Utrikesdepartementet
Denna rapport är en översiktlig sammanställning över
hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på
den svenska ambassadens bedömningar.
Rapporten kan inte ge en fullständig bild. Information
bör sökas också från andra källor.
Mänskliga rättigheter i Guyana 2006
ALLMÄNT
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Guyana är en demokrati med flera politiska partier och en folkmängd på cirka
750 000 invånare. Vid valet 2006 omvaldes presidenten Bharrat Jagdeos
People’s Progressive Party - Civic (PPP-C) i ett val som ansågs fritt och
rättvist.
Läget för de mänskliga rättigheterna (MR) har försämrats under det senaste
året och allvarliga problem kvarstår. Politiska rättigheter, yttrande- och
tryckfrihet respekteras generellt. Det interna säkerhetssystemet ger dock
anledning till allvarlig kritik efter rapporter om polisbrutalitet med övergrepp
mot såväl häktade som interner. Ett antal brottsmisstänkta har enligt rapporter
avlidit under gripande och förhör. Fängelserna är överbelagda och
förhållandena undermåliga. Ineffektiviteten i rättsväsendet medför att
misstänkta ofta sitter häktade i flera år i väntan på dom. Våld mot kvinnor och
barn är vanligt. Människohandel är ett omfattande och allvarligt problem.
Guyanas politiska struktur präglas av en djupgående etnisk polarisering mellan
regeringspartiet PPP, som företräder den indiskt dominerande
befolkningsgruppen med Bharrat Jagdeo som president, och oppositionspartiet
PNC som företräder afro-befolkningen. Ekonomin, som under många år
präglats av statlig centralplanering, baseras numera på samverkan mellan
privata och statliga företag.
De civila myndigheterna utövar en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna.
2
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om
mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Guyana är anslutet till samtliga centrala internationella konventioner inom MRområdet:
Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International
Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR), samt de fakultativa
protokollet om enskild klagorätt
Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,
International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR)
Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering,
Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD)
Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot
kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against
Women (CEDAW)
Konventionen mot tortyr, Convention against Torture and Other Cruel,
Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT)
Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child
(CRC)
Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International
Criminal Court (ICC)
MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
Enligt rapporter begår polisen regelmässigt utomrättsliga avrättningar och
brutala övergrepp. Inga politiskt betingade försvinnanden har dock
rapporteras.
Landets fängelser präglas fortfarande av överbeläggning, men de undermåliga
förhållandena har i vissa fall förbättrats, bland annat genom tillgång till en mera
regelbunden sjukvård. I många fall är det dock anhöriga som på frivillig basis
får stå för internernas kosthållning.
4. Dödsstraff
Antalet dödsdömda uppgår till minst 25 personer. Ingen avrättning har dock
ägt rum sedan 1998.
Både 1970 års grundlag, vilken etablerade Guyana som en självständig republik,
och 1980 års grundlag, stipulerar dödsstraff. En ändring av grundlagen kräver
3
två tredjedels majoritet i parlamentet. Rätten till överklagande till Privy Council
i London togs bort i och med att landet blev självständigt.
I november 1998 beslöt parlamentet att Guyana skall frånträda det första
tilläggsprotokollet till Internationella konventionen om medborgerliga och
politiska rättigheter (ICCPR) för att omgående återansluta sig med
reservationen att FN:s kommitté för de mänskliga rättigheterna inte får pröva
klagomål från dödsdömda, som hävdar att deras rättigheter enligt ICCPR,
överträtts då de dömts till döden. Såväl regeringen som den allmänna
opinionen är positiva till dödsstraffets bibehållande.
5. Rätten till frihet och personlig säkerhet
Godtyckliga frihetsberövanden eller frihetsberövanden på politiska grunder
utan rättegång förekommer enligt uppgifter inte. Däremot förekommer långa
häktningstider samt polisbrutalitet, se stycke 1. Det finns inga rapporter om
politiska fångar.
6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen
Guyana anslöt sig i april 2005 till den karibiska högsta domstolen som högsta
rättsliga instans för överklaganden. Fastän lagen föreskriver ett oberoende
rättssystem och regeringen generellt respekterar detta förekommer det
anklagelser om regeringens inblandning i olika rättsprocesser. Ineffektivitet och
korruption har undergrävt förtroendet för rättssystemet. Låga löner för
statstjänstemän gör dem till ett lätt offer för mutor i olika former.
7. Straffrihet
Straffrihet förekommer avseende polisvåld.
8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m.
Konstitutionen garanterar yttrande- och tryckfrihet, vilket regeringen
respekterar. Detsamma gäller församlings-, förenings- och religionsfriheten.
9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna
Lagen ger medborgarna rätt att med fredliga medel delta i periodiskt
återkommande fria och rättvisa val genom allmän rösträtt. Presidenten utser
regering och premiärminister som tillsammans utövar den verkställande
makten.
4
EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER
10. Rätten till arbete och relaterade frågor
Arbetstagare har rätt att bilda och ansluta sig till fackföreningar. Cirka en
tredjedel av arbetstagarna är fackligt anslutna. Medlemmarna av Guyanas
förvarsstyrkor (Guyana Defense Force) har dock inte denna rättighet.
Löntagarorganisationerna äger rätt att förhandla kollektivt och har också
strejkrätt. Barn- och tvångsarbete är förbjudet men rapporteras förekomma.
Arbetsmarknadsministeriet erkänner att barnarbete förekommer inom den
informella sektorn men har inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att beivra det.
11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Hälso- och sjukvården är undermålig. I praktiken kan en arbetstagare inte
avbryta hälsofarligt arbete utan att riskera att förlora sin anställning.
12. Rätten till utbildning
Den offentliga skolundervisningen sträcker sig till 20 års ålder och är
obligatorisk och kostnadsfri till 16 års ålder. Närmare 90 procent av barnen i
skolålder deltar i undervisningen. Skolorna lider stor brist på kvalificerade
lärare, läromedel och resurser för utrustning.
13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
Guyana hör till Karibiens allra fattigaste länder med en BNP per capita på
4 300 US-dollar. Fattigdomen bland landets 750 000 invånare är utbredd.
Landet hamnar på 107:e plats av totalt 177 länder i FN:s välfärdsindex (HDI).
OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETERNA
14. Kvinnors rättigheter
Våld mot kvinnor, vilket ofta sker i hemmet, är fortsatt ett stort problem. Även
våldtäkter är vanligt förekommande, men anmäls sällan då det finns ett socialt
stigma mot dem som anmäler denna typ av brott. Prostitution är olaglig men
förekommer i stor omfattning liksom handel med kvinnor. Sexuellt ofredande
på arbetsplatser är vanligt förekommande, förbjuds inte i lag och beivras sällan.
Regeringen har antagit en nationell plan för att bekämpa människohandel.
Kvinnor diskrimineras i förhållande till män inom arbetslivet.
5
15. Barnets rättigheter
Barnets rättigheter negligeras på flera områden. Fysiska och sexuella övergrepp
mot barn är ett allvarligt problem liksom handel med barn. Även om lagen
förbjuder sådana övergrepp är implementeringen av påföljder ineffektiv. Barnprostitution förekommer.
16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och
religiösa minoriteter samt urfolk
Konstitutionen föreskriver att alla medborgare skall ha samma rättigheter
oberoende av ras, kön, religion och etnisk härkomst, något som dock inte
respekteras i praktiken. Det finns traditionella spänningar mellan landets två
största etniska grupper, afro-guyanerna och indo-guyanerna. När afroguyanerna under lång tid var vid makten hävdade indo-guyanerna att de var
diskriminerade. Nu, när indo-guyanerna är i regeringsställning, är förhållandet
det motsatta.
Amerindianerna, som utgör 7 procent av landets befolkning och består av nio
olika stamgrupper, har en levnadsstandard långt under genomsnittets. En lag
från kolonialtiden ger regeringen långtgående rättigheter att bestämma över
deras liv.
17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet
Lagen föreskriver förbud mot diskriminering som grundas på könsidentitet.
18 Flyktingars rättigheter
Regeringen har inte beslutat om ett system för skydd av flyktingar. I praktiken
ges dock skydd för sådana personer som vid återsändande till hemlandet
riskerar att bli förföljda. Regeringen samarbetar nära med FN:s
högkommissarie för flyktingar och andra MR-organisationer.
19. Funktionshindrades rättigheter
Lagen föreskriver förbud mot diskriminering av personer med funktionshinder
men lagstiftningen fungerar inte effektivt i praktiken.
6
ÖVRIGT
20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter
Ett antal lokala MR-organisationer verkar fritt i landet.
21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga
rättigheter
Information om internationella insatser på MR-området saknas.
