En livstids erfarenhet av NPF

Julie Helmersson
BSc Socialt Arbete, BA Open
”En livstids erfarenhet av NPF"
1
2
3
Del 1 – diagnoskunskap
Del 2- Förhållningssätt och bemötande
Del 3 - Svårigheter i vardagen
Del 4 – Strategier och hjälpmedel
4
Del 1 – diagnoskunskap
5
6
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
NPF
Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
har ofta svårigheter med:
• reglering av uppmärksamhet
• impulskontroll och aktivitetsnivå
• samspelet med andra människor
• inlärning och minne
• att uttrycka sig i tal och skrift
• motoriken
7
EXEKUTIVA FUNKTIONER
De exekutiva funktionerna kan ses som de hjärnfunktioner som
organiserar individens handlande över tid för att uppnå ett
mål. Deras uppgift är att planera, prioritera, integrera och
reglera andra cerebrala funktioner. De gör det möjligt för individen
både att hålla fast vid målet för handlingen, upprätthålla energi
och ansträngning för att verkligen genomföra den och ta
hänsyn till de regler och begränsningar som finns knutna till
situationen, samtidigt som man hämmar lockelsen att göra
sådant som inte hör till den. De exekutiva funktionerna möjliggör
att man efteråt kan värdera om resultatet blev som man från
början avsåg, och är centralt för en människas handlande.
8
9
TOURETTES SYNDROM
Tourettes syndrom (TS) är en neuropsykiatrisk
funktionsnedsättning som gör att personen i fråga har upprepade
reflexliknande rörelser och läten som kallas tics. De vokala ticsen kan också
vara hela ord eller meningar. Oftast kommer första ticsen vid 6-7 års åldern,
men de kan också debutera både tidigare och senare.
Vanliga motoriska tics
Vanliga vokala tics
Blinkningar
Hostningar
Grimaseringar
Harklingar
Axelryckningar
Grymtningar
Muskelspänningar
Smackningar
Handklappningar
Upprepar uttryck som:
Hopp
ojoj
Spottande
vet du
Sparkar, slag
håll käft
Slår sig själv, dunkar huvudet mot väggen [7] va
10
TOURETTES SYNDROM
Diagnos kan ställas om:
Både multipla motoriska och en eller flera vokala tics har varit för
handen så länge tillståndet varit aktuellt, men inte nödvändigtvis på
en och samma gång.
Dessa muskelrörelser eller ljud förekommer:
a) många gånger varje dag (ofta i serier)
b) nästan varje dag, eller
c) periodvis under längre tid än ett år
Tillståndet förorsakar stort lidande eller avsevärt nedsatt social,
arbetsmässig eller annan form av förmåga
Tillståndet ska ha uppträtt före 18 års ålder.
11
TVÅNGSSYNDROM - OCD
Ofrivilliga tankar /tvångstankar
• återkommande och ihållande tankar, impulser eller fantasier.
• upplevs som inkräktande, meningslösa och orsakar kraftig ångest, skräck eller
obehag.
• kan dyka upp i vilka vardagliga situationer som helst.
Ritualer /tvångshandlingar
• ritualer utför en person med OCD för att lindra eller för att förhindra
obehagskänslor eller för att förhindra att en fruktad händelse ske.
• ritualer kan handla om upprepade beteenden (spisen avstängd, tvätta
händerna) men kan också vara mentala (bara i huvudet) och bestå av räknande,
ramsor eller andra magiska tankar. Undvikande av situationer som ger
tvångsimpulser kan också ses som en ritual. Att be andra om försäkringar om
att saker är rätt utförda eller att man inte nuddat något smutsigt kan
lindra för stunden, men leder lätt till att samma fråga upprepas i det
oändliga.
12
ASPERGERS SYNDROM
Symtom inom två huvudområden
Aspergers syndrom beskrivs ofta som autism hos personer med
normal- eller hög begåvning men utan de omfattande kommunikativa
svårigheterna som finns vid autism. Det är framför allt inom två
områden som funktionsnedsättningen innebär svårigheter:
social interaktion samt föreställningsförmågan
13
ASPERGERS SYNDROM
Kännetecken (social interaktion)
Kognitiva svårigheter:
• Begränsad förmåga att förstå hur andra tänker och att leva sig in i
andra människors situation.
• Begränsad förmåga till ömsesidig dialog, vilket kan beskrivas som
svårigheter att förstå det outtalade och att läsa mellan raderna.
• Svårt med planering och organisering av tillvaron (behov av rutiner).
• Begränsade eller enformiga intressen.
• Fixeringar och låsningar i beteendet.
• Konkrettänkande; uppfattar saker bokstavligt.
• Problem med tidsuppfattning.
14
ASPERGERS SYNDROM
Kännetecken föreställningsförmåga
Personer med autismspektrumstörningar bearbetar signaler från
omgivningen på ett annorlunda sätt. Det medför en
tankeprocesstörning (central kognitiv dysfunktion).
Konsekvensen blir:
• nedsatt förmåga att skapa, förstå och tolka sammanhang, samband
och helhet. Styrkan kan istället bli ett detaljseende och detaljstyrning.
• en nedsatt exekutiv funktion som medför svårigheter: att ha ett
målinriktat flexibelt beteende, kunna planera och organisera sitt
handlande, hantera och bedöma tiden (bristande tidsuppfattning).
Samtliga symptom kan dock skapa en enorm förståelse och
uppfattning inom personens eget specialområde.
15
ASPERGERS SYNDROM
Kännetecken
Styrkor:
• Starkt intresse för hur saker och ting fungerar och samverkar
• Bra tålamod för specialområdena
• Informationsinsamling
• Starkt logiskt tänkande
• Mönsteridentifiering
• Problemlösning
• Målmedvetenhet och envishet
Övrigt:
• Intensitet i sysselsättningar över vad som ofta uppfattas
som normalt
16
ASPERGERS SYNDROM
Jim Parsons som Sheldon Lee Cooper, Ph.D. - Ursprungligen från östra Texas, han var ett underbarn,
började college när han var 11 år, direkt efter att han avslutat 5:e klass. Som en teoretisk fysiker har han
en masterexamen, 2 Ph.Ds och en IQ på 187. Han har också en tvillingsyster som heter Missy, en mor
som heter Mary, en far som heter George och en äldre bror. Han delar för närvarande en lägenhet med
vännen Leonard Hofstadter. Kritiker och tittare påpekar ibland att Sheldon uppfyller kriterierna för en
autism-diagnos såsom Aspergers syndrom, men karaktären är inte byggd på någon diagnos. Två Emmy
Awards och en Golden Globe har givits till Parsons för den här rollen
17
ADHD
18
ADHD
Termen ADHD fokuserar på uppmärksamhetsproblem och problem
med impulskontroll och hyperaktivitet. Tre olika undergrupper i
diagnosen (DSM IV)
Huvudsakligen uppmärksamhetsproblem
Huvudsakligen hyperaktivitets-/impulsivitetsproblem
Huvudsakligen kombination av
uppmärksamhetsproblem och hyperaktivitets/impulsivitetsproblem.
19
ADHD
Uppmärksamhetsstörningar
Personen verkar ofta
• inte lyssna på vad andra säger
• kan ha svårt att uppfatta instruktioner
• slutför inte aktiviteter och tröttnar lätt
• klarar inte att organisera aktiviteter och uppgifter
• tappar ständigt bort saker, glömmer, tappar tråden när hon eller
han ska berätta något
• drunknar i detaljer, är slarvig etc.
Personen har svårt att
• rikta uppmärksamheten på det som är väsentligt i en situation
eller en text
• sortera bort sådant som är ovidkommande
20
Impulsivitet
ADHD
• Brukar beskrivas som extremt handlingsbenägna.
• Kan inte låta bli att reagera på allting och reagerar dessutom ofta för snabbt,
hetsigt och urskillningslöst.
• Söker omedelbar behovstillfredsställelse hellre än att arbeta för långsiktiga och
abstrakta mål i framtiden.
• Motivationen i stunden spelar en avgörande roll. Söker sig till sådana aktiviteter
som är spännande och upphetsande och som ger snabb och intensiv
tillfredsställelse och belöning.
•Frustrationströskeln är ofta låg och man har svårt att klara av motgångar eller
hinder i stunden. Att vänta är för många en plåga på gränsen till det uthärdliga.
• Impulsiviteten kan också ta sig uttryck i att man inte kan kontrollera sina
affekter utan blir utlämnad till intensiva överdrivna, känsloreaktioner.
• Man kan också tala om motorisk impulsivitet som tar sig uttryck i slarviga,
slängiga oprecisa rörelser. Man spiller, välter ut, tappar saker eller råkar knuffa till
folk. Det kan se ut som om man har motoriska problem men det handlar ofta
snarare om svårigheter i den motoriska planeringen.
21
ADHD
Överaktivitet (hyperaktivitet)
• Personen far runt, verkar rastlös och splittrad, ”upp i varv”, hittar inte rätt
tempo och tappar kanske bort sig i en mängd sidospår.
• Ofta växlar aktivitetsnivån mellan att vara alltför hög och intensiv och att
vara för låg. Ena stunden är personen på högvarv och i nästa stund helt
utbränd på energi och förefaller uttråkad och apatisk. Motivationen tycks
spela en avgörande roll också här.
• En del blir rastlösa och får till exempel ett större rörelsebehov, tröttnar på
att sitta still, trummar med fingrarna, vickar på stolen eller tuggar ständigt
tuggummi. De har svårt att varva ner och vill ständigt vara sysselsatta.
• Sömnsvårigheter är vanliga. Det finns forskare som hävdar att
överaktiviteten är ett sätt att utsätta hjärnan för mer stimuli för att göra den
mer alert, alltså ett slags kompensatorisk aktivitet för att hjärnans
vakenhetsnivå i själva verket är för låg.
22
ADHD/NPF
Stresskänslighet
Stresskänsligheten innebär att man snabbare än andra blir intellektuellt
utmattad. Man ”går på helspänn”, man kan även känna ångest och
upplevelse av misslyckande. Frustrationen tenderar att övergå i irritabilitet –
ibland i impulsiv aggressivitet. Man har ofta känslan att inte hinna eller
orka. Mycket i vardagen blir ansträngande, för att det kräver extra
tankemöda och planering.
23
Energiförrådet
Ordning,
struktur,
bra och
mycket
sömn
Stress,
trötthet,
förändring,
oordning,
ingen
struktur,
dålig och
lite sömn
24
ADD och DAMP
ADHD är egentligen ett samlingsnamn som även omfattar ADD och DAMP.
ADD är ADHD utan hyperaktivitet med tyngdpunkt på
uppmärksamhetsproblem. DAMP är ADHD i kombination med DCD
(Developmental Coordination Disorder). DCD kännetecknas av stora
motorikproblem och ibland perceptionsproblem
25
ADD
Långt ifrån alla barn, ungdomar och vuxna med ADHD är hyperaktiva. En del
har snarare lägre aktivitetsnivå än normal. I klinisk praxis och vardagslag
används därför ibland termen ADD (Attention Deficit Disorder) för att
karaktärisera den grupp som har huvudsakligen uppmärksamhetsproblem men
inte är hyperaktiva/impulsiva.
• Ofta lättdistraherad av yttre stimuli
• Ofta svårt att följa instruktioner från andra
• Svårt att bibehålla uppmärksamhet
• Verkar ofta inte lyssna på vad som sägs
• Tendens att tappa bort saker som är nödvändiga
för uppgifter eller aktiviteter
• Svårt att organisera målinriktade aktiviteter
• Växlar ofta från en oavslutad aktivitet till en annan
26
DAMP(dysfunktion av
aktivitetskontroll/uppmärksamhet, motorik och
perception)
Begreppet DAMP används i Norden. Internationellt utgår man ifrån termen
ADHD tillsammans med olika tillägg.
- Dysfunktion
- Aktivitetskontroll
- Motorik
- Perception
Den som har svår DAMP har alltså svårigheter inom alla områden ovan dvs
- aktivitetskontroll, uppmärksamhetskontroll,
grovmotorik, finmotorik, perception, språk
och tal
27
DAMP(dysfunktion av
aktivitetskontroll/uppmärksamhet, motorik och
perception)
Vad är perception?
Hur vi uppfattar med våra sinnen. Det handlar om förmågan att
- se
- höra
- känna
- lukta
- smaka
Många situationer som individer med DAMP ställs infor blir obegripliga på
grund av bristande perception t.ex. att bedöma
avstånd, lokalisera ljud, bedöma kraft. Dofter och
smaker kan uppfattas obehagliga eftersom vissa
har ett starkare lukt- och smaksinne.
28
Vuxna med ADHD
Uppmärksamhetsproblem
Uppmärksamhetsstörningen är det symtom som ofta finns kvar från
barndomen hos vuxna med ADHD.
• Dagdrömmeri och svårigheter att komma igång med aktiviteter.
• Uppgifter som skall utföras avbryts ofta av någon annan aktivitet,
Uppmärksamhetsstörningen gör också att man har
• svårt att ta in ny information
• lätt tappar fokus och är dålig på att lyssna.
• kan uppfattas som oengagerad och oförmögen till
inlevelse i andras problem.
29
Vuxna med ADHD
Impulsivitet
• Svårigheter att ett hejda ett beteende, man saknar helt enkelt broms.
• Svårt för att styra sina impulser förnuftsmässigt, säger och gör saker vid
fel tillfälle.
Hyperaktivitet
Hos den vuxne upplevas som en inre oro och otålighet. Små motoriska
tecken kan också finnas:
• rastlös
• svårt att varva ner
• gungar på stolen, tuggar tuggummi, vippar med foten osv.
30
Vuxna med ADHD
Vuxna med ADHD orkar med stigande ålder inte alltid att upprätthålla de
strategier de använt sig av för att bemästra sin svårigheter, det tar för mycket
energi. Konsekvensen blir att andra symtom visar sig, såsom
• fysiska smärtor
• depression
• ångest
• fobier
• paniksyndrom
I ett försök att bemästra svårigheterna är det lätt att utveckla missbruk.
Bland de som får diagnosen bipolärt syndrom/ manodepressivitet
tidigt i livet är personer med ADHD överrepresenterade.
31
Men det positiva då?
32
Robin Williams
Gary Numan
Whoopie Goldberg
33
Del 2 – Förhållningssätt och bemötande
34
För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska
funktionshinder behöver man en grundläggande
kunskap om funktionshindret och hur det tar sig
uttryck. Ett pedagogiskt bemötande är
grundläggande. Samma gäller för kompenserande
hjälpmedel och stöd för att kunna utveckla
kompenserande strategier.
35
Förhållningssätt
Ovilja eller oförmåga?
Vill inte eller kan inte……
36
Bemötande
STÖD OCH UPPMUNTRAN
ANPASSNINGAR
FÖRSTÅELSE
KUNSKAP
37
Förhållningssätt
Empowerment
Ett förhållningssätt där utgångspunkten är att alla människor har resurser
och kapacitet att definiera sina egna problem och utveckla
handlingsstrategier för att lösa dem. Personen är kapabel att styra
över sitt eget liv.
38
39
Förhållningssätt
STRATEGIER OCH ÖVERENSKOMMELSER
STRUKTUR
TYDLIGHET
FÖRUTSÄGBARHET
RUTINER
GRÄNSSÄTTNING
=
TRYGGHET
=
HANTERBART
40
Förhållningssätt
STRATEGIER OCH ÖVERENSKOMMELSER
VARFÖR?
FÖR ATT FÅ FÖRUTSSÄTTNINGAR FÖR ATT
HANTERA OLIKA SITUATIONER
BÅDE FÖR INDIVIDEN OCH HJÄLPAREN
ETT GEMENSAMT FÖRHÅLLNINGSSÄTT/GEMENSAMMA
STRATEGIER/ÖVERENSKOMMELSER
41
3 - Svårigheter i vardagen
42
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
NPF
Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har
ofta svårigheter med:
• reglering av uppmärksamhet
• impulskontroll och aktivitetsnivå
• samspelet med andra människor
• inlärning och minne
• att uttrycka sig i tal och skrift
• motoriken
43
Reglering av uppmärksamhet
Svårigheter att upprätthålla uppmärksamheten när man skall lyssna på ett föredrag,
följa en konversation, läsa en bok , teaterföreställning., arbetsuppgifter mm och blir
lätt störd av ovidkommande intryck och tankar.
Ofta glömmer överenskommelser, tider och var man har sina saker. Svårigheter med
att organisera och komma igång med sina arbetsuppgifter. Svårt att mobilisera energi
och motivation för att få gjort det som skall göras, och framför allt har svårt att få
vardagens rutinuppgifter utförda och inte uppskjutna. Blir lätt dagdrömmande, tappar
koncentrationen och får inte gjort det planerade. De tappar ”lust” och ork. Många har svårt
att tåla kritik, blir lätt stötta, irriterade och nedstämda, och känslor av frustration tar
överhanden.
44
Impulskontroll och aktivitetsnivå
Bär ofta med sig en känsla av att inte hinna eller orka, och mycket i vardagen blir
ansträngande, eftersom det kräver extra tankemöda och planering. Det är svårt att
planera och organisera sitt arbete och sina studier, liksom att få saker gjorda. Man
har svårt att tåla vardagens vanliga stressmoment och beskriver sig ofta som
utarbetad. Svårt att klara små frustrationer och motgångar och att reagera ”lagom”
starkt om något blir fel.
Vanligt med skiftningar i sinnesstämning – från att man känner sig ”nere”, uttråkad
och otillfredsställd med sin vardag, till en snarast euforisk känsla av vara uppåt
och att klara allt. Den problembild som vuxna beskriver har ofta inslag av en ständig
känsla av rastlöshet och svårigheter att slappna av, samt vantrivsel när inget spännande
händer.
45
Samspelet med andra människor
Detta är personer som ofta handlar för fort och oövertänkt, och som har svårt att
behärska sina känslor. Därför hamnar de lätt i kontroverser med
familjemedlemmar, vänner och arbetskamrater.
Att interagera och läsa av andra personer är ett stort problem - reagera på
människor och sin omgivning på ett sätt som vi kanske inte förväntar oss eller
kanske inte reagerar alls. Theory of mind är förmågan att förstå att andra tänker
annorlunda än jag. Att förstå att andra människor tänker är inte svårt men att
de kan tänka annorlunda är det som ger problem.
Problem med inte bara den verbala utan den ickeverbala kommunikationen (kroppsspråk - gester,
tonläge, intonation och miner t,ex). Att visa på saker
genom att se missnöjd ut eller arg är t.ex. ingen väg
till framgång.
46
Inlärning och minne
Bristerna vad gäller arbetsminnet, dvs. att kunna hålla flera bollar i
luften, och förmågan att bromsa upp i steget från tanke till handling, får inte sällan
likartade konsekvenser hos vuxna som hos barn. Man har svårt att hantera komplexa
situationer, handlar impulsivt och drar inte lärdom av sina misstag.
Det är svårt att planera, både i det korta och det långa perspektivet, och att ta tag i
sådant som måste göras eller slutföra det man föresatt sig att göra. Allt detta får
konsekvenser för vardagslivet, arbete, familjens sammanhållning och ekonomin.
47
Exekutiva funktioner - Arbetsminnet
Det kan beskrivas som en minnesfunktion som ser till att medvetandet har tillgång till den
information som hjärnan nyligen registrerat, samtidigt med minnet av tidigare
erfarenheter som är helt nödvändiga för att lösa en uppgift.
Alla människor är starkt beroende av ett gott arbetsminne. Man måste kunna hålla ett
telefonnummer i huvudet medan man slår det. Skall man berätta en historia måste man
hålla det övergripande budskapet i huvudet samtidigt som man stegvis återger delarna.
Skall man lösa en teoretisk uppgift måste man hålla varje dellösning i huvudet samtidigt
med den ursprungliga frågeställningen för att kunna lösa uppgiften.
Man behöver ett fungerande arbetsminne för att vara
medveten om vad det är som pågår, för att delta
i ett samtal eller i diskussioner, läsa, genomföra
räkneuppgifter eller akademiska uppgifter, kunna
komma ihåg och använda sina tidigare erfarenheter
när man jobbar med en uppgift.
48
Att uttrycka sig i tal och skrift
Studier blir mödosamma, och framgångarna i skola och yrke är lägre än
vad man har skäl att vänta sig utifrån personens förutsättningar, som t.ex.
begåvning eller bakgrund. Många har fortfarande kvar i vuxenålder
svårigheter att prata och uttrycka sig, framför allt i grupp, och man
har även en motvilja mot att läsa och skriva.
49
Motoriken
Finns ofta beskrivningar av en klumpig motorik under uppväxten och ett ointresse för eller
en motvilja mot idrottsaktiviteter, och i vuxen ålder finns en kvarstående känsla av
klumpighet eller av att ha ”tummen mitt i handen”.
Kan hittas i alla NPF diagnoser:
- klumpig grov- och finmotorik och perceptionssvårigheter, dvs. problem att tolka
sinnesintryck.
Grovmotorik är större rörelser som engagerar armarna, benen, fötterna eller hela kroppen t ex att krypa, springa och hoppa.
Finmotorik är t ex att plocka upp saker mellan tumme och pekfinger, vicka med tårna i
sand eller använda läppar och tunga till att smaka eller känna på saker.
Perception - Hur vi uppfattar med våra sinnen.
- se
- höra
- känna
- lukta
- smaka
50
FILM
51
MOTIVATION
52
Del 4 – Strategier och hjälpmedel
53
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
NPF
• samspelet med andra människor
54
samspelet med andra människor
- Ge personen hela din uppmärksamhet
- Fråga först och lär dig hur personen är – t.ex. tänk på att
personen kan känna obehag om man tar i dem
- Använd så få ord som möjligt med korta och konkreta meningar
och så få dubbla betydelser som möjligt.
- Bort med det som är störande – störande ljud eller objekt .
– visa det du vill istället för att bara prata om det
55
Samspelssvårigheter
VI BERÄTTAR SÅ OFTA VAD SOM ÄR FEL OCH VAD MAN
INTE FÅR GÖRA MEN VI GLÖMMER ATT BERÄTTA VAD
MAN FÅR GÖRA OCH VAD SOM ÄR RÄTT
VISA HUR MAN GÖR RÄTT INTE BARA ATT MAN GJORT
FEL
56
Samspelssvårigheter
seriesamtal/
sociala berättelser
57
Seriesamtal och sociala berättelser
Sociala berättelser/seriesamtal är skrivna och ritade förklaringar och
strategier som försöker visa tillrätta och förtydliga sociala mönster,
oskrivna regler och sociala normer. De ger insikt i orsak och verkan,
sätter händelser i ett sammanhang och är ett sätt att lära ut sociala
färdigheter genom att öka den sociala förståelsen. Detta görs med hjälp
av visuella hjälpmedel till exempel skriven text, bilder eller genom att
man ritar tillsammans. Materialet kan gärna sparas och användas som ett
erfarenhetsbibliotek.
58
Gränslöshet/Samspelssvårigheter
Seriesamtal
59
sociala berättelser
UTVISNING
DELETE
60
Strategier
• reglering av uppmärksamhet
• impulskontroll och aktivitetsnivå
• inlärning och minne
• att uttrycka sig i tal och skrift
• motoriken
61
Vilka områden kan det behövas hjälp och hjälpmedel?
Hem- och hushållsarbete
•hålla ordning
•organisera och genomföra handling, matlagning, disk,
städning, tvätt, strykning m.m.
•veta var saker ligger eller står
•komma sig för med att laga trasiga saker, göra förbättringar
m.m. inte störa grannar
•komma ihåg att stänga av plattor, strykjärn m.m.
•ta hand om sig själv när det gäller kost, motion, sömn,
egenvård m.m.
62
Ekonomihantering
•sortera räkningar och betala dem i tid
•veta hur mycket pengar man har att spendera,
•göra och följa en enkel, tydlig budget
•föra kassabok (dator som hjälpmedel),
•hejda chockutgifter för mobiltelefon, impulsiva
kontokortsköp m.m.
63
Arbete och studier
•sortera och organisera
•komma ihåg möten och åtaganden
•komma igång med och avsluta uppgifter
•prioritera och hushålla med tiden
•göra en sak i taget
•fokusera och avgränsa sig
•korrekt uppfatta meddelanden, uppmaningar och
instruktioner
•Studieteknik
64
Fritid, kultur och samhälle
• orientera sig i information om utbud begränsa sig
• själv beställa biljetter till resor och evenemang
• komma sig för
• komma ihåg vad man ska göra, när och var
• hitta dit man ska
• komma i tid
• anpassning av samhällsinformation, (t.ex. vid
myndighetskontakter)
65
Exempel på stöd som kan underlätta
•Dag- och veckoplanering
•Synliggöra och strukturera aktiviteter
•Planering över tid
•Prioritera, hur mycket hinner jag
•Organisera och hålla ordning
•Rensa, kasta och sortera
•Var sak på sin plats
•Märka upp i skåp, lådor o garderober
•Skaffa bra förvaringssystem
•Matsedel, inköpslista, städschema, packlista för resa
•Budget, checklista för bättre koll på ekonomi
•Att göra-lista
•Skapa och upprätthålla rutiner
•Checklistor för olika rutiner såsom kvällsrutin, morgonrutin,
ta med när jag går ut-rutin
•Administrativ rutin – hur hantera post, papper och ekonomi
•Minipausrutin
66
Exempel på stöd som kan underlätta
•Passa tider
•Beräkna tidsåtgång för olika aktivitet
•Beräkna tid för att förbereda och avsluta aktiviteter
•Beräkna tid för förflyttning, transport inkl. marginal
•Fokusera på en uppgift/aktivitet
•Lugn miljö, liten mängd stimuli
•Avgränsade tydliga uppgifter, kortfattad
information
•Ha något för handen, ta bensträckare, lyssna på musik
•Komma ihåg
•Träna att använda produkter och hjälpmedel
med dess olika funktioner
•Direkt lägga in en aktivitet i sitt hjälpmedel när
man bestämmer att göra något
•Träna att följa olika rutiner
•Sömn- och dygnsrytmstörning - Gå igenom vad som är god
sömnhygien och träna på att tillämpa det
67
Reglering av uppmärksamhet
Påminnelsehjälpmedel som t.ex.
larmsignaler på mobilen och datorn,
digitalt fickminne
Timer och timglas som påvisar tiden
visuellt
Påminnelser i form av SMS
Scheman
genomgång och påminnelser
före/under/efter aktiviteten/dagen
68
Regl. uppmärksamhet/ Uppmärksamhet
Att uppfatta instruktioner och anvisningar
Gör uppgiften hanterbar och greppbar
Instruktioner en i taget:
Veckostädning:
Måndag – torka golv
1 – hämta städutrustning
dammsugare
69
mopp
hink
Rengöringsmedel i
hinken
Varmt vatten
i hinken
Att uppfatta instruktioner och anvisningar
Gör uppgiften hanterbar och greppbar
Instruktioner en i taget:
Veckostädning:
Måndag – torka golv
2 – dammsuga alla golv i alla rum
Dammsug
under alla
mattor
Dammsug
under alla
soffor
70
Att uppfatta instruktioner och anvisningar
Gör uppgiften hanterbar och greppbar
Instruktioner en i taget:
Veckostädning:
Måndag – torka golv
3 – torka golven
hink
71
mopp
Rengöringsmedel i
hinken
Varmt vatten
i hinken
Att uppfatta instruktioner och anvisningar
Gör uppgiften hanterbar och greppbar
Instruktioner en i taget:
Veckostädning:
Måndag
4 – gör rent städutrustning
- töm hinken på vatten
- skölj ur hinken
- skölj mopp
hink
72
mopp
Att uppfatta instruktioner och anvisningar
Gör uppgiften hanterbar och greppbar
Instruktioner en i taget:
Veckostädning:
Måndag – ställ tillbaka städutrustning
5 – ställ tillbaka städutrustning i städskåpet
hink
73
mopp
Rengöringsmedel i
hinken
Inlärning och minne/uppmärksamhet
Många mår bättre om de med hjälp av skisser och bilder får förklaringar. Andra behöver tidsstege eller
tidstrappa för att se vad de lärt sig under olika tidsperioder och hur kommande tidsperioder kan se ut.
Arbete
90 år
Universitet
Högskola
Gammal
80 år
70 år
60 år
Gymnasium
Farmor
Morfar
mormor
50 år
40 år
30 år
7-9
Moster Britt
Skola
4-6
Pappa gifter sig
20 år
Mamma gifter sig
10 år
Skola
0 år
Förskola
Nyfödd
0 år
74
1-3
år
Skola
Skola
Att visa tid
Inlärning och minne/regl. uppmärksamhet
MÅNADSSCHEMA
1 mån
8 mån
4 tors
5 fre
6 lö
7 sun
veckohandla
11 tors
Kurs Stockholm
12 fre
13 lör
14 sun
Kurs veckohandla
Stockholm
15 mån
16 tis
17 ons
tennis 1718
18 tors
19 fre
20 lör
21 sun
veckohandla
22 mån
23 tis
24 ons
tennis 1718
25 tors
Lön
26 fre
27 lör
28 sun
veckohandla
29 mån
75
2 tis
3 ons
tennis 17- Föräldra18
möte
Pelles
skola
9 tis
10 ons
tennis 1718
30 tis
31 ons
tennis 1718
Inlärning och minne/uppmärksamhet
att visa tid
Visa helhet och bryt ner
GYMNASIESKOLAN 3 ÅR
3 ÅR - 6 TERMINER
1 TERMIN - 17 VECKOR
1 VECKA I SKOLAN – 5 DAGAR
1 DAG – 5 LEKTIONER
76
Att planera sina arbetsuppgifter och tidsåtgången.
Ett stort problem för de som har dåliga tidsbegrepp. Hur lång tid tar det att räkna sex tal?
Tar det alltid lika lång tid? Dessa personer behöver hjälp att organisera samt ett personligt
schema med arbetsuppgifter. Vi måste hjälpa de att se och förstå hur lång tid olika
aktiviteter tar. Hur många arbetsuppgifter de hinner, respektive inte hinner på den utsatta
tiden och varför de inte hann.
Tid
77
Vad ska jag göra
Var
Med vem
08.00
09.00
Lässtund 20 minuter
Matte: 307-309, 431,
457-460
Språkboken s. 43
K1
G
Maria
Anki
09.30
Rast
Skolgården
Maria
10.00
11.00
Temaarbete
Lejongruppen
S
Muhammed
Maria
11.30
12.00
Lunch
Rast
Matsalen
Skolgården
Maria
Maria
12.30
13.00
Slöjd
Träslöjdssalen
Anders
14.00
15.00
Dagbok
G
Anki
Hur gick det
**
*
Bra! Idag fick du
tre solar
Veckoschema
Veckoschema ovan är av metall som
markerats med veckodagarnas färger.
Det går även att få enfärgat och med
tidsangivelser. Till magnetscheman
krävs påminnelse/
aktivitetslappar med magnet. De finns
att köpa som tillbehör.
Det går även att beställa inplastade
scheman med tillhörande
whiteboardpennor.
78
Impulskontroll/aktivitetsnivå
Förbereda förändringar/göra förutsägbart
SITUATIONSBOK
Inlärning och minne/regl. Uppmärksamhet/impulskontroll/aktivitetsnivå
Mindmap
Personer som har problem exekutiva funktioner behöver lotsning i sitt arbete och i
sitt kunskapsinhämtande. För deras del är egen planering utan ledning ett hån. Olika
former av mindmaps och komihåglappar kan ge stöd och hjälp. Kan användas också i
boendet, arbete, verksamhet.
9/11
Höstlov
Regering
Kommuner
Redovisa
Skåne
V.44
industri
V.43
Skånes sjöar,
åar och åsar
V.42
Städer i
Skåne
V.41
Län
Riksdag
Sverige
Huvudstad
Skånes karta
Mindmapping
Skåne
80
V.40
V.39
EU
Mindmap
Personer som har problem exekutiva funktioner behöver lotsning i sitt arbete och
i sitt kunskapsinhämtande. För deras del är egen planering utan ledning ett hån.
Olika former av mindmaps och komihåglappar kan ge stöd och hjälp. Kan användas
också i boendet, arbete, verksamhet.
V7
4 mars
Lämna in
uppgiften
4
B
hemma
biblioteket
C
1 V4
böcker
A
Projektet
Skåne
Samla information
och bilder
Internet
3
Län
Kommuner
Huvudstad
81
Vad ska jag ha
med och vad ska
jag ta bort?
2
V5
Lägg in
bilder
Skriv ner
information
en
V6
Nerskriven planering av uppgiften
SITUATIONSSCHEMA
07.15 Frukost: havregrynsgröt med mjölk
•ta fram havregryn
•ta fram salt
•ta fram en liten kastrull
•ta fram en visp
•ta fram decilitermått
•mät upp 1 deciliter havregryn
•häll havregrynet i kastrullen
•häll vattnet i kastrullen
•ställ in havregrynet i skåpet
•ställ in saltet i skåpet
•lägg decilitermåttet i diskmaskinen
•ställ kastrullen på en liten platta
•sätt på plattan på högsta värmen
•rör om hela tiden
•dra ner plattan till låg värme när gröten kokar
•rör om i 2 minuter
gröten är klar
82
•stäng av plattan
•ta fram ett underlägg
•lägg underlägget på bordet
•ta fram en djuptallrik
•ställ tallriken på bordet
•ta fram en sked
•lägg skeden på bordet
•ta fram en sked
•lägg skeden på bordet
•ta fram mjölken
•ställ mjölken på bordet
•Häll på mjölk
• DU ÄR KLAR - ÄT GRÖTEN
efter frukosten är uppäten:
•ställ tallriken i diskmaskinen
•ställ skeden i diskmaskinen
•ställ in mjölken i kylskåpet
•ställ in vispen i dismaskinen
•diska kastrullen
•torka bordet med en lättfuktad disktrasa
•skölj ur disktrasan
Frukosten är slut
Inlärning och minne/regl. uppmärksamhet
Att underlätta inlärning/förstå instruktioner
• Hjälp med studieteknik
• Förenkla instruktionerna (bort med det onödiga)
• Enskilda genomgångar
• En instruktion i taget
• Visuellt stöd och korta sammanfattningar som komplement till muntliga
instruktioner
• Överstrykningar
• Inspelade instruktioner
• Färgkoder
• Muntliga prov istället för skriftliga eller mertid
83
Inlärning och minne/regl. Uppmärksamhet/utrycka sig i tal och skrift
EXEMPEL – MÖTEN
Agenda i förväg – vem, var, när, om vad
(helst genomgång med personen innan)
Bestämd agenda (inga ’övriga punkter’ tillåts)
Anpassad miljö
Få personer deltar
En i taget som pratar
Begränsad och inramad tid
Stödperson (överenskommelser & strategier)
Tylig protokoll kort efter mötet
(med genomgång helst)
84
Impulskontroll och aktivitetsnivå
Exempel : A B C Uppgiftslistan
A uppgifter – Dessa är uppgifter som är högstprioriterade. Detta betyder
att de måste göras på kort sikt (idag eller imorgon)
B uppgifter – Dessa är mindre viktiga uppgifter som kan göras på längre
sikt. Någon/några delar av uppgifter kan behöver göras på kortsikt men
resten långsiktigt
C uppgifter – Mindre viktiga som ofta är mycket attraktiva och lättare att
göra än A & B men är inte lika viktiga.
Varje uppgift ska skrivas in på listan utan att alla uppgifter blir Aprioriterade. Alla A-uppgifter måste göras först innan B- och Cuppgifter
får göras. Att använda sig av dessa verktyg är så klart en träningssak och
personen kan känna sig överväldigad i början men ska jobba för att listan
ska användas dagligen.
85
Exempel : A B C Uppgiftslistan
Prioriteringen
A
B
C
86
Uppgift
Datumet
uppgiften
kom med på
listan
Datumet
uppgiften
avklarad
Impulskontroll och aktivitetsnivå
Problemlösning – bryt ner och dela upp till hanterbara steg
Möjlig lösning
87
Fördel med
lösningen
Nackdel med
lösningen
Hur bra är
lösningen? 1-10
Problemlösning – bryt ner och dela upp till hanterbara steg
Problemet
Kommer sent till
jobbet
Varför
Möjlig lösning
Fördel med
lösningen
Hur bra är
lösningen? 1-10
Går aldrig upp i
tid,
(går lägga mig
03.00)
Gå lägga sig
tidigare
Kommer i tid
Missar chatten
med vänner
9
Hör inte
väckarklockan
Köp shake awake
väckarklocka
Kommer i tid
Kanske blir van
den och inte
vaknar
8
Sambon väckar
mig
Kommer i tid
Byt jobb!
Mår bättre
Vill inte gå till
jobbet, orkar inte
2
Sambon inte
alltid hemma
Gå ner i arbetstid! Orkar mer
88
Nackdel med
lösningen
Svårt att hitta
nytt jobb
För lite pengar
5
1
Problemet
Bästa lösningen
Kommer sent till jobbet Gå lägga sig tidigare
Hur?
Ändra kvällsrutinen
Steg
Chatta mellan 20-22.
Påminnelse att sluta
9.45 och datorn släcks
22.00
Ring alla samtal
mellan 19-20
(uppgiftslistan)
Stäng av telefonen
20.00 (meddela alla
att det blir så, ger
telefonen till sambon
20.00)
Köp shake awake
väckarklocka
89
Beställ på internet
(uppgiftslistan)
Utveckla ett arkiveringssystem
1 Bestäm var arkiveringssystemet ska placeras
2 Välj en eller två arkiveringslådor som ska användas. Det ska vara
enkelt!
3 Köp hängmappar för huvudkategorierna och plastmappar för
underkategorier
4 Döp om mapparna med huvudkategorierna (räkningar, försäkringar,
garantier)
5 Gör ordning underkategorierna
6 Planera tider varje vecka som ska avsättas för att
använda systemet.
7 Kom ihåg att det kan vara tufft i början men det
blir bättre när man fått vanan inne!
90
System för att sortera post
- Identifiera ett bra ställe för sorteringscentret. All inkommande
post, räkningar, viktiga papper
- Bestäm reglerna för arkivering av post, räkningar, viktiga papper
(t.ex. Jag sparar räkningar i 6 månader, jag betalar räkningar så fort jag får
dem)
- Samla alla nödvändiga saker som behövs för att sorteringscentret ska
fungera t.ex. frimärken, pennor, miniräknare, adressbok
- Identifiera två eller tre gånger per vecka där det systemet kan gås igenom
för betalning av räkningar, svarar brev, ringa samtal)
- Skrev in ’sorteringstiderna’ i almanackan
91
Motoriken
Produktnamn: Penngreppet
Ett mjukt penngrepp som kan träs
på de flesta pennor och passar för
både vänster- och högerhänta.
Förenklar att hålla i och använda
pennan.
Exempel på hjälpmedel
Greppvänlig penna
Tung linjal
Stadig stol
Skor med kardborreband
m.m.
Planerade och anpassade aktiviteter,
tydliga instruktioner, genomgångar, tid
och stresshantering
Datorn är ett av de absolut bästa
hjälpmedlen som skapar oändliga
möjligheter både vad gäller
utbildning och arbete.
92
Inlärning och minne/regl. Uppmärksamhet/impulskontroll och aktivitetsnivå
Underlätta i fysiska miljön
Minska antalet störningsmoment
Anpassa miljön – i klassrummet/arbetsplatsen/fritiden
väggar/stol/belysning/bestämda platser
Anpassning av väggar, stol, belysning
Rena väggar och milda färger, inte för många upphängda saker
Stadig och tung stol, gärna höj och sänkbara med ett rejält fotstöd
Bestämda platser i klassrum, matrum, korridor, hall, omklädningsrum
En tejpad ram i avvikande färg runt kanten på arbetsbänken (för att bli medveten
om ytans begränsning – material som ständigt rasar i golvet)
En god belysning över arbetsbänken hjälper till att skärpa uppmärksamheten.
93
Belöningssystem
ALLTID + ALDRIG –
greppbart
visuellt
kort perspektiv och kort väg till målet och belöning
94
Hjälpmedel
95
Datorn och IT- Hjälpmedel
Datorn är ett av de absolut bästa hjälpmedlen som skapar oändliga möjligheter
både vad gäller utbildning och arbete. Tillsammans med en bra mobiltelefon kan
man skräddarsy anpassningar efter varje individs behov.
Exempel på bra program och lösningar:
• Dator med anpassade program (Mindmapping, kalender etc.)
• Talsyntes, som läser upp det som står på skärmen
• Digitalt fickminne
• Talböcker
• Talpennor som översätter, läser upp text, läser upp förklaringar till ord
• Rättstavningsprogram som standard
• Ordlistor/lexikon
96
Timstock
Timstocken fungerar som ett timglas. Den
visar med hjälp av lampor hur lång tid som
är kvar. När tiden är slut piper och blinkar
timstocken.
Det går att reglera ljudnivån om man är
ljudkänslig eller inte vill störa andra i
rummet.
Varje färgpunkt har ett bestämt antal
minuter inprogrammerade. Den här
timstocken är en 20-minuters stock där de
olika färgerna står för 5 minuter, 10
minuter, 15 minuter eller 20 minuter.
Det finns också timstockar med andra
tidsintervall t. ex. 60-minutersstock och
80-minutersstock.
97
Timetimer
Timetimer visar med ett färgat fält
hur lång tid som är kvar. Den finns i
tre olika storlekar.
På vissa modeller ljuder en signal
när tiden är slut, men den går också
att få ljudlös.
98
MEMOmini
MEMOmini kan spela in och lagra tio
meddelanden. Det sist inspelade hörs först,
vilket är viktigt att veta om man använder
den till att spela in instruktioner. Den totala
inspelningstiden är 26 minuter. Knapparna
har tydliga symboler och är enkla att
använda.
MEMOmini har också en talande klocka
som säger tid, dag och datum.
Öronsnäckor medföljer så att det går att
lyssna på meddelanden utan att andra hör.
99
Memo
Memo består av MemoBase samt en bärbar
enhet, MemoGo.
Memo är en talande klocka som också ger
möjlighet att få påminnelser upplästa på vald
tid och dag. Påminnelserna kan vara enstaka,
dagliga, veckovisa, månadsvisa eller årsvisa.
MemoGo är portabel och läser upp de
inspelade påminnelserna de tider som är
inprogrammerad. På MemoGo kan man också
få veta vad klockan är och datum, månad och
när på dygnet det är. Om man vill ha diskreta
påminnelser finns öronsnäckor.
100
Carousel medicindoserare
Carousel är en automatisk
medicindoserare. Den är lätt att
programmera. Det finns 28 fack i
karusellen som ger möjlighet till en veckas
medicinering fyra gånger per dag.
Vid de förprogrammerade tidpunkterna
roterar kassetten, alarmsignalen ljuder, och
den rätta medicindosen blir synlig genom
öppningen i locket. Medicindoseraren är
låsbar och man kommer bara åt den dos
som avses. Tas inte medicinen påminner
Carousel och signalen ljuder i mellan 5
och 60 minuter (inställbart) eller tills man
tar sin medicinen.
101
Veckoschema
Veckoschema ovan är av metall som
markerats med veckodagarnas färger.
Det går även att få enfärgat och med
tidsangivelser. Till magnetscheman
krävs påminnelse/
aktivitetslappar med magnet. De finns
att köpa som tillbehör.
Det går även att beställa inplastade
scheman med tillhörande
whiteboardpennor.
102
HANDI - kalender, formulärhanterare
Handi är en handdator med en
programvara som är specialgjord för
personer med kognitiva
funktionsnedsättningar. Kalendern är
grundfunktionen, men det finns också
möjlighet att använda andra program:
formulärhanteraren, album för foton
(vägbeskrivning, instruktioner,
minnesstöd), röstanteckningar,
anteckningar, prisräknaren och
bildsamtal.
103
Handifon
.
Handifon har alla de funktioner
som finns i vanliga Handi, som
kalender, anteckningar,
röstanteckningar, prisräknare
med mera. Dessutom är det en
mobiltelefon med lättbegriplig
nummerslagare och möjlighet att
skicka SMS.
104
Memo Comai
Memo Comai är en
programvara för mobiltelefoner.
Med hjälp av dator läggs
påminnelser in i mobiltelefonen.
Mobiltelefonen påminner sedan
om det som ska hända med ljud
och vibration. Påminnelsen
visas med bild eller text. För att
kunna använda Memo Comai
krävs en nyare mobiltelefon och
att abonnemangen kan koppla
upp sig mot internet.
105
Sakletare - Memo Doro Plus
Sakletare med fyra trådlösa sensorer att ha i
plånboken, eller fästa på nycklar eller
mobiltelefon eller något annat som ofta
kommer bort. Ett pipande ljud hörs från den
sensor som sitter på det föremål man valt att
leta efter. Till exempel kan plånbok ha
bokstav D, nycklar bokstav C och så vidare.
En komihåglista över vilken knapp som
leder till vilken sak finns på baksidan av
Sakletaren.
För att inte tappa bort Sakletaren medföljer
en hållare som placeras på vägg i hall eller
annan lämplig plats. Ett pipande ljud hörs
om man glömmer att sätta tillbaka den på sin
plats i hållaren.
106
Wordfinder- Stava Rätt
Ett rättstavningsprogram som hittar fel och
rättar snabbare och bättre än vanliga
rättstavningsprogram. Det har talsyntesstöd
och man kan arbeta med
fleranvändarinställningar. I samma serie finns
också ett ordprediktionsprogram som är bra på
att hantera felstavningar. Det kontrollerar
stavningen innan nya ord läggs in och varnar
för lättförväxlade ord. Programmen fungerar i
hela Officepaketet.
107
MEMOplanner – elektronisk kalender
MEMOplanner är en digital kalender med
påminnelsefunktion. Den kan alternera
mellan olika visningar för dygn, vecka,
månad och år. Påminnelser kan tas emot med
ljudsignal, intalat meddelanden och⁄eller
SMS.
Aktiviteter och påminnelser kan läggas in
direkt på pekskärmen eller via en annan
dator och Internet (fjärrstyrning). Det finns
många anställningsmöjligheter som
kvittering av påminnelse, förvarningsljud,
repetition av påminnelse och val av bilder.
MEMOplanner kan hängas på väggen eller
placeras i bordsstativ i stående eller liggande
format.
108
Bildbudgetpaket
En pärm med blad för varje
utgift i månaden. Förslaget
följer rekommendation från
konsumentvägledare.
Pictogrambild för varje utgift
och plats för kvitton. Råd till
stödperson och pengar på
klisterremsa medföljer.
109
Dataprogrammet Min Ekonomi
Ett program där personer
med kognitiva svårigheter
kan sköta hela eller delar
av sin ekonomi. Man kan
kolla om man har betalat
räkningen, hur mycket
man har kvar av
matkassan och hur nära är
man är sitt sparmål.
110
Dagboken 1
Dagboken 1 täcker ett kvartal. Veckodagarna är
tryckta i olika färger, en sida per dag. Man gör
sin dagbok individuell med hjälp av foton,
pictogram etc. Den ger träning i tidsuppfattning
och hjälp att få struktur i tillvaron.
Dagboken 2
Dagboken täcker drygt ett år och har bra plats
för att ”anteckna” sina upplevelser. Den börjar i
augusti och slutar samma månad året därpå.
Varje uppslag visar en vecka, och den är avsedd
för elever som kan överblicka en längre
tidsperiod.
111
Påminnare Voice Cue
Voice Cue har möjlighet till 5 meddelande för att
påminna olika aktiviteter, mm. Varje meddelande
kan upprepas vid två förvalda tider.
Inspelningstiden är 60 sek. Den är också utrustad
med volymkontroll.
Påminnaren
För att ge större trygghet när man skall lämna sin
lägenhet kan Påminnaren fungera som en "Kom
ihåg lapp". Den kan vara kopplad ex. till
ytterdörren. När man öppnar dörren läser den upp
ett talat meddelande "kom i håg att låsa dörren!
"kom i håg att ta med plånbok och nycklar". Vill
man bara ha den aktiverad under vissa tider på
dygnet kan den kopplas till en timer.
112
Material som använts i presentationen
ADHD hos Barn och Vuxna – Socialstyrelsen
Riksförbundet Attention – faktablad inom ADHD, Tourette, Asperger, NPF
Så här kan man göra - Vägledningsdokument ADHD vuxna
Vuxna med ADHD ur ett hjälpmedelsperspektiv – Hjälpmedelsinstitutet
Böcker
Flickor med ADHD – Nadeau, Littman, Quinn
Om de bara kunde skärpa sig – L Iglum Ronhovde
Arbeta med Aspergers syndrom – Gunilla Gerland
Pedagogiska Strategier: Handbok för ADHD/DAMP problematik – C Axengrip, J Axengrip
Sociala Berättelser – Birgitta Andersson
Seriesamtal – Birgitta Andersson
Ett Barn i Varje Klass – Christopher Gillberg
Mastering Your Adult ADHD – Safren, Perlman, Sprich, Otto
Mr Tourette och Jag – Pelle Sandstrak
Filmer
ADHD i klassen
Vi har Tourette
Mitt huvud är som en Torktumlare
Hjälpmedel
www.varsam.se www.hjalpmedelstorget.se
113
JULIE HELMERSSON
ADHD KONSULT & UTBILDNING
070-2319255
WWW.ADHDKONSULT.SE
[email protected]
114