Doknr. i Barium
16106
Dokumentserie
su/adm
Giltigt fr o m
2014-10-30
Riktlinje
Kliniska riktlinjer missbruks- och beroendevård
Version
1
Innehållsansvarig: Marika Paldeak Broberg, Vårdenhetschef, Rättspsykiatrisk rehabenhet 7 (marbr85)
Godkänd av: Alessio Degl'innocenti, Verksamhetschef, Verksamhetsledning och stab (alede2)
Denna rutin gäller för: Verksamhet Rättspsykiatri
Med narkotika avses cannabis, centralstimulerande medel, opiater och opioider, hallucinogener,
lugnande medel och sömnmedel.
Se även ”Rutin för arbete med patienter med spelmissbruk”.
Inledning
Rättspsykiatrin har beslutat att ta fram kliniska riktlinjer inom områden som är viktiga för vården och
behandlingen av våra patienter.
Riktlinjerna skall fungera som en praktisk guide och ett stöd i det dagliga patientarbetet.
Riktlinjerna utgår från patientperspektivet och beskriver hur vi ska arbeta med behandling och
rehabilitering/habilitering och vilka överväganden vi skall göra.
Riktlinjer är inte bindande utan vägledande. Det handlingssätt som anges ger ett visst utrymme för
individuella variationer. Man kan avvika från riktlinjen om det finns argument i det enskilda fallet.
Rehabiliteringen/habiliteringen för psykiskt funktionshindrade skall leda till att patienten får ett bättre
liv genom
– bot och symtomlindring
– acceptans av vård och behandling
– inga återfall i brottslighet
– boende, arbete, sysselsättning och fritid
Patienten skall erbjudas professionell vård baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet. När en
patient vårdas under tvång har samhället ett extra stort ansvar för att vården är av god kvalitet.
De kliniska riktlinjerna kan även användas för att man i teamen ska få större kunskap om och
förståelse för olika yrkeskategoriers kompetens, uppdrag och ansvar.
Riktlinjerna följer i stort sett rekommendationerna i Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevård (2007), vilka i sin tur bygger på Faktaunderlag till Nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevård (Socialstyrelsen 2007). Se vidare
http//www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerformissbruks-ochberoendevard
och implementeringsstöd http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2007/2007-101-7
Det finns ingen evidensbaserad specifik behandling för samsjuklighet. Inget talar dock emot att
använda de metoder som visat effekt vid behandling av missbruk och beroende respektive psykiatrisk
sjukdom och störning. För patient med samtidig missbruks- eller beroendeproblem och psykisk
sjukdom eller störning är det viktigt att behandlingen för de båda problemen sker samtidigt och i
ordnade former efter den första akuta insatsen.
Bakgrund
Visionen för rättspsykiatrin lyder: inga nya brott begås på grund av psykisk ohälsa.
Missbruk har i många fall varit en bidragande faktor till att patienten begått brott. Genom insatser
riktade mot patientens missbruk kan vi minska risken för missbruksrelaterade försämringar i
patientens tillstånd och för återfall i brott.
Det finns ett starkt samband mellan alkohol, droger och allvarlig psykisk störning, mellan alkohol,
droger och kriminalitet samt mellan alkohol, droger, allvarlig psykisk störning och försämring av
livsområden hos patienten.
www.sahlgrenska.se
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia
1 (av 6)
Doknr. i Barium
16106
Giltigt fr.o.m
2014-10-30
Version
1
Riktlinje
Kliniska riktlinjer missbruks- och beroendevård
Alkohol- och drogintag innebär att viktiga signalsubstanser påverkas. Detta ökar risken för
psykosgenombrott, försämrat stämningsläge och impulsgenombrott.
För patienter med en allvarlig psykisk störning kan även ett normalt bruk av alkohol eller enstaka
tillfällen med låga doser av narkotika anses som riskfyllt, så kallat riskbruk. Det kan leda till
psykiatriska symtom, öka risken för återfall i narkotikaanvändning som också ökar risken för
försämring av patientens symtom. Sammantaget kan det öka risken för återfall i brott.
Syfte
De kliniska riktlinjerna avser att strukturera behandlingen av missbruk och beroende avseende
alkohol och narkotika i vårdkedjan. De skall också bidra till att uppmärksamma att även måttligt bruk
av alkohol eller narkotika kan öka symtom vid allvarlig psykisk störning och därmed öka risken för
brott.
Ansvar
Gäller för all personal på Rättspsykiatri, Område 2, SU.
Ansvar för spridning och implementering har VEC/EC.
Förklarande text till Checklistan
Checklistan (Bilaga 1) som pappersdokument ska följa patienten genom vårdtiden på
Rättspsykiatriska vårdkedjan och förvaras i patientens omvårdnadspärm.
Flera checklistor kan över tid behöva användas, dessa numreras och sparas.
I den fortsatta texten görs ingen skillnad mellan riskbruk, missbruk och beroende utan hädanefter
används endast ordet missbruk. Det görs heller ingen skillnad mellan narkotika- eller
alkoholmissbruk utan hädanefter kallas detta drogmissbruk.
Kartläggning
Genom kartläggningen tar man reda på om patienten har ett riskbruk, missbruk eller beroende av
alkohol och/eller narkotika, (bilaga 2).
Akutenheten
Akutenheten startar om möjligt kartläggning med AUDIT, (bilaga 3) och DUDIT, (bilaga 4), se även
(bilaga 5).
Vid misstanke eller belägg för missbruk tar läkaren ställning till om läkemedelsassisterad behandling skall ordineras (bilaga 6) och vilken typ av behandling som skall ges. Utöver rutinprover (bl. a
ASAT, ALAT GT) tas ställning till om CDT och MVC ska tas, (bilaga 7).
Resultatet av kartläggningen återkopplas till patienten. Framkommer risk för missbruk kan kort
rådgivande samtal ske.
Akutenheten fyller om möjligt i checklistan om patienten var påverkad av alkohol och/eller narkotika
vid tiden för brottet och/eller om det framkommer missbruk i anamnesen. Typ av narkotika, hur man
fått uppgiften och andra relevanta uppgifter. Information hämtas från domen, RPU och i samtal med
patienten.
Akutenheten fullföljer vid behov kartläggning, dokumentation och information till de patienter som
vistas lite längre tid på enheten.
www.sahlgrenska.se
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia
Sida 2 (av 6)
Doknr. i Barium
16106
Giltigt fr.o.m
2014-10-30
Version
1
Riktlinje
Kliniska riktlinjer missbruks- och beroendevård
Dokumentation
I omvårdnadsepikrisen skrivs vilken kartläggning som gjorts, resultatet och om och hur patienten är
informerad om resultatet. Om kartläggningen inte är genomförd eller om patienten inte är informerad
om resultatet dokumenteras detta och varför så inte skett.
Vidare dokumenteras om patienten var påverkad av droger vid tiden för brottet, var man fått
uppgiften från och ev. andra relevanta uppgifter. Checklista, AUDIT och DUDIT följer med patienten
till mottagande vårdenhet. Sjuksköterska ansvarar för dokumentation under sökordet Missbruk i
Rapportanteckning.
Rehabenheterna
Kurator ansvarar för att kartläggningen fortsätter alternativt påbörjas. Checklistan gås igenom i
patientens team och på behandlingskonferensen. På behandlingskonferens beslutas om och hur man
går vidare med kartläggning och behandling och vem som ska göra vad och när nästa uppföljning ska
ske.
Resultatet av kartläggningen återkopplas till patienten av den som har gjort kartläggningen.
Framkommer risk för missbruk ges kort rådgivande samtal.
Om klinisk misstanke eller belägg för missbruk finns, tar läkare ställning till och ordinerar typ av
behandling samt provtagning om det är aktuellt.
GT kan kombineras med AUDIT vid missbruk av alkohol, följt av återkoppling och kort rådgivning.
Positivt resultat ska verifieras om patienten förnekar intag av narkotiskt preparat.
Dokumentation
Sjuksköterska ansvarar för att dokumentera, i Vårdplanen under sökordet Bakgrund, om patienten
var påverkad av droger vid tiden för brottet och/eller om det finns dokumenterad information om
missbruk i anamnesen.
Beslut dokumenteras i Konferensanteckning.
Ordination dokumenteras av läkare i Daganteckning under sökord Bedömning/ planering.
Beroendediagnos dokumenteras av läkare i Allmänna uppgifter som bidiagnos under Diagnos.
Provresultat dokumenteras av sjuksköterska och läkare enlig anvisning i Rutin för journalföring i
Melior av toxprov och läkemedelskoncentration och Anvisningar för Droganalys.
Checklista och AUDIT och DUDIT följer med patienten till mottagande vårdenhet.
Funktionsbedömning
Se i Kvalitetsmanualen under Kliniska riktlinjer för Funktionsbedömning och åtgärder.
På behandlingskonferens beslutas när funktionsbedömning kan påbörjas och när den skall vara klar.
Psykolog och arbetsterapeut ansvarar för olika delar av bedömningen. Utifrån funktionsnivå,
indikation om problematik i kartläggningen, kontakt, anamnes, klinisk bedömning etc. Bedömningen
innehåller:
bedömningen av om psykosocial behandling är genomförbar (bilaga 8)
rekommendation av behandlingsform eller annan insats, samt
beskrivning av den fortsatta planeringen
Revidering av funktionsbedömningen ska ske om patientens sjukdomstillstånd försämras eller
förbättras.
www.sahlgrenska.se
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia
Sida 3 (av 6)
Doknr. i Barium
16106
Giltigt fr.o.m
2014-10-30
Version
1
Riktlinje
Kliniska riktlinjer missbruks- och beroendevård
Dokumentation
Psykolog/arbetsterapeut dokumenterar bedömning/utredning i relevant aktivitet för sin profession
och ser till att det förs in i Vårdplanen. Av dokumentationen ska framgå om behandling bedöms
genomförbar, vilken behandlingsform eller annan insats som rekommenderas eller om behandling
bör avvakta. Den fortsatta planeringen ska beskrivas, t.ex. behov av ytterligare eller förnyade
screening- eller utredningsinsatser.
Laboratorietester
Läkare ordinerar vilka tester som ska tas. Testerna kan behöva tas flera gånger under vårdtiden.
ASI och uppföljning
ASI-intervju ska om möjligt göras på alla patienter med misstänkt eller känt missbruk.
Ansvarig för ASI gör återkopplingen till patienten tillsammans med patientens PAS eller KP och
ansvarar för presentation av resultat och utvärdering på behandlingskonferens.
Dokumentation
Görs i patientens vårdplan av den personen som gjort intervjun. En sammanställning skickas till
e-arkivet.
RPÖV
Utandningsprov och u-tox tas på alla patienter med drogmissbruk i anamnesen eller om misstanke
uppkommer under vårdtiden. Visar tester att patienten är påverkad av droger görs bedömning om
patienten skall återinläggas.
När patienten är i öppenvård kan det finnas anledning att upprepa den kartläggning och utredning
med tester som tidigare gjorts och om behov finns att gå vidare med behandling.
Behandling
Med behandling menas systematiska och teoretiskt grundade tekniker eller metoder som används
för att hjälpa enskilda individer att komma ifrån sitt missbruk. (Socialstyrelsens tolkning)
Behandling genomförs i huvudsak på rehabenheterna men kan till vissa delar genomföras på alla
Rättspsykiatriska vårdkedjans enheter.
Patientens kognitiva funktionsnivå, förståelse av svenska språket, motivation och egna önskemål om
behandling har betydelse för valet av insatser.
Vid all missbruksbehandling är avhållsamhet av narkotika, alkohol att eftersträva
Utandningstest, se ordination.
U-toxprov, se ordination.
Positivt resultat ska verifieras om patienten förnekar intag av narkotiskt preparat.
Läkemedelsbehandling
Abstinensbehandling/avgiftning.
Aversionsbehandling.
Läkemedel mot alkoholsug.
Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende. SOSFS 2009:7.
www.sahlgrenska.se
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia
Sida 4 (av 6)
Doknr. i Barium
16106
Giltigt fr.o.m
2014-10-30
Version
1
Riktlinje
Kliniska riktlinjer missbruks- och beroendevård
Planering inför psykosociala behandlingsalternativ
Invänta bedömningen av kognitiv funktionsnivå.
Psykologen tar ställning till lämplig behandlingsmodell.
Psykosociala behandlingsalternativ
Se även bilaga 8.
Kort intervention med motiverande inriktning, rådgivning. Behöver ofta upprepas flera gånger.
12-stegsprogram.
Kognitiv beteendeterapi med fokus på missbruk.
Motivationshöjande behandling. Behöver ibland upprepas flera gånger.
CRA-behandling.
Psykodynamisk terapi.
Vem som ska ansvara för att genomföra behandlingen beslutas på
behandlingskonferens.
Socialstyrelsen nämner i sina riktlinjer interaktionell terapi och familjeterapi med fokus på missbruk
och beroende.
Val av psykosocialt behandlingsalternativ är inte beroende av substansen utan av
missbruksproblematiken.
Kännedom om tidiga sjukdomstecken
Försämring i sjukdomen/ökade sjukdomssymtom kan öka sug och minska omdömet. För att
förebygga återfall i drogmissbruk är det viktigt att uppmärksamma tidiga tecken på återinsjuknande för
patienten, personal och anhöriga.
Vid psykosdiagnos används med fördel Kompetenz- och/eller ESL-materialet.
Gå igenom symtom vid tidigare insjuknande med patienten.
Dokumentation
Sjuksköterska ansvarar för dokumentationen i samtalsanteckning och Vårdplan under
Riskhantering.
Patienter med låg funktionsnivå kan ha svårt att ta till sig eller är svåra att motivera till psykosocial
missbruksbehandling. Man får i sådana fall inrikta sig på att förbättra patientens livssituation med
optimalt boende, anpassad sysselsättning och fritid. Över tid kan patientens sug efter droger klinga av
eller patienten kan så småningom se vinsterna och uppleva en livskvalitet med ett liv där ”alla” behov
är tillgodosedda och därmed vara motiverad till att börja någon form av psykosocial
missbruksbehandling.
Gravida kvinnor
Kontakt tas med Mödra- och barnhälsovårdsteamet i Haga för gravida kvinnor med missbruksproblem
och deras barn. Lämplig behandlare är med i kontakten för samarbete, information och
överenskommelse som görs om vem som gör vad för kommande stöd, åtgärder och behandling.
Telefonnummer: 031-346 09 66
Adress: Järntorget 7 3 tr. 413 05 Göteborg
www.sahlgrenska.se
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia
Sida 5 (av 6)
Doknr. i Barium
16106
Giltigt fr.o.m
2014-10-30
Version
1
Riktlinje
Kliniska riktlinjer missbruks- och beroendevård
Uppföljning
Uppföljning av testresultat och behandling(ar) pågår löpande och följs upp på patientens team
tillsammans med patienten där det är möjligt och på behandlingskonferens. Respektive yrkeskategori
ansvarar för att följa upp sin del av behandlingen.
På behandlingskonferens tar man ställning till om det behövs ytterligare insatser med inriktning på
patientens missbruk, t.ex. vid återfall, för att bibehålla uppnådd effekt eller om patienten har behov av
andra insatser för sitt fortsatta tillfrisknande.
Både vid laboratorietester och psykologiska metoder och tester gäller att man vid uppföljningen ska
relatera det första mätresultatet till resultatet i samma test vid senare mättillfälle för att se om
förändring skett och, om så är fallet, i vilken riktning.
Verksamhetschefen ansvarar för uppföljning av innehållet i riktlinjen.
Bilagor
Bilaga 1
Bilaga 2
Bilaga 3
Bilaga 4
Bilaga 5
Bilaga 6
Bilaga 7
Bilaga 8
Checklista
Kartläggning av missbruk och beroende enligt DSM IV
AUDIT
DUDIT
AUDIT, DUDIT Bakgrund
Läkemedelsassisterad behandling av beroendesjukdomar
Blodprovstester
Psykosociala behandlingsalternativ
www.sahlgrenska.se
Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia
Sida 6 (av 6)
