Frågor och svar

Frågor och svar
En utmaning för heteronormen
Huvudbudskap
Undersökningen ”En utmaning för heteronormen” visar att lärare i mycket liten utsträckning
får utbildning eller kompetensutveckling kring frågor om sexuell läggning och homofobi,
samtidigt som kränkande jargong både bland skolans vuxna och elever är vanlig. Lärare
behöver snarast kompetensutveckling inom området, till exempel med hjälp av Under ytans
material ”Liv i lärarrummet”, ”Tyst i klassen?” och ”Vad finns under ytan?”.
Innehåll
Vad kommer man fram till i rapporten?
• Att endast 2% av lärarna får kompetensutveckling om sexuell läggning och homofobi
• Att endast 8% av lärarna anser att deras utbildning har förberett dem för att hantera
frågor om sexuell läggning och homofobi
• Att hälften av lärarna tar upp sexuell läggning någon enstaka gång i
undervisningssituation
• Att en fjärdedel av lärarna aldrig tar upp sexuell läggning i en undervisningssituation
• Att 11% av lärarna svarar att kränkande jargong på grund av sexuell läggning
förekommer bland skolans vuxna
• Att 78% av lärarna svarar att kränkande jargong på grund av sexuell läggning
förekommer bland skolans elever
• Att ca 5% av lärarna känner till någon vuxen i skolan som kränkts eller diskriminerats
på grund av sexuell läggning
• Att ca 10% av lärarna känner till någon elev som kränkts eller diskriminerats på grund
av sexuell läggning
Finns det skillnader mellan olika nivåer i skolan?
• Ja, i vissa frågor:
o Gällande hur ofta man tar upp sexuell läggning: En majoritet av förskollärarna
tar aldrig upp sexuell läggning. Lärarna i år 7-9 är de som i störst utsträckning
svarat att de tar upp sexuell läggning flera gånger eller ofta, 44%.
o Gällande kränkande jargonger bland vuxna: Av gymnasielärarna svarade 19%
att det förekommer kränkande jargonger bland skolans vuxna, mot 8% i 7-9
och F-3.
I Equalprojektet Under ytan samarbetar
Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier
Linköpings Universitet, Lärarprogrammet i Norrköping
Lärarförbundet * Lärarnas Riksförbund * Sveriges skolledarförbund
Myndigheten för skolutveckling * HomO
RFSL * RFSL Ungdom * Sveriges Förenade Gaystudenter
Lärarhögskolan i Stockholm * Södertälje kommun
o Gällande kränkande jargonger bland elever: Av lärare i 7-9 svarade 78% att det
ofta eller ibland förekommer kränkande jargonger bland elever, mot 10% i
förskolan.
Vilka är de viktigaste slutsatserna?
• Att behovet av kunskap och kompetensutveckling kring sexuell läggning, homofobi
och heteronormativitet bland lärare är högt
• Att kränkande jargong på grund av sexuell läggning är vanligt både bland skolans
vuxna och elever
• Att skolans huvudansvariga, främst kommunerna, snarast måste utveckla arbetet inom
skolan inom alla områden som rör diskriminering
• Att sexuell läggning anses vara särkunskap som inte ingår i den ordinarie
undervisningen. Svaren tyder på att ”ta upp sexuell läggning i en
undervisningssituation” tolkas som antingen att prata om sex eller att prata om homooch bisexualitet, inte heterosexualitet. Det dagliga pratet om (heterosexuella) föräldrar
eller partners går obemärkt förbi.
• Att skillnaden mellan att ange att det förekommer kränkande jargong och att själv
känna till någon som blivit kränkt kan bero på att de som kränks har svårt att uttrycka
det samt att de som står för den kränkande jargongen inte alltid är medvetna om att de
kränker
• Att heteronormativa antaganden är en stor del av det som kan kränka skolans barn,
vuxna och elever
Vad tror du resultaten beror på?
• Att heteronormen är stark och inte ifrågasätts i lärares kompetensutveckling eller
utbildning
• Att diskriminering på grund av sexuell läggning är en nedprioriterad fråga hos skolans
huvudansvariga
• Att frågan är en icke-fråga. Lärare är omedvetna om konsekvenserna av ett
heteronormativt tankesätt.
Vad betyder heteronormativitet?
• Antaganden om att alla är heterosexuella och att detta är det naturliga och önskvärda
sättet att leva. Heteronormativitet gör att de som överskrider gränser för
heterosexualitet uppfattas som avvikande. Heteronormativitet innefattar även
grundantaganden om vad som är kvinnligt respektive manligt.
Hur kan lärare själva förändra detta?
• Lärare kan i sin vardag enkelt bidra till att normer vidgas och till att elever får
bekräftelse på att människor kan vara annat än heterosexuella. En lärare i matematik
kan till exempel konstruera räkneexempel där människor har olika sexuell läggning,
I Equalprojektet Under ytan samarbetar
Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier
Linköpings Universitet, Lärarprogrammet i Norrköping
Lärarförbundet * Lärarnas Riksförbund * Sveriges skolledarförbund
Myndigheten för skolutveckling * HomO
RFSL * RFSL Ungdom * Sveriges Förenade Gaystudenter
Lärarhögskolan i Stockholm * Södertälje kommun
en musiklärare kan ibland välja musiktexter som handlar om icke-heterosexuell kärlek
och en förskollärare kan läsa sagor som inte utgår från heteronormen.
Vad behöver göras?
• Lärare behöver snarast utbildning och kompetensutveckling inom områdena sexuell
läggning, homofobi och heteronormativitet.
• Skolans huvudansvariga behöver snarast utveckla arbetet inom skolans alla områden
som rör diskriminering.
• Lärare behöver själva reflektera över sina normer och värderingar, t ex genom att ta
del av Under ytans ”Liv i lärarrummet”, som handlar om arbetsmiljön i skolan.
• Lärare kan använda Under ytans pedagogbok ”Tyst i klassen?” och dvd ”Vad finns
under ytan?” som är pedagogiska hjälpmedel för lärare om hur man kan ta upp sexuell
läggning i undervisningen.
Vad får detta för konsekvenser?
• Att lärare är så oförberedda på frågor kring sexuell läggning leder till att heteronormen
blir ännu starkare, kränkningar får fortsätta utan att de uppmärksammas, elever och
vuxna som inte ingår i heteronormen blir ännu mer isolerade.
Vems fel är det?
• Ansvaret att motarbeta diskriminering och kränkning på grund av sexuell läggning
ligger hos skolans huvudansvariga, alltså kommunerna eller de privata aktörer som
driver skolor.
På vilket sätt påverkar detta barnen?
• Inget barn ska behöva bli utsatt för diskriminering, kränkning eller isolering på grund
av sexuell läggning. Barn som själva eller genom sin familj utmanar heteronormen är
särskilt utsatta för diskriminering, kränkande jargong och osynliggörande.
Ska man lära så små barn som 5-6 år om sexuell läggning?
• Att tala om sexuell läggning betyder inte att man talar om sex, utan att man är öppen
för att tala om olika familjekonstellationer, att en familj inte behöver vara mamma,
pappa och barn, utan lika väl mamma, mamma och barn eller se ut på något annat sätt.
• Det handlar också om att inte tränga in barn i föreställningar om vad som är ”riktiga”
flickor och pojkar – att heteronormen uppmärksammas är särskilt viktigt i skolans
tidiga år!
Finns det något positivt?
• Ja, att en majoritet av lärarna, förutom förskollärarna, är intresserade av material som
underlättar att ta upp frågor om sexuell läggning och homofobi. Störst intresse finns i
år 4-6 och år 7-9. Av förskollärarna är 43% intresserade av ett sådant material.
I Equalprojektet Under ytan samarbetar
Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier
Linköpings Universitet, Lärarprogrammet i Norrköping
Lärarförbundet * Lärarnas Riksförbund * Sveriges skolledarförbund
Myndigheten för skolutveckling * HomO
RFSL * RFSL Ungdom * Sveriges Förenade Gaystudenter
Lärarhögskolan i Stockholm * Södertälje kommun
Men är detta en så viktig fråga? Det finns så många andra ämnen som lärare behöver
känna till?
• Frågor om sexuell läggning är inte ett särintresse, utan en fråga om mänskliga
rättigheter. Ingen i skolan, varken elev eller vuxen, ska behöva bli utsatt för
diskriminering, kränkning eller isolering på grund av sin sexuella läggning. Kunskap
om sexuell läggning betyder inte mindre kunskap om något annat område.
• Att motarbeta diskriminering och kränkning på grund av sexuell läggning är inte
förhandlingsbart. Skolan har i uppdrag att lära ut en demokratisk värdegrund och
mänskliga rättigheter, enligt skollagen och läroplanens värdegrund. Dessutom finns en
ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och
elever som skolorna måste följa.
• Kränkande jargong i skolan är också ett arbetsmiljöproblem. Utan kunskap om sexuell
läggning är det svårt att uppmärksamma den kränkande jargongen och homo- och
bisexuella lärare vågar i mindre utsträckning vara öppna med sin sexuella läggning på
jobbet, vilket i sin tur leder till ökad ohälsa.
Finns det någon mer information som du vill komplettera med?
• Under ytan har tagit fram material som handlar om både lärares arbetsmiljö (boken
”Liv i lärarrummet”) och hur lärare kan ta upp sexuell läggning och homofobi med
elever (boken ”Tyst i klassen?”) Böckerna kompletteras av dvd:n ”Vad finns under
ytan?”. Dessa går att beställa via hemsidan www.ytan.se.
• Rapporten presenteras på seminariet ”Behövs mer HBT-kompetens i skolan – vad
säger lärarna?” i Pridehouse klockan 14 i sal A109 den 1 augusti.
• Besök gärna vårt tält i Prideparken eller våra övriga seminarium i Pridehouse (Var
finns bögen och flatan? Tid: 1 augusti kl 13:00-13:50 Sal: A109; Skolan som
normfabrik Tid: 2 augusti kl 14.00-14.50 Sal: A109; Göteborg kommer ut Tid: 2
augusti kl 15:00-15:50 Sal: A109)
Om undersökningen
När presenteras undersökningen?
• Undersökningen släpps på hemsidan www.ytan.se klockan 09.00 den 1 augusti.
• Undersökningen presenteras på ett seminarium i Pridehouse klockan 14 i sal A109 den
1 augusti.
Var kan man få tag på undersökningen?
• Undersökningen i sin helhet kommer att finnas under seminariet, i Under ytans
pridetält samt på hemsidan www.ytan.se från och med den 1 augusti klockan 09.00.
I Equalprojektet Under ytan samarbetar
Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier
Linköpings Universitet, Lärarprogrammet i Norrköping
Lärarförbundet * Lärarnas Riksförbund * Sveriges skolledarförbund
Myndigheten för skolutveckling * HomO
RFSL * RFSL Ungdom * Sveriges Förenade Gaystudenter
Lärarhögskolan i Stockholm * Södertälje kommun
•
Det kommer också att finnas en kortare sammanfattning av undersökningen på samma
platser.
Vem vänder sig undersökningen till?
• Till skolans huvudansvariga (kommuner, privata aktörer), lärarutbildningar, lärares
och skolledares fackförbund, lärare själva och journalister.
Varför? / Syfte?
• Syftet med undersökningen är att ta reda på vilket kompetensbehov det finns bland
lärare i frågor om sexuell läggning och homofobi samt i vilken utsträckning lärare
uppfattar förekomst av kränkande jargong i skolan
Hur gick man tillväga?
• Enkät via e-post till lärare anslutna till Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund.
• Drygt 1400 lärare svarade på enkäten
• Svarsfrekvens 40% (1465 av 3300)
• Lärarna arbetar jämnt fördelade på förskolan, F-3, 4-6, 7-9 och gymnasiet.
• Enkäten innehöll 13 frågor, de flesta med fasta svarsalternativ
I Equalprojektet Under ytan samarbetar
Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier
Linköpings Universitet, Lärarprogrammet i Norrköping
Lärarförbundet * Lärarnas Riksförbund * Sveriges skolledarförbund
Myndigheten för skolutveckling * HomO
RFSL * RFSL Ungdom * Sveriges Förenade Gaystudenter
Lärarhögskolan i Stockholm * Södertälje kommun