Utrikesdepartementet
Denna rapport är en sammanställning grundad
på Utrikesdepartementets bedömningar.
Rapporten kan inte ge en fullständig bild
av läget för de mänskliga rättigheterna i
landet. Information bör också sökas från
andra källor.
Mänskliga rättigheter i Guyana 2012
ALLMÄNT
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och
trendanalys
Även om Guyana står sig väl i en regional jämförelse så föreligger betydande
problem på flera områden vad gäller respekten för mänskliga rättigheter. Det
förekommer utomrättsliga avrättningar och brutala övergrepp av polisen mot
såväl häktade som interner, och ett antal personer misstänkta för brott ska ha
avlidit under gripande och förhör. Fängelserna är överbelagda och
förhållandena undermåliga. Ineffektiviteten i rättsväsendet medför att
misstänkta ofta sitter häktade i flera år i väntan på domslut. Både regeringen
och rättsväsendet anklagas ofta för korruption och de av regeringen
kontrollerade medierna kritiseras för att missgynna oppositionen.
De civila myndigheterna utövar en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna.
Det finns inga rapporter om politiskt motiverade avrättningar eller
försvinnanden.
Sexuella övergrepp och våld mot kvinnor och barn är vanligt förekommande.
Kvinnor diskrimineras på arbetsmarknaden och har en lägre social och
ekonomisk status än män. Diskriminering av hbt-personer förekommer och
sexuellt umgänge mellan män är förbjudet, även om den sittande regeringen
öppnat upp för debatt om avskaffande av förbudet. Människohandel är ett
allvarligt problem.
Det finns stora brister i fråga om rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
och rätten till bästa uppnåeliga hälsa. Ursprungsbefolkningarnas
levnadsstandard är generellt lägre än den övriga befolkningens och de har
begränsad tillgång till utbildning och hälsovård. Genom särskilda satsningar på
fattigdomsbekämpning och hälsovård kan dock vissa förbättringar noteras.
2
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om
mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Guyana har ratificerat följande centrala konventioner:
-
-
-
-
-
Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International
Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR), samt tilläggsprotokollet om
enskild klagorätt, ratificerade år 1966.
Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,
International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR),
ratificerad år 1966.
Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering,
Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD),
raitificerad år 1966.
Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot
kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against
Women (CEDAW), ratificerad år 1979.
Konventionen mot tortyr, Convention against Torture and Other Cruel,
Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT), ratificerad år 1984.
Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child
(CRC), ratificerad år 1989.
Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International
Criminal Court (ICC), ratificerad år 1998.
MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
Tortyr och förnedrande behandling är förbjudet enligt lag, men polisbrutalitet
och övervåld utgör ett betydande problem. Under året mottog polisens
klagomålsavdelning 245 skrivna och 339 muntliga klagomål, främst rörande
övervåld och godtyckliga frihetsberövanden. I 30 av fallen rekommenderas
disciplinära åtgärder. Det förekommer rapporter om utomrättsliga avrättningar,
våldtäkt och andra sexuella övergrepp genomförda av poliser. Bedömare pekar
på att sådant övervåld kan ses som en utomrättslig ”ersättning” av dödsstraff.
Förhållanden i landets fängelser och häkten är undermåliga. Överbeläggning
utgör ett problem; fängelsemyndigheterna rapporterade 1 962 intagna på fem
anläggningar med plats för endast cirka 1 500. Cirka 39 procent av de intagna
har ännu inte fått sin sak prövad vid rättegång. De undermåliga förhållandena
har emellertid förbättrats vid några fängelser och interner har fått tillgång till
rinnande vatten och regelbunden sjukvård.
3
Nyanställda fängelsevakter fick inte genomgå utbildning i mänskliga rättigheter
under 2011, något som varit praxis tidigare år. Dödsfall i fängelser har
rapporterats i samband med övergrepp och bråk mellan fångar. Myndigheterna
har vidtagit åtgärder för att minska våldet mellan fängelseinterner, bland annat
hålls mentalt instabila fångar separerade från övriga intagna. Minderåriga under
15 år samt kvinnor, hålls i separata avdelningar.
Regeringen tillåter utomstående organisationer att avlägga besök i landets
fängelser, men under året har inga sådana besök genomförts.
4. Dödsstraff
Ingen avrättning har ägt rum sedan 1998. Amnesty International rapporterar att
det för närvarande finns ett trettiotal personer med utdömt dödsstraff i landets
fängelser.
Både 1970 års grundlag, vilken etablerade Guyana som en självständig republik,
och 1980 års grundlag, fastslår dödsstraff. En ändring av grundlagen kräver två
tredjedels majoritet i parlamentet. Rätten till överklagande till Privy Council i
London avskaffades våren 2005 i samband med att Guyana anslöt sig till den
karibiska högsta domstolen.
5. Rätten till frihet och personlig säkerhet
Det förekommer rapporter om enskilda fall av godtyckliga frihetsberövanden
eller frihetsberövanden på politiska grunder utan rättegång. På grund av
underbemanning och rättsväsendets generella ineffektivitet drar utredningar
och rättegångar ofta ut på tiden.
6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen
Även om lagen föreskriver ett oberoende rättssystem och regeringen generellt
respekterar detta förekommer det anklagelser om regeringens inblandning i
olika rättsprocesser. Ineffektivitet och korruption har undergrävt förtroendet
för rättssystemet. Låga löner för statstjänstemän gör dem till ett lätt offer för
korruption i olika former.
Guyana är en knutpunkt för smuggling av kokain till USA, Europa och
Västafrika men regeringen har inte lyckats gripa eller döma större
narkotikasmugglare. Regeringens arbete hindras av otillräckliga resurser och
personell samt en ineffektiv samordning mellan brottsbekämpande organ, ett
överbelastat rättsväsende och avsaknaden av en konsekvent och prioriterad
nationell säkerhetsstrategi.
4
7. Straffrihet
Straffriheten är utbredd i fråga om polisvåld och trots att polisbrutaliteten är
vanligt förkommande och grov och i flera fall lett till dödsfall så ställs inte
poliser till svars för våldet.
8. Yttrande-, press- och informationsfrihet, inklusive på internet
Grundlagen föreskriver yttrande-, press-, och informationsfrihet. Regeringen
har monopol på radioutsändningar och äger en tv-kanal. Privata tv-stationer
och tidningar är fria att kritisera regeringen. Hot mot pressen genom olika åtal
om förtal har dock förekommit och journalisterna är benägna att utöva
självcensur.
Det finns inga formella begränsningar i tillgången till internet. I december 2011
fanns det 226 000 internetanvändare. Det förekommer inga rapporter om
övervakning av e-mail eller sociala medier.
9. Mötes- och föreningsfrihet
Lagen garanterar mötes- och föreningsfrihet vilket generellt respekteras av
regeringen.
10. Religions- och övertygelsefrihet
Religions- och övertygelsefrihet föreskrivs av landets konstitution likväl som av
andra lagar och det förekommer inga rapporter om lagöverträdelse eller
diskriminering på denna grund.
11. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna
Republiken Guyana, med en folkmängd på cirka 775 000 invånare, är en
parlamentarisk demokrati med ett flerpartisystem och en president som
statschef. Det senaste presidentvalet i november 2011 bedömdes av
internationella observatörer som fritt och rättvist.
Lagen ger medborgarna rätt att med fredliga medel delta i återkommande fria
och rättvisa val genom allmän rösträtt. Presidenten utser regering och
premiärminister som tillsammans utövar den verkställande makten. Enligt lag
ska kommunval ske vart tredje år men något sådant har inte förekommit sedan
1994.
5
Enligt landets konstitution måste en tredjedel av ett partis listade kandidater
vara kvinnor. De hamnar dock ofta utanför valbar plats. Av
nationalförsamlingens 65 ledamöter är 21 kvinnor och fem av regeringens 21
ministrar är kvinnor.
Korruption är förbjudet enligt lag, men brott mot lagen beivras sällan. Enligt
Världsbankens index är korruption inom regering och myndigheter utbredd.
Detta framgår av att Guyana placerade sig på plats 133 på Transparency
International’s Corruption Perceptions Index 2012, av sammantaget 174 länder. Låga
löner inom offentlig sektor bidrar till att göra tjänstemän och polis mottagliga
för mutor.
EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER
12. Rätten till arbete och relaterade frågor
Grundlagen ger arbetstagare rätt att bilda och ansluta sig till fackföreningar
med undantag för de som ingår i landets militära och paramilitära styrkor.
Cirka en fjärdedel av arbetstagarna är fackligt anslutna enligt
arbetsmarknadsministeriet. Arbetstagarorganisationerna har rätt att förhandla
kollektivt och strejka. Strejkrätten är dock något begränsad för arbetare inom
”samhällsviktiga funktioner”. ILO (internationella arbetsorganisationen) har
kritiserat regeringen för en alltför bred definition av ”samhällsviktiga
funktioner”. Lagen förbjuder antifacklig verksamhet av arbetsgivare, men inom
den offentliga sektorn finns rapporter om diskriminering av fackligt anslutna.
Barn- och tvångsarbete är förbjudet enligt lag, men det rapporteras om
tvångsarbete av barn, främst för sexuell exploatering. Barnarbete förekommer
inom den informella sektorn och barn genomför farligt arbete inom byggnads-,
skogs-, fiske-, tillverknings- och gruvindustrin samt jordbruksnäringen.
Arbetsmarknadsministeriet samarbetar med utbildningsministeriet för att
ingripa mot detta.
13. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Hälso- och sjukvården är undermålig, men regeringen satsar och investerar
mycket för att förbättra den allmänna hälsovården. Andelen av budgeten som
regeringen satsar på hälso- och sjukvård har ökat de senaste åren. Under 2010
motsvarade 5,4 procent av BNP hälso- och sjukvårdsutgifter. En särskild
satsning görs på vaccination av barn och över 95 procent av barnen under ett
år vaccineras. Barnadödligheten har minskat kraftigt, men den höga
mödradödligheten fortsätter utgöra ett problem (280 per 100 000 födslar, att
jämföra med det regionala snittet på 63 per 100 000 födslar). Enligt Guyanas
6
nationella aids-sekretariat har en procent av befolkningen hiv/aids. Det har
skett en stadig minskning av andelen personer som diagnosticeras med
sjukdomen liksom av antalet dödsfall orsakade av hiv/aids, i enlighet med
UNAIDS mål. Guyana räknas inte längre som ett High Prevalence Country när det
gäller hiv/aids vilket dock även innebär minskad finansiering till organisationer
och hälsocenter som arbetar med att motverka sjukdomen.
14. Rätten till utbildning
Den offentliga skolundervisningen sträcker sig till 20 års ålder och är
obligatorisk och kostnadsfri från fem till 15 års ålder. Unesco uppskattar att 81
procent av barnen i skolåldern deltar i primärundervisningen. Fattiga barn kan
kostnadsfritt få skoluniform och lunchmåltid. Grundlagen tillåter upprättandet
av privata skolor och sådana är ofta trosbaserade (kristna, hinduiska,
muslimska respektive bahai).
15. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
BNP per capita på köpkraftsbasis uppgick 2012 till cirka (7 600) USD. Landets
ekonomi har växt stadigt de senaste åren med tillväxttal på runt fyra procent.
Utlandsskulden har även halverats sedan år 1990. Enligt statistik från FN:s
utvecklingsprogram (UNDP) har både fattigdom och extrem fattigdom
minskat i landet, även om ca en tredjedel av befolkningen fortfarande lever i
fattigdom. Regeringen har ett strategiprogram för fattigdomsminskning, som
varit tämligen framgångsrikt och förväntad medellivslängd har ökat från 61 år
1992 till 69,9 år under 2011.
Landet placerade sig 2012 på plats 118 av totalt 187 länder i FN:s index över
mänsklig utveckling (HDI).
OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETERNA
16. Kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter
Våldtäkt även inom äktenskapet, är förbjudet enligt lag. Detta till trots är
våldtäkt vanligt förekommande och anmälningsbenägenheten låg, främst
beroende på rädsla för stigmatisering, hämnd och fortsatt våld. Bristande
resurser hos polis och åklagare ledde till få åtal och ännu färre fällande domar
under 2011 då totalt 128 personer åtalades för våldtäkt, men endast fem
dömdes. Våld mot kvinnor, vilket ofta sker i hemmet, är ett stort problem. Ett
antal lokala frivilligorganisationer arbetar mot våld mot kvinnor, varav en
driver ett hem för utsatta kvinnor.
7
Prostitution är olagligt men förekommer i stor omfattning, liksom handel med
kvinnor. Regeringen har antagit en nationell plan för att bekämpa
människohandel och sexuellt våld mot kvinnor. Sexuellt ofredande på
arbetsplatser är förbjudet enligt lag, men är vanligt förekommande och några
åtgärder för att motverka ofredandet vidtas sällan.
Kvinnor diskrimineras i förhållande till män inom arbetslivet. Rapporter visar
att kvinnor tjänar mindre vid lika arbete och har svårare att bli befordrade. Det
är vanligt förekommande att arbetsannonser endast ber om manliga sökanden.
17. Barnets rättigheter
Guyanas regering erkänner sin skyldighet att skydda barnets rättigheter, men
dessa åsidosätts på flera områden. Det lagstiftade skyddet har förbättrats under
de tre senaste åren genom ett antal nya lagar. Barn under 15 år får inte arbeta.
Fysiska och sexuella övergrepp mot barn utgör ett allvarligt problem, liksom
handel med barn. Även om lagen förbjuder sådana övergrepp är
genomförandet av påföljder ineffektivt. Det finns uppgifter om att det går att
muta sig ur åtal för övergrepp och misshandel av barn. Flertalet fall av
våldtäkter och övergrepp mot barn beräknas inte bli anmälda. Kommersiell
sexuell exploatering av barn förekommer.
18. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och
religiösa minoriteter samt urfolk
Konstitutionen föreskriver att alla medborgare ska ha samma rättigheter
oberoende av hudfärg, kön, religion och etnisk härkomst, något som dock inte
respekteras i praktiken. Det finns traditionella spänningar mellan landets två
största etniska grupper, afro-guyanerna och indo-guyanerna.
Konstitutionen ger särskilt skydd till amerindianerna, vilka utgör 9,2 procent av
landets befolkning, dvs. ca 50 000 personer. Inom urfolket finns nio olika
etniska grupper, vilka har en levnadsstandard långt under genomsnittets.
Guyanas regering har försökt att rätta till de orättvisor denna befolkningsgrupp
utsattes för under kolonialtiden. En ny lag från 2006 har gett dem mer
långtgående rättigheter, särskilt landrättigheter. Sedan lagens genomförande har
urfolkets landområde fördubblats och utgör idag 14 procent av landets totala
area. De 134 olika amerindianska samhällena väljer självstyrande råd, som leds
av en så kallad ”toushao” och som ingår i ett nationellt råd, National Toushoas
Council, vilket är den legitima myndigheten för amerindianerna. Regeringen har
också initierat olika utvecklingsprogram för att höja levnadsstandarden för
amerindianerna.
19. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet
8
Sexuellt umgänge mellan män är olagligt och kan leda till livstids fängelse.
Könsöverskridande klädsel är också förbjuden. Det finns rapporter om
trakasserier mot och diskriminering av HBT-personer och lagstiftning mot
diskriminering på dessa grunder saknas. Den nuvarande regeringen har tagit
initiativ till en debatt om avskaffandet av förbudet mot sexuellt umgänge
mellan män liksom förbudet mot könsöverskridande klädsel.
20. Flyktingars rättigheter
Det finns inget regelrätt system för skydd för flyktingar. I praktiken avvisas
eller återsänds inga flyktingar vars liv eller frihet skulle kunna komma i fara.
21. Rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Grundlagen föreskriver att staten ska vidta åtgärder för att skydda personer
med funktionsnedsättning. Lagen föreskriver också en nationell kommission
för funktionsnedsattas rättigheter. Denna arbetar främst med kampanjer,
workshops och paneldiskussioner för att uppmärksamma frågorna.
Brister i infrastrukturen gör byggnader svårtillgängliga för funktionsnedsatta
och hindrar dem från att utöva arbete utanför hemmet.
ÖVRIGT
22. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter
Lokala organisationer för mänskliga rättigheter verkar fritt i landet.
23. Internationella och svenska insatser på området mänskliga
rättigheter
Information om internationella eller svenska insatser på området för mänskliga
rättigheter saknas.
