenomenet i ett förebyggande syfte av att motverka psykisk ohälsa. Genom det sociala arbetet som socialarbetaren utför, kan förebyggande arbete exempelvis ske genom att arbeta med att stärka ungdomens självbild, samt självkänsla. 2:6 Begreppsförklaringar Psykisk hälsa/välbefinnande Begreppet psykisk hälsa kan definieras som ett mentalt tillstånd av välbefinnande, där individen kan klara av ”vanliga” påfrestningar (WHO, 2014). Individen kan även förverkliga egna möjligheter, samt bidra till det samhälle som individen lever i. Ett psykiskt eller fysiskt tillstånd som utgör ett socialt välbefinnande kan användas som ett mått för psykisk hälsa (ibid.). Psykisk ohälsa Psykisk ohälsa kan definieras som ett psykiskt sjukdomstillstånd och är ofta ett flytande begrepp mellan vardagens påfrestningar och vad som anses vara ett psykiskt 4 sjukdomstillstånd (Vingård, 2015). Psykisk ohälsa kan innebära olika symptom för psykiska besvär. Symptomen kan yttra sig genom nedstämdhet och oro, vilket kan vara ’normala’ reaktioner när påfrestningar uppstår i livet och kan ofta vara övergående. Psykisk ohälsa är också ett tillstånd av mer allvarliga symptom, som kan uppfylla kriterierna för en psykiatrisk diagnos (ibid.). Stress Begreppet stress kan definieras som ett sätt för kroppen att svara på de påfrestningar som den kan utsättas för. Stress används och beskrivs ofta som en negativ erfarenhet. Begreppet kan användas för att upplysa och förklara olika hälsoproblem (Arnetz & Ekman, 2013). De flesta förklaringsmodellerna av begreppet stress har en gemensam syn om att stress kan ses som en process, där krav från miljön utmanar och överstiger människans förmåga till att kunna anpassa sig. Detta påverkar individen på en kroppslig och psykologisk nivå, vilket gör individen mer sårbar för sjukdomar (ibid.). Social konstruktion En social konstruktion kan definieras som ett utryck för sociala förhållanden eller ett socialt samspel av sociala beteenden. Sociala konstruktioner är skapade och existerar inte i verkligheten, utan är endast konstruerade utifrån människors tankar och språk (Thurèn, 2007). Genom individers samspel och beteenden skapas en gemensam uppfattning, som består av sammansatta idéer, som utgörs av uttalade och outtalade överenskommelser. Detta bildar en social konstruktion i samhället (Hacking, 1999). Sociala medier Sociala medier kan definieras som ett samlingsbegrepp för många olika sociala nätverkssajter, som exempelvis Facebook, Linkedin, Google plus, samt olika artiklar från tidningars nätupplagor (Lindgren, 2012). Sociala medier kan även definieras som en mötesplats för användare att utföra aktiviteter, som exempelvis att blogga, twittra, samt göra fildelningar mm. Användarna kan bygga upp sitt eget innehåll, samt skapa kontakter och bilda nätverk med andra (ibid.). 5 Fysiska ideal En övergripande beskrivning av fysiska ideal kan beskriva individens självuppfattning om sitt eget utseende. Det kan handla om individens egen kropp, samt hur kroppens storlek och motoriska förmåga formas av individens erfarenheter av självmedvetande, psykiska hälsa och samhällets sociokulturella påverkan (Foucault, 1975;1993). Synen på individers kroppar är i ständig rörelse och i relation till yttre omständigheter. Den mänskliga kroppen konstrueras av maktförhållanden i samhället, som utformar en konstruktion av vad som ska anses vara ’normalt’ respektive ’avvikande’ (ibid.). Samhälleliga ideal Den mänskliga kroppen konstrueras av maktförhållanden i samhället som skapar en konstruktion av vad som ska anses vara ’normalt’ respektive ’avvikande’ (Foucault, 1975; 1993). Samhällets normer och bilder som förmedlas till individer, präglas av individualisering som en form av självförverkligande (Bunketorp Käll & Ekman, 2013). 6 KAP 3 BAKGRUND I detta kapitel kommer vi att behandla utvecklingen av fysiska ideal, psykisk ohälsa och sociala medier, samt beskriva utvecklingen av begreppen. 3:1 Fysiska ideal Under alla tider har människor gett uttryck för sin samhällsposition och identitet genom val av smink, kläder och sitt kroppsspråk, för att förändra och försköna sitt utseende. Något som alltid har vart bestående är hur kläder och utseendet har använts för att markera individens sociala position i samhället, som innefattar status, makt och grupptillhörighet (Brown, 2011). Genom historien har det funnits olika konstruerade ideal. Kvinnor har exempelvis ansetts vara attraktiva, då de haft fylligare kroppsformer under en viss epok. Män har betraktats vara auktoritära, då de haft viss övervikt under en viss epok. Utseendet har genom historien alltid spelat en viktig roll hos individer i samhället, då kontrollen över sin kropp har varit synonymt med att man har kontroll över sitt liv och sin omvärlds förväntningar (ibid.). Ett annat exempel på konstruerade ideal genom tiderna har varit hur kvinnor förr använde korsetter, för att forma deras kroppar. I dagens samhälle formar individer sina kroppar genom olika kirurgiska ingrepp, för att uppnå de rådande samhälleliga fysiska idealen och omvärldens förväntningar (ibid.). Det som styr och som har utformat fysiska ideal över tid, har påverkats av vad som ansetts vara ’normalt’ respektive ’avvikande’ från normen i samhället. Individer som avviker från ordningen betraktas som ett hot mot normen och utgör något som anses vara ”farligt och oskönt” (ibid.). 3:2 Psykisk ohälsa Utifrån vår uppsats har vi valt att angripa begreppet psykisk ohälsa som ett socialt fenomen, utifrån att vi betraktar tillståndet som en företeelse eller ett socialt skeende. Vi har valt att inte utgå ifrån perspektivet om att psykisk ohälsa utgör ett ”socialt problem” eller ett ”samhälleligt problem”, då vi anser att tillståndet nödvändigtvis inte behöver utgöra en belastning för samhället, vad beträffar uppsökande av stöd och behandling. Vi menar att tillståndet kan betraktas vara ett personligt problem. Mellan åren 1985-1986 fanns det inga större skillnader mellan tjejers och killars psykiska hälsa. Det var lika vanligt förekommande att en kille som en tjej kunde känna av liknande symptom vid psykisk ohälsa (Folkhälsomyndigheten, 2013). 7 Under de senaste tjugo åren har det skett en tydligare markant ökning av psykisk ohälsa bland ungdomar. Mellan åren 1997 – 2007 fyrdubblades antalet män och kvinnor mellan 16 – 19 års ålder, som hade vårdats på sjukhus för depression i Sverige. Generellt så mår äldre tonåringar sämre än de yngre åldersgrupperna (Ahrén & Lager, 2012). Statistik representerar en större andel tjejer som påvisar sämre psykisk hälsa än killar. Kunskapsöversikten visar att det är ett större antal tjejer som oftare drabbas av depression, oro och ångest. Tjejer tenderar att i större utsträckning oroa sig för kroppsform och utseende mer än vad killar gör. Självskadebeteende och suicidförsök har blivit allt vanligare bland unga tjejer i tonåren (ibid.). Idag finns det även kunskap om att vissa individer har en ökad sårbarhet för att utveckla psykisk ohälsa. Utvecklingen av psykisk ohälsa kan ske av yttre faktorer som inverkar på individens beteende och mående (Ahrén & Lager, 2012). Uppgifter från Socialstyrelsen (2011) visar att ungdomars psykiska ohälsa har fortsatt att öka. Bland ungdomar i åldern 18 24 år hade 10 procent av kvinnorna någon form av kontakt med psykiatrisk öppen- eller slutenvård. Hos männen var motsvarande siffra, 7 procent (Socialstyrelsen, 2013). Socialstyrelsen rapporterade under år 2013 att ökningen av den psykiska ohälsan bland ungdomar, har medfört att flera ungdomar behöver behandling av psykiatrisk vård. Vidare konstaterar Socialstyrelsen att detta försämrar ungdomars möjligheter att etablera sig i samhället. Den ökande gruppen av ungdomar som upplever psykisk ohälsa kan på sikt utgöra ett växande folkhälsoproblem (ibid.). Psykisk ohälsa beskrivs som ett fenomen, som är vanligt förekommande bland den svenska befolkningen beståendes av unga vuxna. Socialstyrelsen (2013) rapporterade resultat från olika enkätundersökningar, som uppvisade att 20–40 procent av befolkningen har upplevt någon form av psykisk ohälsa. Av de 20-40 procenten uppskattades det vara ca 5-10 procent, bland befolkningen som upplevde sig lida av en allvarligare grad av psykisk ohälsa, då de var i behov av psykiatrisk behandling (ibid.). 3:3 Sociala medier I slutet av 1960 – talet observerades den snabba utvecklingen av informations- och kommunikationsteknologin i Sverige (Arnetz & Ekman, 2005). Mobiltelefonen och internet var tidigare två främmande begrepp. Utvecklingen och tillväxten av mobila- och interaktiva kommunikationer har gjort stora framsteg i samhället sedan 1990-talet. I dagens samhälle lever individer ett liv där medieanvändningen tenderar att uppta större delen av människors 8 fritid. Forskning visar att sociala nätverk har en benägenhet att dominera bland ungdomar (Carlsson, 2010). Ca 80 procent av den svenska befolkningen hade under tidigt 2000 – tal tillgång till mobiltelefoner, men det var högst ovanligt att man hade tillgång till internet via sin telefon (Forsberg, 2010). 80 procent av dagens ungdomar mellan 16 – 25 år använder sina mobiltelefoner dagligen, för att besöka sociala nätverk som Instagram, Twitter och Facebook. Det är ett faktum att sociala medier i dagens samhälle alltid finns tillgängliga i våra mobiltelefoner, samt vart vi än går. Statistik visar att 89 procent av svenskar i 16 – 24 års ålder använder sig av sociala medier regelbundet (ibid.). På senare tid har användandet av sociala medier markant ökat, och det ger ständiga möjligheter till att vara uppkopplad dygnet runt (Roos & Prättälä, 2012). Begreppen, ”medier” och ”påverkan” har allt oftare börjat lägga fokus på individers möjligheter att utveckla sina liv och sina identiteter (Lindgren, 2012). 9 KAP 4 TIDIGARE FORSKNING I detta kapitel kommer vi att beröra tidigare forskning utifrån olika studier och vetenskapliga artiklar. Vi har valt att utgå ifrån tre vetenskapliga studier, som vi finner är av relevans för att utöka förståelsen om vårt forskningsobjekt. Vi har medvetet valt att uppmärksamma tre studier som har genomförts i tre olika länder. Detta ger en möjlighet till en begränsad utblick i nationell och en internationell forskning. 4:1 Stress och kroppsuppfattning Den första vetenskapliga artikeln som vi har valt att uppmärksamma är, ”Investigating adolescent stress and body image” (Murray et al, 2011). Artikeln är en australiensk studie som har en psykologisk ämnesorientering. Vi valde att uppmärksamma om studien, av intresse för att artikeln belyser och betonar om viktiga samband mellan olika begrepp som exempelvis, stress, psykisk ohälsa, kroppsuppfattning och självkänsla. Begreppen finner vi av relevans för vårt forskningsområde (ibid.). Författarna, Murray, Byrne & Rieger (2011) uppger att syftet med deras utförda studie var att undersöka sambandet mellan stress och kroppsuppfattning hos unga kvinnor, respektive unga män. De hade för avsikt att granska individers självkänsla och depressiva symptom, utifrån den grad av stress som kan uppkomma i samband med kroppsuppfattning. Under studien deltog 533 ungdomar som studerade vid fyra icke statliga skolor (ibid.). Studien visade att det hos ungdomar fanns ett samband mellan höga nivåer av stress, dysfunktionell kroppsuppfattning, depressiva symptom och låg självkänsla. Resultatet av studien indikerade på att stress under tonåren stod för mellan 21 - 35 procent av variansen i kroppsuppfattning. Resultatet tydde på att stressen hos ungdomar kan spela en viktig roll vad beträffar deras egen självkänsla och kroppsuppfattning. Kombinationen av stress, självkänsla och depressiva symptom stod för 47-58 procent av variansen av kroppsuppfattning (ibid.). Studien redovisade för att unga kvinnor upplevde högre stress och depressiva symptom, samt att dem upplevde en mer negativ självkänsla och kroppsuppfattning i jämförelse med unga män. Studien visade även att kroppsuppfattningen hos unga kvinnor påverkades av olika kamratgruppers subkulturer, som likställer utseende med godkännande. Mäns kroppsuppfattning påverkades negativt utifrån påtryckningar från manliga kamrater (ibid.). 10 Studiens begränsning är att fördelningen av forskningsdeltagare inte kan anses vara rättvist fördelat bland killar och tjejer, då deltagandet från en av skolorna endast bestod av tjejer. Där av inverkar studiens tillvägagångssätt på resultatet (ibid.). Styrkan som presenteras av studien betonar att det är den första undersökningen som har utförts, utifrån vilken roll stress har och inverkar på ungdomars uppfattningar och syn på deras kroppar (ibid.). 4:2 Sociala medier – kroppsuppfattning och hälsa Den andra vetenskapliga artikeln som vi har valt upplysa om är, ”Healthism, and looking good: Body ideals and body practices in Norway”(Rysst, 2010). Artikeln är en norsk studie som har en inriktning på konsumentforskning. Vi valde att upplysa om denna artikel av den anledningen att den belyser om hur kroppsideal är konstruerade i sociala medier och hur de påverkar norska män och kvinnor. Utgångspunkten för studien finner vi av intresse, då den berör begreppen och sambanden mellan sociala medier och dess konstruktioner av fysiska ideal (ibid.). Författaren Rysst (2010) beskriver att syftet med artikeln var att utforska dömande och disciplinerade attityder och ”blickar” som visas i tidningar och bland norska män och kvinnor om kroppsideal. Studien bestod av 20 kvalitativa intervjuer, samt analys av fyra utvalda norska tidningar (ibid.). Artikeln beskriver hur sociala medier anses vara en källa som driver fram de fysiska idealen i samhället. I dagens sociala medier framförs ett budskap om att synligt fett anses vara ett problem. Användandet av sociala medier gör det lättare för individer att jämföra sig med orealistiska ideal som sprids över sociala medier (ibid.). Hälsotrenden som skildras i sociala medier påverkar således individers uppfattningar om deras kroppar och strävan efter att försöka uppnå dessa ideal. Artikeln belyser om hur personer med övervikt anser sig vara mindre lyckliga, på grund av de ideal som konstrueras och sprids via sociala medier. Artikeln menar att det blir svårare för individer att leva med övervikt, utan att känna missnöje över sitt utseende (ibid.). Studien visade en motsvarande relation i hur tidningar skildrar ideala kroppar och hur deltagarna beskriver ”snygga kroppar”. Intervjuerna visade att personerna som aktivt tränade gav en mer detaljerad och tydlig beskrivning av hur ”snygga kroppar” är och ska se ut (ibid.). 11 Studien redovisade även för att både män och kvinnor upplevde ett missnöje över sina kroppar, men att det fanns ett större missnöje bland kvinnor. I analysen kommer författaren fram till att de norska männen respektive kvinnorna i studien styrdes av ”healthism” och dominerande kroppsideal. De dominerande kroppsidealen som konstruerades via sociala medier, medförde att deltagarna ökade deras konsumtion av produkter för att uppnå det ideala utseendet (ibid.). Begränsningen med studien är att forskningsdeltagarna endast delar med sig av deras berättelser om deras handlingar och ageranden kring kroppspraxis i ett visst intervjusammanhang. Begränsningen med studien blir således att en observation av forskningsdeltagarnas beteenden uteblir, vilket försvårar trovärdigheten av individernas specifika ageranden (ibid.). En annan begränsning och brist med studien är att deltagarna hade en relation till forskaren, vilket kan påverka resultatet av intervjuerna (ibid.). Styrkan med artikeln är att den visar att det existerar ett samband mellan individers uppfattningar av rådande fysiska ideal och sociala mediers konstruktion av dessa, som utgör en bidragande del till forskningen (ibid.). 4:3 Psykisk ohälsa – stress- och hälsoproblem En tredje och sista källa vi har valt att använda oss av är en avhandling om, ”Close to the edge - Discursive, embodied and gendered stress in modern youth”(Wiklund, 2010). Avhandlingen är svensk och har en psykoterapeutisk ämnesorientering. Vi valde att använda denna avhandling på grund av att den försöker fördjupa förståelsen om ungdomars psykiska ohälsa, i form av upplevd stress i ung ålder. Utgångspunkten för studien finner vi av intresse då den berör begreppen unga vuxna, ungdomar med psykisk ohälsa, stress- och ohälsoproblem (ibid.). Wiklund (2010) beskriver att syftet med avhandlingen var att, med hjälp av en utforskande och tvärvetenskaplig ansats försöka fördjupa förståelsen av subjektiva ohälsoproblem, samt upplevd stress bland unga i Sverige. Avhandlingen hade fokus på flickors och unga kvinnors upplevda stressproblem (ibid.). Författaren kombinerar både en kvalitativ- och en kvantitativ forskningsmetod. Den kvalitativa metoden genomfördes via intervjuer med en grupp unga kvinnor i åldrarna 16-25 år. Urvalet byggde på att personerna någon gång hade sökt hjälp för stressrelaterade problem. Den kvantitativa undersökningen genomfördes via enkäter i årskurs 12 1-2 på tre olika gymnasieskolor. Forskningsdeltagarna bestod av totalt 1027 flickor och pojkar vid 16-18 års ålder (ibid.). Avhandlingens resultat av den kvantitativa undersökningen redovisar för att en stor andel av de unga vuxna upplevde oro och ångest, samt någon form av hälso- och stressbesvär (ibid.). Resultatet visade även att det var två till tre gånger fler unga kvinnor som upplevde problem relaterat till besvär jämfört med unga män. Majoriteten av ungdomarna upplevde sig vara under press, delvis på grund av krav utifrån prestationer i skolan, samt egna inre krav. Ungdomarna beskrev sig ha hälso- och stressbesvär, samt ångest (ibid.). Resultatet från den kvalitativa undersökningen redovisade för att unga kvinnor upplevde stress, utifrån olika faktorer i deras liv (ibid.). Exempel på de olika faktorerna var utbildning, skola, arbetsliv, samt familje- och partnerrelationer, samt modernitetens utveckling. Den upplevda stressen innefattade kognitiva, sociala, fysiska och emotionella dimensioner. Berättelserna belyste även att den upplevda stressen och psykiska ohälsan sträckte sig från det förflutna till nuet, samt innefattade oro för framtiden (ibid.). Styrkan med avhandlingen är kombinationen av en kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod. Detta tillför kunskap om ungdomar och stress från erfarna djupgående berättelser till prevalenssiffor på gruppnivå (ibid.). Wiklund beskriver att begränsningen med avhandlingen försvårar möjligheten att ta hänsyn till att förstå och använda samtlig insamlad data. Författaren menar att eftersom en helhetssyn tillämpas i studien över det insamlade materialet, så försvårar det hennes förmåga och möjligheter till att skilja erfarenheter i fasta som kategorier (ibid.). 4:4 Likheter och skillnader Vi anser att de tre olika studierna har vissa likheter respektive skillnader, utifrån deras karaktär och val av forskningsdesign. Den australienska studien använder sig av en kvantitativ forskningsmetod. Den norska studien använder sig av en kvalitativ forskningsmetod, medan den svenska avhandlingen bygger på både en kvalitativ- och en kvantitativ forskningsmetod. En skillnad mellan de tre olika studierna är att de är genomförda i tre olika länder, Australien, Norge och Sverige. En skillnad och en likhet med samtliga studier är att vi anser att studierna 13 behandlar begrepp med skilda innebörder, men samtidigt att studierna betonar liknande begrepp som blir återkommande i respektive studie. Vi har valt att ta upp begreppet hälsa som ett exempel på en gemensam väsentlig ståndpunkt, som genomsyrar samtliga studier och benämns i olika former och innebörder. I den australienska artikeln betonas begreppet psykisk ohälsa, vilket vi upplever benämns som ett negativt tillstånd i samband med att individer upplever höga nivåer av stress. I den norska vetenskapliga artikeln, anser vi att artikeln betonar att individer upplever psykisk hälsa och psykisk ohälsa, beroende på deras kroppsformer och mängden av den träning de utför. Vi upplever att begreppet i denna studie får en innebörd som syftar till hets kring träning och dess fysiska påverkan. I den svenska avhandlingen diskuteras psykisk ohälsa, som ett ohälsoproblem som skapas i relation till olika faktorer som genererar stress. 14 KAP 5 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER I det här avsnittet redogör vi för val av vetenskapsfilosofisk utgångspunkt och vårt metateoretiska perspektiv, som utgörs av inslag av både stark och svag socialkonstruktivism. Teorierna och begreppen som vi vidare har valt att utgå ifrån utgörs av, identitet, social kognitiv teori, samt normalitet och avvikelse. Vi har strategiskt valt att urskilja teorier och begrepp av relevans, efter att vi har genomfört samtliga intervjuer. Vår avsikt har varit att försöka anpassa teorierna utefter innehållet av insamlad empiri. Vår teoretiska ram grundar sig på valda teorier, samt begrepp som har en stark koppling till vårt metateoretiska perspektiv. Vi anser att vår teoretiska ram är av relevans för att bilda till en fördjupad förståelse för vårt resultat och för våra forskningsfrågor. I kapitlet kommer i även att beröra alternativa teorier som hade kunnat vara av relevans för vår studie. I en avslutande del av kapitlet kommer vi att djupare redogöra för vår teoretiska ram och dess koppling till vår studie. Vi kommer även att redogöra för förklaringen till vårt metateoretiska perspektiv som grundar sig på en stark och en svag socialkonstruktivism. 5:1 Socialkonstruktivism Vår uppsats grundar sig på socialkonstruktivism som utgör den vetenskapsfilosofiska utgångspunkten och vårt metateoretiska perspektiv. Socialkonstruktivism har en samhällsvetenskaplig inriktning och utgör kontexten, de historiska- och kulturella sammanhangen och den avgörande faktorn för hur individen tolkar och uppfattar sin omvärld (Burr, 2003). På så sätt existerar det en mängd skilda uppfattningar om omvärlden och dess kontext, och ingen uppfattning kan avgöras vara mer verklig eller mer sann än någon annan (ibid.). Konstruktivism är en samhällsvetenskaplig inriktning som antyder att människors aspekter av verkligheten är socialt konstruerade i samspelet och i interaktionen med den andra under en viss epok. Språket blir centralt för utformningen och skapandet av en eller flera konstruktioner och utgör olika strukturer som talar genom människans upplevelser, erfarenheter och uppfattningar om omvärlden (Kvale & Brinkmann, 2009). Genom olika sociala interaktioner skapas och omskakas individens utveckling av identitet och betonar en så kallad, socialkonstruktivistisk teoribildning. Människans samspel med andra utgör och formar individers identiteter, då människans identitet inte kan betraktas som något på förhand givet eller inneboende i oss själva (Larsson, 2005). Individer tilldelar andra människor 15 bedömningar och tillskrivningar som vilar på den kultur och den kontext individerna befinner sig i. Socialkonstruktivism som en teori och ett perspektiv kan frambringa en djupare förståelse av ett fenomen, som forskaren önskar att studera (ibid.). Vår avsikt är att vår vetenskapsfilosofiska utgångspunkt och metateoretiska perspektiv ska genomsyra hela vår uppsats och ge en övergripande förståelse för de sociala konstruktionerna, som kan betraktas framgå av forskningsdeltagarnas upplevelser och berättelser. Vi har även för avsikt att använda denna utgångspunkt, för att djupgående kunna analysera vilken eller vilka sociala konstruktioner som kan tänkas uppenbaras ur ungdomarnas utsagor. Begränsningen med att använda oss av socialkonstruktivism kan innebära en svårighet för oss som forskare att inta en objektiv roll. Svårigheten kan uppkomma då vår egen definition av sociala händelser alltid är i ständig rekonstruktion (Ejrnaes & Kristiansen, 2003). 5:2 Identitet Begreppet identitet utgör ett psykologiskt- och ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, som kan definieras som människors sätt att uppfatta sig själva (Frisèn & Hwang, 2006). Individers identiteter består av egenskaper som vi själva väljer att tilldela oss, samt egenskaper som vi själva tilldelas av andra. Människans identitet är i ständig utveckling och utformas under hela livsloppet (ibid.). Psykologen, Eriksson förespråkar att barnets utveckling sker i åtta separata utvecklingsfaser, som varar mellan födseln och ålderdomen. Eriksson ansåg att varje fas innehåller kriser. Han menar att vi utvecklar större kunskap och större mognad om oss själva, om individen finner en positiv lösning på varje kris. En negativ sida kommer att införlivas i vår personlighet om krisen inte kan lösas på ett tillfredställande sätt. Eriksson menade att identitetsutvecklingen under tonåren blir avgörande för hur individen intar rollen som vuxen (ibid.). Jag-identitet är ett begrepp som definierar individens förmåga av att känna och bevara en kontinuitet och inre enhet, som någorlunda hänger samman med andra individers uppfattningar av en själv. Utvecklingen av identitet innebär i förlängningen en förmåga till hängivenhet och uthållighet mot ideal och andra människor (ibid.). Adolescens är en av Erikssons åtta åldrar och som avser en period mellan 10 – 19 år i en människas liv (Duregård, 2008). Begreppet, Adolescens används inom sociologi och psykologi och består av psykologiska och fysiska förändringar, men också av andra stora 16 förändringar som sker i individens liv när personen befinner sig i denna period (ibid.). Under denna period får vännerna en större och mer betydande roll i ungdomens liv (Magnusson & Häggström-Nordin, 2009). I adolescensens psykosociala förändringsprocess uppstår det viktiga faktorer som utgörs av identitet och individens prestationsförmåga (Harter, 1993). En individs självkänsla påverkas av omgivningen, erfarenheter, samt av kön som kan leda till psykisk ohälsa (ibid.). Bland ungdomar som befinner sig i fasen adolescens, anses utseende vara en väsentlig faktor som påverkar ungdomars självkänsla. Låg självkänsla bland ungdomar kan anses vara en bidragande faktor till att de upplever depression, ångest, ätstörningar, självmordstankar och känslor av hopplöshet (ibid.). Individens självkänsla kan påverkas av individens egen kroppsuppfattning. Fysiska ideal och normer som existerar i samhället påverkar individens självuppfattning, samt huruvida individen kan leva upp till de ideal som finns (Frisèn & Hwang, 2006). I vår uppsats har vi för avsikt att utgå ifrån identitet som ett begrepp. Vi har valt att fokusera på samtliga delar som utgör helheten av begreppets betydelse och innehåll. Vi finner adolescens som en viktig fas att beskriva och uppmärksamma ur begreppet identitet, då ungdomarna i vår studie betraktas befinna sig i denna utvecklingsfas. Vi anser att begreppet, identitet i sin helhet kan fördjupa vår förståelse av ungdomarnas utsagor. Begreppet täcker in samtliga delar vad beträffar ungdomarnas inre processer att anpassa sig utefter egna identifierbara egenskaper. Begreppet behandlar även en förståelse för ungdomarnas utveckling av identitet, som vi kan uppmärksamma och tolka. Kritik mot subjektsfilosofin som utgör innebörden av begreppet identitet, kan innebära att man betraktar subjektet och individen som en redan ”etablerad identitet”. Det vill säga ”jag är” uttrycker en fixerad identitet, som inte ger utrymme för att individens identitetsutveckling kan ses som anpassningsbar efter sociala kontexter (Ljunggren, 1999). Då vi reflekterar över hur vi betraktar begreppet, identitet kan vi uppleva en begränsning i vår tillämpning av begreppet utifrån den riktade kritiken ovan. Vi kan uppfatta att vi fokuserar för mycket på hur individens identitetsutveckling sker i ett samspel, utifrån den sociala kontexten. På så sätt utelämnar vi möjligheten till att betrakta individens identitet, utifrån vad personen är, utan den kontextuella inverkan. 17 5:3 Social kognitiv teori Social kognitiv teori utgör ett social psykologiskt perspektiv som innefattar interaktionen, som sker mellan individerna. Individens miljö och omgivning ger uttryck för den sociala kognitiva teorin, och förklarar dess samverkan som påverkar olika individers beteende (Nutbeam & Harris, 2004). Genom förmågan av att individen lär sig att observera andra individers beteenden och ageranden, så kan de komma att påverka individens egna beteenden och agerande. Exempel på en påverkan kan vara olika hälsobeteenden. Vad som blir den avgörande faktorn för individens eventuella förändring av beteende är tron på förmågan av att utföra beteendet (ibid.). Vårt sociala liv infinner sig i tydliga sociala roller, beteendeförväntningar och normer som formar olika krav på individers utryck i beteendet (Engdahl, 2011). Förväntningarnas kontrollerande kraft av det sociala samspelet etableras genom långvariga processer och medför en vana för individers specifika sätt att agera och interagera med andra. (ibid.). Social kognitiv teori förespråkar främst om hur individers mänskliga beteenden regleras av pågående sociala aktiviteter i omvärlden (Bandura, 1991). Teorin beskriver att jaget är som ett kognitivt schema. Schemat består av individens olika uppsättningar av kunskaper och erfarenheter. Dessa är starkt förankrade eller nära relaterade till den sociala omvärldens gemensamma konstruktioner, diskurser och sociala normer. Individens enskilda schema består av ett jag-schema och en jag-struktur, som symboliserar rollbeteenden och förväntningar, samt hur individen ska agera på bästa sätt för att hantera olika sociala situationer (ibid.). Vi har valt att använda oss av social kognitiv teori, då vi anser att teorin behandlar delar som kan skapa en förståelse för ungdomarnas beteende och agerande. Teorin kan även skapa en förståelse för hur ungdomarna kan påverkas, och för hur deras beteenden kan anpassas och regleras på grund av sociala aktiviteter som pågår i samhället. I vår uppsats har vi valt att fokusera på två olika begrepp i teorin, som utgörs av sociala roller och beteendeförväntningar. Motiveringen till val av begrepp baseras på att de kan tydliggöra vilka sociala roller som ungdomarna intar eller önskar inta på grund av beteendeförväntningar och krav som individerna upplever existerar i dagens samhälle. 18 Begränsningen med social kognitiv teori är att den lägger stor vikt vid kognitiva förmågor (Bandura, 1991). Detta innebär att vi i vår uppsats utelämnar en möjlighet att beakta eventuell påverkan, utifrån biologiska eller hormonella bestämningsfaktorer. Exempel på perspektiv som vi kan gå miste om är hur individens förnuft och förmåga att fatta beslut, kan vara oberoende av tidigare erfarenheter eller kognition (ibid.). 5:4 Normalitet och avvikelse Normalitet och avvikelse är två begrepp som utgår ifrån psykologisk- och sociologisk teori. Utifrån samhällets värderingar och normer påverkas vi människor utifrån konstruktionen av vad som ska anses vara ’normalt’ respektive ’avvikande’ (Svensson, 2007). Individer konstruerar en verklighet utifrån ett tillskrivet ideal. Idealet tillskrivs mentala och fysiska egenskaper för att urskilja den ‘normala’ individen. De egenskaper som avviker från normen symboliserar ”de andra”, som ’avvikande’ och kan på så vis bidra till ett utanförskap (ibid.). Individers gemensamma föreställningar och konstruktioner om vad som anses vara ’normalt’ bidrar till skapelsen av vad som betraktas vara ’avvikande’. Ett ”dem”, skapas utifrån något som beskriver och ’avviker’ från ett ”vi”. I detta fall betraktas ”vi” innefatta individer i ett majoritetssamhälle, där de flesta har det som bedöms vara önskvärda egenskaper. I motsatts betraktas ”de andra”, de som inte anses besitta de önskvärda egenskaperna, det ’normala’ och blir på så sätt ’avvikare’ (ibid.). Vi anser att begreppen är av relevans för att kunna analysera vårt resultat. Under intervjuerna uppmärksammade vi hur vissa ungdomar betonade ord som att vara ’normal’ och att inte ”passa in”. Vi har för avsikt att genom användningen av begreppen, normalitet och avvikelse försöka bilda oss en förståelse för vilka egenskaper ungdomarna tillskriver dessa begrepp. Vi har vidare för avsikt att utöka vår förståelse för hur ungdomarna förhåller sig till begreppen och deras uppfattningar av vilka egenskaper de anser vara ideala. Vi är medvetna om att vid användningen av begreppen så bidrar vi till förstärkningen av begreppens innebörd, men också till bilden av fenomens existens av ’normala’ respektive ’avvikande’ egenskaper. 19 5:5 Alternativa teorier Vårt val av teoretisk ram grundar sig på val av teorier och begrepp som eventuellt kan utgöra en förklaring till ungdomarnas eventuella utsagor och upplevelser av psykisk ohälsa. Begreppen och teorierna har noga utvalts av dess relevans och anknytning till det sociala arbetet, och kan motiveras utifrån att vår uppsats berör och har en inriktning på samhällsvetenskaplig forskning. Vid urval av teorier och begrepp övervägde vi att eventuellt använda den holistiska- och den biostatiska teorin. Teorierna övervägdes då de berör perspektiv om hälsa- och ohälsa, som vi finner är av relevans för vår studie. Innehållet i respektive teori ansåg vi vara intressant och skulle kunna appliceras på vårt insamlade material. Motiveringen till att vi i slutändan valde att inte inkludera de holistiska- och de biostatiska teorierna i vår studie, grundade sig på att vi upplevde att respektive teori hade en åtskild inriktning, med fokus på medicin. Där av, gjorde vi en övervägning och valde således att inte inkludera teorierna i vår studie, då vår studies inriktning hade för avsikt att fokusera på samhällsvetenskapliga teorier och begrepp. 5:6 Den teoretiska ramen Vår teoretiska ram utgör en multidisciplinär dimension, då val av teoretisk förankring utgår ifrån olika discipliner. Det finns en medvetenhet hos oss om att de olika teorierna och begreppen hänger samman och att de relaterar till varandra. Vi betraktar att de olika delarna utgör olika dimensioner som vidare kan förenas samman och utgöra en helhet. Teorierna och begreppen kan ge en sammantagen förståelse för frågans komplexitet, vilket vi bedömer vara en styrka för vår uppsats. I vår studie har vi inslag av både stark och svag socialkonstruktivism, som utgör vårt metateoretiska perspektiv. Med stark socialkonstruktivism beskrivs individen påverkas av diskursiva och samhälleliga strukturer (Burr, 2003). Den diskursiva makten spelar en central roll, där individen ensam, eller individerna som grupp inte har några möjligheter till att påverka de diskurser och konstruktioner som ”existerar” (ibid.). Med svag socialkonstruktivism betraktas individen som aktivt handlande och som en aktiv diskursanvändare, där personen har möjlighet att skapa, återskapa och omskapa verkligheten i samspel med andra och i samverkan med omgivningen (ibid.). 20 Vi anser att vår studie har inslag av den starka socialkonstruktivismen, då vi utgår ifrån att sociala medier är den stora delen i samhället som konstruerar de existerande fysiska idealen. Vissa sociala medierna kan betraktas vara oåtkomliga källor för individer att påverka innehållet, exempelvis vad beträffar reklam och tidningar (ibid.). Vid ett inslag av svag socialkonstruktivism så kan vi ur ett åtskilt perspektiv betrakta sociala medier som en åtkomlig källa för individer att skapa, återskapa och omskapa verkligheten. På så sätt kan även konstruktionen i vissa sociala medier betraktas som att det är individerna som bidrar till de ”existerande” sociala konstruktionerna (ibid.). Vidare vill vi tydliggöra för vår tolkning av huruvida vår teoretiska ram hänger samman. Vi betraktar socialkonstruktivism som grunden i vår teoretiska ram och som en övergripande faktor för vad som konstruerar det som anses utgöra normalitet och avvikelse. Socialkonstruktivism, normalitet och avvikelse kan vi samtidigt betraktas vara en gemensam nämnare som utgör ett samhälleligt perspektiv, som inverkar på huruvida den enskilda individen utvecklar sin identitet på en individnivå. Detta kan förklaras genom att individens identitetsutveckling ständigt är påverkad av omgivningens kontext. Kontexten kan förklaras bestå av sociala konstruktioner som inverkar på individens sätt att utveckla sin identitet och sina upplevelser av vad som kan betraktas vara ’normalt’, samt ’avvikande’. Vidare anser vi att användningen av social kognitiv teori kan förklara hur individens mänskliga beteende regleras av pågående sociala aktiviteter i omvärlden. Individens intagande av olika sociala roller påverkas av individens uppfattningar av vilka beteendeförväntningar som existerar och som uppstår i samband med individens uppfattning av samhällets sociala konstruktioner kring olika fenomen. 21 KAP 6 METOD OCH MATERIAL Detta kapitel inleds med en diskussion av val av forskningsmetod. Kapitlet kommer även att beröra utformningen av forskningsdesign, urvalsstrategi och val av instrument. Avsnittet innehåller genomförande av intervjuer och tillvägagångssätt vid analys. Kapitlet består även av uppsatsens reliabilitet, validitet, generaliserbarhet, samt studiens etiska aspekter och överväganden. 6:1 Diskussion av val av forskningsmetod Vi har valt att grunda vår studie på en kvalitativ forskningsmetod. Vi anser att en kvalitativ forskningsmetod är bäst lämpad för att genomföra vår studie. Motiveringen till val av forskningsmetod sker utifrån att metoden är förenlig med vårt syfte av att undersöka individers verbala utsagor och åsikter, om varför ungdomen tänker och tycker på ett visst sätt. De subjektiva upplevelserna blir centrala för intervjun (Kvale & Brinkmann, 2009). Den kvalitativa metoden grundar sig på förhållandet mellan teori och praktisk forskning. Den praktiska forskningen, innebär insamling av empiri i form av intervjuer som i sin tur i en analys ska knytas an till en teoretisk förankring av teorier och begrepp (Svensson & Starrin, 1996). En kvalitativ metod kännetecknas av ambitionen av att försöka förstå och analysera helheten av insamlad empiri, utifrån begrepp och teorier (Davidsson & Patel, 1994). Fördelen med att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod är att vi på kort tid kan få ta del av personers reflektioner kring ett samhällsfenomen, då intervjuerna kan innebära djupa och komplexa frågor att besvara (Ahrne & Svensson, 2015). En annan fördel är att intervjuer kan innebära möjligheter till insamling av individers språkbruk, normer, emotioner för vidare analys med hjälp av begrepp och teorier för att skapa oss en förståelse om samhällsfenomenet (ibid.). Vid övervägandet av forskningsmetod vägde vi mellan en alternativ forskningsmetod som bestod av en kvantitativ metod. Metodvalet av en kvantitativ metod kunde anses vara fördelaktigt för att kunna inkludera ett större antal ungdomar som deltagare i studien och således lättare kunna generalisera vårt resultat (Bryman, 2011). Vid övervägandet beaktade vi att våra forskningsfrågor skulle vara problematiska att besvara vid utförandet av en kvantitativ studie. Syftet med vår studie och dess preciserade frågeställningar ansåg vi vara beroende av subjektiva berättelser. Därför motiverar vi till att användandet av en kvantitativ metod skulle 22 vara problematiskt vid utformningen av enkät frågor, för att kunna uppfylla de djup som vi hade för avsikt att undersöka i vår studie (ibid.). Där av motiveras vårt val av en kvalitativ metod som mest aktuell för utförandet av vår studie. 6:2 Val av ansats När en studie ska genomföras med kvalitativ metod, kan tre olika ansatser väljas. Den deduktiva ansatsen bygger på att studien utgår ifrån förekommande teori, medan den induktiva ansatsen utgår ifrån empirin. Det finns även den abduktiva ansatsen som kan ses som ett mellanting mellan de tidigare ansatserna, vilket betyder att den utgår ifrån både teori och empiri (Ahrne & Svensson, 2015). Vi valde att till en början inta en induktiv ansats, då vi ville lyssna till ungdomarnas berättelser om psykisk ohälsa, sociala medier och fysiska ideal. Valet av ansats kan motiveras utifrån att försöka undvika att omedvetet välja bort material och anpassa empirin utifrån valda teorier (Larsson, 2005). I vår studie hade vi en genomgående tanke om att utgå ifrån empirin som genererade i urval av relevanta begrepp och teorier, vilket utgör en abduktiv ansats. Vidare har vi valt att inta ett explorativt, samt ett formulativt inslag i vår studie. Den explorativa ansatsen i vår studie syftar till att undersöka om det finns en relation mellan sociala medier och ungdomars upplevelser av psykisk ohälsa. Användandet av den formulativa ansatsen syftar till att öka vår förståelse om sambandet mellan de olika begreppen existerar (Kvale & Brinkmann, 2009). 6:3 Val av undersökningsinstrument Vi har valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer, då vi fann denna intervjumetod som bäst lämpad för vårt tillvägagångssätt. Utifrån semistrukturerade intervjuer ger metoden oss intervjuare, utrymme att ställa ytterligare uppföljningsfrågor, samt variera frågornas ordningsföljd beroende på hur intervjun utformar sig (Bryman, 2011). Syftet var att anpassa vår intervjuguide (se Bilaga 1) efter den enskilda intervjusituationen med utgångspunkt ur förbestämda intervjufrågor, för att i allra största mån inte avgränsa deltagarnas svar (Backman & Gardelli & Persson & Gardelli, 2012). Intervjuguiden består av 15 öppna frågor. Öppna frågor lämnar utrymme för att forskningsdeltagarna ska kunna berätta vad dem vill och inte ledas i en viss riktning (Bryman, 2011). 23 6:4 Pilotintervjuer och revidering av intervjuguide Vi valde att utföra två test-intervjuer, med två av våra kurskamrater. Syftet med intervjuerna var att försöka förbättra vårt undersökningsinstrument, samt försöka att trygga våra roller som intervjuare. Intervjuerna varade mellan 35-50 min och vi båda var närvarande vid intervjutillfällena. Vi turades om att intervjua varsin person. Intervjuerna genomfördes i en större lokal på skolan, där ett fåtal studenter befann sig i närheten. Platsen gav utrymme för våra kurskamrater att kunna tänka och besvara frågorna i en lugn och trygg omgivning (Bryman, 2011). Efter att båda intervjuerna var genomförda valde vi gemensamt att utföra ett fåtal revideringar i vår intervjuguide, utifrån mottagen konstruktiv kritik från våra kurskamrater. Vi hade en gemensam upplevelse om att våra frågor kunde uppfattas vara väldigt lika varandra. Vid vissa tillfällen under intervjuerna fick vi känslan av att vi upprepade samma frågor, vilket vi uppfattade vara enformigt. Efter avslutade intervjuer ifrågasatte vi om våra kurskamrater upplevde det som vi befarade. Båda personerna höll inte med vår uppfattning och menade att det var bra frågor som fick dem att tänka, utifrån olika synvinklar och perspektiv. De upplevde att frågorna var öppna och gav en möjlighet för diskussion. I övrigt uttalade personerna att frågorna var i en bra och sammanhängande ordningsföljd, men att vissa frågor kunde kortas ner för att förenklas. Den konstruktiva kritiken som våra kurskamrater uttalade kunde vi som intervjuare instämma med. Vi som intervjuare upplevde inte att våra frågor var svåra att ställa, vilket vi ansåg genererade i att intervjuerna blev lättsamma. Vi har en förståelse och en medvetenhet om att våra utförda test-intervjuer kan yttra sig åtskilt i jämförelse med vad intervjuerna med ungdomarna kommer att göra. Detta eftersom vi sedan tidigare har en relation till de personerna som deltog i våra pilotintervjuer. 6:5 Val av analysmetod Användandet av den kvalitativa intervjun innebär att beskriva och tolka olika teman som förekommer i forskningsdeltagarnas världsbild och berättelser av denna. Analysen av det insamlade materialet sker i flera olika steg. Utifrån att vi till en början väljer bakgrundsmaterial, urval av deltagare, samt val av teman under intervjuer, tills att vi slutet utför en tolkning av intervjumaterial (Kvale, 1997). Vidare finns det om sex olika steg för att 24 kunna genomföra en kvalitativ analys. Vi har valt att utgå ifrån de fyra första stegen för genomförandet av vår analys. Då vi har en viss tidsbrist under vår process för utförandet av vår C-uppsats har vi valt att bortse från de två sista stegen (ibid.). Under första steget är det av vikt att forskningsdeltagaren kan skildra sin världsbild/livsvärld under intervjun och återge om enskilda upplevelser, känslor och tankar kring forskningsobjektet och det utvalda ämnet för studien (ibid.). Under det andra steget upptäcker deltagaren nya förhållanden och kan se och uttala sig om nya innebörder i vad individen upplever (ibid.). I det tredje steget skapas utrymme för intervjuaren att tolka, beskriva, samt återkoppla uppfattningen av deltagarens svar, huruvida uppfattningen skedde korrekt. Det skapar då utrymme för deltagaren att förklara, bekräfta, samt eventuellt förtydliga tidigare svar. Förhoppningsvis framkommer det en tydligare och en mer korrekt beskrivning av deltagarens uppfattningar (ibid.). I det fjärde steget tolkar intervjuaren det transkriberade materialet, som till en början kartläggs och struktureras inför en analys (ibid.). Vid utförandet av kartläggningen av det transkriberade materialet, väljs det mest väsentliga materialet ut, utifrån dess relevans för undersökningens syfte och forskningsobjekt. Materialet utgör olika teman och kategoriseringar, som utgör grunden för en analys (ibid.). Under det femte steget utför intervjuaren ytterligare kompletterande intervjuer (ibid.). Det möjliga sjätte steget har som syfte att utvidga tolkningen och beskrivningen, till att omfatta forskningsdeltagarens agerande. Detta då personen i fråga börjar agera utifrån de nya insikter som individen erfarit efter första intervjun (ibid.). 6:6 Urval och urvalskriterier Vårt urval består av åtta ungdomar. Deltagarna består av fyra tjejer och fyra killar. Deltagarna valdes ut genom lämplighetsurval. Urvalet innebär att individerna tillfrågas för medverkan, tills att antalet deltagare var uppnått. Deltagarna för vår studie valdes utifrån studiens inklusionskriterier (Depoy & Gitlin, 1999). Inklusionskriterier för deltagande i vår studie: 16-19 års ålder. Använder sociala medier. God svenska, för att kunna utföra och kommunicera i en intervju. 25 Det första inklusionskriteriet innefattar ett krav om att deltagarna behöver vara över 15 år. Kravet motiveras delvis utifrån att ungdomarna vid denna ålder inte är i behov av vårdnadshavares samtycke för delaktighet i vår studie. Vi valde detta inklusionskriterie, då vi under vår C-uppsats har viss tidspress. Det andra inklusionskriteriet innefattar att ungdomarna behöver använda sig av sociala medier. Kravet motiveras som en avgörande faktor för deltagandet i vår studie. Det tredje inklusionskravet som berör att deltagaren behöver ha god svenska. Kravet motiveras utifrån att undvika missförstånd vid de enskilda intervjutillfällena för att eftersträva informationen som är tillförlitlig. Vad beträffar kön, gymnasieskola och program som ungdomarna har valt att studera är inte av relevans för vår forskningsfråga. 6:7 Rekrytering av forskningsdeltagare På grund av den tidspress vi arbetar under, har vi inriktat vårt sökande efter deltagare som studerar på gymnasiet. Vår avsikt med val av sökande efter deltagare, var att snabbt kunna finna deltagare som uppnådde våra krav om åldrar. Vi har varit i kontakt med rektorer på två olika gymnasieskolor för att få tillträde till att besöka eleverna under lektionstid för vidare information om deltagande i vår studie. Rektorerna valde att avböja på grund av tidsbrist. Vid en tredje kontakt med en rektor på en annan gymnasieskola fick vi möjlighet att besöka tre klasser under en dag, beståendes av 80-90 elever. Vid besöket i varje klass fick vi 10 minuter till vårt förfogande att presentera oss själva och vår studie, samt att dela ut enskilda exemplar till respektive elev om informationsblad. Resultatet av vårt besök genererade i tre intresseanmälningar, varav en avböjde. Vi utförde två enskilda intervjuer med de två eleverna som visade intresse. Vi hade en önskan om att kontakta ytterligare gymnasieskolor för att komma ut i fler klasser. Vi övervägde alternativa val och på grund av att höstlov och röda dagar inföll sig för eleverna, valde vi att avstå från ytterligare kontakt med andra skolor. Vi valde istället att försöka rekrytera deltagare genom att ta kontakt med en person i vårt nätverk som studerade på gymnasiet. Tanken var att personen skulle hjälpa oss att komma i kontakt med andra elever på sin gymnasieskola. Vi valde att undvika att genomföra intervjuer med personer som vi har eller har haft en relation till, av etiska principer. Personen hjälpte oss att rekrytera sammanlagt sex forskningsdeltagare i olika åldrar. Intervjuerna genomfördes i ett enskilt rum på ett bibliotek. En av intervjuerna skedde skriftligt via mail. 26 6:8 Genomförande Innan vi genomförde intervjuerna ansåg vi att det var av vikt att läsa in oss om tidigare forskning, för att erhålla en djupare förkunskap inom ämnet och om vårt forskningsobjekt (Larsson, 2005). Inför intervjutillfällena tillfrågades forskningsdeltagarna om vart de önskade att bli intervjuade, om de hade några specifika önskemål om att eventuellt intervjun skulle ske i deras gymnasieskola. Anledningen var att försöka underlätta situationen för deltagarna och skapa en trygghet vad beträffar val av miljö, för att ungdomarna lättare skulle kunna besvara frågorna på ett öppet och ärligt sätt (Bryman, 2011). Innan intervjutillfällena uttalade ingen deltagare några speciella önskemål om plats för genomförandet av intervjuer. Vi bokade därför rum för intervjutillfällena att genomföras antingen på Institutionen för socialt arbete, eller på ett bibliotek beläget närliggande deltagaren. Intervjuformen byggde på användandet av en intervjuguide (se Bilaga 1). Frågorna bestod av öppna frågor, samt en del kompletterande frågor som formulerades vid intervjuns utformning på plats. Tidsrymden för intervjuerna varade mellan 30-40 minuter, beroende på forskningsdeltagarnas utveckling av svaren. Intervjuaren ska vara lyhörd för vad som uttalas respektive inte uttalas. Empatin utgörs även vara en viktig del under intervjusamtalet (Larsson, 2005). Under intervjuernas genomförande var vi som intervjuare medvetna och måna om att försöka att inte lägga in egna värderingar och åsikter i forskningsdeltagarnas svar (Svensson & Starrin, 1996). Under intervjun försökte vi att ha ett öppet och empatiskt förhållningssätt i förhållande till deltagarna. Under intervjuerna med de enskilda deltagarna, deltog vi båda två intervjuare. Vi var noga med att i förväg fråga deltagaren om personen kände sig bekväm med att två intervjuare skulle närvara och vi lät då deltagaren avgöra på egen hand. Under intervjuerna turades vi båda om att inta huvudrollen, att ställa frågorna. Vi ansåg att det var av stor betydelse att fråga om forskningsdeltagarens samtycke till att spela in samtalet innan påbörjad intervju (samtyckesblankett, se Bilaga 4). Vi önskade spela in samtalen för att inte gå miste om någon empiri eller omedvetet transkribera materialet, genom att tolka och lägga in egna värderingar i deltagarens ord och utsagor. I nära samband med intervjuerna transkriberades dessa ordagrant till en skriven text (Svensson & Starrin, 1996). 27 Samtliga personer som deltog under våra intervjuer gav oss tillåtelse att spela in samtalen. På förfrågan om de önskade att ta del av det transkriberade materialet innan användning, svarade samtliga nej. Intervjupersonerna informerades om att det inspelade materialet skulle raderas efter att uppsatsen var slutförd (Kvale, 1997). Intervjuerna spelades in via en mobiltelefon. Samma dag som intervjuerna genomfördes tog vi ansvar för att föra över ljudfilerna till en dator, för säkrare oåtkomligt förvar med lösenord för tillträde. Anledningen var att försäkra oss om att intervjuerna inte fanns lättillgängliga för utomstående personer att ta del av. Efter varje genomförd intervju skrev vi en intervjudagbok, då vi antecknade hur vi ansåg att intervjun hade gått och vad som kunde förbättras vid nästkommande tillfälle. Vi kunde då bättre reflektera över vår intervjuguide och öka vår förståelse för det som sades och vad intervjuguiden eventuellt saknade. Intervjudagboken användes som ett hjälpmedel för oss att reflektera kring intervjusituationerna. Det tydliggjorde både våra reaktioner och vårt tillvägagångssätt att intervjua. 6:9 Förförståelse - vår roll som forskare Vid användandet av en kvalitativ forskningsintervju har forskaren en betydande och avgörande roll för hur resultatet av studien artar sig. Som forskare krävs det att man kan vidhålla en balans av att kunna hålla en viss distans till sitt fält, samtidigt som forskaren bör komma nära det som berör forskningsfältet (Kvale, 1997). Utifrån utförda intervjuer har vi tolkat forskningsdeltagarnas upplevelser och berättelser. Vi har varit måna om att försöka inta neutrala roller, både vid intervjutillfällena och vid analysen av resultatet. Vi kan dock konstatera att vi har haft vissa svårigheter med att inta neutrala roller. Detta för att vi själva har egna starka upplevelser om det område vi studerar om. Vid intervjutillfällena kände vi att vi, vid ett flertal tillfällen ville bekräfta deltagarnas ord och upplevelser, genom att uppmärksamma deltagarna om att vi hade gemensamma upplevelser. Detta undveks för att inte påverka deltagarna i deras svar. Vi vill vidare lyfta våra upplevelser om den neutrala forskarrollen, som vi upplever till viss del kan problematiseras. Vi upplever och anser att det finns vissa svårigheter för att kunna inta en helt neutral roll i vår studie, då vi har svårt för definitionen av vad neutral innebär. Vi upplever oss färgade av egna tankar och erfarenheter, och har en medvetenhet om att vi gärna vill lyssna till det som bekräftar det vi själva tänker och har intresse av. 28 Begreppet förförståelse innebär att vi inte kan förstå eller begripa vår omvärld enbart utifrån att använda våra sinnen (Thurén, 2007). Det betyder att det som tycks vara endast sinnesintryck inte stämmer, utan att det också består av en stor del tolkning. Vår syn av omvärlden formas av vår förförståelse (ibid.). Vår gemensamma upplevelse av sociala medier är att det har och har haft en negativ inverkan på vår psykiska hälsa. Vi anser att vi lever i det här och påverkas dagligen av att samhället och sociala medier framställer hur den ”perfekta” kroppen ska se ut beroende på vilket kön man har. Via olika sociala medier som exempelvis Facebook, Instagram och bloggar delas bilder och texter om hur lyckliga vi är, vad vi ska äta för att bli smala, hur vi ska träna för att få en vältränad kropp, samt vad vi ska klä oss i. Vi upplever att människor ständigt försöker att sträva efter perfektion, men egentligen upplever vi att det ger motsatt verkan. Istället för att vara lyckliga av det vi har, blir det en psykisk påfrestning för att vi aldrig kan uppnå de fysiska idealen som är konstruerade. Vidare upplever vi att de fysiska idealen som är konstruerade i dagens samhälle och i sociala medier återger en bild av att ha en smal och en vältränad kropp. Vi upplever att man inte ska äta kolhydrater och man alltid ska bära kläderna efter det nya modet. Vi upplever att alla dessa konstruerade ideal en bidragande faktor till upplevelser av psykisk ohälsa. 6:10 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet Validiteten inom kvalitativ forskning avser att forskaren undersöker det individen har för avsikt att undersöka (Kvale, 1997). Helheten av vår studie som utgörs av vår intervjuguide, och det praktiska momenten av själva intervjuernas genomförande, innefattar det som avses mätas och samlas in för att kunna genomföra en analys och slutsats. Vi är medvetna om att analysen av materialet kan färgas i enlighet av oss som utför studien, vad beträffar våra värderingar, åsikter, erfarenheter, samt vår förförståelse om vår forskningsfråga. Detta innebär att vår analys kan framhäva andra saker i jämförelse med vad andra personer hade betonat, utifrån åtskilda bakgrunder och upplevelser om omvärlden. Vi är medvetna om att metoden utgör svårigheter av att urskilja en objektiv sanning, då vår studie alltid är reviderbar utifrån nya studier (Bryman, 2012). 29 För att uppsatsen ska hålla en hög validitet har vi under intervjuernas process sökt bekräftelse om att vi har haft en korrekt uppfattning om forskningsdeltagarnas upplevelser och uttalade berättelser. Detta för att eftersträva en tydlig och överensstämmande bild med deltagarnas svar (Larsson, 2005). Under hela processen har vi försökt att förhålla oss kritiskt till vårt resultat och har även diskuterat resultatet med vår handledare, samt gjort återkoppling till författat material. Reliabilitet i forskningssammanhang handlar om tillförlitligheten i undersökningen och hänför sig till resultatens konsistens (Kvale, 1997). Denna uppsats har en socialkonstruktivistisk utgångspunkt och inom detta perspektiv anses det finnas en mängd olika sätt att förstå omvärlden. Inget sätt betraktas vara mer rätt än något annat (Burr, 2003). Det kan vara svårt att uppnå total reliabilitet utifrån socialkonstruktivism som utgångspunkt, eftersom detta är en produkt präglad av subjektiva tolkningar (ibid.). För att eftersträva en hög grad av reliabilitet har vi försökt att vara så exakta som möjligt under denna process. Exempelvis så har vi valt att undvika ledande frågor, för att inte få färgade svar av forskningsdeltagarna under intervjuerna. Vid transkriberingen av materialet tog vi god tid på oss. Vi lyssnade igenom ljud-filerna två gånger, för att försäkra oss om att vi inte hade missat eller missförstått något/några ord som hade kunnat vara av betydelse för innebördens utformning eller betydelse. För att stärka uppsatsen reliabilitet så har samtliga delar utformats skriftligen vid ett gemensamt genomförande. Vi har valt att genomföra samtliga delar av uppsatsen tillsammans för att stärka vår uppsats trovärdighet, genom att samtliga delar har diskuterats och utformats utifrån en samstämmig bild (ibid.). Studien bygger på subjektiva upplevelser av det samhälle, normer och konstruktioner som utspelas i dagens samhälle, på så sätt är vi medvetna att vår studie är svår att generalisera och vi har inte heller för avsikt att generalisera vår studie (Bryman, 2011). 6:11 Etiska huvudkrav och etiska aspekter Samhällsvetenskaplig forskning präglas av en etisk avvägning mellan att fritt bedriva forskning och att respektera de individer som på ett eller annat sätt berörs av forskningen (Kvale & Brinkmann, 2009). Under vår studie har vi valt att beakta de fyra olika huvudkraven, som utformats av Vetenskapsrådet (2002) inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Utifrån att forskning ska bedrivas och kunna anses vara etiskt 30 försvarbart, har fyra grundläggande krav utformats för att skydda individens integritet. Dessa krav följs av, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). Informationskravet innebär att vi i vår studie ska informera forskningsdeltagarna om vilken roll och vilken uppgift dem har i studien, samt vilka villkor som gäller för deras deltagande. Vidare innebär informationskravet att deltagarna ska informeras om alla delar av studien som kan påverka deras vilja av att delta (ibid.). Vi valde att informera ungdomarna om vår studie via ett informationsbrev, där vi beskrev vilka vi var, vad vår studie handlade om, samt studiens syfte. Vidare beskrev brevet vilken roll ungdomarna skulle ha om dem valde att delta, samt vilka rättigheter dem hade. Exempelvis, att de själva fick välja plats och rum för intervjun. Vi valde också att komplettera informationsbrevet med att gå ut i klasserna för att presentera vår studie. Vår avsikt var att ungdomarna skulle få en generös bild av vår studie, samt att detta kunde möjliggöra ett större intresse hos eleverna för att vilja delta. Samtyckeskravet innebär att vi som bedriver studien behöver inhämta samtycke från de individer som ska delta. Samtyckeskravet innebär att individerna har rätt till att besluta om dem vill delta och på vilka villkor. Individerna ska kunna avbryta deras medverkan, utan att behöva utsättas för påverkan eller påtryckningar (ibid.). Vi utformade en samtyckesblankett (se Bilaga 4) där eleverna fick skriva under att dem samtyckte till att bli intervjuade. I samtyckesblanketten framgick det att dem kunde avbryta sin medverkan när som helst under studiens gång och att dem inte behövde motivera varför. Avbrytandet skulle inte få några negativa följder för ungdomarna. Konfidentialitetskravet innebär att uppgifterna som framkommer om de individer som deltar i en studie ska ges största möjliga konfidentialitet. Uppgifterna om individerna ska förvaras på ett säkert sätt som gör det omöjligt för obehöriga att ta del av informationen (ibid.). Uppgifter om identifierbara personer ska lagras, antecknas och avrapporteras på ett sätt så att personerna inte kan identifieras av andra människor. Detta gäller all information, men speciellt information som kan uppfattas vara etiskt känslig (ibid.). 31 Vi valde att spela in intervjuerna med varje enskild ungdom som gav sitt samtycke för medverkan i studien. Inspelningarna skedde på våra egna mobiltelefoner. Direkt efter att varje intervju genomförts förde vi över filen till en av våra datorer. Eleverna erbjöds att ta del av det transkriberade materialet innan användning. Eleverna erbjöds dock inte att lyssna till det inspelade materialet. Detta val motiveras utifrån etiska skäl för att undvika risken av att materialet skulle bli felsänt vid sändning av exempelvis mail. Valet motiveras även utifrån den tidsbrist vi hade då vi inte hade möjlighet att träffa deltagarna återigen för dem att lyssna igenom materialet på plats. Namn, personuppgifter, klasser och valda program som eleverna studerade på har vi valt att anonymisera. Vi har medvetet valt att avanonymisera namnet på skolorna som ungdomarna och eleverna studerar på, då vi anser att det inte fanns skäl att utge denna information som skulle tillföra något för vår studie. Nyttjandekravet innebär att insamlad information från enskilda individer inte får användas eller lånas ut till andra ändamål än till den forskning som uppgifterna berör (ibid.). I informationsbrevet till ungdomarna, samt under presentationen i klasserna förklarade vi för ungdomarna att deras uppgifter endast skulle användas i vår C-uppsats. Under forskningsprocessen är etiska avgöranden alltid aktuella och frågor som berör etiska aspekter bör alltid diskuteras och beaktas (Kvale, 1997). I vår roll som forskare bör vi besitta egenskaper som exempelvis känslighet, vilket menar till att vi kan identifiera en etisk fråga och därmed handla på ett respektfullt sätt utifrån det ansvar vi har (ibid.). Vi är medvetna om att en kvalitativ forskningsmetod kan innebära en rad olika ställningstaganden vad beträffar etik och moral. Vi är medvetna om att vårt metodval innebär att intervjun tenderar att vara djup och inträngande, för att generera i god empiri (Kvale & Brinkmann, 2009). På så vis finns det risk för att forskningsdeltagarna blir kränkta eller känner sig tvingade till att utveckla sina svar, samt att besvara samtliga frågor (ibid.). Vi har därför vid intervjuerna valt att försöka låta forskningsdeltagarna prata öppet och själva få avgöra vilka frågor de önskade att besvara. Vi krävde inte en förklaring till varför personen i fråga eventuellt valde att avstå från att besvara vissa frågor. För att försöka förhindra tvingande svar och obekvämhet från deltagarnas sida, så hade vi som intervjuare för avsikt att inte vara påträngande om vi på något sätt uppmärksammade att deltagaren utstrålade obehag i någon form. 32 Vidare kan vi problematisera vikten av att överväga om individernas välbefinnande prioriteras före vår studies forskningsintresse (Kalman & Lövgren, 2012). Inför genomförandet av vår studie har vi valt att inte beröra allt för personliga och känsliga frågor, som deltagarna kan uppleva vara obehagliga och djupt inträngande i deras bakgrund och tillstånd. Exempelvis har vi försökt att inte utforma intervjuguiden med för känslig/personlig karaktär, utifrån att frågorna inte skulle upplevas vara kränkande för forskningsdeltagarna att besvara. Vi har försökt att skapa oss en medvetenhet över hur vi på bästa sätt skulle agera för att främja deltagarnas rättigheter i deras medverkan. Vi har varit medvetna om att barn/ungdomar tillhör en känslig grupp i samhället att bedriva forskning på (ibid.). Vi tror dock att slutresultatet av vår studie kommer att gynna deltagarna, då deras subjektiva utsagor och upplevelser blir hörda. För att forskningen ska kunna anses vara etisk försvarbar bör forskaren producera förklaringar som är igenkännliga för de personer som har verkat som deltagare i studien (Denscombe, 2009). Vi har för avsikt att transkribera det insamlade materialet, så att materialet överensstämmer med forskningsdeltagarnas berättelser och upplevelser. Vi ser det av vikt att individerna inte upplever sig felciterade eller kränkta av våra tolkningar (Ahrne & Svensson, 2015). 33 KAP 7 RESULTAT OCH ANALYS I detta kapitel kommer vi att redovisa för vårt resultat och för vår analys och tolkning. Kapitlet avslutas med en analysöversikt. Våra rubriker i resultat och analys kapitlet kommer att utgå ifrån våra två frågeställningar, samt följdfrågan till frågeställning två. Innehållet under varje rubrik kommer att redovisa olika citat för att illustrera exempel kring det aktuella ämnet. Vidare ges utrymme i kapitlet för analys och tolkning av empirin. När en eller flera hela meningar har tagits bort i citat används följande tecken, […]. Exempel på meningar som har tagits bort är information som vi anser vara överflödig, samt information som inte tillför nytta för att kunna besvara våra frågeställningar. För att forskningsdeltagarna ska behålla sin anonymitet används fingerade namn. Vi har även valt att använda oss av fingerade namn för att underlätta läsningen av kapitlet. 7:1 Ungdomars upplevelser av fysiska ideal i sociala medier Vid intervjuerna berättade ungdomarna att samtliga använder sig av sociala medier dagligen. Forskningsdeltagarna berättar att de främst använder sig av Facebook, som kan beskrivas som en social nätverkstjänst. Facebooks medlemmar kan skapa en personlig profil, lägga till andra användare som vänner och utbyta meddelanden. De framkommer även att deltagarna använder sig av Instagram, som kan beskrivas som en mobilapplikation. Programmet tillåter medlemmarna att ta bilder, lägga på ett filter och därefter dela med sig av bilderna till andra användare. Den tredje sociala median som till stor uträckning används av ungdomarna är Snapchat, som är en app för smartphones. Med hjälp av mobilen kan individer spela in korta sekvenser av videos eller ta bilder och skicka till andra medlemmar på Snapchat. Under intervjuerna framkommer det att ungdomarna betonar att de spenderar ”för mycket” tid till användningen av sociala medier. Det finns viss variation för hur mycket tid forskningsdeltagarna ägnar sig åt sociala medier dagligen. Sammantaget framkommer det att majoriteten använder sociala medier ca 5-10 minuter per timme. Sammantaget kan informationen sättas i kontrast till statistik som visar på att 89 procent av svenskar i åldern 1624 år använder sig av sociala medier regelbundet (Forsberg, 2010). Informationen från deltagarna kan även sättas i kontrast till forskning som visar på att användningen av sociala medier har en benägenhet att dominera bland ungdomar (Carlsson, 2010). Deltagarna uppger vidare att användningen av sociala medier sker i stor utsträckning när de upplever sig ha tråkigt. En av deltagarna uppger att hon använder olika sociala medier, beroende på vad som 34 anses vara populärt eller inte. I följande citat har vi två exempel på två personer som delar med sig av sin dagliga användning av sociala medier. Josefine 18 år: ”Ja, jag använder Instagram, Snapchat, Facebook och så har jag en blogg. Det var nog det […] Svårt att säga, men alldeles för mycket tid, jag kollar till och med på mobilen när jag kör”. Cornelia 19 år: ”Jag använder mig av Facebook och Instagram, konstant använder jag dem. Typ sammanlagt per dag blir det väl ungefär 2-3 timmar”. Då vi tolkar materialet kan vi urskilja att samtliga deltagare är aktiva inom användningen av samma sociala medier, som utgörs av Facebook, Instagram och Snapchat. Vi får även bekräftat att en av forskningsdeltagarna använder sociala medier utefter dess popularitet. Av informationen som ges skapas det en tolkningsmöjlighet att uppfatta individernas delaktighet och användning av vissa specifika sociala medier. Utifrån samhällets värderingar och normer påverkas vi människor utifrån konstruktionen av vad som ska anses vara ’normalt’ respektive ’avvikande’ (Svensson, 2007). Vi tolkar att ungdomarnas användning av specifika sociala medier, påverkas i samspel med huruvida individen uppfattar sig själv i relation till omgivningens värderingar om vad som anses vara ’normalt’. Vi betraktar att ungdomarna har en strävan om att uppfylla ett krav om att vara social, som kan ses som en viktig egenskap att besitta för att kunna passa in i normen. Ungdomarna kan därmed beskrivas inta en social roll, då deras beteende regleras av pågående sociala aktiviteter i deras omgivning (Bandura, 1991). Vi tolkar att användandet av sociala medier möjliggör individens strävan efter en social interaktion. Detta gör att den enskilda individen försöker att uppfylla kravet om att vara social, vilket kan betraktas utgöra en normalitet i omgivningens öga. Samtliga ungdomar uppger att de upplever att sociala medier konstruerar specifika fysiska ideal. Informationen kan relateras till tidigare forskning om huruvida sociala medier kan betraktas vara en källa som driver fram fysiska ideal i samhället (Rysst, 2010). Vi kan urskilja att majoriteten av ungdomarna beskriver en samstämmig föreställning av vilka ideal som existerar och som sprids via sociala medier. Vid intervjuerna uppmärksammade vi att forskningsdeltagarna återgav upplevelser med fokus på kroppsutseendet, när dem beskrev fysiska ideal. Bilden ungdomarna beskriver är att tjejer är plastikopererade, med stora bröst, stor rumpor, smala midjor, samt att tjejerna ska ha putande läppar. 35 Ungdomarna beskriver att killar ska ha fint hår, fina ögon, samt en perfekt käklinje. Gemensamma egenskaper som ungdomarna beskriver som ett ideal för både killar och tjejer är att de ska vara solbrända, ha fint ansikte, samt att de ska vara vältränade. Vi kan observera att ungdomarna har en gemensam uppfattning av att tjejer beskrivs vara vältränade, när de är ”slimmade” och att killar beskrivs vara vältränade, när de är muskulösa. Ungdomarna beskriver sig ha förmått denna föreställning av ideal genom bilder, videos, samt text som dagligen cirkulerar på sociala medier. Vid nedanstående citat exemplifierar en av deltagarna för vilka fysiska ideal som anses vara konstruerade via sociala medier. Oliver 18 år: ”Idealen idag är ju att män tillexempel skall ha mycket muskler, vara vältränade och se ut på ett speciellt sätt i ansiktet. För kvinnor är det ofta att försöka se ut som en ”barbie”, smal midja, stora bröst, putande läppar med felfritt ansikte”. Vi gör tolkningen av att det tydligt existerar konstruerade ideal, där sociala medier besitter en ledande roll för dess spridning och dess inverkan på ungdomarna. Då vi utgår ifrån socialkonstruktivism som perspektiv, får vi en förståelse för hur människors aspekter av verkligheten är socialt konstruerade. Konstruktionen skapas i samspelet och interaktionen med den andra under en viss epok. Utformningen och skapandet av en eller flera konstruktioner, utgör olika strukturer och talar genom människans upplevelser, erfarenheter och uppfattningar av omvärlden (Kvale & Brinkmann, 2009). Vi betraktar ungdomarnas upplevelser och uppfattningar som en social konstruktion, som utgör den samhälleliga kontexten för vår tid. Ungdomarnas framställning av de fysiska idealen, som betecknar det ”kvinnliga” respektive det ”manliga” egenskaperna utgörs av en samstämmig bild som synliggör dess existens av en konstruktion som sociala medier har skapat. Vi kan tydligt uppmärksamma ungdomarnas tillskrivningar av olika egenskaper för att uppfylla det optimala fysiska idealet. En gemensam bild av de fysiska idealen kan urskiljas, och utifrån vår tolkning överensstämmer denna givna bild med hur vi själva betraktar sociala mediers budskap och konstruktion av de optimala egenskaperna som kvinnor och män ska besitta. En av deltagarna delar med sig av sin föreställning kring innebörden av fysiska ideal i nedanstående citat. Josefine 18 år: ”[…] Jag vet egentligen inte om det är sunt att få inspiration av att allt ska vara så jävla smalt och så fake eller vad man ska säga. Det är alldeles för mycket perfektion […] Man tycker typ, fan vad snygg hon är, men hur fucking ’normalt’ är det, helt sjukt […]Men det kan vara allt möjligt, det 36 kan vara en livsstil, eller hur någon gör jättesnygga sminkningar, att någon har snygga skor eller att andra har snygga kroppar […] Man tror att det är så glammigt men det är ju för att alla lägger upp positiva saker, det är ju aldrig något negativt”. Utifrån ovanstående citat, betonar Josefine ord som ”perfektion” och uttrycker att sociala medier endast sprider ”positiva saker”. Vi tolkar hennes ordval som att sociala medier kan uppfattas vara väldigt extremt i sitt sätt att konstruera och sprida fysiska ideal. Vi tolkar att sociala medier utgör en form av definitionsmakt över vad som anses och ska betraktas vara ”perfektion”, vilket inte lämnar utrymme för något negativt. Genom att skapa en föreställning av ”utseendemässig perfektion” formas på så vis en motpol, som utgör ”utseendemässig inperfektion”. Kontexten kan förklaras utifrån hur individer konstruerar en verklighet utifrån ett tillskrivet ideal. Idealet tillskrivs mentala- och fysiska egenskaper för att urskilja den ’normala’ individen”. De egenskaper som ’avviker’ från normen symboliserar ”de andra”, som ’avvikande’ och kan på så vis bidra till ett utanförskap (Svensson, 2007). Då Josefine delar med sig av hennes uppfattning av att en annan tjej är snygg, skapas i samma stund en kontrast som utgör motsatsen. Vi tolkar att hennes sätt att prata, omedvetet bidrar till existensen av att vissa tillhör det ’normala’, samtidigt som det normala utgör det ’avvikande’. Vidare beskriver en större del av forskningsdeltagarna att sociala medier bidrar i stor utsträckning till att konstruera de fysiska idealen, utifrån vad som anses vara hälsa. När ungdomarna pratar om hälsa benämner dem vikten av träning och vikten av att ha en vältränad kropp, samt att äta så sunt som möjligt. Deltagarna beskriver att träningen blir en livsstil och att det kräver hård träning för att uppnå utseendet som representerar de existerande idealen hos män av att ha synliga muskler. Deltagarnas beskrivningar kan kopplas samman med den rådande hälsotrenden som beskrivs skildras i sociala medier, vilket således påverkar individers uppfattningar av deras kroppar och strävan efter att uppnå dessa ideal (Rysst, 2010). Vi uppmärksammar under intervjuerna att när ungdomarna benämner ordet hälsosam, så refererar samtliga till att tjejer ska vara smala ”slimmade” och att killar ska vara muskulösa. I nedanstående citat delar en av deltagarna med sig av sina upplevelser kring hur hälsa är centralt för vad som utgör det fysiska idealet. 37 Karl 19 år: ”[…] Det finns videos där det är killar som har tre ton muskler på sig och man tänker väl att det hade varit fett […] Men jag tänker utifrån en motivation till att någon dag se ut så”. Vid vår tolkning av empirin försöker vi att förstå materialet med hjälp av social kognitiv teori. Utifrån den sociala kognitiva teorin försöker vi att förstå hur ungdomarna lär sig att observera andra individers beteenden och ageranden. Vi försöker även att förstå i vidare perspektiv hur hälsotrenden kan komma att inverka på ungdomarnas egna beteenden och ageranden, exempelvis vad beträffar olika hälsobeteenden som ungdomar förväntas beakta och leva upp till (Nutbeam & Harris, 2004). Karl är en av deltagarna som exemplifierar hur han observerar individer i hans omgivning och uttrycker att det är ”fett” med tre ton muskler på andra killar. Vi tolkar att Karl i sin tur påverkas av de observationer som han gör, då han uttalar att han någon dag önskar att se ut så. Utifrån den sociala kognitiva teorin kan vi också göra tolkningen att Karls observationer, av hur han observerar andra individers utseende har en avgörande och stark inverkan på hur Karl själv uttrycker en motivation till att agera för en förändring. Vid vidare analys av samtliga deltagarnas uttalanden, uppfattar vi att det finns ett konstruerat träningsideal och en hälsotrend som sprids via sociala medier, där killar och tjejer förväntas ha ett specifikt utseende. I den sociala kognitiva teorin kan ungdomarnas sociala liv förstås utifrån tydliga beteendeförväntningar och sociala roller som infinner sig och som formar olika krav på ungdomars uttryck i agerandet. Förväntningarnas kontrollerande kraft av individens sociala samspel etableras genom långvariga processer och medför en vana för ungdomarnas specifika sätt att agera (Engdahl, 2011). Genom ungdomarnas berättelser kan vi uppfatta medvetna, samt omedvetna uttalanden av existerande beteendeförväntningar, av hur killar respektive hur tjejer ska agera för att uppfylla kraven för att vara hälsosamma. Exempel som utgör medvetna uttalande, berör hur personerna benämner krav om att träna extremt mycket, samt att äta hälsosam kost. Exempel som utgör omedvetna uttalanden, berör hur personerna beskriver de fysiska idealen, utan att benämna de krav som ställs för att uppnå det den mest hälsosamma livsstilen. Beteendeförväntningarna som ungdomarna beskriver existerar, kan förklaras ha en inverkan på vilka sociala roller som individerna intar för att uppnå de outtalade krav som ställs på dem. Dels utifrån hur de ska se ut, men även utifrån hur de ska agera för att kunna uppnå det ideala utseendet (ibid.). 38 Vidare beskriver Anna i nedanstående citat om hennes upplevelser av de fysiska idealen som berör hälsa. Anna 19 år: ”Jag tycker att man kan se tydligt på Instagram att träningsidealen går längre ner i åldrarna och ibland frågar man sig om det verkligen är hälsa att träna så galet mycket som man gör och äta så nyttigt, om det verkligen är bra för kroppen. Jag tänker mer på kostscheman som många yngre följer. Kan ju vara 14 åringar som knappt vuxit klart, som äter så bara för att kunna se ut som människor på sociala medier”. Vi anser att ovanstående citat från Anna, kan exemplifiera hur den aktuella hälsotrenden kan påverka ungdomar i dagens samhälle. Vi uppfattar att Annas citat sammantaget beskriver hur ungdomar tar träningen och kosten till det extrema, för att efterlikna andra individer som syns på sociala medier. Vi gör tolkningen av att Annas yttrande kan beskrivas som en konsekvens av att inta en social roll. Konsekvensen kan beskrivas utifrån att individen utsätter sig för extrema åtgärder för att uppnå de krav om beteendeförändringar som skapas utifrån sociala mediers spridning av fysiska ideal. Avslutningsvis vill vi sammanfatta vår tolkning av vårt resultat utifrån frågeställning ett, att ungdomarna använder sig av samma sociala medier, samt att användningen av sociala medier baseras på dess gemensamma värderingar och normer om vad som anses vara populärt. Vi kan även konstatera att ungdomarna aktivt använder sociala medier och strävar efter att möjliggöra en social interaktion med omgivningen. Individerna intar då olika sociala roller för att utifrån omgivningen kunna betraktas vara ’normala’. Vi kan även tolka huruvida ungdomarnas upplevelser och uppfattningar av fysiska ideal kan betraktas som en social konstruktion, som utgör den samhälleliga kontexten för vår tid. Avslutningsvis kan vi tolka att ungdomarna påverkas genom deras observationer av de konstruerade idealen och dess beteendeförväntningar, och agerar för att uppnå kraven om eventuella förändringar. 7:2 Sociala mediers konstruktion av fysiska ideal – eventuell psykisk ohälsa Vi har inledningsvis under denna rubrik valt att förtydliga ungdomarnas uppfattningar av begreppet psykisk ohälsa, för att lättare förstå vilka tillstånd ungdomarna anser kunna indikera på psykisk ohälsa. Ungdomarna beskriver att de olika tillstånden kan upplevas av dem själva, samt att dem tror att tillstånden även kan upplevas av andra ungdomar. 39 Vid intervjuerna ger forskningsdeltagarna en gemensam bild över vilken innebörd deltagarna tillskriver begreppet psykisk ohälsa. Ungdomarna beskriver att psykisk ohälsa kan uppkomma vid exempelvis stress, press, depression, nedstämdhet, isolering, samt inåtvändhet. Ungdomarna benämner även att psykisk ohälsa innebär att personen inte mår bra i sig själv, samt att personen stänger sig ute ifrån omvärlden. Deltagarnas beskrivningar av begreppet psykisk ohälsa kan relateras till symptom och tillstånd som uppkommer vid psykiska besvär som redogörs för i tidigare forskning. Symptomen och tillstånden kan yttra sig genom exempelvis, nedstämdhet och stress (Vingård, 2015). I nedanstående citat berättar två av deltagarna närmare om deras uppfattning kring vad psykisk ohälsa innebär och innefattar. Karl 19 år: ” Jag tänker att psykisk ohälsa är när en person inte tänker sunt, att personen inte är ’normal’, men det beror på vad man tänker är sunt […] Men det finns olika nivåer på psykisk ohälsa […] Om man är deprimerad eller likanande, så går livslusten ur en. Man pallar inte hur man ser ut, man vill inte prata med någon och man håller sig för sig själv”. Jonathan 17 år: ”Att man inte mår bra. Att man känner sig ful och tjock, eller att man känner sig osmart. Att man känner sig, ah att man inte räcker till liksom[…] Man stänger andra ute, ah eller att man har självskadebeteende. Att man har svårt när man hamnar i sociala sammanhang och sådär, oftast väldigt osäker och så”. Utifrån ovanstående citat uppfattar vi att personerna kopplar samman psykisk ohälsa med individers egenskaper i form av utseendemässiga ”brister”, exempelvis att personen i fråga är ”tjock och ful”. Vi kan även urskilja begreppsanvändningen i Karls citat, där han definierar att psykisk ohälsa inte hör till det ’normala’. Vid en närmare anblick av citaten kan vi urskilja två olika sätt att tolka personernas utsagor. Vår första tolkning utgör en fråga om huruvida forskningsdeltagarna uppfattar att överviktiga, ”tjocka” individer har psykisk ohälsa på grund av sin kroppsvikt. Resonemanget vi för kan även sättas i kontrast till tidigare forskning som behandlar huruvida sociala medier framför ett budskap om att synligt fett anses vara ett problem. Övervikten redovisas vara en faktor till att individer känner missnöje över sitt utseende (Rysst, 2010). Vi tolkar det som att missnöjet kan vara ett tecken på att individen eventuellt riskerar att påverka det psykiska måendet negativt. Vår andra tolkning berör huruvida forskningsdeltagarna reflekterar över att psykisk ohälsa kan påverka människor till att känna sig ”tjocka”. Utifrån Jonathans citat uppfattar vi att det kan finnas ett samband 40 mellan att vara ”tjock” och att vara” ful”. Vi tolkar att det inte ges utrymme för att kunna betraktas att vara ”tjock” och ”fin”, eller att vara ”tjock” och ’normal’. Vid vidare analys av Jonathans betoning av benämningen, ”tjock” ställer vi oss även frågan vad ordet inbegriper för innebörd för Jonathan, men även i andra ungdomars betraktelser. Vart går gränsen för att kunna betraktas vara ”tjock”? Utifrån deltagarnas upplevelser framkommer det att dem anser att sociala medier påverkar och inverkar på hur ungdomar uppfattar fysiska ideal. I nedanstående citat ger Alicia exempel på hur hon upplever sociala mediers roll i dagens samhälle. Alicia 16 år: ”Asså jag tycker att sociala medier förstärker dem här idealen för det är ju det man ser mest av. Typ om det inte hade funnits sociala medier tror jag inte att vi hade varit lika påverkade […] Skönhetsidealen blir liksom mer starkare på sociala medier tycker jag”. Vidare beskriver ungdomarna hur de konstruerade fysiska idealen som sprids via sociala medier till en stor del utgör en negativ inverkan på ungdomar. Ungdomarna återger skilda beskrivningar av hur en påverkan kan ske, exempelvis i form av press, besatthet, stress, samt i form av en strävan efter att uppnå det ”normala” och att ”passa in”. Vidare uppger ungdomarna att personer kan uppleva depression och nedstämdhet över att inte ”passa in”, vilket kan resultera i att den enskilda personen kan känna hat gentemot sig själv. Två av deltagarna uttrycker att de tror att andra kan uppleva en press av att anpassa sina kläder och skor efter aktuella trender och olika moden. Den ena deltagaren beskriver hur hon kan köpa en viss jacka, fast att hon vet att pengarna egentligen inte räcker till. Under intervjuerna kan en samstämmig upplevelse hos forskningsdeltagarna uppmärksammas, som beskriver hur andra i allmänhet kan känna stress och press över att inte räcka till, vad beträffar det fysiska utseendet. Ungdomarnas upplevelser kan i samstämmighet med tidigare forskning sättas i kontrast till statistik som visar på att stress under tonåren stod för mellan 21-35 procent av variansen i kroppsuppfattning. Vidare kan inslag av stress förklaras vara en väsentlig roll vad beträffar ungdomars kroppsuppfattning (Murray et al, 2011). Vi tolkar att forskningsdeltagarna utsagor utgör gemensamma föreställningar och konstruktioner om vad som anses vara ’normalt’, vilket bidrar till skapelsen av vad som betraktas vara ’avvikande’. Utifrån egenskaper som tillskrivs ett ”vi”, och utgör det ’normala’, 41 skapas också en motsats som betraktas vara ett ”dem”, som utgör det ’avvikande’. I detta fall betraktas ”vi” innefatta individer i ett majoritetssamhälle, där de flesta har det som bedöms vara önskvärda egenskaper. I motsatts betraktas ”de andra”, de som inte anses besitta de önskvärda egenskaperna och blir på så sätt avvikare (Svensson, 2007). Vi formar en förståelse, utifrån deltagarnas upplevelser att det finns ett samband mellan psykisk ohälsa och begreppen ’normal’ och att inte ”passa in”. Utifrån deras berättelser urskiljer vi en strävan från deras sida av att uppnå de optimala egenskaperna, de fysiska idealen och strävan efter att bära de mest populära kläderna. Detta kan medföra att ungdomarna upplever stor press och stress. Vi gör tolkningen av att pressen och stressen kan medföra mer drastiska konsekvenser i form av att personen i fråga känner ett självförakt och utvecklar ett destruktivt beteende, samt att individens självkänsla påverkas negativt (Murray et al, 2011). I nedanstående citat är det en deltagare, som närmare uttrycker hans enskilda upplevelser av hur ungdomar påverkas av vad sociala medier sprider och konstruerar för fysiska ideal. Oliver 18 år: ”Fysiska ideal är en stor del i samhället och sociala medier […] Dock både på gott och ont […] Många ungdomar blir besatta av att se ut på ett väldigt speciellt och onaturligt sätt. Det påverkar mest människor negativt [...] Bland annat genom att bygga onaturligt mycket muskler, svälta sig onaturligt smal etc”. Oliver är ett exempel på en av deltagarna bland flera, som påtalar att sociala mediers konstruktion av fysiska ideal, påverkar ungdomar negativt i deras strävan efter de ideala fysiska egenskaperna. Vi gör tolkningen av att Oliver och resterande av våra deltagares upplevelser av ageranden kan förklaras utifrån begreppet identitet. Vi väljer att tolka ungdomarnas utsagor utifrån en socialkonstruktivistisk tolkning, vilket innebär att deras identitet skapas vid ett kontinuerligt samspel och samverkan med sin omgivning (Larsson, 2005). Då vi utgår ifrån Olivers uppfattning av existensen av fysiska ideal, uppfattar vi att han är medveten om att ideal är konstruerade. I vidare mening förklarar han hur människor påverkas utifrån interaktionen och samspelet med andra, genom att bygga onaturligt mycket muskler, samt att svälta sig onaturligt smal. Vi gör tolkningen av att i samband med att interaktionen sker, så sker individens utveckling av identitet Vidare uttrycker en av ungdomarna att sociala medier kan skapa ett beroende, som kan medföra problem avseende att personen ”tappar sig själv”. I nedanstående citat betonar en av deltagarna, ”perfektion” som en viktig del för ungdomar att leva upp till. 42 Jonathan 17 år: ”Andra vill vara så perfekta hela tiden för att dem tror att alla andra är det”. Vid tolkning av Jonathans utsaga framgår det en upplevelse av att ungdomar strävar efter perfektion. Vi gör tolkningen av att när individer strävar och försöker anpassa sig efter deras vision av ultimata fysiska egenskaper, så sker en omedveten utformning som inverkar på ungdomarnas identitetsutveckling. Anledningen till att vi uppfattar att utformningen sker på ett omedvetet plan, är för att försöka ”passa in” och göra de konstruerade idealen till en del av sig själv i identitetsbildningen. Vi uppfattar att agerandet sker utifrån en försvarsmekanism av att uthärda de extrema kraven och idealen som ungdomarna beskriver existerar. Tolkningen av kontexten kan tydliggöras genom en teoretisk förankring, som beskriver hur individens utformning av identitet påverkas av egenskaper som individer tilldelas av andra, samt dess krav som förekommer i individens omgivning (Frisén & Hwang, 2006). Vid intervjuerna påtalar forskningsdeltagarna att de fysiska idealen som existerar är orimliga och extrema. De nämner att det inte är många som uppnår idealen, vilket kan få konsekvenser för den enskilda personen vad gäller det psykiska måendet. Utifrån tidigare forskning kan våra deltagares utsagor likställas i enlighet med att ungdomar upplever sig vara under press på grund av egna inre krav, vilket utgör hälso- och stressbesvär, samt ångest (Wiklund, 2010). Vid nedanstående citat uttrycker två av våra deltagare deras upplevelser av att det finns orimliga krav vad beträffar fysiska ideal. Alicia 16 år: ”[…]Det finns verkligen ideal som sprids i sociala medier, men det är inte så många som uppnår de, men många känner pressen att de måste göra det fast egentligen är det svårt att uppnå, det går ju liksom egentligen inte. Det är inte så människan är uppbyggd […]”. Anna 19 år: ” Asså det finns ju sånna ideal idag som inte är naturliga, eftersom vuxna människor opererar sig för att se perfekta ut. Det ger ju en fel bild till oss ungdomar om hur man ska se ut. […] Det är ju ideal som är omöjliga att nå upp till utan operation och jag blir så stressad av det”. Utifrån identitet kan begreppet, jag – identitet definieras som individens förmåga av att känna och bevara en kontinuitet och inre enhet, som någorlunda hänger samman med andra individers uppfattningar av en själv (ibid.). Då vi tolkar forskningsdeltagarnas upplevelser utifrån begreppet, jag-identitet uppfattar vi att möjligheten till att känna en inre enhet och 43 kontinuitet, kan försvåras. Svårigheten sker då forskningsdeltagarna uppger att de fysiska idealen som existerar och ställs som krav på individen är orimliga och extrema att uppnå. Detta innebär att eftersom möjligheten försvåras för ungdomarna att bevara en inre kontinuitet, skapas påfrestningar i form av stress och press som kan ta sitt uttryck i form av eventuell psykisk ohälsa. Den psykiska ohälsa som kan uppstå kan tolkas utifrån ett rådande tillstånd och en kris som uppstår i individernas utvecklingsfas. Vi tolkar att en kris kan uppstå, utifrån att psykologen, Eriksson ansåg att varje utvecklingsfas innehåller kriser. Vid en teoretisk förankring kan krisen förklaras vara en negativ sida som kommer att införlivas i individens personlighet, om krisen inte upplöses på ett tillfredställande sätt. Vi tolkar denna negativa kris som förklaringen till att ungdomar eventuellt kan uppleva olika tillstånd av psykisk ohälsa (ibid.). Några av forskningsdeltagarna beskriver hur sociala mediers konstruktion av fysiska ideal, kan ha en positiv effekt och inverkan på ungdomar i allmänhet. En positiv inverkan kan delvis infinna sig när människor ges en viss inspiration till att träna och äta sundare för att uppnå ett bättre resultat av att få en ”snyggare” och mer ”vältränad” kropp. Forskningsdeltagarna beskriver att inspirationen kan infinna sig, antingen genom att individen själv uppnår förbättrade träningsresultat på egen hand. Alternativt att inspiration infinner sig hos personer genom att följa andra individers framgång av träning och intag av sund mat. Sammantaget talar majoriteten av deltagarna för att de negativa sidorna, med hur de fysiska idealen cirkulerar på sociala medier tar överhand över de positiva effekterna. I nedanstående citat uttrycker två av deltagarna deras upplevelser av att fysiska ideal som något negativt. Jonathan 17 år: ”[…] Fysiska ideal är något negativt och jag tycker att det är svårt att se något positivt i fysiska ideal”. Matias 19 år: ”Jag vet inte om andra ungdomar påverkas positivt utifrån vad det finns för några fysiska ideal […]Jag tror att det är mer negativt när det kommer till spridning av fysiska ideal än vad det gör positivt”. Den sociala kognitiva teorin beskriver hur den avgörande faktorn för individens eventuella förändring av sitt beteende, utgörs av tron på förmågan att förverkliga en förändring av sitt agerande (Nutbeam & Harris, 2004). Med utgångspunkt ur teorin gör vi tolkningen av att ungdomarna har en föreställning av att andra försöker att uppfylla kraven och förväntningarna som ställs vad beträffar fördelaktiga utseendemässiga egenskaper. För att kunna uppfylla 44 kraven som ställs behöver individen vara anpassningsbar, samtidigt som individens egen tro på sig själv utgör den avgörande faktorn för att kunna genomföra en förändring. Vår tolkning blir således att sociala mediers spridning av fysiska ideal skapar en övergripande negativ effekt som tar överhand, då kraven upplevs vara orimliga att uppfylla. Vi uppfattar att detta skapar en begränsning för ungdomarna i deras tro om att de kan förändra sig själva och sitt agerande, för att uppnå de fysiska idealen som sociala medier sprider. Ungdomarna beskriver hur de själva upplever att deras psykiska mående påverkas negativt av sociala medier, vad beträffar spridningen av existentiella fysiska ideal. Två av deltagarna beskriver hur de inte tror att sociala mediers spridning av fysiska ideal påverkar deras psykiska mående varken positivt eller negativt. I följande citat får vi ta del av den ena deltagarens uttalande. Matias 19 år: ” […] Jag tycker inte att sociala medier påverkar min upplevelse av vad ett fysiskt ideal är, inte ett skit… Hur jag ser på mig själv och mitt psykiska mående har inget med sociala medier att göra […] Det påverkar mig varken positivt eller negativt”. Vid en närmare anblick av ovanstående information som exempel av en av våra två deltagare, betonar Matias att hans psykiska mående inte har påverkats. Å ena kan deltagarnas upplevelser tolkas som sanna och ärliga upplevelser. Å andra sidan kan vi även välja att betrakta att deltagarnas utsagor inte har varit helt sanningsenliga, på grund av att de inte har vågat dela med sig av sina riktiga upplevelser till oss. Vi uppfattar att vi inte ges utrymme till att utföra en djupare tolkning som berör om de två deltagarnas psykiska mående har påverkas negativt eller positivt av existensen av konstruerade fysiska ideal, eftersom de uttalar att de inte har någon inverkan på dem alls. Utifrån en teoretisk förståelse för begreppet, identitet gör vi ändå tolkningen av att ungdomarnas mående påverkas, då vi ser perspektivet utifrån förankring till begreppet, adolescens. Adolescensen utgör en fas inom ungdomarnas identitetsutveckling och beskriver hur utseendet är en väsentlig faktor som inverkar på individernas självkänsla och mående (Harter, 1993). Det beskrivs även hur människans självkänsla kan påverkas av individens egen kroppsuppfattning, utifrån de fysiska ideal och normer som existerar i samhället. Detta påverkar vidare individens självuppfattning, samt huruvida individen kan leva upp till de ideal som finns (Frisén & Hwang, 2006). 45 En av de två forskningsdeltagarna benämner hur han påverkas i samspel i gruppen med vännerna. Personen i fråga beskriver hur han ändrar sina åsikter och tankar utefter gruppens utformning av dynamik, kultur och normer som fokuserar på utseende. Deltagaren beskriver hur gruppmedlemmarnas enskilda handlingar och ageranden kan styras och regleras utifrån en form av grupptryck, av hur man bör vara och agera för att ingå i gruppen. Deltagarens beskrivning kan relateras till tidigare forskning som behandlar huruvida mäns kroppsuppfattning påverkas utifrån påtryckningar från manliga kamrater (Murray et al, 2011). Deltagarens berättelse kan tolkas och förankras till den givna fasen, som han befinner sig i, adolescensen. Under denna fas förklaras individens vänner få en större och mer betydande roll i ungdomens liv (Magnusson & Häggström-Nordin, 2009). Deltagarens upplevelse kan även betraktas utifrån den sociala kognitiva teorin, som innefattar betydelsen av att individen intar olika sociala roller. Vi betraktar deltagarens kamratgrupp som en medverkande kraft till hur han intar olika sociala roller och ageranden, utifrån gruppens förväntningar på hur han ska agera för att passa in och för att känna grupptillhörighet (Bandura, 1991). Vidare betonar deltagarna hur sociala mediers spridning av fysiska ideal påverkar deras egna psykiska mående negativt. En av ungdomarna upplever en viss press över att exempelvis inte få tillräckligt med ”likes” när han laddar upp bilder på sociala medier. Vid de tillfällena då detta har inträffat, så har personen känt en nedstämdhet. Vi uppmärksammar att ungdomarna talar gemensamt kring innebörden av ordet, ”likes” och ordet betonas som en form av positiv bekräftelse från omgivningen om att få uppmärksamhet för sitt utseende. Vid intervjuerna uppmärksammade vi att majoriteten av ungdomarna beskriver psykisk press i relation till kroppsutseende. Återigen kan deltagarnas upplevelser beskrivas ha en stark koppling till tidigare forskning, som redovisar för ett samband mellan stress och kroppsutseende (Murray et al, 2011). Fokus kring utseendet betonas mestadels utifrån kroppsform, vilket vi även kan ta del av i följande citat. Anna 19 år: ” Jag blir stressad och känner press för det känns som att idealen som finns i samhället kräver mycket […] att vara tjock är ju något som alltid har påverkat mig, att man inte ska vara det för det är inte bra […]Det känns som att min personlighet sitter i hur jag ser ut […] Jag kan ju få en känsla av att, aha är det såhär man ser ut när man är snygg […]”. 46 Cornelia 19 år: ” Jag känner att sociala medier har påverkat mitt mående psykiskt. Exempelvis när jag gjorde min bröstoperation, så valde jag att göra mindre[…] Nu i efterhand när jag ser andras stora bröst så får jag ganska mycket ångest ibland över att jag inte gjorde större, så jag kunde se ut som dem.”. Vid en översiktlig analys av hur ungdomarna påverkas negativt av sociala mediers spridning av fysiska ideal, gör vi tolkningen av att ungdomarna sätter sig i en kontrast till deras observation av omvärlden. Ungdomarna sätter sig även i kontrast till den gemensamma samhälleliga konstruktionen av det ”perfekta” idealet, samt i relation till omvärldens värderingar. Vi skapar oss denna förståelse utifrån forskningsdeltagarnas beskrivningar. Exempelvis att ungdomarna söker efter bekräftelse från sin omgivning utifrån antalet ”likes”, när de lägger upp bilder på sociala medier. Ett annat exempel är hur vi uppfattar att Anna distanserar sig själv från hennes uppfattning av det perfekta idealet, då hon betonar ”aha är det såhär man ser ut när man är snygg”. Vi tolkar hennes uttalande som om hon lägger fokus på vad andra anser är snyggt, utan att reflektera över vad hon själv tycker. Vi uppfattar att Cornelia utgör ytterligare ett exempel på hur konstruktionen av fysiska ideal har en negativ inverkan på det psykiska måendet. När Cornelia beskriver hur hon får ångest av att hon inte opererade större bröst, uppfattar vi att denna uttalade ångest har inrättats på grund av hennes observation av konstruktionen av fysiska ideal. Vi uppfattar oss se ett samband mellan hur den sociala konstruktionen ur ett samhälleligt perspektiv, av fysiska ideal inverkar på ungdomars identitetsutveckling på en individnivå. Vi uppfattar att ungdomarna utvecklar sin identitet och skapar bilden av sig själva, utifrån hur dem uppfattar att deras egenskaper bekräftas av omgivningen (Frisén & Hwang, 2006). Vid en närmare anblick av ovanstående citat från Anna, kan vi utläsa hur hon antyder att hennes personlighet sitter i hennes utseende. Vid en tolkning av innehållet uppfattar vi att Annas personlighet utgör hennes identitet, som enbart formas utifrån hennes utseende. Utifrån ett vidare perspektiv tolkar vi att ungdomarnas identitetsutveckling sätts i relation till deras observationer av fysiska ideal och till psykisk ohälsa. Vi menar att med tolkning utifrån Annas uttalande, så skulle det uppstå en stor psykisk påfrestning om en individ ständigt baserar sin självbild och identitet utifrån sitt utseende. 47 I nedanstående citat beskriver en av deltagarna en form av tillstånd som kan indikera på psykisk ohälsa, då hon upplever en viss depression över att inte känna sig tillräcklig på grund av hennes uppfattning av vad fysiska ideal innefattar och innebär i praktiken. Josefine 18 år: ” […] Man har ju alltid komplex över något, men ser jag en bild av någon som har det man känner är perfekt, så blir jag istället mer deprimerad […] Det får mig att aldrig känna mig tillräcklig, jag är aldrig nöjd med hur jag ser ut”. Vi tolkar att Josefines psykiska mående utgör en konsekvens av samtliga faktorer som samspelar. Vi gör tolkningen av att Josefine till en början observerar sociala mediers konstruktion av fysiska ideal på en samhällelig nivå och vidare bildar sig en uppfattning av vilka egenskaper som betraktas vara fördelaktiga och inte, vilket utgör normalitet och avvikelse. Vid en förståelse för ’normala’ respektive ’avvikande’ egenskaper, placerar Josefine in sig själv på skalan där hon själv anser att hon platsar in. Vi tror att hennes självuppfattning inverkar på Josefines identitetsutveckling på en individnivå. Vi uppfattar att hon känner av press och stress utifrån att hon har komplex över sitt utseende, samt att hon inte känner sig tillräcklig. Vidare uppfattar vi att dessa faktorer medverkar till att Josefine upplever ett tillstånd som kan indikera på psykisk ohälsa, då hon benämner att hon kan uppleva depression. Avslutningsvis vill vi sammanfatta vår tolkning av vårt resultat utifrån frågeställning två och dess följdfråga, då vi vill konstatera att ungdomarna kopplar samman psykisk ohälsa med individers egenskaper i form av ”utseendemässiga brister”. Vi kan även konstatera att ungdomarna har gemensamma förställningar om vilka egenskaper som individer behöver besitta, för att betraktas vara ’normala’ respektive ’avvikande’. Således utgör effekten av att ungdomarna upplever att individer försöker sträva efter att uppnå perfektion. Vi tolkar att det existerar ett samband mellan ungdomarnas interaktion och observation av omgivningen, i samspel med att individens utveckling av identitet sker. Vi noterar även att sociala mediers spridning av fysiska ideal skapar en övergripande negativ effekt som tar överhand, då kraven av beteendeförväntningar upplevs vara orimliga att uppfylla. Avslutningsvis tolkar vi att ungdomarna sätter sig i en kontrast till deras observationer av omvärlden, vad beträffar fysiska ideal. Detta skapar en negativ inverkan som kan medföra att ungdomarna upplever olika former av psykisk ohälsa. 48 7:3 Analysöversikt Analysöversikten kommer att bestå av en matris som skapar en avbildning och en sammanfattning över vårt analysinnehåll. Resultatet som framgår utifrån varje frågeställning kopplas i denna matris samman med respektive teori eller begrepp, som utgör en sammanfattad analysöversikt. Ungdomars upplevelser av Sociala mediers fysiska ideal i sociala konstruktion av fysiska medier ideal – eventuell psykisk ohälsa Socialkonstruktivism De fysiska idealen Samband mellan betecknar ”kvinnliga” konstruktionen av respektive ”manliga” fysiska ideal och dess egenskaper, som inverkan på synliggör den sociala ungdomars konstruktionen som identitetsutveckling. sprids via sociala medier. Negativ inverkan kan medföra upplevelse av psykisk ohälsa. Normalitet och avvikelse De fysiska idealen Fysiska ideal formar tillskrivs mentala- ungdomarnas och fysiska uppfattningar av vilka egenskaper för att egenskaper som avser urskilja den ’normala’ utgöra normalitet och respektive den avvikelse. ’avvikande’ individen. Social kognitiv teori Genom ungdomarnas observationer av det beteendeförväntningar konstruerade idealet betraktas vara för höga, och dess vilket bidrar till att 49 Krav om beteendeförväntningar, ungdomar kan uppleva agerar individerna för att psykisk ohälsa. uppnå kraven om eventuella förändringar. Identitet Begreppet behandlas inte i denna frågeställning. Samband mellan individens interaktion och observation av omgivningen, inverkar på individens identitetsutveckling och psykiska mående. 50 KAP 8 DISKUSSION I detta kapitel kommer vi att diskutera vårt resultat och våra slutsatser, samt jämföra den tidigare forskningen med vårt resultat. Vi kommer även att utgöra en redovisning för vår vetenskapsteoretiska ram och beskriva vilken kunskap vår uppsats har genererat, samt ge förslag till vidare forskning inom socialt arbete. 8:1 Diskussion om resultat Huvudresultatet har sammantaget redovisat att ungdomarna upplever att sociala medier konstruerar fysiska ideal. Ungdomarna beskriver en samstämmig bild över vilka fysiska ideal som är konstruerade i sociala medier. Det har framkommit att en större del av forskningsdeltagarna har gemensamma upplevelser om innebörden av begreppet psykisk ohälsa. Det har även framkommit att ungdomarna delvis har skilda uppfattningar av sociala mediers inverkan på sig själva och andra ungdomar, utifrån dess konsekvenser som medför psykisk ohälsa. Avslutningsvis så framkommer det att ungdomarna benämner självupplevda symptom av psykisk ohälsa på grund av sociala mediers spridning av fysiska ideal. Vi har en gemensam uppfattning om att resultatet har varit förväntat och resultatet har bekräftat vår förförståelse, om hur vi upplever att sociala medier inverkar negativt på individens psykiska hälsa. Vi är inte förvånade över att två av ungdomarna uttryckte att de varken påverkades positivt eller negativt. Våra spekulationer är således att alla individer påverkas i olika omfattningar och på olika sätt. Därför har vi en spekulation om att våra två ungdomar svarade på detta sätt, då vi tror att det kan vara en naturlig reaktion för situationen. Vi tror att deras svar kan grunda sig på att de inte vill lämna ut för mycket information om sig själva i samtal med oss, då de inte känner oss. För vidare spekulationer om informationen som framkommit i vårt resultat tror vi att ungdomarna upplever sig påverkade. Detta på grund av att ungdomarna ständigt befinner sig i en tillvaro där sociala medier alltid finns tillgängliga. Vi tror att individernas strävan efter att passa in i normen inverkar på huruvida dem använder sig av sociala medier, samt huruvida dem beaktar innehållet i sociala medier. Vidare har vi uppmärksammat att ungdomarna upplever olika former av symptom som kan indikera på psykisk ohälsa. Vi anser att det är av stor vikt att arbeta med åtgärder för att förebygga och motverka psykisk ohälsa hos ungdomar. Vi betraktar att en tänkbar åtgärd kan vara att lyfta och diskutera frågan, exempelvis inom 51 skola. Frågan kan även diskuteras inom samhället, genom olika samhällsdebatter för att synliggöra och skapa en medvetenhet om fenomenet. 8:2 Slutsatser och diskussion Utifrån vårt resultat och vår analys så har vi sammantaget dragit sex slutsatser, varav tre slutsatser utgår ifrån den första frågeställningen och dem resterande tre utgår ifrån den andra frågeställningen och dess följdfråga. Utifrån resultat och analys som berör den första frågeställningen, kan vi dra den första slutsatsen om att ungdomarna upplever att sociala medier konstruerar specifika fysiska ideal, utifrån vad de beskriver att individer ska besitta för några egenskaper. Den andra slutsatsen vi drar är att ungdomarna har en samstämmig bild av vilka specifika fysiska egenskaper som betraktas vara fördelaktiga för kvinnor respektive män, för att anses vara ’normala’. Den tredje och sista slutsatsen vi kan dra utifrån vår första frågeställning, är att ungdomarna beskriver fysiska ideal som något socialt konstruerat och som sprids via sociala medier. Ett samband uppmärksammas mellan hälsa och träning för att uppnå det ultimata fysiska idealen. Utifrån resultat och analys som berör den andra frågeställningen och dess följdfråga, drar vi en försiktig slutsats om att ungdomarna sammantaget upplever olika tillstånd som kan indikera på psykisk ohälsa. Den första anledningen till att slutsatsen dras med varsamhet är att samtliga deltagare inte har uttryckt att deras psykiska mående har påverkat, utifrån att två deltagare har utryckt att de inte har påverkats alls. Den andra anledningen till att slutsatsen dras med varsamhet är då vi upplever en svårighet över att benämna att samtliga deltagare upplever psykisk ohälsa, då de benämner olika tillstånd som kan indikera på psykisk ohälsa. De tillstånd som ungdomarna benämner är stress, press, samt nedstämdhet och depression över de rådande fysiska idealen som existerar. Dessa tillstånd uttrycker våra deltagare att de själva, samt andra ungdomar kan uppleva. Dock vill vi påpeka att ingen av ungdomarna har uttryckt sina egna upplevelser eller andra ungdomars upplevelser, utifrån den direkta betoningen av begreppet psykisk ohälsa. Den andra slutsatsen vi kan dra är att ungdomarna upplever de olika tillstånden som kan indikera på psykisk ohälsa, på grund av att deras upplevelser av fysiska ideal är för extrema och är därför svåra att uppnå. En tredje och sista slutsats vi kan dra är att deltagarna beskriver 52 att ungdomar kan uppleva olika tillstånd som kan indikera på psykisk ohälsa, utifrån individers upplevelser av att sociala medier ger intryck av att allt är ”perfekt”, vilket inte lämnar utrymme för ”utseendemässiga brister”. Vi har en uppfattning av att våra två frågeställningar och vår följdfråga till frågeställning två har blivit besvarade, utifrån vårt resultat och vår analys, samt våra dragna slutsatser. Syftet med vår studie anser vi där av vara slutfört. 8:3 Jämförelse - tidigare forskning och resultat Vid en jämförelse mellan vårt insamlade material och med tidigare forskning kan vi urskilja både likheter och ett fåtal skillnader. Då vi utgår ifrån våra deltagare utgör deras upplevelser en samstämmig bild med den australienska studien, som vi har valt att uppmärksamma om i vår tidigare forskning. Den australienska artikeln redovisar för ett samband mellan ungdomars höga nivåer av stress och deras dysfunktionella kroppsuppfattning. I vårt resultat kan vi urskilja att majoriteten av forskningsdeltagarna beskriver att deras upplevelser av stress uppstår, på grund av komplexitet över deras kroppsuppfattningar. Artikeln redovisar även för att unga kvinnor upplever högre stress och depressiva symptom, samt att dem upplever en mer negativ självkänsla och kroppsuppfattning i jämförelse med unga män. I vår uppsats har vi inte haft för avsikt att undersöka skillnader och likheter mellan tjejers respektive killars upplevelser, därför har fokus inte lagts på en jämförelse mellan deras upplevelser sinsemellan. Såhär i efterhand kan vi ändå observera att fler tjejer betonade en negativ inverkan på deras psykiska mående och självkänsla än vad killarna gav uttryck för i vår studie. En skillnad som vi kan observera mellan vårt resultat och den vetenskapliga artikeln, är att våra kvinnliga deltagare inte ger uttryck för att en påverkan sker i kamratgruppen och utifrån dess subkultur. Istället uttrycker en av våra manliga deltagare en påverkan utifrån hans kamratgrupp, utifrån en form av grupptryck över hur han ska vara och agera för att bli accepterad (Murray et al, 2011). I den andra vetenskapliga artikeln från Norge kan vi i jämförelse med vår empiri urskilja många likheter. En likhet kan beskrivas vara gemensamma upplevelser av hur sociala medier anses vara en källa som driver fram och konstruerar de fysiska idealen i samhället. En annan likhet kan vara att dagens sociala medier framför ett budskap om att synligt fett inte anses 53 vara acceptabelt. Våra forskningsdeltagare diskuterar ovanstående information genom att benämna vikten av att träna i förhoppning av att inte betraktas vara ”tjocka”. I både artikeln såväl som i forskningsdeltagarnas uttalanden, kan vi urskilja hur hälsotrenden skildras i sociala medier och således i sin tur påverkar individernas uppfattningar om deras kroppar och strävan efter att försöka uppnå dessa ideal. Den norska artikeln betonar att det blir svårare för individer att leva med övervikt, utan att känna missnöje över sitt utseende. I likhet med vår empiri återger våra deltagare upplevelser av hur övervikt betraktas som något ”fult” och att det inte hör till det ’normala’, vilket i sin tur bildar ett missnöje hos individen (Rysst, 2010). I den tredje svenska avhandlingen redovisas det för hur majoriteten av ungdomarna upplever sig vara under press, delvis på grund av krav utifrån prestationer i skolan, samt egna inre krav. Utifrån avhandlingen kan vi urskilja en likhet med våra deltagares upplevelser. Våra deltagare uppger själva hur det ställs krav på hur de ska se ut. Kraven som i in tur skapar enskilda, medvetna eller omedvetna inre krav om hur individerna behöver agera för att uppnå de olika fysiska idealen (Wiklund, 2010). 8:4 Vidare forskning För vidare forskning har vi förslag om att utföra en mer omfattande kvalitativ studie med fler forskningsdeltagare, samt att intervjuerna utförs i flera olika fokusgrupper. Fördelen med användningen av fokusgrupper kan motiveras utifrån att metoden kan möjliggöra för en urskiljning av olika pågående processer. Intressanta processer som skulle kunna undersökas är huruvida kamratgruppen och dess subkultur kan påverka och inverka på den enskilda individens beteende och agerande. Vi tror även att användningen av fokusgrupper kan generera i möjliggörandet av fördjupande diskussioner bland deltagarna, samt generera i en rikare insamling av empiri. För vidare forskning har vi även förslag om att utföra en komparativ studie. Studien skulle kunna vara fördelaktig för att jämföra killars, respektive tjejers upplevelser. Vi betraktar även en komparativ forskningsmetod som fördelaktig vid en jämförelse om eventuella skillnader och likheter kan urskiljas, beroende på var deltagarna är bosatta. Detta skapar möjligheter till fördjupad kunskap om deltagarnas upplevelser skiljer sig åt beroende på individens miljö och kontext. 54 Vidare har vi två förslag till alternativa undersökningsfrågor, för vidare forskning. Det första förslaget utgår ifrån en diskussion som vi för i vårt resultat- och analyskapitel. I kapitlet lyfter vi huruvida sociala medier besitter en form av en definitionsmakt. Diskussion förs om hur vi anser att sociala medier har en form av makt för att utsända budskap om vilka fysiska egenskaper, som ska betraktas vara fördelaktiga och inte i dagens samhälle. Vi anser att frågan som berör sociala mediers roll, utifrån begreppet makt kan vara ett viktigt perspektiv att lyfta. Frågan skulle kunna generera i fördjupad förståelse för, på vilket sätt sociala medier har makt att påverka individer i samhället. Centrala begrepp som kan betraktas vara relevanta, att lägga fokus på är makt och kategoriseringar. En annan alternativ undersökningsfråga som vi vill ge förslag på för vidare forskning är utifrån ett perspektiv av förebyggande arbete. Exempelvis att undersöka hur primärvården och olika skolor arbetar för att motverka ungdomars upplevelser av psykisk ohälsa, som till viss del kan uppstå utifrån sociala mediers spridning av olika fysiska ideal. Vi tror att undersökningsfrågan skulle kunna generera i fördjupad kunskap och förhoppningsvis bidra till förbättring av det preventiva arbetet som sker inom primärvården och i olika skolor. Centrala begrepp som kan betraktas vara relevanta, att lägga fokus på är riskfaktorer, förebyggande arbete och preventiva åtgärder. 8:5 Vetenskapsteoretisk ram och genererad kunskap Vårt metateoretiska perspektiv, socialkonstruktivism kan förklaras utifrån positivistisk epistemologi, som eftersträvar en objektiv sanning utifrån individers subjektiva upplevelser av verkligheten. Positivism kan förklaras vara en benämning på kunskap som genereras genom sinneserfarenheten. Epistemologi som i sin tur kan förklaras vara läran om kunskap. Utifrån positivistisk epistemologi kan socialkonstruktivism betraktas generera kunskap genom individens upplevelser, vilja och tankar som artikuleras i språklig kommunikation. Språket kan vidare betraktas som en sann representation av en människas mentala värld och utgör därmed en sanning (Johansson & Liedman, 1993). Utifrån vår uppsats kan vi betrakta forskningsdeltagarnas subjektiva upplevelser som en sann representation av verkligheten för den tid och kontext som individerna befinner sig i. Vi anser att vår uppsats har genererat i en förståelse för vilka fysiska ideal som deltagarna upplever att sociala medier konstruerar. Vi har även fått en fördjupad kunskap om på vilket sätt sociala mediers konstruktion av fysiska ideal, inverkar på deltagarnas psykiska mående. 55 REFERENSER Tryckta källor Ahrén, J.C. & Lager, A. (2012): ”Ungdomars psykosociala hälsa” I Rostila, M & Toivanen, S (2012): Den orättsvisa hälsan – Om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd. Stockholm: Liber. Ahrne, G. & Svensson, P. (2015): Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber. Arnetz, B. & Ekman, R. (2013): Stress: gen, individ, samhälle. Stockholm: Liber. Arnetz, B. & Ekman, R. (2005): Stress: individen, samhället, organisationen, molekylerna. Stockholm: Liber. Backman, Y., Gardelli, T., Gardelli, V., & Persson, A. (2012): Vetenskapliga tankeverktyg: till grund för akademiska studier. Lund: Studentlitteratur. Bandura, A. (1991): Social Cognitive Theory of Self-regulation. Stanford University USA. Organizational Behavior and Human Decision Process, Vol 50, Nr 2, 248-287. Brown, C. (2011): Skönhetens mask: historia om kropp och själ, ideal och verklighet. Stockholm: Carlsson. Bryman, A. (2011): Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber. Bunketorp Käll, L & Ekman, R. (2013): ”Kunskapande och stress – att uppmärksamma det väsentliga” I Ekman, R. & Arnetz, B (2013) Stress: Gen, individ, Samhälle. Stockholm: Liber. Burr, V. (2003): Social constructionism. New York: Routledge. 56 Carlsson, U. (2010): Barn och unga i den digitala mediekulturen. Göteborg: Nordicom, Göteborgs universitet. Depoy, E. & Gitlin, L. N. (1999): Forskning – en introduktion. Lund: Studentlitteratur. Denscombe, M. (2009): Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskapen. Lund: Studentlitteratur. Duregård, O. (2008): Att drabbas av allvarlig psykisk ohälsa i adolescensen. Barn -och ungdomspsykiatri, Stockholms Läns Landsting. Västra Frölunda: Intellecta DocySys AB. Eide, T. & Eide, H. (2006): Kommunikation i praktiken: relationer, samspel och etik inom socialt arbete, vård och omsorg. Malmö. Liber. Ejrnaes, M. & Kristiansen, S. (2003) Perspektiv på sociala problem i USA och Skandinavien. I Meeuwisse, A. & Swärd, H. (2003): Perspektiv på sociala problem. Stockholm: Natur och Kultur. Engdahl, O. (2011): Sociologiska perspektiv: grundläggande begrepp och teorier. Lund: Studentlitteratur. Etilé, F (2007): Social norms, ideal body weight and food attitudes. Health Economics, Vol 16, Nr 9, 645-966. Foucault, M (1975:1993): Övervakning och straff. Lund: Arkivförslag. Findahl, O. (2012) Barn och ungas medieanvändning i Internet-världen. Göteborgs Universitet: Nordicom. Frisèn, A. & Hwang, P. (2006): Ungdomar och identitet. Stockholm: Natur och Kultur. Hacking, Ian (1999): Social konstruktion av vad? Stockholm: Thales. 57 Harter, S. (1993) ”Causes and cosequences of low selfesteem in children and adolescents”I Baumeister, R. F. (1993): Self-Esteem: The Puzzle of Low Self-Regard. New York, NY: Plenum Press. Johansson, I. & Liedman, S.E. (1993): Positivism och Marxism. Göteborg: Daidalos AB. Kalman, H. & Lövgren, V. (2012): Etiska dilemman: forskningsdeltagande, samtycke och utsatthet. Malmö: Gleerups. Kvale, S. & Brinkmann, S. ( 2009): Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Kvale, S. (1997): Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Larsson, S. (2005): Kvalitativ metod. I Larsson, Sam, Lilja, John, & Mannheimer, Katarina. (red.), Forskningsmetoder i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur. Lindgren, S. (2012): Nya medier och kommunikation: Makt och meningsskapande i den digitala tidsåldern. Polen: Gleerups. Ljunggren, C. (1999): Identitet som konstitutivt handlande. Utbildning och demokrati, Vol 8, Nr 1, 63-87. Magnusson, C & Häggström-Nordin, E. (2009): Ungdomar, sexualitet och relationer. Lund: Studentlitteratur. Murray, M-K., Byrne, D-G., Rieger, E. (2011): Investigating adolescent stress and body image. Journal of Adolescence, Vol 34, Nr 2, 269-278. Nutbeam, D. & Harris, E. (2004): Theory in a Nutshell: A Guide to Health Promotion Theory. Australien: McGraw-Hill. 58 Prestjan, A. (2001): Humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningsperspektiv på ätstörningar, exemplet anorexi. Socialvetenskaplig tidskrift, Nr 1-2, 108-121. Roos, E & Prättälä, R (2012) ”Sociala skillnader i hälsorelaterade levnadsvanor” I Rostila, M & Toivanen, S (2012): Den orättsvisa hälsan – Om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd. Stockholm: Liber. Davidsson, B. & Patel, R. (1994): Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur. Rysst, M. (2010): ”Healthism” and looking good: Body ideals and body practices in Norway. National Institute for Consumer Research, Sandakerveien, Oslo, Norway. Scandinavian Journal of Public Health. Vol 38, Nr 5, 71-80. Svensson, K. (2007): Normer och normalitet i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur. Svensson, P. G & Starrin, B. (1996): Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. Tew, J. (2005): Social Perspectives in Mental Health: Developing Social Models to Understand and Work with Mental Distress. London and Philadelphia: Jessica Kingsley Publishers. Thuren, Thorsten (2007): Vetenskapsteori för nybörjare. 2 uppl. Stockholm: Liber. Vingård, E. (2015): Psykisk ohälsa, arbetsliv och sjukfrånvaro. Forskningsområden för hälsa, arbetsliv och välfärd. Stockholm: Forte. Wiklund, M. (2010): Close to the edge – Discursive, embodies and gendered stress in modern youth. Umeå University Medical Dissertations, New Series No 1377. 59 Kompendium Vetenskapsrådet (2002): Forskningsetiska principer i humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: HSFR (Humanistisksamhällsvetenskapliga forskningsrådet) Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (2015): När livet känns fel – ungas upplevelser kring psykisk ohälsa. Stockholm: MUCF. Socialstyrelsen (2013): Psykisk ohälsa bland unga: Underlagsrapport till Barns och Ungas hälsa, vård och omsorg. Artikelnummer: 2013-5-43. Elektroniska källor Forsberg, E. (2010): 80 procent av unga internetanvändare i EU är aktiva i sociala medier. Hämtad 2015-10-07, från: http://www.internetstatistik.se/artiklar/80-procent-av- unga-aktiva-i-sociala-medier/ Folkhälsomyndigheten. (2013): Barn och unga 2013 – utvecklingen av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder. Hämtad 2015-10-08, från: http://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationer/Barn-och-unga-2013Utvecklingen-av-faktorer-som-paverkar-halsan-och-genomforda-atgarder/ Lundgren Gestlöf, J. (2014): Dags att ta psykisk ohälsa på allvar. Hämtad 2015-11-24, från: http://norrteljetidning.se/debatt/1.2572373-dags-att-ta-psykisk-ohalsa-pa-allvar World Health Organization, WHO. (2014): Mental health: strengthening our response. Hämtad 2015-12-08, från: http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs220/en/ 60 Bilaga 1 INTERVJUGUIDE Bakgrundsvariabler Ålder, årskurs, kön, vilken utrustning används för sociala medier (telefon/dator). Sociala medier Vad är sociala medier enligt dig? Använder du dig av sociala medier, och i så fall vilka och i vilken omfattning? Vid vilken ålder började du använda dig av sociala medier? Vilken innebörd har fysiska ideal enligt din mening? (exempel, inte endast kropp, utan utseende i sin helhet) Vad anser du att det finns för fysiskt ideal i dagens samhälle? Vad tycker du att sociala medier konstruerar för någon bild av hur tjejer/kvinnor och killar/män ska se ut och på vilket sätt? Ge exempel. Hur eller på vilket sätt tycker du att sociala medier påverkar din upplevelse av vad det finns för fysiska ideal? Vad tycker du att det borde finnas för fysiska ideal? Psykisk ohälsa På vilket sätt tror du att sociala medier påverkar andra ungdomar på ett positivt sätt utifrån samhällets fysiska ideal? På vilket sätt tror du att sociala medier påverkar andra ungdomar på ett negativt sätt utifrån samhället fysiska ideal? Hur anser du att sociala medier påverkar dig på ett positivt sätt utifrån din upplevelse av samhällets fysiska ideal? Hur anser du att sociala medier påverkar dig på ett negativt sätt utifrån din upplevelse av samhällets fysiska ideal? 61 Vad är psykisk ohälsa enligt dig? På vilket sätt upplever du att sociala medier har inverkat på ditt psykiska mående vad beträffar ditt utseende? Hur upplever du att det idag? Har du någon fråga som du tycker att vi inte har berört, och skulle vilja prata om? 62 Bilaga 2 INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Till berörd Rektor: En kvalitativ studie om sociala mediers påverkan på ungdomars eventuella upplevelser av psykisk ohälsa utifrån fysiska ideal Vi är två studenter som studerar på termin sex på socionomprogrammet och genomför vår Cuppsats inom socialt arbete. Vi skriver till Er med anledning av att vår studie avser att studera elevers upplevelser och tankar kring sociala medier som en eventuell bidragande faktor till att ungdomar upplever psykisk ohälsa. Vi ämnar genomföra en intervjustudie under höstterminen 2015, som involverar enskilda intervjuer med elever. Med detta brev önskar vi få tillåtelse att genomföra studien på skolan, vi önskar även att kunna disponera ett rum för att kunna genomföra intervjuerna. Om detta inte är möjligt, eller att eleverna inte känner sig bekväma med att genomföra intervjuerna i skolan, så kommer annan plats att anordnas. Om så är fallet kommer eleverna att tillfrågas att själva välja bekväm plats för intervjuerna. Om inte eleverna har specifika önskemål, så kommer intervjuerna att genomföras på ett bibliotek beläget närliggande eleven eller på Institutionen för socialt arbete. Studien vänder sig till eleverna mellan 16-19 års ålder. Vi har inga specifika önskemål vad beträffar val av klasser, eller val av program som eleverna studerar. Syftet med studien är att undersöka sociala mediers eventuella påverkan på ungdomar som studerar på gymnasiet i 16-19 års-åldern. Detta görs utifrån vad ungdomarna upplever att det finns för fysiska ideal som är konstruerade i dagens samhälle, och som ungdomarna menar återfinns på sociala medier. Vi har även för avsikt att undersöka och i så fall försöka förstå på vilket sätt sociala medier kan vara en bidragande faktor till ungdomarnas egna eventuella upplevelser av psykisk ohälsa. Vi vill även undersöka och i så fall försöka förstå ungdomarnas upplevelser av hur andra ungdomar eventuellt kan uppleva psykisk ohälsa. Detta skall ses i 63 relation till huruvida ungdomarna menar att sociala medier konstruerar fysiska ideal, som eventuellt påverkar ungdomarnas erfarenheter av psykisk ohälsa Vi har för avsikt att genomföra enskilda intervjuer med ca åtta elever. Beräknad tid för intervjuerna är cirka 30 -40 minuter. Vid deltagandet kommer eleverna att behöva skriva under en samtyckes-blankett. Intervjun kommer att bestå av öppna frågor som berör upplevelsen av sociala medier och psykisk ohälsa. Samtalet kommer att spelas in vid samtycke från varje enskild elev. Efter avslutad intervju kommer vi (socionomstudenter) att lyssna igenom intervjuerna och transkribera materialet. Eleverna kommer att få möjlighet till att godkänna det transkriberade materialet innan användning för analys, om eleverna så önskar. För att säkerställa att enskilda elever inte kan identifieras i det resultat som presenteras i C-uppsatsen, så kommer materialet att avidentifieras och fingerade namn kommer att användas. Den information som framkommer under intervjun kommer endast att användas i studiens syfte. Endast berörda studenter samt handledare från Göteborgs Universitet kommer att ha tillgång till materialet. Deltagandet i studien är helt frivilligt. Eleven kan när som helst välja att avbryta medverkandet, utan att behöva förklara varför. Ingen ekonomisk ersättning kommer att utgå. Resultatet av studien kommer deltagarna att få ta del av efter slutförd C-uppsats, om så önskas. Vid ytterligare frågor, kontakta gärna oss! Ansvariga för studien Suzanne Ruotsalainen Socionomstudent Tel: X E-post: Rebecca Andersson Socionomstudent Tel: X E-post: [email protected] [email protected] Jörgen Lundälv Handledare, Universitetslektor Tel: 031-78 65 795 E-post: [email protected] 64 Bilaga 3 INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Till dig som vill delta Information om vår studie En kvalitativ studie om sociala mediers påverkan på ungdomars eventuella upplevelser av psykisk ohälsa utifrån fysiska ideal Vi är två studenter som studerar på termin sex på socionomprogrammet och genomför vår Cuppsats inom socialt arbete. Syftet med studien är att undersöka sociala mediers eventuella påverkan på ungdomar som studerar på gymnasiet i 16-19 års-åldern. Detta görs utifrån vad ungdomarna upplever att det finns för fysiska ideal som är konstruerade i dagens samhälle, och som ungdomarna menar återfinns på sociala medier. Vi har även för avsikt att undersöka och i så fall försöka förstå på vilket sätt sociala medier kan vara en bidragande faktor till ungdomarnas egna eventuella upplevelser av psykisk ohälsa. Vi vill även undersöka och i så fall försöka förstå ungdomarnas upplevelser av hur andra ungdomar eventuellt kan uppleva psykisk ohälsa. Detta skall ses i relation till huruvida ungdomarna menar att sociala medier konstruerar fysiska ideal, som eventuellt påverkar ungdomarnas erfarenheter av psykisk ohälsa Vi har för avsikt att genomföra enskilda intervjuer med elever i åldern 16-19 år. Beräknad tid för intervjuerna är cirka 30 -40 minuter. Vid deltagande så kommer du som elev att behöva skriva under en blankett om att du samtycker till att delta i intervjun. Intervjun kommer att bestå av öppna frågor som berör dina upplevelser av sociala medier och psykisk ohälsa. Samtalet kommer att spelas in vid samtycke från dig som elev. Efter avslutad intervju 65 kommer vi (socionomstudenter) att lyssna igenom intervjun och en utskrift kommer att ske av materialet. Du kommer att få möjlighet till att godkänna det utskrivna materialet innan användning för analys, om du så önskar. För att säkerställa att din enskilda intervju inte kan identifieras i det resultat som presenteras i C-uppsatsen, så kommer materialet att avidentifieras och fingerade namn kommer att användas. Om din intervju spelas in så kommer det inspelade materialet att raderas efter att vår C-uppsats är slutförd. Vi ser i första hand att intervjun genomförs i ett enskilt rum i er skolas lokaler. Om detta inte är möjligt, eller att du som elev inte känner dig bekväm med att genomföra intervjun i skolan, så kommer annan plats att anordnas. Om så är fallet kommer du som elev att tillfrågas om eget val av plats för intervjun. Om du inte har specifika önskemål, så kommer intervjun att genomföras på ett bibliotek eller vid Institutionen för socialt arbete. Informationen som framkommer under intervjun kommer endast att användas i vår uppsats. Endast berörda studenter, samt handledare från Göteborgs Universitet kommer att ha tillgång till materialet. Ditt deltagande i studien är helt frivilligt. Du kan när som helst välja att avbryta medverkandet, utan att behöva motivera anledningen. Ingen ekonomisk ersättning kommer att utgå. Resultatet av studien kommer du att få ta del av efter slutförd C-uppsats, om så önskas. DINA upplevelser är viktiga för oss, då det är du som gör vår studie möjlig! Har du frågor, eller intresse av att delta, så hör gärna av dig till någon av oss. Vi bjuder på fika under intervjun Ansvariga för studien Suzanne Ruotsalainen Socionomstudent Tel: X E-post: Rebecca Andersson Socionomstudent Tel: X E-post: [email protected] [email protected] Jörgen Lundälv Handledare, Universitetslektor Tel: 031-78 65 795 E-post: [email protected] 66 Bilaga 4 INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Samtycke till deltagande i studie Jag har erhållit muntlig, samt skriftlig information angående studien som ska genomföras om elevers tankar och upplevelser om sociala medier och psykisk ohälsa. Jag har fått möjlighet till att ställa frågor, samt har fått dessa besvarade. Jag är medveten om att mitt deltagande är frivilligt och att jag när som helst kan välja att avbryta mitt deltagande. Härmed samtycker jag till att bli intervjuad. Ort och datum:___________________ Elevens namnunderskrift: __________________________________________________________________________ Elevens namnförtydligande: ___________________________________________________________________________ Elevens e-post: ___________________________________________________________________________ Suzanne Ruotsalainen ___________________________________________________________________________ Rebecca Andersson ___________________________________________________________________________ 67 68